Herr talman! Rasmus Ling har frågat mig om jag kommer att hålla vallöftet att göra polisutbildningen betald och när det i så fall kommer att infrias. Rasmus Ling har även frågat mig om det finns andra utbildningar på rättsområdet som ministern och regeringen överväger att göra betalda. Slutligen har Rasmus Ling frågat mig hur jag hanterar risken att studenter väntar med att söka till polisutbildningen i väntan på besked från regeringen i frågan om betald polisutbildning.

Jag vill först slå fast att en högre polistäthet med fler poliser nära medborgarna på gator och torg är en nödvändighet för att göra Sverige tryggare. Det politiska målet att öka antalet anställda vid Polismyndigheten med 10 000 personer till utgången av 2024 uppnåddes i mars i år. I regeringsförklaringen 2022 angavs att polisen i Sverige ska växa med målet att polistätheten minst ska motsvara genomsnittet i EU, och detta mål ligger fast.

Vi ser nu ett högt söktryck till polisutbildningen. Vid flera lärosäten är samtliga platser för höstens utbildning glädjande nog redan tillsatta, och sökande fylls successivt på även för utbildningen som påbörjas under våren 2025. Jämfört med samma tid förra året ser vi fler godkända ansökningar till polisutbildningen. Fler platser på höstens och vårens utbildningar har också tillsatts, och fler personer har bekräftats antagna. I dagsläget ser vi inget som tyder på att studenter väntar med att söka till polisutbildningen i avvaktan på eventuella besked från regeringen.

Polismyndigheten har vidtagit en rad åtgärder för att öka attraktiviteten i polisutbildningen och polisyrket. Myndigheten har bland annat tagit fram nya former och vägar för att utbilda poliser, till exempel genom funktionsinriktad polisutbildning, verksamhetsintegrerad polisutbildning och deltidsutbildning men också genom möjligheten att utbilda sig på distans. Detta har fått effekt, men mer behöver göras för att det även i framtiden ska vara attraktivt att utbilda sig till och arbeta som polis.

Polismyndigheten har i två rapporter till regeringen redovisat hur tillväxttakten i antalet poliser kan upprätthållas och polistätheten öka. Här återfinns förslag om hur polisutbildningens attraktivitet kan stärkas ytterligare. Vi analyserar nu dessa förslag.

Jag går vidare till frågan om andra betalda utbildningar inom rättsväsendet. Exempelvis är utbildningen för den som anställs inom kriminalvården betald. Därtill är de anställningar som krävs för att utbilda sig till domare och åklagare betalda. Några diskussioner om att göra ytterligare utbildningar inom rättsväsendet betalda förs för närvarande inte inom regeringen.

Jag vill avslutningsvis bredda perspektivet något. Attraktiviteten i polisyrket handlar förstås om avsevärt mer än de i och för sig viktiga frågorna om utbildningens innehåll och villkoren under studietiden. Vi har investerat större resurser än någonsin tidigare i svensk polis. Vi ger polisens medarbetare nya effektiva verktyg att klara sitt uppdrag, och vi skärper straffen så att polisers arbetsinsatser resulterar i tydligare konsekvenser för de kriminella. Genom allt detta bidrar vi också till att vårda svenska folkets höga förtroende för polisen och till att stärka myndighetens långsiktiga attraktionskraft som arbetsgivare.

Fru ålderspresident! Jag tackar Rasmus Ling för möjligheten att diskutera dessa utomordentliga viktiga frågor i kammaren i dag.

När det gäller den betalda polisutbildningen råder det ingen som helst tvekan om att detta var ett av Moderaternas centrala vallöften på det här området. Bakgrunden till det var en insikt hos oss och många andra om att de ekonomiska villkoren för poliser och för personer som går polisutbildningen är en faktor som har betydelse - kanske till och med en avgörande betydelse - när vi blickar framåt och ska öka attraktiviteten i polisyrket och polisutbildningen i konkurrens med andra yrken, även yrken där det finns en finansiering i samband med utbildningen, till exempel på försvarssidan.

Rasmus Ling tog upp hur detta i så fall ska utformas - det finns ju olika tänkbara vägar framåt - och hur man i så fall ska förhålla sig till studenter som redan är antagna till en polisutbildning. Dessa frågor bereds i Regeringskansliet i ljuset av de underlag som har kommit in från Polismyndigheten, där man lyfter fram en rad olika moment ägnade att öka attraktiviteten i polisutbildningen. De ekonomiska villkoren är en sådan fråga.

Också i ljuset av en av de ingångar som Rasmus Ling har i sin fråga, nämligen risker med uteblivna besked och sådant som kan påverka, är mitt raka svar på frågan att vi kommer att komma tillbaka med mycket raka besked om hur vi ser på frågan och hur det ska utformas om det är så att vi ska gå den här vägen. Det vill jag i så fall kommunicera samlat, också för att undvika en del av de risker som Rasmus Ling är inne på.

Låt mig också säga att det, som vi varit inne på, är en lång rad olika faktorer som påverkar attraktiviteten i polisyrket.

Jag var i New York nyligen. Det är många som har varit där före mig - jag vet att justitieutskottets ledamöter var där tidigare under året.

Jag besökte bland annat en polisstation i Harlem, där de berättade att de egentligen skulle vara 200 poliser men nu var 150 poliser. Jag frågade varför det var på det sättet. Det finns förstås olika orsaker, men de pekade på att färre söker sig till polisyrket. Det finns en minskad attraktivitet. Vad var då de huvudsakliga skälen till det? Hade de ekonomiska villkoren förändrats? Det hade de inte, men de pekade på två faktorer.

Den ena var sämre förutsättningar att klara uppdraget, grundat på olika politiska beslut som gör att de har sämre förutsättningar i dag än de hade tidigare att klara sitt viktiga brottsbekämpningsuppdrag och sitt viktiga preventiva uppdrag.

Den andra var vad de upplevde var ett misstänkliggörande av polisen i en lång debatt som riktats mot polisen men också i rättsprocesser mot enskilda poliser och så vidare.

Deras medskick var att vi måste säkerställa att våra poliser har effektiva verktyg så att de kan klara sitt uppdrag och vara mycket varsamma med en politisk debatt som undergräver förtroendet för polisen på felaktiga grunder.

Jag tänkte på det till exempel i ljuset av den debatt vi hade i Sverige om säkerhetszoner. Det är sakfrågor som man kan ha olika uppfattningar om. Men det fanns en underton i debatten som var väldigt misstänkliggörande mot svenska poliser, som om de så att säga väntade på möjligheten att exempelvis diskriminera medborgare.

Jag tror att vi ska vara väldigt varsamma med den typen av retorik. Jag tror att det är väldigt betydelsefullt när det gäller att värna förtroendet för polisen och därmed också värna attraktiviteten i polisyrket.

Fru ålderspresident! Alla frågor som Rasmus Ling lyfter fram är förstås relevanta för den sakfrågan, inklusive frågan om när en sådan reform i sådana fall skulle presenteras. Men jag tycker att det ligger i sakens natur att även tidpunkten för det är någonting som vi ska återkomma till.

Rapporterna och underlagen från Polismyndigheten är däremot relevanta på flera sätt. Det är så att säga det underlag som ligger till grund för de beredningsprocesser som nu pågår i Regeringskansliet. Där är frågan vi diskuterar i dag, de ekonomiska villkoren för polisstudenter, en fråga. Men det tas också upp en rad andra saker som handlar om polisutbildningen. Det är den helheten som vi nu bereder, och vår avsikt är att återkomma samlat om de frågorna. Jag tänker inte säga när det kommer att ske, men att det kommer att ske kan jag däremot garantera. Då kommer vi också att samlat redogöra för hur vi ser på exempelvis frågorna rörande de ekonomiska villkoren för polisstudenter under studietiden.

När det gäller den andra frågan om det här med säkerhetszonerna, som Rasmus Ling reagerade lite på, vill jag gärna upprepa det jag sa. Det är självklart så att man måste kunna ha olika politiska uppfattningar om sakpolitiska förslag, och det har jag inga synpunkter på. Jag håller helt med om att om man inte ser framför sig att säkerhetszoner är ett verktyg som bör införas behöver inte det vara uttryck för misstro mot polisen.

Däremot kan jag inte komma ifrån att delar av den debatt som fördes hade som någon sorts underliggande utgångspunkt att om det bara skapades ett lagligt utrymme skulle poliser gärna kliva fram och ägna sig åt metoder eller använda verktyg på ett sådant sätt att det skulle kunna utgöra till exempel diskriminering eller att man skulle vilja rasprofilera eller vad det nu kan vara.

Jag vågar påstå att det även bland poliser finns olika uppfattningar om säkerhetszoner är bra eller mindre bra verktyg. Men jag har också hört från många att just den dimensionen av debatten, eller den undertonen i en del inlägg i debatten, noteras som en sorts latent misstro.

Polismyndigheten tror jag är den myndighet som svenska folket har högst förtroende för av alla myndigheter. Någonting som har slagit mig under de lite drygt 18 månader som jag haft den här rollen är vilken central roll goda värderingar och våra demokratiska spelregler har och hur starkt förankrat det är i den svenska poliskåren.

Insikten att enskilda poliser kan göra fel finns naturligtvis där. Det finns också rigorösa system för att ta hand om det. Jag menar bara att vi har väldigt goda skäl att stå upp för vår polis också i grundläggande värderingsfrågor. Jag är väldigt trygg med att polisen också när vi ger den väldigt offensiva verktyg kommer att hantera det på ett omdömesgillt sätt och även med att eventuella snedsteg kommer att tas hand på ett mycket omsorgsfullt och konsekvent sätt.

Därför tycker jag att det är viktigt att lyfta fram detta som en del i en bredare diskussion om attraktiveten i polisyrket. De ekonomiska villkoren i utbildningen är naturligtvis utomordentligt centrala. Andra villkor, både de ekonomiska villkoren och andra arbetsvillkor under det att man är verksam polis, är förstås betydelsefulla. Tillgången till verktyg som gör att det är möjligt att göra ett bra jobb är utomordentligt central. Ordentliga konsekvenser som ett resultat av arbetsinsatserna är också något väldigt centralt. Så är också frågan om hur vi allmänt sett talar om den svenska polisen.

Fru ålderspresident! Tack, Rasmus Ling, för möjligheten att diskutera denna viktiga fråga i dag! Jag tycker att det är bra att vi också i kammaren kan diskutera hur vi kan förbättra villkoren både för polisanställda och för dem som väljer att läsa polisutbildningen i syfte att få arbeta som poliser.

Jag upprepar vad jag har sagt tidigare. Alla de frågor som Rasmus Ling har lyft är naturligtvis väldigt viktiga. Det är också avgörande att de får ett rakt och klart svar när man väl återkommer med ett samlat, i sådana fall, förslag på hur detta ska utformas. Vi kommer att återkomma i den delen. Alla dessa aspekter och många andra bereds för närvarande i Regeringskansliet, som jag sa. Det är bland annat grundat på de underlag som Polismyndigheten har lämnat in i denna viktiga fråga.

Då tänker jag att det finns en intressant fråga som kommer att följa på detta. Ja, vi i Moderaterna var väldigt tydliga med att vi vill se en sådan ordning för svensk polis och för den svenska polisutbildningen. Vill Miljöpartiet ha detta?

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.