Fru talman! Den förra interpellationsdebatten gick något snabbare än vad jag hade räknat med, men jag hann precis in i kammaren i tid.

Fru talman! Niklas Karlsson har frågat finansministern vilka åtgärder hon avser att vidta för att korrigera den överkompensation av mervärdesskatt som beskrivs i interpellationen. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

Kommuner och regioner får statlig ersättning för mervärdesskatt vid inköp inom vården, skolan och omsorgen i sin egen verksamhet. Privata utförare har samma kostnad för mervärdesskatt i dessa verksamheter men får ingen statlig ersättning. I stället får kommuner och regioner en schablonersättning, normalt 6 procent, för att kompensera för att privata utförares pris är högre. Syftet med schablonersättningen är alltså att förhindra att mervärdesskatten ska avgöra om kommuner och regioner väljer att bedriva verksamhet i egen eller extern regi. Utredningen för översyn av ersättning till kommuner och landsting för s.k. dold mervärdesskatt (SOU 2015:93) kom fram till att schablonersättningen var för hög och föreslog en sänkning till 5 procent. Jag kan konstatera att den föregående regeringen valde att inte gå vidare med förslaget.

Schablonersättningen på 6 procent är gemensam för alla verksamheter. Den faktiska nivån på mervärdesskatten skiljer sig dock åt, bland annat beroende på personalintensiteten. För verksamheter med stor andel personalkostnad blir ersättningen för dold mervärdesskatt för hög i förhållande till schablonersättningen. Utredningen konstaterade att så var fallet men ansåg att en schabloniserad ersättning var att föredra framför andra utformningar av ersättningen. Det är också inom personalintensiva områden som kommunerna valt att bolagisera sin verksamhet. Jag vill i det sammanhanget betona att ersättningen syftar till just konkurrensneutralitet, inte till att kommunerna ska bolagisera sin verksamhet.

Beräkningarna som låg till grund för förslaget utgick från kostnader 2013. En hel del tid har passerat sedan dess, och det går inte att utesluta att utvecklingen sedan dess har medfört förändringar, till exempel till följd av ökad andel användning av inhyrd personal eller tekniska hjälpmedel och utrustning. Schablonersättningen bör så långt som möjligt motsvara de faktiska kostnaderna, och en diskussion om ändrad ersättningsnivå skulle därför behöva utgå från ett mer aktuellt underlag.

För närvarande bereds inga förslag om ändring av schablonersättningen, men regeringen följer utvecklingen i denna fråga.

Fru talman! Det finns många frågor som regeringen följer utan att konkreta åtgärder föreligger här och nu. Vi följer många frågor för att sedan eventuellt vidta konkreta åtgärder. Jag tycker alltså inte att det är märkligt att jag svarar på interpellationen att vi följer frågan men att det just nu inte ligger några konkreta förslag eller initiativ på bordet. Det är inget konstigt. Det gäller många frågor.

Jag kan tycka att kritiken är något märklig. Regeringen har nu suttit i drygt ett år. Den förra regeringen tog emot en utredning som hade förslag på en korrigering av schablonersättningen. Den gick ut på remiss. Sedan valde den förra regeringen att inte göra någonting åt detta. Det gick sju år från att utredningen togs emot, gick ut på remiss och det blev ett regeringsskifte och regeringen fick avgå - den fick i och för sig avgå ett par gånger under de åren. Under de sju åren valde Socialdemokraterna att inte göra någonting åt frågan.

Om den här regeringen skulle komma fram till att en korrigering av schablonersättningen behöver göras måste det föregås av en ny utredning eller åtminstone någon form av uppskattning. Siffrorna som ligger till grund för den förra utredningen, som togs emot 2015 av den socialdemokratiska regeringen, är i dag för gamla. Vi ska också komma ihåg att det fanns kritik mot de siffrorna från en del aktörer, som tyckte att siffrorna inte riktigt stämde. Och en del remissinstanser kritiserade att underlaget var bristfälligt. Vi kan alltså inte gå rakt av på den utredningen. Det har runnit för mycket vatten under broarna sedan dess.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det kan finnas många olika skäl till att en kommun väljer att bolagisera exempelvis sin äldreomsorgsverksamhet. Jag har också läst artiklar om att en del kommuner använder det här som ett argument. Men det finns också andra argument för att man väljer att bolagisera. Det ska dessutom sägas att det rör ett fåtal kommuner. Man kan välja att bolagisera, att lägga ut på entreprenad och tillämpa valfrihetssystem enligt LOV. Det finns många olika sätt att bedriva olika typer av sociala verksamheter på. Men ett fåtal kommuner använder absolut det här som ett argument. Det är klart att det ger en signal om någonting.

Jag stänger absolut inte dörren för att se över systemet och schablonersättningen eftersom den finns där för att skapa konkurrensneutralitet. Sedan vet vi att det finns för- och nackdelar med en schablonersättning. Nackdelen är att den inte blir så precis som den skulle behöva vara, vilket gör att en del verksamheter tenderar att gynnas av en schablonersättning medan andra verksamheter tenderar att missgynnas. Det kan vi se i det här fallet också. Samtidigt skapar en schablonersättning ett enkelt system. Och administrationen minskar. Det finns alltså både för- och nackdelar med schablonsystem.

Jag konstaterar ändå att både den förra regeringen och den här regeringen har valt att ha kvar systemet. Om vi ska göra en förändring behöver en ny översyn göras.

Fru talman! Det är relativt vanligt att interpellanten och oppositionen önskar bättre svar från regeringen. Det är en kritik vi ofta får ta emot i interpellationsdebatterna, så den tar jag ganska lätt på.

Niklas Karlsson har ställt en fråga till mig om när - om jag minns rätt - regeringen ska göra något åt detta. Då måste jag ändå få ställa en motfråga. Om Socialdemokraterna nu är så ivriga när det gäller detta - varför gjorde de ingenting under de åtta år de hade regeringsmakten? En utredning blev ju färdig sju år innan regeringsskiftet. Varför hetsar ni om att detta måste ske nu? Ni hade möjligheten att göra något ända fram till oktober 2022. Det tycker jag är märkligt. Jag tar mig rätten att ställa den motfrågan. Var kommer denna plötsliga iver ifrån när man var helt passiv i sju år?

Schablonersättningen på 6 procent som finns nu tycks överkompensera viss verksamhet och underkompensera annan verksamhet, enligt vad utredningen visar. I ivern att inte överkompensera får vi vara försiktiga och inte dra ned schablonersättningen så mycket att det blir en nackdel för privata utförare och en konkurrensfördel att bedriva verksamhet i kommunal regi.

Skulle man sänka schablonersättningen från 6 till 5 procent är min minnesbild att det motsvarar 1,3 miljarder kronor som då rycks undan från kommunsektorn. Det är klart att 1,3 miljarder kronor inte är några jättesummor om man tittar på hur mycket kommuner och regioner omsätter totalt. Men det skulle ändå innebära en minskning på 1,3 miljarder kronor till kommunsektorn, vilket såklart kan riskera att få konsekvenser för välfärden. Därför tycker jag att man inte får ivra fram i detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag säger återigen att jag inte stänger någon dörr för att se över denna fråga igen. Vi har ju en gemensam uppfattning om att konkurrensneutralitet ska råda mellan privat och offentlig regi. Jag välkomnar att Socialdemokraterna nu också står bakom detta. Det har varit lite si och så runt om i landet och funnits tendenser i många vänsterstyrda kommuner att snarare överkompensera kommunal verksamhet i förhållande till privat. Det tycker jag är olyckligt. Om vi kan ha en gemensam syn på att man ska ha konkurrensneutralitet mellan privat och kommunal sektor välkomnar jag det beskedet.

Fru talman! Jag uppskattar att oppositionen föreslår vad jag ska säga i mitt sista inlägg, men jag kommer att vara lite mer mångordig än så. Jag ber om ursäkt - det är mycket i mitt huvud. Det frågades inte om när utan om vilka åtgärder ministern avser att vidta.

Jag tar gärna emot en utsträckt hand. Jag ber om ursäkt om jag är för polemisk i den här debatten. Det var inte riktigt meningen, men någon gång kan man få ha lite stuns också i den här talarstolen.

Jag vill inte bygga upp någon onödig polemik i den här frågan. Det är jättebra om vi är överens om grundförutsättningarna att det ska vara konkurrensneutralitet mellan privat och offentligt driven verksamhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vad jag vet har ingenting hänt det senaste året, alltså under den tid jag har suttit som statsråd med ansvar för de här frågorna, som skulle motivera att vi gör en förändring nu som inte lika gärna kunde ha gjorts under förra mandatperioden. Jag var bara ute efter att få svar på en seriös motfråga om varför man inte gjorde någonting med utredningen som kom fram. Det var bara en fråga mot bakgrund av att man hade så många år på sig att göra detta.

Jag kan lova att vi ska fortsätta följa frågan. Bedömer vi att det behöver vidtas åtgärder kan vi ta kontakt med Socialdemokraterna och komma överens om detta tillsammans. Det ska råda konkurrensneutralitet mellan privata och kommunala utförare.

Det här är också en uppmaning till kommunpolitikerna i de 290 kommunerna, oavsett styre, att behandla egen och privat regi på samma sätt. Där haltar det faktiskt lite då och då. Det kan jag säga av egen erfarenhet.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.