Fru talman! Jacob Risberg har frågat mig vilka diplomatiska åtgärder jag har vidtagit hittills, bilateralt gentemot Israel och inom EU, för att kräva ett snabbt, säkert, obehindrat och uthålligt humanitärt tillträde till Gaza.

Jacob Risberg har även frågat vilka delar av den diplomatiska verktygslådan jag är beredd att använda för att markera mot Israel när humanitärt tillträde hindras och civila humanitära fartyg stoppas på internationellt vatten.

Jacob Risberg har också frågat huruvida jag avser att kräva att Israel håller fler gränsövergångar öppna, släpper in journalister, undanröjer administrativa och logistiska hinder samt garanterar humanitära organisationers möjlighet att verka i hela Gaza.

Vidare har Jacob Risberg frågat varför regeringen inte har reagerat skarpare på uppgifterna om att Israel stoppat civila humanitära fartyg på internationellt vatten och fört personer, däribland en person som uppges ha svenskt medborgarskap, till Israel.

Jacob Risberg har därutöver frågat huruvida jag anser att civila humanitära fartyg på internationellt vatten omfattas av rätten till navigationsfrihet samt om jag är beredd att offentligt bekräfta den principen i relation till flottiljer med humanitärt syfte till Gaza.

Slutligen har Jacob Risberg frågat vilka konsekvenser jag anser att det bör få för Sveriges och EU:s relationer med Israel om Israel fortsätter att begränsa humanitärt tillträde till Gaza och ingripa mot civila humanitära konvojer.

Jag vill inleda med att understryka att regeringen ser mycket allvarligt på den humanitära situationen i Gaza. Civilbefolkningens enorma humanitära behov kvarstår, och omfattande tillträdeshinder försvårar möjligheten för den hjälp som behövs att nå fram.

Regeringen kommer att fortsätta att aktivt driva frågan om obehindrat, säkert och varaktigt humanitärt tillträde. Detta görs genom våra egna kontakter med Israel, genom EU samt genom våra multilaterala partner till dess att dessa krav har uppnåtts. Utöver dialogen med Israel fortsätter regeringen att verka för åtgärder som ökar pressen på Israel.

Rätten till fri sjöfart är en grundläggande del av havsrätten. Samtidigt har Israel enligt krigets lagar ett visst utrymme att stoppa och kontrollera fartyg på internationellt vatten.

Sverige och EU är mycket tydliga med att det är Israels folkrättsliga skyldighet att säkerställa obehindrat humanitärt tillträde. Utrymmet att stoppa och kontrollera fartyg enligt sjökrigets lagar påverkar inte denna skyldighet.

I anslutning till det israeliska ingripandet mot sjöflottiljen den 30 april har regeringen till Israel framfört vikten av att svenskars säkerhet och rättigheter, inklusive konsulära rättigheter, respekteras. Jag har även framfört detta direkt till min israeliska motpart.

Den svenske medborgare som frihetsberövades av Israel i samband med att flottiljen bordades är inte längre frihetsberövad.

Utrikesdepartementet sände ned särskilt utbildad förstärkningspersonal i syfte att stödja ambassaderna i Aten och Tel Aviv och stod i löpande kontakt med anhöriga. UD har ingen möjlighet att bistå konsulärt eller på annat sätt till havs. Om svenska medborgare förs i land av israeliska myndigheter finns beredskap att ge konsulärt stöd.

Fru talman! Den humanitära situationen i Gaza är fortsatt mycket svår, och genomförandet av fredsplanen tycks tyvärr avstanna. Vi ser också att steg mot att avväpna Hamas inte tas. Tvärtom verkar Hamas snarare stärkas. Detta ser regeringen mycket allvarligt på.

Regeringen uppmanar till en omedelbar implementering av fredsplanen där Hamas måste avväpnas och Israel dra sig tillbaka från Gaza. Israel har ett särskilt ansvar enligt internationell humanitär rätt att tillgodose civilbefolkningens behov i Gaza och att säkerställa obehindrat, säkert och varaktigt humanitärt tillträde.

När det gäller den folkrättsliga bedömningen har det naturligtvis gjorts noggranna analyser av folkrättsjurister, som har landat i att Israel har visst utrymme att agera. Som utgångspunkt har under pågående väpnad konflikt krigets lagar generellt sett företräde framför fredens folkrätt i situationer där regelverken kommer i konflikt med varandra.

Det är inte heller bara Utrikesdepartementets jurister som har gjort denna bedömning, utan jag har sett den göras av flera andra. Sedan kan man säkert ha olika åsikter även i detta, men det är det som jag lutar mig mot.

I våra kontakter med israeliska företrädare framför vi regelbundet tydliga budskap om att folkrätten, inklusive internationell humanitär rätt och mänskliga rättigheter, måste respekteras. Vi arbetar också för att EU ska fortsätta att ställa krav på Israel att vidta omedelbara permanenta och konkreta åtgärder för att ge FN, internationella icke-statliga organisationer och humanitära aktörer obehindrat humanitärt tillträde. Vi bidrar, vilket inte är oviktigt, med personal till EU:s civila insats, EU BAM Rafah, som stöder palestinska myndighetens gränshantering vid Rafahövergången mellan Gaza och Egypten. Vi är, som bekant, på olika sätt stora givare av stöd till den palestinska myndigheten för att hjälpa dem att bygga upp en förmåga som är helt nödvändig för att vi ska kunna fortsätta arbeta mot en tvåstatslösning, vilket vi måste fortsätta att göra även i stunder då det känns svårt och mörkt.

Sverige är en av världens största givare av humanitärt stöd till Gaza. Förra året var vi den största givaren i EU. Vårt samlade humanitära bistånd till Palestina sedan den 7 oktober 2023 uppgår nu till över 2,4 miljarder kronor. Därtill fortsätter Sverige att ge stora kärnstöd till flera av de centrala humanitära aktörer som är verksamma på marken, som faktiskt kommer in och som faktiskt kan leverera stöd – även om vi har synpunkter på det humanitära tillträdet.

Det är det här jag tycker är så viktigt och som ibland försvinner i debatterna vi gång på gång har i kammaren om flottiljerna. Det viktigaste måste väl vara att vi när vi som regering använder oss av skattebetalarnas pengar säkerställer att så mycket som möjligt verkligen kommer fram till Gazaborna, framför allt till barnen. Jag är därför stolt över att vi har fattat svåra beslut som innebär att vi kan gå via organisationer som kommer in och kan leverera stödet. Utöver det jag nämnde tidigare fortsätter vi att ge kärnstöd till flera av de centrala humanitära aktörer som är verksamma.

Regeringen kommer att fortsätta att arbeta för att på olika sätt öka trycket på Israel. Vi gör det bilateralt, och vi gör det genom EU och andra multilaterala forum, samtidigt som vi bidrar med konkret livräddande och nödlindrande humanitärt stöd på marken.

Fru talman! Som jag nämnde tidigare har Israel ett visst utrymme enligt krigets lagar att stoppa och kontrollera fartyg på internationellt vatten och vidta åtgärder för att upprätta sin sjöblockad. Sådana åtgärder måste vara nödvändiga, och de måste vara proportionerliga.

Vi har inte i det här läget tillräcklig information för att kunna bedöma att Israel har gått utöver det utrymmet. Det finns rätt till sjöblockad i samband med väpnad konflikt som fortsätter att pågå, det vill säga trots att det råder vapenvila.

Det är intressant att ens svar, både skriftligt och i debatten, recenseras. Från interpellanten kom frågor om diplomatiska åtgärder. Då har jag valt att svara på det, och det fick jag kritik för. Det är inte alltid så lätt som statsråd att försöka svara på frågorna. Däremot inser jag att jag möjligen inte riktigt svarade på frågan om journalister, och jag återkommer till den i nästa inlägg.

Då var det frågan om diplomatiska åtgärder. Efter att Israel ingrep mot sjöflottiljen utanför Kreta den 30 april tog vi skyndsamt kontakt med israeliska företrädare för att tydliggöra Sveriges förväntan på att svenska medborgares rättigheter inklusive konsulära rättigheter också respekteras. Jag har även framfört detta till min israeliska motpart på telefon. UD sände också ned, som jag sa, särskilt utbildad förstärkningspersonal till både Aten och Tel Aviv i deras konsulära arbete för att hjälpa deltagande svenskar. Vidare stod UD i kontakt med anhöriga.

Som sagt fanns det en spansk-svensk medborgare som frihetsberövades av Israel. Då stod Sverige i löpande kontakt med både spanska och israeliska myndigheter angående detta. Den personen deporterades den 10 maj till Aten för vidare resa till Spanien där denna sedan tidigare är bosatt.

Som interpellanten nog förstår drar det här mycket resurser från Utrikesdepartementet. Jag måste säga att jag ställer mig lite frågande till att man gång på gång, trots att man vet vad resultatet ska bli, väljer att fortsätta att göra den typen av resor. Om man verkligen vill hjälpa, och om man känner en desperation över att hjälpen inte i tillräcklig utsträckning når fram, borde man inte då gå via de kanaler man vet har större chanser att lyckas, än att gång på gång göra samma resa som man vet inte kommer att lyckas? Jag ställer mig frågande till det.

Låt mig avslutningsvis säga något om att recensera svar. Jag tog upp frågan om Hamas i mitt förra inlägg, och jag ställer mig lite frågande till att interpellanten när det gäller en interpellation som i mångt och mycket handlar om Gaza inte tycker att det är relevant att prata om Hamas eller fredsplanen för Gaza. Det är väl synnerligen relevant, inte minst för att få in humanitär hjälp. Men det är lite signifikativt för vänstersidan att man inte gärna vill prata om Hamas ansvar för den fruktansvärda situation som har uppstått efter den 7 oktober.

Fru talman! Vi har säkert anledning att komma tillbaka till den här juridiska analysen. Men jag vill påminna interpellanten om att Israel, när man har blivit varse konvojerna, tydligt har anvisat hamn där de skulle kunna lägga till. Och Israel har åtagit sig att ta hand om den humanitära hjälp som finns ombord för att ta in den i Gaza. Det kan möjligen ha bäring på den juridiska proportionalitetsbedömning som jag tidigare nämnde ska göras.

Regeringen fortsätter oavsett att driva på för åtgärder som ökar pressen på Israel och som samtidigt inte försvårar genomförandet av vapenvilan i Gaza. FN och andra humanitära aktörer ska kunna arbeta oberoende och opartiskt för att rädda liv och minska lidande. Regeringen har konsekvent, både bilateralt och genom EU, understrukit Israels skyldighet att agera i enlighet med folkrätten, inklusive internationell humanitär rätt.

Stödet måste inte släppas in sjövägen. Enligt krigets lagar har Israel, enligt den juridiska bedömning vi har gjort, ett visst utrymme att stoppa och kontrollera fartyg på internationellt vatten. Israel har även rätt att vidta åtgärder för att upprätthålla sin sjöblockad.

Avslutningsvis: Eftersom jag inte tycker att jag har svarat fullt ut på frågan om journalister – även om det inte har kommit upp här – vill jag nämna att regeringen sedan länge kräver att journalister ska få tillträde till och kunna verka tryggt och säkert i Gaza. Det är otroligt viktigt för att vi ska veta hur situationen på marken verkligen ser ut. Vi gör det i direkta kontakter med Israel, i EU och multilateralt. Sverige är den tredje största biståndsgivaren i världen till fria och oberoende medier. Det är inte oviktigt, fru talman.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.