Sara-Lena Bjälkö

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till försvarsutskottets förslag i betänkande FöU1 i sin helhet.

Sedan början av 2000-talet har Sveriges samtliga regeringar agerat i tron på den eviga freden. Man rustade av och rustade ned Sveriges försvar. Man avvecklade värnplikten och skrotade militära förband och militär utrustning. Beredskapslager av militär utrustning, även sådan som kunde användas civilt, tömdes, destruerades och skänktes bort då det aldrig mer skulle bli kris eller ofred i Europa.

Nu har vi sett och läst gång på gång hur snabbt vändningar kan ske i en kris- och krigssituation. Det ger sällan samhället en chans att förbereda sig, men det får inte hindra oss från att bygga upp ett starkt och förberett civilförsvar.

För att det civila försvaret ska klara av att lösa sina uppgifter utifrån den hotbild vi kan hamna i måste det civila försvaret ha bredare kompetens, kunskap och förmågor än vad man har sett till dags dato. I praktiken, fru talman, kommer det att innebära att det krävs omfattande satsningar på övning, materiel och personal samt på förmågan att hantera situationer med bristfälliga beslutsunderlag och knappa resurser.

Vår målbild är att det civila försvaret ska kunna vara självgående i minst 90 dygn vid en kris- och krigssituation. Därefter ska samhället vara omställt för krigsförhållanden. Detta, fru talman, kommer såklart att ställa krav på den enskilda medborgaren i syfte att öka individens förståelse för totalförsvarets vikt och varje medborgares skyldighet i en kris- och krigssituation.

Det innebär att vi de närmaste åren kommer att behöva arbeta med information och upplysning kring totalförsvarets verksamhet och vad man som enskild har för rättigheter och skyldigheter. För att vi i Sverige ska klara av framtida kriser är det av yttersta vikt att varje medborgare medvetet tar eget ansvar och förbereder sig så att man klarar sig utan stöd från samhället i minst en vecka. Försvarsutbildarna inom MSB har föreläsningar om detta, och det rekommenderas varmt att gå på dem.

Vi behöver också öka medvetandet hos kommuner och regioner och även göra näringslivet mer delaktigt i beslutsfattandet kring detta.

När det gäller det civila försvaret har rikets krisberedskap behov av beredskapslager. För att förbättra och säkerställa vår förmåga att klara av framtida kriser behöver också självförsörjningsgraden av till exempel livsmedel, läkemedel och skydds- och sjukvårdsmaterial höjas avsevärt.

Inom ramen för arbetet med beredskapslager pågår nu ett febrilt arbete, och vi väntar på kommande utredningar. Samtidigt bör vi redan nu föra en diskussion om hur detta ska finansieras.

Fru talman! Ska hela kostnaden bäras av staten? Ska vi titta på en finsk modell? Eller ska vi ha en modell anpassad efter svenska förhållanden baserad på Finlands? Oavsett vad vi gör kommer det att kosta stora summor pengar, och vi menar att staten och näringslivet kommer att behöva samarbeta för att på bästa sätt lösa just finansieringsfrågan.

Det är uppenbart att vi sedan behöver en kraftsamling på kommunal, regional och nationell nivå. Vi behöver inkludera såväl näringsliv som civilsamhälle och den enskilda medborgaren. Ytterligare exempel kan vara att privata aktörer inom hälso- och sjukvård genom lagstiftning ska åläggas att i sin dagliga verksamhet omsätta datumkänsliga artiklar och varor i beredskapslagren, till exempel läkemedel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Beredskapslagrens innehåll ska fastställas av MSB i samarbete med berörda myndigheter. All verksamhet och allt beslutfattande ska beakta totalförsvarets krav. Inom det civila försvaret har många myndigheter kommit en god bit på väg, men det är viktigt att fler uppdras att beakta totalförsvarets krav i all sin verksamhet.

Riksrevisionens slutsats är att Sveriges informations- och cybersäkerhet inte har varit effektiv. Man bedömer att det bland annat saknas tillräcklig operativ och taktisk kunskap om hur cybersäkerhetsarbetet bedrivs på myndigheterna och inom den privata sektorn. Detta är något att ta på stort allvar, då vi bland annat har potentiella hot mot vår kärnkraft som kan anses som förhöjda i ett alltmer instabilt läge i vår omvärld. Här anser vi sverigedemokrater att ett ökat skydd för dessa anläggningar är av central betydelse för rikets säkerhet.

Skyddsregler ska ses över, inte bara för våra kärnkraftverk utan även vad gäller vår atomverksamhet och vår storskaliga vattenkraft. Säkerhetszonerna runt verken bör ges en utökad radie, vilket även innefattar luftrummet. Därför kommer vi att verka för att regeringen återkommer till riksdagen med förslag på lagstiftning som svarar mot de större skyddsbehov som dagens instabilitet i vårt närområde medför.

Fru talman! Sverige står inför sin största säkerhets- och försvarspolitiska prövning i modern tid. Detta tar vi alla partier på största allvar. Trots att vi inte alltid är överens om detaljer inom det militära försvaret och är oense om Natomedlemskap är alla partier samstämda när det gäller uppbyggnaden av totalförsvaret och vikten av ett fungerande civilt försvar. Det är glädjande, fru talman.

Med detta vill jag tacka alla er här inne och alla som lyssnar, Försvarsmakten, hemvärnet, frivilligorganisationer och alla medborgare för allt jobb ni gör för vårt land. Jag önskar er alla en god jul.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill inleda med att säga att vi sverigedemokrater yrkar bifall till utskottets förslag i försvarsutskottets betänkande FöU7 Samhällets krisberedskap.

Samhällets krisberedskap handlar om att arbeta förebyggande och förbereda samhället på att hantera olika hot om de blir verklighet.

Sverige har som många vet varit förskonat från krig de senaste 200 åren. Men vi har drabbats och kommer också att drabbas av andra händelser som kan få svåra konsekvenser.

Hela samhället ska snabbt kunna reagera på samt hantera såväl små som stora olyckor och kriser. Samhället generellt har ansvar genom regioner, kommuner, länsstyrelser, statliga myndigheter, näringsliv och frivilliga organisationer. Det är regeringen, fru talman, som har det yttersta ansvaret.

Civilsamhällets alla delar ingår i krishanteringssystemet och har olika uppgifter och roller. Men vi har en hel del att jobba på för att det ska fungera i hela Sverige.

Vår beredskap är i dag inte tillräckligt väl utvecklad för att möta dagens och morgondagens hot, för det som inte fungerar i fredstid kommer inte heller att fungera i krigstid.

Vi har långa vårdköer och otillräcklig bemanning inom vård och omsorg. Det saknas poliser och personal inom räddningstjänsten för att täcka behovet av snabb insats för hela vårt land.

Sedan pandemin har SOS Alarm mottagit kritik om allt från problem med tekniska system till långa svarstider. Personalbristen har varit en konstant. Min förhoppning är att de nya medlen råder bot på problematiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällets krisberedskap

Tidigare utredningar har visat på bolagets viktiga roll inom totalförsvaret. Men trots detta finns det fortfarande oklarheter gällande samordningen med andra myndigheter och aktörer inom ramen för totalförsvarsplaneringen.

Sverigedemokraterna och samarbetspartierna understryker i detta betänkande behovet av att regeringen säkerställer SOS Alarms möjligheter att innefattas och samordnas med övriga aktörer inom ramen för totalförsvarsplaneringen.

Fru talman! I tider av hot, kris eller krig är det extra viktigt att medborgarna känner ett starkt förtroende för den alarmeringsfunktion som SOS Alarm har uppdraget att sköta. Den funktionen måste fungera dygnet om, året om, oavsett om det råder fred, kris eller krig.

Herr talman! I dag debatterar vi motionsbetänkandet Försvarspolitik och totalförsvar. Det har en väldigt stor bredd, som vi hört under debatten, och innefattar internationellt försvarssamarbete, strategisk materielförsörjning, hybridhot och försvarsekonomi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvarspolitik och totalförsvar

Herr talman! Jag kommer i mitt anförande att beröra civilförsvaret och krisberedskapen. Men jag vill inleda med några reflektioner gällande det allmänna säkerhetsläget.

Det har snart gått ett år sedan den förra kammardebatten, och mycket har skett sedan dess. Stora delar av östra Ukraina, där den ryska armén dragit fram, ligger i ruiner. Vi har fått höra berättelser om allt från massgravar till våldtäkter och skoningslöst våld mot civilbefolkningen. Civilbefolkningen i de större städerna, inklusive Kiev, utsätts återkommande för ren terrorbombning. Det är ett krig som verkligen visat vilken typ av stormakt vi har att göra med.

De senaste månadernas bombningar har specifikt fokuserat på att slå ut landets elnät för att sätta press på befolkningen och minska landets försvarsvilja. Men av vad vi kan se har det fått motsatt effekt. Den ukrainska armén och civilsamhället står sig fortfarande mot världens andra mäktigaste armé.

Herr talman! Innan jag går vidare vill jag kort hoppa tillbaka till hur det såg ut för ett år sedan. När jag lyssnar igenom debatten från förra året är det med blandade känslor. Alla var väl medvetna om situationens allvar. Det var nog många som in i det sista hoppades på att det på något sätt skulle kunna gå att undvika ett nytt storkrig i Europa.

Redan då kunde vi konstatera att säkerhetsläget i Europa var förändrat för en överskådlig tid framöver. Det var inte bara mot bakgrund av de stora truppförflyttningarna men också mot bakgrund av Rysslands orimliga krav på Sverige den 17 december året innan.

Herr talman! Som det ser ut i dag kommer vi att behöva leva med ett kraftigt försämrat säkerhetsläge under en lång tid framöver. Återuppbyggnaden av civilförsvaret och krisberedskapen har på allvar tagit fart, och det finns mycket att göra.

Årtionden av besparingar och nedskärningar har lett fram till att det enda som mer eller mindre finns kvar av det tidigare välfungerande totalförsvaret är stommen. Pandemin och två skogsbränder visade att civilförsvaret i dag är ytterst ansträngt och begränsat. Ett krig av en liknande skala som vi ser i Ukraina med fjärrbekämpning av elnät, sabotageverksamhet, kriminalitet, sviktande sjukvård och så vidare hade varit förödande för den svenska befolkningen.

På vissa håll i landet verkar allt behöva uppfinnas igen. Det handlar om processer, krisberedskapsplaner, kommunikationsvägar, samövningar, nya tjänster som ska utlysas, lager som ska fyllas på med mera. Det är givetvis positivt att det sker och att det nu sker snabbt. Men samtidigt är det väldigt olyckligt att det som så ofta när det gäller Sverige är i sista sekunden.

Den försvarspolitik som Sverigedemokraterna nu har talat om i många år ser vi bli verklighet. Men som jag tidigare nämnt i talarstolen hade jag önskat att det var under andra omständigheter, herr talman.

Försvarspolitik och totalförsvar

När det gäller återuppbyggnaden av civilförsvar och krisberedskap anser vi att ansvar, likhet och närhet måste vara vägledande, i kombination med en central samordning från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Kära ledamöter! I dag finns det 290 kommuner och 20 regioner där alla har olika förutsättningar när det gäller arbetet med beredskapsplanering. Ukrainakriget har visat att ett väl utbyggt och fungerande civilförsvar är ryggraden i försvarsviljan. För det som inte fungerar i fredstid kommer inte heller att fungera i krigstid.

Därför behöver vi också ta ett starkare grepp om bland annat livsmedelsförsörjningen och våra beredskapslager. Det är mot bakgrund av att Sverige inte är helt självförsörjande men också för att vi i händelse av kris eller krig kanske inte kan få den hjälp vi behöver med nödvändiga livsmedel, mediciner med mera.

Herr talman! En av de kanske viktigaste aspekterna har berörts här under förmiddagen. Det är den kritiska infrastrukturen med bland annat värme, vatten och främst el. Svenska kraftnät, företrädare för Energimyndigheten och inte minst Säkerhetspolisen har påtalat en ökad hotbild, i synnerhet mot vår energiförsörjning.

Samtidigt påpekas att de företag som verkar inom detta område måste ta ett ökat ansvar för sitt eget skydd, vilket starkt hämmas av både resursbrist och tillgång på utbildad och behörig bevakningspersonal med god lokalkännedom.

Herr talman! Här ser vi sverigedemokrater en möjlighet till ett större deltagande från de frivilliga försvarsorganisationerna, vilket är ett deltagande som vi vill uppmuntra till.

Avslutningsvis, herr talman, står jag givetvis bakom alla Sverigedemokraternas reservationer, men jag yrkar bifall enbart till reservationerna 13 och 16.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)

2022 års redogörelse för företag med statligt ägande

Herr talman! Beredskapspolisen var tidigare en civilförsvarsresurs som delades mellan Rikspolisstyrelsen och MSB. Organisationens vara eller icke vara har diskuterats i olika utredningar, men mot bakgrund av den lägesbild vi har med dels Ryssland, dels det pågående gängkriget bör vi kunna dra slutsatsen att polisen behöver en förstärkningsresurs i både fredstid och krigstid. Polismyndigheten, som är en civilförsvarsresurs, är redan i dag ytterst ansträngd, och jag kan tänka mig att trycket kommer att öka avsevärt i krigstid.

Den 4 maj 2022 riktade justitieutskottet och bland annat Moderaterna och Sverigedemokraterna ett tillkännagivande till regeringen om ett återinrättande av beredskapspolisen. Kommer statsrådet Bohlin att verka för att regeringen överlämnar ett förslag om ett återinrättande av beredskapspolisen?

Fru talman! Ärade riksdagsledamöter! Flera kloka och viktiga saker har tagits upp här i kammaren nu på förmiddagen. Det är väldigt trevligt att vi är så samspelta.

Vi sverigedemokrater har sedan vårt riksdagsinträde inte bara drivit en aktiv politik för totalförsvarets återuppbyggnad utan också påtalat riskerna och varningssignalerna gällande Rysslands alltmer aggressiva utrikespolitik.

Under två decennier har vi med fasa sett på den långsamma nedmonteringen av det totalförsvar som tagit flera decennier att bygga upp. Allt från regementen till skyddsrum och skyddsmateriel har sålts av eller rent av skrotats.

Processer, regelverk och rutiner för civilförsvaret och krisberedskapen har under de senaste åren samlat damm. Mycket av detta blev tydligt under skogsbränderna 2014 och 2018 men även under de inledande månaderna vid pandemiutbrottet.

Totalförsvarets forskningsinstitut exemplifierar detta väl i sin senaste rapport om de nuvarande riskerna i den svenska beredskapen, där ansvarsprincipen som varit vägledande under många år visat sig problematisk när krisen väl sker. Man beskriver det som att allas ansvar lätt blir ingens ansvar.

Fru talman! Innan jag går vidare vill jag kort nämna Rysslands agerande i Ukraina, där man visat sig fullständigt likgiltig inför civilbefolkningens lidande.

Rysslands attacker mot det ukrainska elnätet började redan 2014-2015 då man genom ett cyberangrepp lyckades slå ut nätet för cirka 230 000 konsumenter. Under krigets inledning i våras försökte man återigen slå ut elförsörjningen genom cyberangrepp, men misslyckades.

Enligt uppgift levererade det ukrainska elnätet i november månad cirka 40 procent av sin kapacitet med återkommande strömavbrott. Robotattackerna sker mot specifika mål med syfte att skapa så stor förödelse som möjligt på elnätet. Det är ren terrorverksamhet!

Fru talman! Det här är vad civilbefolkningen i Sverige kan vänta sig vid hybrid- eller krigssituation, för utan el stannar samhället. Och givet de senaste decenniernas besparingar på krisberedskap och civilförsvar kan vi räkna med att det kommer att bli en otroligt tuff situation för oss. Arbetet med återuppbyggnaden av civilförsvaret och krisberedskapen måste fortsätta i oavbruten takt om läget snabbt skulle förvärras.

Fru talman! När jag tittar på den övergripande budgeten för hela utgiftsområdet skulle jag kunna säga att det är positivt att de satsningar som vi sverigedemokrater har efterfrågat under så många år nu äntligen kommer att ske. Men detta sker tyvärr till stor del av de orsaker som jag har nämnt, det vill säga Ukrainas mer eller mindre totala ödeläggelse i landets östra delar.

Fru talman! I nuvarande situation måste vi politiker göra vårt yttersta för att ge myndigheter och frivilligorganisationer de ekonomiska förutsättningar som krävs för att skapa ett robust civilförsvar och krisberedskap.

Försvar och samhällets krisberedskap

De frivilliga försvarsorganisationerna spelar en viktig roll för Sveriges krisberedskap. Varje organisation har specialistkompetens inom olika områden. Genom kurser och utbildningar ser organisationerna till att den särskilda kompetensen bevaras. Organisationerna placerar även ett stort antal personer på specialistbefattningar inom totalförsvaret.

Det civila försvaret ska utvecklas, övas och ledas i nära samverkan med det militära för att synergieffekter ska uppnås men även för att konkurrensförhållanden och ledningsproblematik ska kunna undanröjas redan i fredstida verksamhet.

Avslutningsvis, fru talman, vill jag tacka mina kollegor i försvarsutskottet här i salen för att vi nu har kommit till insikt om hur akut situationen är. Bättre sent än aldrig att vi är så här eniga om detta betänkande. Ett fullständigt återuppbyggande av civilförsvaret och en fungerande krisberedskap kommer att ta tid, men det här betänkandet är ett steg i rätt riktning.

Fru talman! Vi sverigedemokrater stöder regeringens budgetförslag avseende utgiftsområde 6 och betänkandet med vårt särskilda yttrande om tvåprocentsmålet.

Med detta vill jag önska er alla en riktigt härlig, god jul och ett gott nytt år.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 20 december.)

Skatt, tull och exekution