Herr talman! har frågat mig om jag är beredd att tillsätta en parlamentarisk kommitté i syfte att reformera nämndemannasystemet och kapa banden mellan de politiska partierna och den dömande makten samt om jag är beredd att ta några andra initiativ för att förändra regelverket kring nämndemän.

Låt mig inleda med att understryka att ett oberoende domstolsväsen är ett av fundamenten i ett demokratiskt samhälle. Det är oerhört viktigt att allmänheten känner förtroende för att domstolarna är oberoende och att det inte finns någon risk för exempelvis politisk påverkan.

Kravet på oberoende och opartiska domstolar och domare har ställts upp till skydd för den enskilde medborgaren. Den som får sin sak prövad i domstol ska kunna känna sig säker på att saken blir behandlad enligt gällande rätt och utan påverkan av ovidkommande intressen. Självständigheten garanteras bland annat genom att det i regeringsformen föreskrivs att ingen myndighet, inte heller riksdagen, får bestämma hur en domstol ska döma i det enskilda fallet eller hur en domstol i övrigt ska tillämpa en rättsregel i ett enskilt fall.

Frågor om domstolarnas oberoende är viktiga för regeringen. Tidigare i år tog jag emot 2020 års grundlagskommittés betänkande Förstärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende. Betänkandet har remitterats, och remisstiden har nyligen löpt ut. Nu fortsätter arbetet i Regeringskansliet med att analysera förslagen och komma vidare.

Nämndemän ska precis som juristdomarna vara opartiska och sakliga i dömandet. Genom åren har flera åtgärder vidtagits för att tydliggöra att nämndemannauppdraget inte är ett politiskt uppdrag. Alla nämndemän ska genomgå en utbildning innan de börjar sin tjänstgöring, och rekryteringen och tidpunkten för val av nämndemän har separerats från de allmänna valen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen har inför nämndemannavalet 2023 gett Domstolsverket i uppdrag att genomföra informationsinsatser för presumtiva nämndemän och nominerande och väljande organ i syfte att få till stånd en bredare rekrytering. Uppdraget ska redovisas i mars 2024.

Som Rasmus Ling nämner har en utredare även haft i uppdrag att se över vissa frågor kopplade till nämndemannauppdraget. I uppdraget ingick inte att se över själva nomineringsprocessen. Utredaren presenterade före sommaren sina slutsatser i promemorian En översyn av vissa frågor om offentliga biträden. Utredaren gör bedömningen att nuvarande reglering av nämndemäns lämplighet är ändamålsenlig och väl avvägd och att det inte heller finns något behov av ytterligare åtgärder för att tydliggöra att nämndemannauppdraget inte är ett politiskt uppdrag. Promemorian har också remitterats, och remisstiden löper ut den 1 november i år.

För närvarande är det inte aktuellt att tillsätta en parlamentarisk kommitté för att reformera nämndemannasystemet. Däremot ser jag fram emot att i oktober träffa representanter för alla riksdagspartier för att diskutera rekryteringen av nämndemän. Till mötet har jag även bjudit in representanter från Nämndemännens riksförbund. Jag hoppas på ett givande möte med värdefulla diskussioner.

Herr talman! Jag tackar Rasmus Ling för en fråga som är mycket viktig för vårt rättsväsen, för vår rättsstat och förstås för legitimiteten för domstolarna samt för oberoendet och för integriteten i domstolarnas dömande.

Det råder ingen som helst tvekan om att vi befinner oss i ett mycket allvarligt säkerhetsläge och att det förstås upptar all tid för väldigt många. Det hindrar inte att det är viktigt att också hålla det breda perspektivet och att ha bandbredd för att så att säga vårda rättsväsendet som helhet. Ett uttryck för det är regeringens budget. Det görs en rekordsatsning på rättsväsendet, från 69 miljarder kronor till 90 miljarder kronor inom loppet av tre år. Det råder ingen tvekan om att polisen, Säkerhetspolisen och Kriminalvården är prioriterade i denna helhet. Men det görs alltså satsningar på hela rättsväsendet. Inte minst domstolarna måste också i det kritiska läge som landet befinner sig i ha rätt resurser för att kunna möta sina viktiga uppdrag och uppgifter i rättsstaten.

När det gäller dessa frågor vill jag ta fasta på den parlamentariska utredning som vi nu tar hand om, där alla åtta partier i riksdagen är överens om en lång rad förslag. Ett av dem är att stärka domstolarnas oberoende. Som jag sa i min inledning har utredningen remitterats. Nu arbetar vi med frågorna i Regeringskansliet. Och jag ser verkligen fram emot att hålla ihop alla åtta partier kring viktiga reformer när det gäller domstolarnas oberoende framöver.

Denna utredning tittade inte på lekmannainslaget - nämndemannainslaget. Jag vill först säga att jag liksom Rasmus Ling, som jag uppfattade frågan, av en rad olika skäl ser ett stort värde i att ha lekmannadomare i våra domstolar. Det ger domstolarna en medborgerlig förankring, och jag tror att det kan ge medborgerliga perspektiv även om lagen förstås ska tillämpas oväldigt och lika för alla. Mycket handlar också om att göra det som man gör i domstolarna begripligt, inte bara för dem som är omedelbart berörda utan också för en bred allmänhet och det allmänna rättsmedvetandet. Det är alltså det första, att det för mig och regeringen är väldigt centralt att värna ett nämndemannainslag i våra domstolar. Sedan kan man alltid diskutera exakt hur det ska utformas i praktiken och i olika instanser. Men detta är en väldigt viktig principiell utgångspunkt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Rasmus Ling frågade om jag ser några problem med att det är partierna som utser nämndemännen. Jag tycker att det är ganska enkelt att identifiera risker med detta. En risk är förstås att partiinterna hänsyn skulle gå före meriter eller kvalifikationer när man utser nämndemän. Vi har sett exempel på att politiska partier, som Rasmus Ling var inne på, när det blir tryck kring enskilda domar agerar mot nämndemän på ett sätt som naturligtvis inte är förenligt med idén om att nämndemän inte har lojalitet med partier utan med sitt uppdrag som domare. De måste själva stå till svars för sitt dömande.

Jag tycker att man kan se att det finns en del risker och problem. De måste hanteras, och det tror jag att man kan göra på olika sätt. Utredaren har, som jag nämnde, kommit med en del förslag i denna del och pekar till exempel på att man skulle kunna se på att den som har nämndemannauppdrag inte har andra politiska förtroendeuppdrag.

Jag tror att man ska ha en diskussion med partierna om en breddad rekrytering och påminna om att en person inte behöver vara partimedlem eller ha uppdrag för ett parti för att vara nämndeman.

Jag tror också att partierna har en positiv funktion. Jag ser inte riktigt vilken annan struktur i samhället som lika omsorgsfullt skulle kunna säkerställa att det är omdömesgilla och kvalificerade personer som får uppdragen. Jag landar därför i att partierna bör ha kvar uppgiften.

Fru talman! Jag tackar Rasmus Ling för inlägget.

I nuläget är det, som sagt, inte aktuellt att tillsätta en utredning om detta. Jag tror att partierna gemensamt har ett intresse av att diskutera hur det system vi har kan utvecklas, förstärkas och förbättras, också i de väldigt viktiga hänseenden som Rasmus Ling belyser. Det har funnits exempel på att partier har uppträtt olämpligt i relation till enskilda nämndemän, kanske under massmedialt tryck. Jag tror att partierna gemensamt bör diskutera hur man säkerställer en hög integritet när nämndemän väl har fått sina uppdrag och att relationen mellan partierna och nämndemännen inte på något sätt ska färga eller påverka den dömande verksamheten.

Rasmus Ling tog själv upp flera exempel på hur Miljöpartiet arbetar med rekrytering av nämndemän. Jag tror att partierna har ett intresse av att diskutera dessa frågor med varandra. Det som jag uppfattar att Rasmus Ling vill uppnå - en breddad rekrytering och en ännu bredare representation i nämndemannakåren - skulle naturligtvis också kunna uppnås genom partierna beroende på hur partierna väljer att bedriva rekryterings- och nomineringsverksamheten.

Jag ser, som sagt, väldigt mycket fram emot att träffa alla riksdagspartier längre fram i höst. Jag tycker att det är viktigt att denna diskussion förs tillsammans med Nämndemännens Riksförbund, och det är därför väldigt positivt att de kommer att vara med vid detta möte. Jag är övertygad om att de frågor som Rasmus Ling nu tog upp kommer att vara centrala i den diskussionen och att Miljöpartiets inspel kommer att vara mycket värdefulla bidrag till samtalet och utbytet partierna emellan.

Fru talman! Låt mig åter tacka Rasmus Ling för att frågan lyfts upp. Jag tycker att det är viktigt att vi i ett läge där de allvarliga hoten mot vår inre säkerhet av naturliga orsaker tar mycket kraft, resurser och fokus också har tillräcklig bandbredd för att diskutera frågor som är av långsiktig betydelse för hela rättsväsendet och vår demokratiska rättsstat, och frågan om nämndemännen hör verkligen dit.

Jag är glad för att regeringen i samarbete med Sverigedemokraterna har lagt fram en budget där vi gör rekordstora satsningar på rättsväsendet och vård av hela rättsväsendet långsiktigt. Jag är glad för att de åtta riksdagspartierna är överens om att i den grundlagskommitté jag refererade till tidigare stärka domstolarnas oberoende. Jag tror att det för svensk del kommer att bli historiska reformer ägnade att ytterligare stärka domares och domstolars oberoende.

Jag välkomnar som sagt denna diskussion och de samtal vi ska ha alla partier emellan och med Nämndemännens Riksförbund längre fram i höst. Det råder ingen tvekan om att inslaget av lekmannadomare är viktigt i våra domstolar, och de risker som Rasmus Ling har belyst när det gäller integriteten och oberoendet i dagens ordning är värda att ta på mycket stort allvar.

Jag förutsätter att detta kommer att vara ett viktigt tema i vår diskussion längre fram i höst, och jag ser fram emot det och är säker på att partierna gemensamt kan hitta bra vägar framåt för att säkra ett lekmannainslag med en hög legitimitet hos medborgarna och en stor integritet i förhållande till de politiska partierna avseende den dömande verksamheten.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.