Fru talman! Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande och konsumentpolitik - det är inte direkt brist på viktiga områden. Vi trodde att de skulle debatteras på kort tid i dag, men det har dragit ut lite på tiden.

Speciellt i tider då behoven av åtgärder inom alla dessa områden är enorma påverkas det mesta och de flesta. Men som vi har hört i dag är det i regeringens budget, precis som förra året, hyfsat tomt på nya förslag, trots alla fina ord här i dag. Kan det vara så att regeringen inte alls tycker att det är viktigt med samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande och konsumentpolitik? Det verkar nästan så.

Det i regeringens budget som kan diskuteras i den här debatten får helt enkelt handla om bristen på förslag, borttagna satsningar och bristande initiativ från regeringen. Det blir desto tråkigare, men det är verkligen inte mindre bekymmersamt.

Jag vill börja med byggande och bostadspolitik. Förra året, i min första budgetdebatt, talade jag och flera andra om att olika byggaktörer då flaggade för riskerna för att byggtakten skulle tvärstoppa, vilket såklart riskerade att drabba byggsektorn och inte minst alla som letar efter fast bostad. I år ser vi effekterna.

Boverket säger i en ny prognos för i år att det behöver byggas ännu mer, 67 300 bostäder per år till år 2030. Samtidigt säger Boverkets prognos för 2024 att byggande av knappt 20 000 bostäder kommer att påbörjas under nästa år. Jag påstår inte att det bara beror på regeringen. Men det är alarmerande att regeringen inte ens försöker göra något för att mildra effekterna. Jo, man tar förstås bort strandskyddet. Men jag tänker inte påstå att ens regeringen har tänkt försöka trycka in 67 000 bostäder per år i strandnära lägen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Slopandet av strandskyddet står inte med i budgeten, men jag var ändå tvungen att lyfta upp det eftersom det är i stort sett den enda åtgärden som regeringen lyfter fram även i dag. I övrigt handlar åtgärderna om att avveckla investeringsstödet, slopa stödet för goda och hållbara livsmiljöer i Västerbotten och Norrbotten och avveckla stödet till den del av civilsamhället som ska främja konsumenternas intressen. Det är ingen rolig läsning.

Framför allt innehåller Tidöpartiernas budget inget som kan stötta eller gynna alla samhällsnyttiga delar som ligger under civilutskottet: bostadsbyggande, stadsplanering, energieffektivisering, klimatanpassning, gröna städer, stöd för mer hållbar och säker konsumtion eller någon typ av stöd till de kommuner som nu leder samhällsutvecklingen genom en snabb grön industriomställning. Det är faktiskt ganska förvånande och ännu mer förvånande nu när mer än ett år av mandatperioden har gått. Mycket av det som vi vill investera i behöver nämligen göras nu, inte sedan.

Jag hade gärna velat läsa om Tidöpartiernas egna lösningar för att få igång bostadsbyggandet och minska den framtida bostadsskulden, för hur fler unga ska få sin första bostad, för hur strukturellt eller socialt hemlösa ska få större möjligheter till en bostad, för hur människor ska undgå vräkning och för hur äldre ska bo i framtiden. Jag hade velat läsa om lösningar för hur varslade inom byggsektorn ska behållas i landet tills byggandet tar fart igen, hur vi tar tag i byggsektorns klimatpåverkan, hur vi löser materialbristen, hur vi stöttar den gröna industriomställningen, hur vi ökar takten för energieffektivisering och klimatanpassning och hur vi bygger de goda livsmiljöerna där människor mår bra av att bo. Men allt det saknas i regeringens budget.

Fru talman! Jag kan möjligen låta lite gnällig, men många områden här är extremt viktiga och borde verkligen inte lämnas åt sitt öde. Jag tänker därför lyfta fram några av de saker som Miljöpartiet skulle vilja genomföra om vi fick chansen.

I Miljöpartiets skuggbudget gör vi ett antal satsningar som vi anser är långsiktigt viktiga men som samtidigt kan användas för att mildra effekterna inom bostadssektorn och för medborgarna i spåren av det svåra ekonomiska läget.

Först och främst: Alla människor behöver en bostad. Hemlösheten i Sverige måste minska. Vi behöver sänka tröskeln för att fler ska kunna efterfråga en bostad. När någon inte har förutsättningarna behöver samhället finnas där. Vi behöver ta ett större nationellt ansvar. Miljöpartiet vill därför utreda möjligheterna för en nationell bostadsstiftelse som förvaltar ett bostadsbestånd i hela landet för dem som i dag saknar ett tryggt boende.

Vi vill införa ett startlån för förstagångsköpare och utreda möjligheterna till ett grönt bosparkonto. Vi vill göra en översyn av bostadsbidraget och av uppskovsreglerna vid försäljning av bostad, i syfte att möjliggöra större rörlighet på bostadsmarknaden. Vi vill stötta olika boendelösningar och hållbara renoveringar. Exempelvis kan nya bostäder tillskapas i fastigheter som i dag inte används för bostadsändamål.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Vi vill också utreda hur staten kan stötta överlåtelse, renovering och upprustning av ödehus som stått tomma eller övergivna under en längre tid på platser där det i dag kan vara svårt att finansiera en större upprustning.

I vår skuggbudget återinför vi även investeringsstöd för bostäder. Vi tycker att det är sämsta möjliga tid att slopa investeringsstödet, när byggandet minskar radikalt och när vi vet att ett investeringsstöd leder till fler bostäder.

I flera kommuner i Sverige, framför allt i den norra delen av landet, pågår i dag en kraftig expansion av hela samhällen i spåren av stora industrisatsningar. Bara i Skellefteå beräknas invånarna öka med 20 000 personer till 2030. I de berörda Norrlandskommunerna är det en utveckling som aldrig tidigare upplevts och som ställer extremt stora krav på kommunerna. Dessa kommuner tvingas i dag själva stå för riskerna när massiva industrisatsningar kräver inte bara nya bostäder utan också nya skolor, förskolor, sporthallar och matbutiker.

Miljöpartiet föreslår därför ett nytt anslag på 3 miljarder kronor per år, benämnt Investeringsstöd för grönt samhällsbygge. Stödet är tänkt att användas för såväl nya bostäder som andra samhällsnyttiga byggnader och viktig infrastruktur i expansiva regioner kopplat till större industrisatsningar. Vi föreslår att Boverket ska ta fram kriterier för detta stöd.

Elpriserna varierar fortfarande från dag till dag. Vi ser ett stort behov av att stötta medborgarna i arbetet med att sänka sina elkostnader och att minska elanvändningen nationellt för att frigöra energi till annat. Miljöpartiet vill att 60 procent av kostnaden för energieffektivisering ska betalas av staten. Vi lägger därför 3,2 miljarder för energieffektivisering i bostadshus. Det är pengar som kommer att bli extra värdefulla när Sverige ska uppnå EU:s nya krav på energiprestanda och för att vi ska kunna sänka både elanvändning och elkostnader för många.

Detta är långsiktig och ekonomiskt klok politik som ger bred samhällsnytta och gynnar såväl den enskilde som elsystemen och samhället på sikt.

Fru talman! Just nu står vi både i en lågkonjunktur med ett tufft ekonomiskt läge och mitt i en klimatkris. Att just då avveckla allt stöd till den del av civilsamhället som ska ge stöd och hjälp till konsumenter är ytterligare en åtgärd som man förvånas över. Att pengarna minskar i ett tufft ekonomiskt läge är ansvarig ministers förklaring, men det förklarar inte att stödet fasas ut till noll under en treårsperiod.

Vi tror att det är i de tuffa tiderna som konsumenter har störst behov av stöd och hjälp och anser att pengarna behöver finnas kvar. Vi vill även att Konsumentverket stärker sitt arbete när det gäller digitala marknader, där vi exempelvis kan se att barn, unga och skuldsatta är mest utsatta för aggressiv marknadsföring.

Fru talman! Jag nämnde tidigare att vi just nu upplever flera kriser samtidigt. Effekterna av klimatkrisen blir mer och mer tydliga för varje år. Det visade inte minst sommaren med torka, ras, slukhål och översvämningar. Den senaste sommaren blev än en gång den varmaste som någonsin uppmätts. Vi kan inte blunda för detta.

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Åtgärder för att minska klimatutsläppen och skydda oss från klimatförändringar behöver vidtas nu, inte sedan. Byggsektorn står för en femtedel av Sveriges klimatutsläpp, som måste minimeras. För att kraftigt minska klimatpåverkan och användningen av naturresurser från just byggsektorn vill vi att kraven på gränsvärden för klimatpåverkan vid nybyggnation och renovering träder i kraft snarast. Arbetet med ett ökat cirkulärt byggande behöver också tas vidare.

Vi inväntar också den reviderade nationella klimatanpassningsstrategin från regeringen och hoppas att regeringen har lyssnat in alla behov som finns.

För att motverka negativa effekter av klimatförändringar har vi ett stort arbete framför oss. Det är tydligt att särskilt kommunerna behöver stöd i arbetet med klimatanpassning. Det är många olika åtgärder som behöver vidtas. Det är till exempel förstärkt grönstruktur, hållbar dagvattenhantering, höjdsättning av mark och byggnader och skydd mot översvämningar.

Miljöpartiet föreslår ett nytt anslag till Boverket på 523 miljoner kronor för klimatanpassning av bebyggd miljö. Det ska ge kommuner, kommunala bostadsbolag, intresseföreningar och privata aktörer möjlighet att söka stöd för att klimatanpassa redan bebyggd miljö mot skyfall och värmeböljor för att i längden skydda både människoliv och viktig infrastruktur.

För att ytterligare kunna skapa ett långsiktigt ekologiskt och socialt hållbart samhälle är det viktigt att natur och andra grönområden i städer och tätorter ökar och utvecklas också för att skapa livsmiljö där människor vill bo.

Miljöpartiet vill återinföra stödet för gröna och trygga samhällen för att främja stadsgrönska, biologisk mångfald och ekosystemtjänster genom anslaget Gröna och trygga samhällen på 300 miljoner kronor.

Med de orden vill jag ställa mig bakom Miljöpartiets särskilda yttrande om utgiftsområde 18.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 13 december.)