Återrapportering från informellt möte mellan EU:s stats- och regeringschefer den 13 november
Fru talman! Tack, statsministern, för återrapporteringen!
Statsministern nämnde att ni i Dublin tog upp barns rättigheter i relation till AI. Det här berör skolan i hög grad eftersom elever i dag använder AI-verktyg i sitt skolarbete.
Tidigare i november lade EU-kommissionen fram sitt utbildnings- och kompetenspaket. Ett av förslagen är att stärka lärarnas kunskaper om AI både i lärarutbildningen och i fortbildningen. Kommissionen föreslår också att AI ska användas när det är pedagogiskt motiverat och på ett sätt som passar elevernas ålder.
I dag, på Internationella elevdagen, vill jag särskilt lyfta fram vikten av att våra barn först får grundläggande kunskaper i att läsa, skriva och räkna. Men en AI-tjänst kan hjälpa en elev som har fastnat. Det är ju ett fantastiskt hjälpmedel. Dock behöver läraren kunna avgöra när verktyget faktiskt hjälper och vad eleven har lärt sig. Här kan lärare få konkret stöd genom att dela erfarenheter med kollegor i andra europeiska länder.
Min fråga till statsministern är: Diskuterade ni på mötet vikten av att EU arbetar tillsammans för att implementera AI i skolan på ett sådant sätt att lärare får stöd och hjälp i sitt utbildningsarbete?
Återrapportering från Europeiska rådets möte den 15-16 oktober
Fru talman och statsministern! Då har jag fått svar på min följdfråga också.
Jag hälsar statsministern välkommen på ett studiebesök.
(Statsminister ULF KRISTERSSON (M): Tack!)
Återrapportering från Europeiska rådets möte den 15-16 oktober
Fru talman! Tack, statsministern, för redogörelsen så här långt!
I dag är det internationella flygledardagen, och jag är flygledare. Jag vill därför passa på att ställa en fråga om just det i dag. Det handlar om drönare. Frågan diskuterades förra veckan men kan ha varit en av de punkter som möjligen rasslades igenom. Men jag vill ändå passa på att belysa frågan just den här dagen.
Hoten mot Europas säkerhet handlar inte enbart om traditionella militära angrepp. Det vet vi. Drönare kan påverka samhällsviktiga funktioner också i fredstid. Drönartekniken utvecklas snabbt och skapar stora möjligheter för företag, räddningstjänst och andra samhällsnyttiga verksamheter. Samtidigt kan den användas för övervakning, störningar och sabotage. Skyddet av kritisk infrastruktur måste därför utvecklas i takt med hotbilden.
För den civila flygtrafiken är frågan särskilt komplicerad. En obehörig drönare i närheten av en flygplats kan leda till att flygtrafiken måste antingen begränsas eller i värsta fall stoppas. Samtidigt måste de åtgärder man vidtar mot drönaren kunna genomföras utan att skapa nya risker för flygtrafiken, människor på marken eller andra samhällsviktiga system. Det krävs därför både förmåga att upptäcka och identifiera hot och en tydlig ansvarsfördelning mellan berörda aktörer, såsom civila myndigheter, polis och försvar.
Eftersom hoten inte stannar vid nationsgränserna behövs också europeisk samordning. EU-kommissionen har tagit fram en handlingsplan för drönar- och antidrönarsäkerhet. Jag vet som sagt att ni diskuterade det förra veckan och att Europeiska rådets möte efterlyste ytterligare insatser för att skydda kritisk infrastruktur.
Min fråga är därför: Diskuterade mötet hur ni kommer att säkerställa att den civila luftfartens säkerhet beaktas?






