Pressmeddelanden och pressträffar från regeringen, riksdagen och partierna

Utredningen om barnets ställning i familjerättsliga frågor har nu överlämnat sitt betänkande Lyssna på barnet! till justitieminister Gunnar Strömmer och socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall. Utredningen föreslår flera åtgärder för att säkerställa att barnets perspektiv får större genomslag, bland annat genom rätt till offentligt biträde i vissa särskilda fall. Utredningen föreslår att barn i vissa särskilda fall ska ha rätt till ett offentligt biträde, till exempel när det finns allvarliga men svårbedömda uppgifter om våld och barnets perspektiv riskerar att hamna i skymundan vid riskbedömningen. Biträdet ska agera som barnets språkrör och säkerställa att barnets rätt till information och möjlighet att framföra sina åsikter tillgodoses. Barn som själva vill komma till tals inför domstol ska också ges större möjlighet till det. För att barnet ska förstå och kunna bearbeta domstolens beslut föreslås att socialnämnden ska erbjuda ett uppföljningssamtal efter en dom om vårdnad, boende eller umgänge. Utredningen föreslår också att socialnämnden ska lämna upplysningar av betydelse för bedömningen av umgänge med umgängesstöd till domstolen, för att ge domstolen bästa möjliga underlag för att bedöma om ett sådant umgänge är förenligt med barnets bästa. Regeringen kommer nu att bereda betänkandet och skicka det på remiss. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2029.

Regeringen har beslutat om återinförd gränskontroll vid Sveriges inre gräns under en period av sex månader, från och med den 12 november 2026 till och med den 11 maj 2027. Beslutet grundar sig på bedömningen att det råder ett allvarligt hot mot den allmänna ordningen och den inre säkerheten. Regeringens bedömning baseras framför allt på det allvarliga säkerhetsläge som råder till följd av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina vilket medfört hybrida hot och fientliga aktörer som rört sig och verkat inom Schengenområdet. Ett beslut om ett återinförande av gränskontroll vid den inre gränsen är en av flera åtgärder som krävs för att kunna bemöta allvarliga hot mot Sveriges inre säkerhet. Beslut om återinförd gränskontroll fattas i enlighet med EU:s gemensamma lagstiftning. En återinförd gränskontroll vid den inre gränsen är en viktig åtgärd för att myndigheterna ska ha tillgång till rätt verktyg och förutsättningar för att kunna identifiera inresande personer som kan utgöra ett hot mot allmän ordning och inre säkerhet. Flera andra Schengenmedlemsstater, såsom Frankrike, Tyskland, Norge och Danmark, har också återinfört inre gränskontroller. Precis som tidigare är det Polismyndigheten som bestämmer var och hur kontroller ska genomföras. Kontrollerna ska fortsatt anpassas till vad som är nödvändigt för att kunna värna allmän ordning och inre säkerhet. Beslutet gäller i sex månader och träder i kraft den 12 november 2026 när det tidigare beslutet löpte ut.

I ett brev till EU-kommissionen uppmanar Sverige kommissionen att se över viseringsreglerna för ryska medborgare som deltar i internationella idrottsevenemang. Syftet är att säkerställa en mer enhetlig och restriktiv tillämpning inom EU mot personer som representerar Ryssland och även Belarus. – Medan ukrainarna förbereder sig för ännu en vinter av krig och ryska attacker förbereder sig ryska och belarusiska idrottare för internationella tävlingar i Europa. Det är stötande. Kriget är inte över bara för att det är mästerskap, säger migrationsminister Johan Forssell. – Inget har förändrats på marken. Ryssland bedriver fortsatt ett anfallskrig mot Ukraina. Att öppna upp för ryskt och belarusiskt deltagande i idrottsevenemang riskerar normalisera kriget. Idrotten ska inte bana väg tillbaka till internationell legitimitet för Ryssland, säger socialminister Jakob Forssmed. I brevet betonar Sverige att det inte kan ske någon normalisering av ryskt och belarusiskt deltagande i internationell idrott så länge Rysslands anfallskrig mot Ukraina pågår och Belarus fortsatt medverkar till kriget. Sverige uppmanar kommissionen att skyndsamt presentera EU-gemensam lagstiftning som ger medlemsstaterna möjligheter att neka viseringar utifrån sökandes medborgarskap. Till dess sådan lagstiftning finns på plats efterlyser Sverige också gemensamma EU-riktlinjer för en mer restriktiv tillämpning och hantering av viseringsansökningar med dagens regler.

Regeringen har beslutat en lagrådsremiss med förslag som genomför Europeiska unionens ändringsdirektiv om hållbarhetsrapportering i svensk rätt. För många företag väntas lagen minska den administrativa bördan. De nya reglerna innebär bland annat höjda gränsvärden för vilka företag som måste upprätta en hållbarhetsrapport. Vissa företag som idag är skyldiga att upprätta en hållbarhetsrapport kommer att undantas. Små och medelstora börsnoterade företag föreslås också undantas från rapporteringsskyldigheten. Förslagen innehåller även nya bestämmelser för företag som ingår i större företags värdekedjor, till exempel leverantörer och underleverantörer. Företag som inte själva omfattas av rapporteringskraven ska kunna avstå från att lämna mer information än vad som krävs enligt EU:s standarder för frivillig hållbarhetsrapportering. Förslagen innebär också att vissa känsliga uppgifter, exempelvis företagshemligheter, i större utsträckning ska kunna undantas från hållbarhetsrapporteringen. Därutöver tydliggörs att den revisor som granskar en hållbarhetsrapport ska ha särskild behörighet för uppdraget. Förslagen bygger på Europeiska unionens ändringsdirektiv om lättnader i kraven på företagens hållbarhetsrapportering. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 19 mars 2027.

Återvändande, brottsutvisningar och stöd till Ukraina stod i fokus när de nordiska ministrarna med ansvar för migrationsfrågor möttes i Stockholm den 22–23 oktober. Vid mötet diskuterade ministrarna aktuella migrationsfrågor i Norden och EU, däribland genomförandet av EU:s migrations- och asylpakt. Särskild vikt lades vid stärkt samarbete kring återvändande, samarbete med tredjeländer samt gemensamma insatser för att möta framtida migrationsutmaningar. Mot bakgrund av det allvarliga säkerhetsläget diskuterade också ministrarna hur de nordiska länderna gemensamt ytterligare kan begränsa ryska medborgares resor till Norden. Ministrarna är också överens om behovet av att identifiera ett gemensamt förhållningssätt till viseringar för ryska och belarusiska idrottare som deltar i internationella tävlingar som arrangeras av något av de nordiska länderna. Mötet ägde rum inom ramen för det nordiska samarbetsnätverket för flyktingfrågor, NSHF, där Sverige är ordförande i år.

Regeringen föreslår en ny lag som anpassar regler om produktansvar till den tekniska utvecklingen och stärker möjligheten för skadelidande att få ersättning. Den nya lagen bygger på ett nytt EU-direktiv. Regler om produktansvar bygger på principen att tillverkare har ett strikt ansvar för person- och sakskador som orsakas av produkter med säkerhetsbrister. I dag är allt fler produkter uppkopplade och innehåller digital teknik. Med den nya lagen anpassas regelverket till den tekniska utvecklingen och den digitala ekonomin samt skapar en bättre balans mellan företag och skadelidande. De nya reglerna innebär att tillverkare kan hållas ansvariga för fler typer av produkter, inte bara fysiska varor och el, utan även digitala produkter som appar och annan mjukvara. Skador som uppstår när information förloras eller förvanskas omfattas också. En viktig förändring är att självrisk vid sakskador tas bort, vilket ger den skadelidande rätt till full ersättning. Dessutom uppdateras reglerna om bevisbörda och preskriptionstid. Den nya lagen bygger på ett nytt EU-direktiv och föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Regeringen har tagit emot ett delbetänkande från Utredningen om en starkare nödvärnsrätt och ett effektivare tillträdesförbud. Utredningen föreslår ändringar med syfte att effektivisera användningen av preventiva vistelseförbud. Åklagare kan besluta om preventiva vistelseförbud för att hindra en person från att vistas inom ett visst område. Syftet är att öka tryggheten i det offentliga rummet och att förhindra att brottslig verksamhet utövas där, exempelvis genom droghandel eller annan nätverksrelaterad brottslighet på platsen. Utredningen föreslår bland annat att husrannsakan i vissa fall ska kunna genomföras för att delge ett beslut om vistelseförbud. Detta för att motverka att personer kan undvika ett vistelseförbud genom att hålla sig undan delgivning. En sådan åtgärd ska bara få användas när mindre ingripande sätt att delge beslutet har prövats eller bedömts vara otillräckliga. Utredningen föreslår också skärpta regler för elektronisk övervakning av preventiva vistelseförbud. Den som försvårar övervakningen ska omfattas av straffansvar, till skillnad från i dag då endast hindrande av övervakning omfattas. Straffskalan för brott som begås med uppsåt ska inte längre innehålla böter, utan endast fängelse i upp till ett år. Som en följd av förslaget ska Polismyndigheten också få möjlighet att registrera och ta fram uppgifter om en persons position när en pågående elektronisk övervakning försvåras. Utredningen har också haft i uppdrag att överväga om den längsta tiden för preventiva vistelseförbud bör förlängas från sex månader till ett år och om det ska bli möjligt att fatta tillfälliga beslut om sådana förbud. Utredningen bedömer att dessa förändringar inte bör genomföras.

Regeringen har tagit emot slutbetänkandet från Utredningen om vissa frågor om redovisning och granskning av hållbarhetsrapporter. Utredningen har haft i uppdrag att se över möjligheten att skapa större flexibilitet för företag, minska den administrativa bördan och förbättra förutsättningarna för konkurrens och tillväxt. Regeringen beslutade i maj 2025 att ge en särskild utredare i uppdrag att ta ställning till vissa redovisningsrättsliga frågor. I uppdraget ingick bland annat att analysera om det finns behov av fler företags- och koncernkategorier i årsredovisningslagen och om tröskelvärdena i lagen bör höjas. Utredningen föreslår bland annat att införa kategorin mikroföretag i redovisningslagstiftningen. Syftet är att göra årsredovisningsreglerna enklare för de minsta företagen. Därtill föreslår utredningen också vissa redovisningsförenklingar för medelstora företag och koncerner. Utredningen föreslår också att fler företag ska kunna undantas från kravet att upprätta koncernredovisning. Det handlar då om koncerner som redan omfattas av en koncernredovisning från ett överordnat moderföretag enligt likvärdiga redovisningsregler. Kravet på notupplysningar om ägarandelar i dotterföretag föreslås begränsas till företag där det finns ett direkt ägarintresse. Därtill föreslås att hållbarhetsrapporter även fortsättningsvis endast ska granskas av auktoriserade revisorer.

Den 1–2 oktober hålls ett möte i EU:s ministerråd för rättsliga och inrikes frågor (RIF) i Bryssel. Från Sverige deltar justitieminister Gunnar Strömmer och migrationsminister Johan Forssell. På dagordningen för justitieministern står arbetet mot organiserad brottslighet och EU:s inre säkerhet. På dagordningen för migrationsministern står återvändande och återtagandesamarbete med tredjeländer. Justitieministern kommer att delta i diskussioner om tillståndet i Schengenområdet som belyser de utmaningar som Schengenområdet står inför, bl.a. vad gäller irreguljär migration, beredskapsnivå och inre säkerhet. När det gäller den inre säkerheten väntas ministrarna också diskutera hur denna kan stärkas genom förbättrat informationsutbyte, operativt polissamarbete och ökad användning av ny teknik. En återkommande punkt på dagordningen är den geopolitiska utvecklingens påverkan på EU:s inre säkerhet. Denna gång ligger fokus på konsekvenserna av Rysslands anfallskrig mot Ukraina, bland annat risker kopplade till vapensmuggling, hybridhot, sabotage och användningen av drönare. Ministrarna kommer även diskutera genomförandet av EU:s strategiska ram för narkotika och de hot som den organiserade narkotikabrottsligheten utgör. Under rådets andra dag, som ägnas åt rättsliga frågor, kommer Gunnar Strömmer att delta i en riktlinjedebatt om Europakommissionens förslag till en reviderad Eurojustförordning. Rådet kommer även att behandla frågor om kampen mot straffrihet för brott kopplade till Rysslands anfallskrig mot Ukraina samt skyddet av civilsamhället och journalister inom EU. Migrationsministern kommer att delta i diskussioner om hur återvändandet av personer utan laglig rätt att vistas i EU kan effektiviseras genom stärkt samarbete med prioriterade tredjeländer. Ministrarna väntas diskutera hur EU gemensamt kan använda olika verktyg för att förbättra återtagandesamarbetet samt få en lägesrapport om genomförandet av EU:s migrations- och asylpakt. På migrationsområdet kommer ministrarna också att diskutera hur EU kan stärka sin situationsmedvetenhet och förbättra förmågan till tidig varning vid migrationsrelaterade kriser. Samtalen sker mot bakgrund av händelserna i Ceuta i somras och fokuserar på hur befintliga system och analysverktyg kan användas mer effektivt för att identifiera risker och förebygga krissituationer. För mer information och intervjuförfrågningar, kontakta respektive pressekreterare.

Vid mötet i München samlas europeiska ministrar ansvariga för migration för att diskutera fortsatta åtgärder för att minska den irreguljära migrationen till Europa samt genomförandet av EU:s migrations- och asylpakt. Fokus för mötet kommer vara på gemensamma europeiska prioriteringar som ett stärkt skydd av EU:s yttre gränser, ett mer effektivt återvändandearbete och hur medlemsstaterna kan säkerställa att migrationsreformerna genomförs i praktiken. Mötet utgör även ett tillfälle för förberedelser inför kommande diskussioner om migration i EU:s ministerråd och Europeiska rådet. Toppmötet arrangeras av Tysklands inrikesminister Alexander Dobrindt och samlar ministrar från 18 europeiska länder samt representanter för Europeiska kommissionen.

Regeringen har beslutat om en proposition med förslag som syftar till att genomföra ändringsdirektivet till Europeiska unionens människohandelsdirektiv. Det handlar bland annat om införandet av ett nytt brott och att förbättra stödet till brottsoffer. Under 2024 antogs ett ändringsdirektiv till Europeiska unionens människohandelsdirektiv. Ändringsdirektivet innehåller bland annat nya krav på den straffrättsliga lagstiftningen om människohandel. Regeringen har idag beslutat en proposition för att genomföra direktivet i svensk rätt. Regeringen föreslår att det ska införas ett nytt brott, olaga nyttjande av tjänst. Det nya brottet innebär att det blir straffbart att med uppsåt nyttja en tjänst som utförs av en person som en följd av att han eller hon är utsatt för människohandel eller människoexploatering. Målet är att minska efterfrågan på sådana tjänster och därmed lönsamheten för dessa brott. Regeringen föreslår också åtgärder för att ge bättre stöd till brottsoffer. Människohandel sker ofta över landsgränser, vilket ställer krav på samarbete mellan länder. Regeringen bedömer därför att Jämställdhetsmyndigheten bör utses till nationell kontaktpunkt för gränsöverskridande vidareslussning av brottsoffer för människohandel. För att myndigheten ska kunna behandla personuppgifter på ett effektivt och ändamålsenligt sätt föreslår regeringen att en ny personuppgiftslag införs för Jämställdhetsmyndighetens nya verksamhet. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027. Vad innebär människohandel? Med människohandel menas att någon genom till exempel olaga tvång eller vilseledande rekryterar, transporterar, överför, inhyser eller tar emot en annan person i syfte att den andra personen ska exploateras, till exempel i tvångsarbete eller för sexuella ändamål.