Fru talman! Elsa Widding har frågat mig vilka skäl som ligger till grund för beslut om vilken krigsmateriel och vilka flygplan som Sverige erbjuder Ukraina. Elsa Widding har även frågat mig hur jag bedömer hotbilden mot Sverige i ett scenario där Ukraina vinner respektive förlorar kriget mot Ryssland. Elsa Widding har även frågat mig hur jag avser att agera utifrån min bedömning av dessa scenarier.

På grund av Ryssland rasar ett storskaligt krig i Europa. Rysslands stormaktsambitioner, militära upprustning och anspråk på att bestämma över andra staters politiska vägval undergräver säkerheten i närområdet, i Europa och globalt. Det finns en påtaglig risk för att den säkerhetspolitiska utvecklingen fortsätter att försämras. Eskalationsrisken kvarstår. En eskalering kan medföra angrepp mot andra stater men också utökade hot om eller användande av kärnvapen eller andra massförstörelsevapen.

Ett väpnat angrepp mot Sverige eller våra allierade kan inte uteslutas. Det kan inte heller uteslutas att militära maktmedel eller hot om sådana kan komma att användas mot Sverige eller våra allierade.

Mot bakgrund av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har Sverige och Finland blivit medlemmar i Nato. Natomedlemskapet stärker inte bara Sveriges säkerhet och försvarsförmåga utan bidrar även till att stärka säkerheten i vårt närområde och det euroatlantiska området som helhet.

Sedan Rysslands storskaliga satsningar på militär förmåga, alltmer aggressiva agerande från 2007 och inledning av kriget mot Ukraina 2014 har Natos fokus på avskräckning och territoriellt försvar inom ramen för det kollektiva försvaret ökat.

Det pågår även en upprustning av Sveriges nationella försvar. Att dimensionera det militära försvaret för ett högintensivt och utdraget krig mot en kvalificerad motståndare inom ramen för alliansen är avgörande.

Att Ukraina vinner kriget med bibehållen självständighet, suveränitet och territoriell integritet kommer att ha fundamental betydelse inte bara för Ukrainas utan för hela Europas framtid. Utfallet av Rysslands krig mot Ukraina är inte minst avhängigt omvärldens roll givet det ukrainska beroendet av fortsatt stöd från internationella partner. Detta ställer höga krav på enighet, robusthet och beslutsamhet från de länder som stöder Ukraina.

Sveriges stöd till Ukraina ska vara uthålligt och långsiktigt. Ett starkt, förutsägbart och uthålligt stöd till Ukraina bidrar även till att försvara den europeiska säkerhetsordning som utgör grunden även för Sveriges säkerhet och är vår främsta möjlighet att motverka Rysslands handlingsmöjligheter för ytterligare aggression.

Fru talman! Elsa Widding säger att en rysk seger i Ukraina är oundviklig och att landet är kraftigt ansatt och kommer att bli besegrat. Jag vill bara påminna om att vi snart är 900 dagar in i kriget och att Ryssland gjorde bedömningen att man skulle kunna ta Kiev på 5 dagar. Det misslyckades man med. Ryssland kontrollerar alltjämt mindre än 20 procent av Ukrainas yta. Varför? Jo, jag vågar påstå att tre saker har varit avgörande i och med att Ukraina har mindre militära resurser än Ryssland. Det första är den ukrainska försvarsviljan. Den är djupt imponerande. Det andra är motståndskraften hos den ukrainska befolkningen. Den är också djupt imponerande. Det tredje är det västliga militära stödet.

Det finns bara ett land som bör avgöra om Ukraina ska förhandla, och det är Ukraina. Annars kommer Ryssland att belönas för sin aggression, och jag vill inte se några förhandlingar över ukrainarnas huvuden. De måste själva få besluta om detta. Ryssland har påbörjat en olaglig och oprovocerad fullskalig invasion av Ukraina. Det tycker jag är avgörande.

Detta handlar även om Widdings motstånd mot Natoutvidgningen. Vi har hört sådan kritik många gånger i historien, bland annat när det gällde de baltiska staterna och Sveriges och Finlands medlemskap. Det har också kommit kritik mot att Ukraina skulle bli Natomedlem. Det har vi hört vid upprepade tillfällen.

Måttstocken för en europeisk säkerhetsordning är att alla länder gör egna säkerhetspolitiska vägval, och det vill vi stå upp för. Det ska inte vara så i Europa att små länder är stora länders bakgårdar. Det är befolkningen i ett land som själv avgör om man vill söka sig mot EU och Nato, och det är sedan en fråga mellan EU och Nato och det berörda folket. Vi har sett tidigare att små stater varit stora staters bakgårdar. Min uppfattning är att vi inte ska tillbaka till ett sådant Europa.

Skälen till att Sverige stöttar Ukraina är egentligen tre.

För det första har Ryssland påbörjat en oprovocerad, fullskalig invasion. I mina ögon handlar det då om anständighet och medmänsklighet att stå upp för det ukrainska folket och deras rätt att skydda sig.

För det andra handlar det för svenskt vidkommande också om att stå upp för viktiga värden. Genom sin fullskaliga invasion utmanade Ryssland på ett flagrant sätt den europeiska säkerhetsordningen, den internationella rätten och även folkrätten. När vi stöttar Ukraina står vi upp för folkrätten, och det är viktigt för mindre länder att folkrätten finns och respekteras.

För det tredje - och här skiljer sig min och Widdings analys åt - utgör Ukraina en sköld mot rysk militär expansion. Jag fruktar att om den skölden skulle falla på grund av att vi inte har uthållighet i vårt militära stöd skulle trycket på framför allt Moldavien och Georgien bli mycket högre. Jag fruktar att det också skulle kunna leda till fortsatt rysk militär expansion. Därför är vårt stöd till Ukraina även en investering i vår egen säkerhet.

Fru talman! Jag tror att Elsa Widding är rätt så ensam när hon möter sina ukrainska interlokutörer och säger att Sverige bidrar till dödandet av ukrainska soldater. Det är inte den bilden jag får när jag pratar med ukrainare.

Återigen: Ryssland har påbörjat en oprovocerad, fullskalig invasion av Ukraina, och Ukraina har enligt folkrätten rätt att försvara sig. Vi kommer att fortsätta att stötta Ukraina. Det ligger som sagt i vårt centrala intresse.

Om Ryssland skulle vinna det här fruktansvärda kriget skulle Ryssland också flytta fram sina militära resurser mycket närmare våra gränser. Som jag sa tror jag att trycket på både Moldavien och Georgien omedelbart skulle öka. Jag kan försäkra att det finns en betydande oro i Moldavien för fortsatt rysk militär expansion. Det finns det också i Georgien. Detta behöver vi förhålla oss till.

Hur gör vi då för att säkra att vi har ett långsiktigt och hållbart stöd till Ukraina? Det är fråga om ett antal åtgärder. Regeringen har fattat beslut - det återkommer till riksdagen nu - om donation av sammanlagt 43 miljarder till Ukraina. Vi har också fattat beslut om att ha en långsiktig ram för det militära stödet till Ukraina på 25 miljarder per år 2024, 2025 och 2026.

Vi kommer dock att behöva gå från donation till produktion. Det är mycket viktigt att vi har en industriell förmåga som gör att vi kan öka produktionen av till exempel artilleriammunition. Det som Elsa Widding säger stämmer - Ryssland skjuter ungefär tio gånger så många artillerigranater som ukrainarna. Det är viktigt att ukrainarna kan försvara sig, och därför behöver de mer artilleriammunition.

Sverige har vidtagit ett antal åtgärder för att stärka den försvarsindustriella basen, bland annat att tillsammans med EU rikta statliga investeringar till produktionen i ammunitionsföretaget Nammo. Det är ett antal saker som vi kommer att behöva göra för att säkra att vi kan utveckla ett långsiktigt och hållbart stöd till Ukraina.

Återigen: Grunden för den europeiska säkerhetsordningen är att alla länder själva får göra sina säkerhetspolitiska vägval och att små stater inte är stora staters bakgård. Man behöver vara försiktig när man sprider ett ryskt narrativ. Det finns inget annat land i Europa som hotar och övar med kärnvapen på det sätt som Ryssland gör. Det är eskalerande. Vi är starkt kritiska till det.

Det är därför vi behöver öka vår egen försvarsförmåga, och vi investerar betydande ekonomiska medel i det. Vi har mellan 2020 och 2024 fördubblat försvarsinvesteringarna från ungefär 60 miljarder till 119 miljarder för det militära försvaret. Men det är också därför som det är bra att Sverige och Finland är med i Nato. Vi blir säkrare och Nato starkare. Det har en krigsavhållande effekt och minskar risken för att vi blir utsatta för ett väpnat angrepp, eftersom vi vet att vi inte kommer att stå ensamma i händelse av väpnat angrepp utan kan få stöd av allierade.

Fru talman! Krigshetsen och eskaleringen i Europa kommer från Ryssland. Ryssland är ett land som invaderar och ockuperar andra länder. Det upplevde Georgien i augusti 2008. Det upplevde Ukraina vid den illegala annekteringen av Krim 2014. Det upplevde det ukrainska folket den 24 februari 2022. Det är att invadera och ockupera andra länder som är eskalerande och destabiliserande och skapar spänningar. Det finns inga andra länder i Europa som agerar på det sätt Ryssland gör.

Elsa Widding efterfrågar historiska referensramar. Att ge efter för ett sådant här agerande ingjuter inte hopp. Ibland framställs det som att Ryssland blir provocerat av styrka. Min erfarenhet är att Ryssland blir provocerat av svaghet och försöker exploatera andra länders svaghet.

Den krigföring som Ryssland bedriver i Ukraina är urskillningslös. Man angriper civila mål systematiskt. Det finns inte någon som helst respekt. Detta manar också till eftertanke, Elsa Widding.

Vi har även sett fruktansvärda övergrepp mot de mänskliga rättigheterna. Ryssland deporterar barn från Ukraina till Ryssland. Det är ett fruktansvärt ryskt agerande som vi fördömer med bestämdhet.

Ryssland försökte också hindra Sverige från att bli medlem av Nato. Man skickade ut brev till europeiska huvudstäder och sa att det inte skulle bli någon mer Natoutvidgning. Men Sverige är ett fritt land. Vi gör våra egna säkerhetspolitiska vägval. Detta är en fråga mellan Sverige och Nato. Natomedlemskapet bidrar enligt både min och Försvarsberedningens bedömning till stabilitet och säkerhet. Det minskar risken för att utsättas för ett väpnat angrepp, och det minskar risken för att Ryssland ska kunna eskalera kriget bortanför Ukrainas gränser.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.