Erik Nygårds (L) om En grundlagsskyddad aborträtt samt utökade möjligheter att begränsa föreningsfriheten och rätten till medborgarskap (vilande grundlagsförslag)
Erik Nygårds (L) höll ett anförande om En grundlagsskyddad aborträtt samt utökade möjligheter att begränsa föreningsfriheten och rätten till medborgarskap (vilande grundlagsförslag) i debatten ”Protokoll 2026/27:16 Onsdagen den 11 november” den 11 nov 2026.
Fru talman! Som tämligen ny ledamot i riksdagen slås jag ofta av hur mycket det finns att lära. Många ärenden är omfattande. Det gäller inte minst de konstitutionella frågorna.
Grundlagsförändringarna är speciella till sin natur. Förslagen har legat vilande över ett val. Det innebär att stora delar av beredningen, utredningsarbetet och de politiska övervägandena gjordes innan jag själv tog plats i denna kammare. Min uppgift har därför inte varit främst att påverka processen utan att sätta mig in i den.
Fru talman! Jag får passa på att tacka ledamoten Aspling för hans gedigna genomgång, som vi nyss fick lyssna till, av bakgrunden till arbetet med detta lagförslag. Det var värdefulla bidrag för mitt kunskapsbyggande, helt enkelt en gratislektion.
Ju mer av förarbetena jag har läst, desto tydligare har det blivit att det är ett gediget arbete som ligger bakom propositionen. Utredningen, remissvaren och förarbetena är omfattande. När jag har arbetat mig igenom materialet har det hänt gång på gång att jag stannat upp och tänkt: Det var ett perspektiv jag inte tänkt på tidigare.
Det gäller inte minst frågan om abort. För den som läser förarbetena framträder en diskussion som går långt djupare än den politiska debatten ofta gör. Ska det i grundlagen talas om abort, om avbrytande av graviditet eller om det äldre juridiska uttrycket avbrytande av havandeskap? Det är exempel på vad man fördjupar sig i i texten.
På ytan kan det framstå som ordval. Men bakom orden finns överväganden om rättighetsskydd, rättstradition och hur grundlagar bör utformas för att hålla över generationer. Just därför är jag tacksam för det svenska utredningsväsendet och remissförfarandet. Det ger oss möjlighet att pröva våra egna uppfattningar mot andras argument.
Samtidigt finns det delar där resonemangen hade kunnat utvecklas mer. Ett exempel är varför grundlagsskyddet för aborträtten inte ska omfatta utlänningar fullt ut, på samma sätt som för svenska medborgare. Där hade jag gärna sett en mer utförlig diskussion om de principiella utgångspunkterna.
Till slut kommer dock den punkt där man inte längre kan gömma sig bakom att det finns flera olika perspektiv. Vi är inte här för att vara remissinstanser. Vi är valda för att ta ställning. Efter att ha tagit del av underlaget känner jag mig också trygg med de avvägningar som gjorts.
Fru talman! Propositionen innehåller tre olika delar, men de förenas av en gemensam fråga: Hur skyddar vi både individens frihet och demokratins förmåga att försvara sig?
För Liberalerna är utgångspunkten enkel. Staten ska i normalfallet hålla fingrarna borta från människors liv. Men staten har också ett ansvar att skydda människors frihet när den hotas. Därför välkomnar vi att aborträtten nu skrivs in i regeringsformen som en grundläggande fri- och rättighet.
I Sverige är stödet för den nuvarande abortlagstiftningen starkt. Men vi lever inte isolerade från omvärlden. Under senare år har vi sett exempel på att rättigheter som många trodde var självklara har ifrågasatts eller begränsats. Det påminner oss om något viktigt: Frihet är inte en naturkraft. Frihet är något som måste försvaras och ibland också grundlagsskyddas.
Fru talman! Frihet handlar emellertid inte bara om vad staten inte får göra. Frihet handlar också om att människor ska kunna leva sina liv utan att hotas av organiserad brottslighet. Därför är det rimligt att föreningsfriheten inte får bli ett skydd för sammanslutningar vars verksamhet bygger på grov kriminalitet, våld, utpressning och kontroll.
Föreningsfriheten finns för att människor ska kunna organisera sig och göra sina röster hörda. Den finns inte för att skydda kriminella nätverk. Det är en viktig principiell skillnad.
Fru talman! Detsamma gäller frågan om medborgarskapet. Svenskt medborgarskap innebär rättigheter, men det är också ett ömsesidigt samhällskontrakt. Därför är det rimligt att den som har fått sitt medborgarskap genom bedrägeri eller andra otillbörliga förfaranden inte självklart ska kunna behålla det. Det är också rimligt att samhället kan reagera mot den som grovt angriper Sveriges vitala intressen.
Jag kan dock sympatisera med de remissinstanser som, likt Sveriges Domareförbund, menar att det borde framgå av lagtexten att de oriktiga uppgifterna ska ha lämnats medvetet för att medborgarskap ska kunna återkallas.
Fru talman! Ytterst handlar dagens ärende om vilket samhälle vi vill lämna vidare. Vi vill ha ett samhälle där individens frihet skyddas, där kvinnor kan lita på sin rätt att bestämma över sina liv, där organiserad brottslighet inte kan gömma sig bakom grundlagens skyddsmurar och där det svenska medborgarskapet är något värdefullt som både förtjänar respekt och inger stolthet men som också förpliktar. Det är därför Liberalerna står bakom propositionen.
Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag.
