Fru talman! Nima Gholam Ali Pour har frågat mig hur jag avser att verka för att höja vaksamheten avseende moskéer som, enligt vad som anförs i interpellationen, bedriver underrättelseverksamhet åt främmande makter. Han har också frågat mig om jag anser att moskéers samröre med regimer i Mellanöstern och islamistiska organisationer riskerar att underminera Sveriges säkerhet samt vilka åtgärder jag avser att vidta mot bakgrund av händelserna vid Imam Ali Islamic Center.

Jag vill först som utgångspunkt slå fast att regeringen värnar ett öppet och demokratiskt samhälle där grundläggande fri- och rättigheter respekteras. Vi kommer aldrig att acceptera att detta utnyttjas för att bedriva säkerhetshotande verksamhet mot Sverige.

Säkerhetspolisen bedömer att Iran tillsammans med Ryssland och Kina utgör de största säkerhetshoten mot Sverige. Iran har också bedrivit säkerhetshotande verksamhet i och mot Sverige under flera år. Jag har fullt förtroende för hur Säkerhetspolisen och andra berörda myndigheter arbetar med dessa frågor.

I januari i år bedömde Säkerhetspolisen att det shiamuslimska centret i Järfälla hade använts som plattform för iransk underrättelseverksamhet i Sverige och mot individer i den iranska diasporan i Sverige. Med Säkerhetspolisens yttrande som grund återkallade Myndigheten för stöd till trossamfund en del av de medel som shiasamfundet hade beviljats i statsbidrag.

Den nya lagen om statsbidrag till trossamfund trädde i kraft den 1 januari i år. Lagen innehåller ett nytt och tydligare demokrativillkor för att ett trossamfund ska kunna beviljas statsbidrag eller statlig avgiftshjälp. Sådant statligt stöd får inte lämnas om ett trossamfund eller en företrädare för samfundet utövar våld, diskriminerar grupper av personer eller främjar sådana ageranden eller motarbetar det demokratiska styrelseskicket. De nya reglerna möjliggör bättre kontroll men också krav på återbetalning vid brott mot regelverket.

Sedan mars 2025 finns även en särskild stödfunktion inom Center mot våldsbejakande extremism vid Brottsförebyggande rådet. Stödfunktionen ska bistå myndigheter och andra som fördelar offentliga medel eller på annat sätt granskar offentligt finansierade verksamheter med fördjupande granskningar av verksamheter som kan antas ha kopplingar till våldsbejakande extremism. Syftet är att förhindra att offentliga medel fördelas till våldsbejakande extremism och andra antidemokratiska miljöer.

Det är också angeläget att se över möjligheterna att motverka att trossamfund och andra verksamheter används och finansieras i antidemokratiska, extremistiska eller radikaliserande syften. Därför gav regeringen i maj i år en utredare i uppdrag att överväga och föreslå regler som förbjuder eller på annat sätt motverkar utländsk finansiering av trossamfund och andra verksamheter i Sverige med koppling till islamism, extremism och andra antidemokratiska intressen. Syftet är att förhindra att extremistiska och andra antidemokratiska miljöer i Sverige stärks genom sådant finansiellt stöd från andra stater, utländska organisationer eller finansiärer. Uppdraget ska redovisas senast den 29 maj nästa år.

Regeringen tar alla frågor som rör Sveriges säkerhet på mycket stort allvar och står i nära dialog med berörda myndigheter på området, inte minst Säkerhetspolisen. Vi följer utvecklingen noga och överväger löpande nya åtgärder.

Fru talman! Jag vill börja med att tacka ledamoten för en mycket angelägen interpellation och även tacka justitieministern för svaret. Men jag måste säga som det är: Det svar vi fick speglar den svenska naivitet som har gjort att detta problem har kunnat växa under så många år.

Säkerhetspolisen har i sin öppna årsbok konstaterat att Iran, Ryssland och Kina utgör de tre största säkerhetshoten mot Sverige. Säpo har dessutom beskrivit hur Iran bedriver underrättelseverksamhet mot exiliranier i Europa och hur religiösa och kulturella mötesplatser används för att identifiera, övervaka och påverka oppositionella.

Ändå har Iran kunnat använda en svensk moské, Imam Ali Islamic Center i Järfälla, Nordens största shiamuslimska församling, som plattform för underrättelseverksamhet. Det är Säpos egen bedömning. Denna moské har tusentals medlemmar och stor symbolisk tyngd. När en sådan institution används av främmande makt handlar det inte längre om individer – det handlar om Sveriges säkerhet.

När religion används för att kartlägga oppositionella och påverka opinionen är det inte längre religionsfrihet utan ett hot mot vårt fria samhälle.

Fru talman! Redan 2017 avslöjade Dagens Nyheter att imamer i minst nio svenska moskéer rapporterade till den turkiska statens religionsmyndighet Diyanet om vilka som var regimkritiska i Sverige. Samma år invigdes den stora moskén i Malmö, med 30 miljoner kronor i finansiering från Qatar och med Qatars viceminister för religiösa frågor på plats.

Detta är tre olika regimer med ett gemensamt mönster: att genom religion skaffa politiskt inflytande, skapa lojaliteter och kontrollera diasporor.

Fru talman! Detta är politisk islam som används som verktyg för statlig påverkan. Det är en långsam men tydlig islamisering, där främmande makter utnyttjar vår öppenhet för att flytta fram sina positioner.

Säkerhetspolisen har varnat för att regimer som Iran och Turkiet systematiskt arbetar med diasporaorganisationer för att påverka svensk samhällsdebatt. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har i flera rapporter påtalat att religiösa miljöer kan utnyttjas som kanaler för radikalisering, propaganda och informationspåverkan. Och Brå har lyft fram behovet av att myndigheter samordnar sina granskningar när det gäller religiösa aktörer med möjliga kopplingar till extremism.

Trots dessa varningssignaler har svenska myndigheter fortsatt att betala ut bidrag till organisationer som i praktiken främjar värderingar som strider mot jämställdhet, yttrandefrihet och demokrati.

Men det är inte för sent. Regeringen gav först i maj 2025 en utredare i uppdrag att se över ett förbud mot utländsk finansiering av trossamfund med koppling till religiös extremism eller främmande makt. Det är ett viktigt steg, men det finns mycket kvar att göra.

Vi kan respektera tro, men vi kan aldrig acceptera att tron används som politiskt verktyg mot vårt eget land.

Fru talman! Svensk demokrati måste skyddas även mot dem som gömmer sig bakom bönemattor och minareter.

Fru talman! Det som jag säger här i dag är inget nytt. Självklart har Säpo haft ögonen på dessa moskéer, som egentligen fungerar som underrättelsecentraler för främmande makt. Flera rapporter från svenska myndigheter om sådana moskéer har publicerats genom åren.

Men jag beklagar att det politiska narrativet inte har beskrivit problembilden. Det är därför jag lyfter upp just frågan om vaksamhet. Vad som krävs här är att även allmänheten förstår att nästan alla moskéer på något sätt har kopplingar till främmande makt eller islamistiska organisationer och att de därmed även påverkas av dessa aktörer.

När man från politikens håll inte är tydlig om dessa moskéer blir resultatet att dessa moskéer kan påverka det svenska samhället genom kontakter med ett naivt civilsamhälle eller en naiv kommunförvaltning. Järfälla kommun hade ju samarbete med Imam Ali Islamic Center under flera år eftersom man inte var vaksam.

Det är inte bara kommunen som saknar vaksamhet. Myndigheten för stöd till trossamfund fördelade 3,1 miljoner kronor till Islamiska Shiasamfunden i Sverige förra året. Det är en paraplyorganisation med organisatoriska kopplingar till Imam Ali Islamic Center. Om man skulle titta närmare på detta skulle det inte överraska mig om man skulle finna att det är samma organisation.

Här är det uppenbart att det behövs vaksamhet. Vi kan inte säga att det finns en moské som bedriver underrättelseverksamhet i samarbete med den iranska regimen och samtidigt betala ut skattemedel till organisationer som har nära samarbete med den moskén.

Här har Justitiedepartementet och justitieministern ett ansvar att se till att information genom lämplig myndighet kommuniceras ut till allmänheten om vad dessa moskéers agenda egentligen är.

Låt oss vara ärliga! När den informationen inte kommuniceras ut lyckas moskéerna infiltrera civilsamhället och genom civilsamhället påverka politiken. De lyckas få skattemedel från kommun, region eller stat för att finansiera sin verksamhet. Med tanke på vilka syften de har är det inte bra för Sverige att deras inflytande ökar.

Det är därför justitieministern genom tydlighet om vilka aktörer som står bakom dessa moskéer måste öka allmänhetens vaksamhet. Det här är inte några religiösa tempel. Det här är inte muslimernas version av en kyrka. Det finns en politisk styrning av moskéerna. Länder som Iran, Qatar och Turkiet och organisationer som Muslimska brödraskapet använder nästan alla dessa moskéer för att sprida vissa värderingar som gör samhället instabilt. Det är värderingar som utmanar de svenska värderingar som ska skapa social sammanhållning.

Jag menar att justitieministern måste vara mer öppen med detta för att dessa moskéer inte ska få mer inflytande i Sverige. Det handlar i grunden om att skydda Sverige. Vårt öppna samhälle får inte blir en svaghet som utnyttjas av främmande makter eller ideologiska rörelser som vill omforma vårt land inifrån.

Att se och erkänna hotet är inte att misstänkliggöra en religion. Att se hotet är att försvara friheten för alla som lever i Sverige.

Fru talman! Jag konstaterar väl att samtliga de punkter som togs upp, inte minst i det senaste tillägget, är sådant som nu genomförs i nära samspel mellan regeringen och Sverigedemokraterna. Det är delar av Tidöavtalet. Till och med den exakta tidsplaneringen är så att säga förhandlad med Sverigedemokraterna. I den bemärkelsen kan man säga att inget nytt framkommer i det avseendet.

Jag ska också säga att allt det här syftar till att värna vårt fria och öppna samhälle. En grundläggande sak i ett fritt och öppet samhälle är förstås rätten att fritt utöva sin religion, enskilt och tillsammans med andra. Det är en rättighet som naturligtvis tillkommer var och en oavsett om man är kristen, muslim, jude eller någonting annat. Den grundläggande rättigheten kommer naturligtvis alltid att vara en helt central sak att försvara. I själva verket är det en väsentlig del av det vi menar när vi säger att vi ska stå upp för det fria och öppna samhället.

Detta står inte på något sätt i ett motsatsförhållande till den vaksamhet som också efterfrågas i den här diskussionen. Det är inte i första hand, så att säga, regeringen som ska granska enskilda trossamfund. Det ska däremot våra myndigheter göra. Säkerhetspolisen bedriver ett sådant mycket aktivt arbete. Den årsrapportering som det hänvisats till är ett uttryck för precis en sådan informationsgivning till medborgarna. Den redogör på ett mycket osminkat sätt hur olika extremistiska hot mot vårt fria och öppna samhälle ser ut, inklusive inte minst det islamistiska extrema hotet.

Det är också så att den lagstiftning som vi talar om är ägnad att åstadkomma precis det som efterfrågas, nämligen att om en granskning leder till slutsatsen att finansieringen exempelvis används för att underminera vårt fria samhälle, det vill säga inte lever upp till högt ställda krav på en demokratiefterlevnad, ska dessa bidrag dras in och inga nya bidrag betalas ut.

Jag tycker att det är oerhört viktigt att vi nu är i full färd med att få till en lagstiftning som tar sikte på utländsk finansiering, just för att kapa möjligheterna för aktörer utanför Sveriges gränser att använda olika institutioner som bulvaner för sina intressen mot Sverige.

För min egen del är det väldigt avgörande att kampen för det fria och öppna samhället både inkluderar värnandet av vars och ens rätt att utöva sin religion enskilt eller tillsammans med andra och att i varje läge säkerställa att religiösa samfund lever upp till högt ställda demokratikrav. Om de inte gör det ska de granskas, avslöjas och bli av med sina offentliga medel med mera.

Fru talman! Tack för möjligheten att få diskutera dessa viktiga frågor här i afton!

Jag konstaterar återigen hur oerhört centralt det är att vi har en stor vaksamhet mot olika hot mot vår inre säkerhet, detta oavsett om vi talar om terrorism, våldsbejakande extremism eller för den delen organiserad brottslighet eller kopplingar mellan olika hot av det slaget.

När det gäller det extremistiska hotet råder det ingen tvekan om att det också kommer från olika håll. Det islamistiska hotet, den våldsbejakande islamismen, hör utan tvekan dit, och sett över de senaste åren är det ett av de största hoten mot Sveriges inre säkerhet. Jag vill också säga att det återspeglas i regeringens arbete på det här området, både vad gäller lagstiftning och vår myndighetsstyrning, och det återspeglar myndigheternas arbete.

Jag konstaterar som sagt var att Säkerhetspolisen har varit mycket aktiv i relation till några av de konkreta fall som vi har diskuterat här i kväll, och baserat på de granskningar och de yttranden som har kommit från Säkerhetspolisen har också bidrag dragits in.

Jag konstaterar också att vi nu har ett demokrativillkor på plats som gör att inga verksamheter, oavsett om det är samfund eller andra slags verksamheter, som bedriver en verksamhet i strid med grundläggande krav på demokrati ska få exempelvis offentlig finansiering i Sverige. Jag konstaterar också att vi nu har ett lagstiftningsarbete på gång som just tar sikte på otillbörligt utländskt inflytande på och otillbörlig utländsk finansiering av religiösa samfund i Sverige.

Allt detta är ett uttryck för vikten av att manifestera en vaksamhet. Inget av detta är ett uttryck för att någon skulle vilja sopa verkliga problem under mattan – tvärtom. Allt detta gör vi i syfte att värna det fria, öppna samhället och tryggheten och säkerheten för medborgare i Sverige.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.