Fru talman! Kenneth G Forslund har mot bakgrund av en besparing avseende Statens servicecenters anslag frågat mig om jag och regeringen är beredda att ompröva beslutet om den ekonomiska nedskärningen och därmed stoppa nedläggningsvågen för servicekontoren.

Regeringen anser alltjämt att servicekontoren är en viktig verksamhet för att erbjuda personlig service från statliga myndigheter. Servicekontor ska fortsatt finnas i hela landet för att tillgodose enskildas behov av lokal statlig service inom rimligt avstånd. Samtidigt behöver verksamheten effektiviseras, och vissa kontor kommer att avvecklas till följd av minskade anslag. Regeringen står fast vid den bedömningen.

Det kommer samtidigt fortsatt att finnas ett stort antal servicekontor runt om i hela landet även om resvägen till närmaste fasta kontor kommer att bli längre för vissa individer och företag.

Regeringen har gett Statens servicecenter i uppdrag att ta fram en plan för ny organisering av servicekontorsnätet. Jag har fullt förtroende för Statens servicecenters hantering av uppdraget och myndighetens bedömning av vilka kontor som kan komma att vara föremål för avveckling utifrån de ramar och ingångsvärden som getts.

Fru talman! Kenneth G Forslund vet mycket väl att jag inte står och budgetförhandlar med oppositionen i talarstolen. Det här gör vi inom regeringen. Skulle Statens servicecenter få nya ekonomiska ramar presenteras detta i det ordinarie budgetarbetet. Lagt kort ligger. Vi har den budget vi har för 2025, och jag kan inte svara något annat när det gäller det. Skulle andra ekonomiska ramar ges meddelas detta vid ett annat tillfälle.

Det här är en del av regeringens prioriteringar för statens budget, där vi har gjort en anslagsminskning för Statens servicecenter. Vi har sett, inte minst i den rapport som kom från Riksrevisionen, att det finns utrymme för effektiviseringar. Vi har sett att kostnaderna för varje besök, det vill säga kostnaden per capita, har ökat. Besöksantalet har inte riktigt ökat i en takt som motsvarar utvecklingen när det gäller antalet kontor. Vi har därför sett att det finns utrymme för en neddragning, vilket kommer att leda till att en del kontor behöver läggas ned. Enligt myndigheten själv räknar man med att 35 kontor kommer att behöva läggas ned de kommande tre åren. Det innebär att vi kommer ned på samma kontorsantal som vi hade 2019, bara för att sätta detta lite i proportion.

Det är inte regeringen som avgör vilka 35 kontor som ska läggas ned, utan det är något som myndigheten fattar beslut om. Detta ska göras utifrån tre principer. Kostnader är en sådan princip, men geografiskt läge och avstånd samt kontorets besöksantal är andra värden som ska spela in. Det är alltså flera faktorer som spelar in när myndigheten avgör vilka kontor som ska läggas ned. Exakt vilka avvägningar man har gjort när det gäller just Kungälv kan inte jag svara på nu. Men detta är de tre principer som är och ska vara vägledande för myndigheten.

Fru talman! Att budgetfrågan skulle komma upp var inte särskilt oväntat, för den fanns med i interpellationen. Det var lätt att gissa att den också skulle komma upp i något av inläggen. Därför gick jag händelserna lite i förväg.

Återigen: Om de ekonomiska förutsättningarna för Statens servicecenter kommer att ändras kommer det att meddelas i ordnad ordning i de budgetprocesser som finns. Längden på hyreskontrakt ska inte vara allena avgörande för kontorsnätet. Det är inte vad som är beslutat. Precis som jag sa i mitt föregående inlägg är det tre principer man utgår från. Det är geografisk spridning, besöksantalet – alltså kontorens besöksantal – och ekonomin som ska spela roll. Det är en sammanvägning som ska göras.

Jag kan inte detaljerna i det beslut som gäller just Kungälv. Det får man fråga myndigheten om. Men utifrån de tre principer jag nämnde ska man dimensionera kontorsnätet framöver. Det är klart också att ekonomin spelar en roll i detta. Det måste den alltid göra.

Detta är inte första gången jag debatterar den här frågan, utan jag har debatterat den många gånger i riksdagen. Det kommer att bli fler interpellationsdebatter framöver också. Jag tycker att det ofta blir lite övertoner, för det låter ibland i interpellationerna som att vi avvecklar Statens servicecenter. Det gör vi alltså inte. Vi kommer att minska antalet kontor. Vi kommer att gå ned på samma nivå som vi var på 2019. Men jag tycker att Sverige även 2019 var ett någorlunda välfungerande land. Man kunde nå statlig service även då.

Vissa kommer att få längre avstånd till fysiska kontor. Det ska vi inte sticka under stol med, utan så är det. Samtidigt ska vi veta att även med dagens kontorsnät finns det de som har mycket längre till ett kontor än vad man i framtiden kommer att få i exempelvis Kungälv. Uppenbart kan de få hjälp av statliga myndigheter även i de delarna av landet. Det kommer alltså inte att vara omöjligt att nå staten fysiskt även efter att de här förändringarna. Det är viktigt att framhålla.

Även om vi erkänner att antalet kontor minskar tycker jag inte att vi ska måla upp en bild av att staten drar sig undan fullkomligt och att man inte kommer att kunna få hjälp. Det kommer man att kunna få även efter denna förändring.

Fru talman! Först och främst ska jag säga att vi har ökat möjligheten till ett större anslagssparande för myndigheten – jag glömde att säga detta i mitt förra inlägg – just för att undvika att det blir kontorshyreskontraktens längd som avgör vilka kontor som läggs ned. Detta kunde vi alltså motverka genom att höja anslagssparandet.

Det var bra att Kenneth G Forslund nämnde mobila koncept. Jag borde naturligtvis i mina två tidigare inlägg ha nämnt att myndigheten har ett uppdrag att jobba mer med mobila och flexibla kontorslösningar. Man är alltså inte låst vid enbart fasta kontor, för även med dagens kontorsnät – med 148 fasta kontor runt om i landet – finns det de som har betydligt längre till ett fast kontor än vad man kommer att ha i Kungälv efter att kontoret där läggs ned. Då är det väldigt bra att man jobbar med mobila kontor och flexibla lösningar.

Jag är oerhört tacksam för de kommuner som nu försöker hitta lösningar och kommer med erbjudanden av olika slag där kommunen kan ta ett ökat ansvar. Jag har tidigare sagt att jag tycker att det är bra när kommunala medborgarkontor kan samlokaliseras med Statens servicecenter. Det är ju inte heller något som säger att de enskilda myndigheterna – det är ju fyra myndigheter – inte skulle kunna finnas på plats fysiskt. Men då får de myndigheterna fatta de besluten. Detta har jag ingen närmare information om här och nu. Jag vet att också andra kommuner nu försöker hitta lösningar på hur man skulle kunna samverka med lokaler och annat för att ha kvar statlig närvaro.

Staten ska vara representerad i hela Sverige. Nu bygger vi ut staten i en väldig omfattning i och med att vi utökar inte minst rättsväsendet och försvaret mycket. Staten kommer att vara mer närvarande runt om i landet även efter den här förändringen.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.