Fru talman! Linus Sköld har frågat mig vilka alternativa åtgärder som regeringen övervägde för att skapa tillväxt, utöver det aviserade förslaget om slopad avtrappning i jobbskatteavdraget. Han har också frågat mig vilka åtgärder regeringen avser att vidta för att skapa tillväxt genom att stödja hushållen med de minsta marginalerna.

Sveriges tillväxttakt har under de senaste åren varit bland EU:s lägsta. Det tar regeringen på stort allvar. Det är endast en högre tillväxt som kan bära framtidens välfärd. Med högre tillväxt ökar de skatteintäkter som kan användas för att finansiera exempelvis skola, vård och omsorg. När den höga inflationen nu är bekämpad skiftar regeringen därför fokus från inflationsbekämpning till att investera i ett rikare och tryggare Sverige.

En bärande del är att genomföra reformer för att öka Sveriges tillväxt. Budgetpropositionen för 2025 innehåller en bred ansats med reformer för att öka Sveriges tillväxt. Det handlar bland annat om historiska satsningar på infrastruktur, den största satsningen på forskning någonsin och skatteförändringar som gör det enklare att driva företag.

Regeringen föreslår också att de högsta marginalskatterna sänks för att öka drivkrafterna att utbilda sig till ett högkvalificerat yrke och anstränga sig extra på jobbet. De sänkta marginalskatterna väntas få en så pass positiv effekt på ekonomin att reformen på sikt bedöms vara självfinansierad.

Samtidigt är regeringen medveten om att många hushåll fortfarande har det tufft till följd av den tidigare höga inflationen. Därför stöttar regeringen hushållen brett i budgetpropositionen genom ett förstärkt jobbskatteavdrag och fortsatt tilläggsbidrag i bostadsbidraget. Regeringen föreslår även en höjning av beloppet för individer som får sjukpenning i särskilda fall, samt för boendetillägget. På så sätt skapas tillväxt på sikt samtidigt som hushållen med de minsta marginalerna stöttas. Det är viktiga steg för att bygga ett rikare och tryggare Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag vill först tacka Linus Sköld för att han här i kammaren har tagit upp diskussionen om tillväxt. Jag tycker att vi i Sverige generellt, och även här i riksdagens kammare, alldeles för sällan talar om det som krävs för att Sverige ska fortsätta att vara ett rikt land och bli ännu rikare i framtiden. Vi har stora behov.

Jag skulle vilja börja med en kort tillbakablick. På 1870-talet var Sverige ett av världens fattigaste länder; vi fick till och med internationellt bistånd på grund av detta. Sedan kom en resa som Sverige gjorde under 100 år. Det var en fantastisk resa, och man kan prata länge om orsaken. Det finns många komponenter som gjorde att Sverige 100 år senare hade blivit ett av de rikaste länderna.

Det handlar om entreprenörskap, och det handlar om hårt arbete. Det handlar om att stat och kapital har jobbat tillsammans och att parterna har varit starka. Just ordet "tillsammans" tror jag är en av nycklarna. Men det handlar också om att fler fick tillgång till utbildningssystemet, att vi har satsat på forskning och att vi har tagit bort skadliga skatter - både S-märkta och M-märkta regeringar. Allt detta gav tillsammans en fantastisk tillväxt.

När jag nu tänker framåt och ser vad Sverige behöver bli om 10, 20 eller 30 år tänker jag mycket på just tillväxt, fru talman. Ska vi kunna möta alla de behov som vi har - och i Sverige har vi stora behov av investeringar i alltifrån välfärd och infrastruktur till energisystem och mycket annat - behöver ekonomin växa. En del tycker att det är bättre att gå med stora underskott och låna för att finansiera detta, men att ekonomin växer är centralt för välstånd. Den bilden tror jag att Linus Sköld och jag delar.

Sedan jag tillträdde det här jobbet har det varit viktigt för mig att verkligen gå på djupet och ta ansvar för den långa sikten. Även om jag inte har det här jobbet i särskilt många år - det vet man aldrig, men det kan förstås bli väldigt många år om Linus Sköld inte får önska - tänker jag att vi vill ta ansvar för det som ligger framför oss. Därför tillsatte vi en produktivitetskommission, exempelvis, och den jobbar på för fullt. Det är experter och analytiker som går igenom produktiviteten i Sverige.

Då kan man fråga varför. Jo, för att tillväxt kommer av två saker: arbetade timmar och produktivitet. Sverige är på många sätt ett produktivt land, men det finns ännu mer att göra. Man har jobbat fram förslag, och jag har fått ett delbetänkande som jag håller i handen. Jag bär inte alltid med mig det, för det är lite tungt, men här finns många goda förslag. De kommer att återkomma nästa år, för fokus ligger på ökad tillväxt.

Den budget som vi lagt fram för nästa år och som nu behandlas i riksdagen har fokus på både lång- och kortsiktig tillväxt. Nu har inflationen bekämpats, och Riksbanken sänker räntorna eftersom vi tillsammans har bekämpat inflationen. Det lättar trycket på hushåll och företag, och vi kan i finanspolitiken växla över till att fokusera på det som ger tillväxt på kort sikt - att få igång ekonomin igen - men också på det långsiktiga.

Det handlar självklart om skattesystem, precis som Produktivitetskommissionen också nämner i delbetänkandet. Det handlar om infrastruktur, regelkrångel för företag, kompetensförsörjning och många andra saker. Vi jobbar på bred front för att se till att Sverige blir ett land där tillväxten ökar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Nu går vi till frågan som Linus Sköld ställt till mig. Jag tycker själv att det här var en bra ingång - men det kan ju andra bedöma - därför att tillväxt handlar om många saker. Skattesystemet är en viktig del. Vi har ett progressivt skattesystem i Sverige, och de som tjänar mer betalar därmed också procentuellt sett ordentligt mycket mer. Om man tjänar 125 000 kronor har man elva gånger så hög skatt som om man tjänar 25 000 kronor.

Men marginalskatterna, som gäller det extra man jobbar, har blivit rätt höga. Om man tjänar in en extra hundralapp får man i dag behålla 44 kronor av den. Det tycker jag inte är riktigt rimligt, utan man borde få ha hälften kvar. Detta var ju en gång tanken även för Socialdemokraterna.

Det är strukturellt riktigt att det ska löna sig att plugga, och vi vet att det är självfinansierat. Det finns också en dimension av att man ska få behålla hälften av det man jobbar in.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag vill börja med att säga att jag nog har gjort mer för vanliga löntagare än vad Linus Sköld någonsin kommer att göra. I opposition sänkte vi, tillsammans med andra partier, skatten brett för att fler löntagare skulle få behålla mer av sin egen lön. Vi fortsätter att göra det i år. Vi sänkte skatten brett - i stället för att låta brytpunkten skrivas upp gjorde vi en bred skattesänkning för alla. Det gör vi också nästa år.

För mig har det alltid varit viktigt med fördelning och att den som arbetar ska få behålla mer av sin lön. Jag har kanske en annan syn på skatt än vad Linus Sköld har. Min grundinställning är att det är den som arbetar som har dragit in dessa pengar.

Jag håller helt med Linus Sköld om konsekvenserna av inflationen. Det kan säkert också vara en farlig kommunikation. Detta betyder dock inte att jag inte vet att jättemånga människor har det tufft, särskilt de som inte har fått alla ersättningar uppskrivna med inflationen. Många har ju fått det, och det är väldigt bra att det är så. Många vanliga löntagare har dock inte fått det, och priserna är fortfarande höga.

Det är därför det har varit viktigt att stoppa inflationen. Det har också varit viktigt för oss att fortsätta stärka hushållens köpkraft. Det är därför vi gör en bred skattesänkning nästa år.

Jag vill också säga, fru talman, att reduktionsplikten har gjort mycket för många människor. Dieselpriset sänktes med 4 kronor den 1 januari i år. Drivmedelsskatterna har också sänkts.

Ungefär 4 miljoner människor har ISK-sparande. Både människor som tjänar en hel del och vanliga löntagare sparar pengar på ett investeringssparkonto för att kunna tänka på sin framtid och för att få avkastning på pengarna.

Vi fortsätter att förlänga bostadsbidraget. Det är fortfarande på en högre nivå än normalt.

Vi jobbar brett med att stärka hushållen. Detta är min utgångspunkt. Nu försöker Linus Sköld att lägga på mig en beskrivning av hur jag ser på människor. Jag kan bara konstatera att jag gick med i Moderaterna under en tid då jag hade väldigt tajt om pengar. Jag gick med därför att jag trodde på den ekonomiska politiken. Det handlade dels om att varje människa ska ha möjlighet att ha en egen lön att leva på och göra sin livsresa, dels om att svensk ekonomi och det vi gör gemensamt ska växa.

Jag har stor respekt för att Linus Sköld inte tycker om att man sänker marginalskatten från 56 till 52 procent. Jag tycker dock att det är helt rimligt av både strukturella och grundläggande skäl.

Det gör vi nu. Vi vet att detta, som bland andra Produktivitetskommissionen och OECD säger, inom bara ett par år kommer att vara självfinansierat. Det är för mig en viktig utgångspunkt.

Man kan göra flera saker samtidigt. Man kan prioritera i statens budget, vilket jag vet att Socialdemokraterna har väldigt svårt att göra - de höjer hellre skatter. Det har vi dock gjort nu. Vidare har vi en annan nivå på biståndet. Vi ser dessutom till att ränteavdrag på blankolån nu kommer att fasas ut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Allt detta gör att vi kan finansiera mer pengar till välfärden, som i år har fått 22 miljarder kronor; det är viktigt att komma ihåg. Vi ser också att vi framöver behöver göra det som är långsiktigt rätt för att stärka tillväxten.

Jag är glad över den budget som jag fick lägga på riksdagens bord i september. Det är en budget som är bra för Sverige och för oss som bor här, egentligen oavsett exakt inkomstnivå eller - om man jobbar - vilken lön man har. Jag tycker dock att det är rimligt att det lönar sig att plugga och att inte ha marginalskatter som är över 50 procent. Jag vet inte om Socialdemokraterna har lämnat den grundläggande tanken - så kan det absolut vara.

Jag tycker att det är viktigt - bara så att vi har det klart för oss - att den som tittar på detta, eller läser protokollet efteråt, vet att det var Socialdemokraterna som för några år sedan tog bort värnskatten i Sverige. Det handlade om lite mer än 4 miljarder.

Fru talman! Det är en fredag i november, solen skiner och vi står i kammaren och diskuterar viktiga frågor. Då borde ledamoten inte ljuga och säga att jag tycker att regioner och kommuner inte behöver några som helst pengar nästa år. Det har jag aldrig sagt. Dessutom skulle jag då inte ha lagt in en hel del riktade bidrag och exempelvis det särskilda sektorsbidraget till regionerna. De behöver pengar nästa år. Men det är också viktigt att veta att regionerna och kommunerna kommer att ha 50 miljarder lägre pensionskostnader nästa år för att vi har fått ned inflationen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Min utgångspunkt är att jag vill få fart på svensk ekonomi. De skattesänkningar vi gör med den breda skattesänkningen, förändrade marginalskatter med mera kommer att öka efterfrågan i ekonomin tillsammans med Riksbankens penningpolitik. Detta får fart på ekonomin.

Men på lång sikt behöver ekonomin växa, och det hör jag sällan Socialdemokraterna tala om. Jag tar denna fråga på stort allvar, och vi gör mycket med infrastruktur, forskning, regelförenklingar och energisystem för att Sverige ska bli ett rikare land om både 10 och 30 år.

Fru talman! Slutligen: Man kan göra många saker samtidigt om man prioriterar, och bryr man sig om dem med de allra minsta marginalerna ska man inte höja kommunal- och regionalskatten. I Stockholm höjs den två år i rad, vilket drabbar vanliga löntagare allra hårdast. När den vanliga kommunalskatten höjs får de som bor i Stockholm det ännu tuffare. De med små marginaler som jobbar och sliter och inte har fått sin lön uppskriven allmänt med inflationen får dessutom en skattehöjning av Socialdemokraterna i både regionen och kommunen. Det påverkar givetvis deras ekonomi, liv och vardag på ett olämpligt sätt. Varför händer då detta? Jo, för att Socialdemokraterna ofta har svårt att prioritera. De höjer hellre skatten.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.