Herr talman! En av mina favoritfrågor! Och Elsa Widding har ställt fyra frågor, så jag misstänker att det kommer att bli ett antal följdfrågor.

Den första frågan handlar om hur stor andel av energimixen jag bedömer det som realistiskt att vindkraften kan utgöra i det svenska elsystemet. Den andra frågan är om jag har initierat någon analys av hur stor ökning av fossilkraft den planerade vindkraftsutbyggnaden kommer att medföra, och hur mycket våra utsläpp av koldioxid kommer att öka som följd av denna utbyggnad, och om jag i sådana fall kan redogöra för resultatet av en sådan analys. Den tredje frågan är hur jag ser på nyttan med vindkraften kontra riskerna och kostnaderna för svenska skattebetalare givet vindkraftens strukturella problem, och om jag avser att vidta några åtgärder med anledning av detta. Den fjärde frågan är om jag har tagit initiativ till en analys av hur viljan att bygga kärnkraft påverkas av en ökande andel vindkraft i det svenska elsystemet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ny elproduktion från alla fossilfria kraftslag och ett robustare och mer leveranssäkert elsystem behövs för att klara klimatmålen och möjliggöra den gröna omställningen. En ökad andel vindkraft innebär dock utmaningar för elsystemet. Eftersom vindkraften bara producerar el när det blåser behövs planerbar elproduktion för att säkerställa att elen kan levereras under årets alla timmar.

Det går inte att ange en siffra för hur mycket vindkraft som ett elsystem "klarar av". Systemets förmåga att hantera intermittent kraftproduktion beror också på nivån av planerbar kraftproduktion, nätkapacitet och vilken typ av elkonsumtion som tillförs elsystemet, och det är elsystemets övergripande konstruktion samt vindkraftens egen teknikutveckling som avgör hur mycket vind som kan anslutas och nyttjas. Som ni förstår är det många faktorer.

Vindkraften byggs i dag ut på marknadsmässiga grunder, och intresset för att bygga vindkraft är fortfarande stort. Eftersom vi har en avreglerad elmarknad är det framför allt marknadsekonomiska incitament som styr var utbyggnaden sker. Vindkraft som byggts efter den 1 januari 2022 får inget ekonomiskt stöd alls, och vindkraft som färdigställdes innan dess fick stöd genom det marknadsbaserade elcertifikatssystemet. Regeringen arbetar nu för att säkerställa att alla kraftslag har jämförbara spelregler på elmarknaden, exempelvis genom att effektskatten samt energi- och koldioxidskatt för kraftvärme inom EU ETS har tagits bort.

Herr talman! Elsa Widding har också frågat om jag har initierat någon analys av sambandet mellan ökad fossilkraft och planerad utbyggnad av vindkraft. Jag skulle vilja bredda perspektivet något. Sverige har i dag en i princip fossilfri produktion av el. På längre sikt behövs ökad fossilfri elproduktion för att el ska ersätta fossila bränslen i andra sektorer såsom järn- och stålindustrin. Det finns flera analyser som är relevanta, till exempel Svenska kraftnäts långsiktiga marknadsanalys som delvis beskriver detta. Men jag utesluter inte att fler och mer riktade analyser behöver göras på området. Därför har regeringen satsat på en utökad energiplanering hos våra myndigheter.

Variabel elproduktion, som vindkraften, medför dock flera nya problem både vad gäller driftssäkerhet och tillräcklighet. Fortsatt utbyggnad av vindkraften kräver därför en ökning av annan fossilfri elproduktion och flexibilitet för att säkerställa ett leveranssäkert system.

Sveriges elsystem står inför en expansiv fas. Regeringen arbetar brett för att åstadkomma långsiktiga regler för leverans- och försörjningstrygghet. För att tydliggöra inriktningen för energipolitiken och energisystemets utveckling avser regeringen att lägga fram en energipolitisk inriktningsproposition som omfattar ett planeringsmål och ett leveranssäkerhetsmål för elsystemet. Och det arbetet kommer i sin tur att kräva flera verktyg. Regeringen arbetar därför målmedvetet även med verktyg som rör till exempel en utvecklad elmarknad, myndighetsöversyn, energiplanering på lokal och regional nivå samt en färdplan för ny kärnkraft.

Herr talman! Den här interpellationen spänner över många frågor, minst sagt. Jag vill börja med att understryka att vi nu försöker att föra en energipolitik som sätter Sveriges befolkning i centrum. För första gången på decennier har vi nu lagt fram en politik som rör elsystemet och dess leveranssäkerhet. Jag må bära titeln energiminister, men jag har medvetet - i alla fall under den här perioden - valt att inte ha Vattenfall i mitt hägn just därför att jag vill kunna ha ansvar för helheten i elsystemet. Vi har valt att sätta just leveranssäkerhet i fokus.

Jag tycker att man kan ta upp Öresundsverket som ett konkret exempel. Sedan regeringsuppdraget den 22 december förra året har vi systematiskt fokuserat på stärkt försörjningstrygghet. Det är mycket riktigt så att överföringskapaciteten i ett så stort och avlångt land som Sverige påverkas rätt dramatiskt om man inte har tillräckligt mycket baskraft i systemet. I ett ganska sårbart läge har vi haft behov av att kunna öka överföringskapaciteten genom att tillföra kraftproduktion i olika delar, i flera fall med Karlshamnsverket eller andra verk, till exempel Heleneholmsverket, Ryaverket och Öresundsverket. En del har använts aktivt; en del har vi kunnat använda mer som backup i systemet för att kunna öka överföringskapaciteten i svåra lägen.

Det som har hänt dels till följd av en kraftig utbyggnad av väderberoende kraftproduktion, dels på grund av Rysslands fruktansvärda invasionskrig i Ukraina är att vi har fått se enorma fluktuationer i elpriserna. Detta gör det svårt för dem som tittar på att göra tyngre investeringar i vindkraft eller kärnkraft att veta vilket pris de ska räkna på. Ena dagen har vi minuspriser, andra dagen har vi väldigt höga elpriser.

Denna volatilitet är ett problem i sig. Många företag - och till och med hushåll - har sagt att de kan tänka sig en något högre prisbild på elen bara de vet ungefär inom vilket spann priset ligger, så att de vågar sätta ned foten för sina investeringar eller sätta ned foten som familj. Det kan handla om att man vågar köpa en villa eller vågar göra ett inköp eftersom man vet hur kostnaderna kommer att se ut.

Sammantaget gör detta att det inte är tu tal om att det behövs mer kärnkraft om man vill brassa på med mer väderberoende kraftproduktion och mer vind. Ur det perspektivet hör de ihop. Man kan driva elsystemet på enbart kärnkraft, men det går i dagsläget inte, rent tekniskt, att driva det på enbart vindkraft - det blir alldeles för labilt.

Utöver detta vill jag trycka på att regeringen också arbetar för att säkerställa att befintlig produktion finns kvar; SVK:s avtal med Öresundsverket och omprövningen av vattenkraften är exempel på detta. Vi fortsätter arbetet i samma riktning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! För att försöka att svara upp mot det som efterfrågades här vill jag säga att jag inte är orolig för 2045. Den stora utmaningen gäller vad man kan leverera för verkligheten 2025 eller 2030. Denna utmaning är mycket tuffare i ett läge där vi som sagt har ganska få ansökningar om anslutningar i södra Sverige, eftersom man vet att det många gånger helt enkelt inte går.

Det vi gör nu, herr talman, är att ändra energipolitiken från att fokusera på enskilda kraftslag till att fokusera på vilka egenskaper systemet behöver och på vilka egenskaper i elen, eller snarare i kraftproduktionen, som behövs för att vi ska kunna leverera tillräckligt mycket el där det behövs och när det behövs till vettiga priser både för hushållen och för företagen. Detta ändrar spelreglerna helt.

Jag håller med om att det har varit en usel situation att be kärnkraften att vara den som ska reglera upp och reglera ned, och det går inte lika snabbt som med vattenkraften för vindkraften som har kommit och gått. Kärnkraften har varit den stadiga relationen och det stadiga äktenskapet medan vindkraften har kommit och gått lite som hon har velat, och kärnkraften har inte fått ersättning för det.

Det handlar inte om att det är ett specifikt kraftslag vi förfördelar, utan det handlar om att det måste vara teknikneutralt. De har olika egenskaper. Vindkraften har gått från att vara ett barn i teknikväg till att bli en tonåring i teknikväg, och jag sa det rakt ut på en av Europas största vindkraftskonferenser att det är dags för vindkraften att växa upp. Ännu kan vindkraften inte leverera stödtjänster i form av dödnätsstart eller ödrift på det sätt vi behöver i ett väldigt sårbart läge. Det finns de som säger att vindkraften kommer att kunna göra det. Varsågod, gå i den riktningen då, för det är det vårt elsystem behöver för att kunna uppfylla vårt slutmål: tillräckligt med el där det behövs när det behövs till vettiga priser.

Jag håller med om att det är problematiskt om man tänker att kärnkraften ska vara reglerkraften, särskilt utan ersättning. Det är också ett problem när vattennivåerna plötsligt går kraftigt upp och kraftigt ned eftersom det påverkar miljön i våra vattendrag dramatiskt. Därför behöver vi ha en balans i energimixen - och det är bråttom. Det är bråttom att realisera färdplan kärnkraft eftersom det påverkar så många andra delar, och om detta uppfattar jag att vi är ganska överens.

Herr talman! Elsa Widding och jag har nu fått möjlighet att djupdyka något i två interpellationsdebatter. Jag kommer inte att gå in på detaljer i mitt slutanförande, men hela den energiproposition som vi har fört samtal med alla riksdagspartier om och som vi hoppas kunna lägga på riksdagens bord i vinter syftar till att rikta om systemet utifrån det Elsa Widding i stort efterfrågar.

De bilder och analyser av hur det ser ut i Europa som Entsoe visar i sin rapport använde regeringen faktiskt redan förra hösten, och då var det många som chockat frågade om det verkligen stämmer att södra Sverige sticker ut i hela Europa vad gäller sårbarhet och brist? Svaret är ja, och det är därför vi behöver lägga om politiken.

Men det går inte att trolla. Det kommer att ta tid och kräva ett långsiktigt, envetet arbete. Men klarar vi detta kan vi också leverera på det vi är satta att göra: rimliga spelregler som ger tillräckligt med el där det behövs när det behövs till vettiga priser för både hushåll och företag.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.