Jesper Skalberg Karlsson (M) om Vindkraft i kommuner
Jesper Skalberg Karlsson (M) höll ett anförande om Vindkraft i kommuner i debatten ”Protokoll 2025/26:132 Torsdagen den 4 juni” den 4 juni 2026.
Herr talman! Just nu ser vi hur sårbar energimarknaden är för oro i omvärlden. Situationen kring Hormuzsundet har på kort tid bidragit till prisökningar på olja och gas, som inte bara gör det dyrare att tanka bilen utan också får följdeffekter på elmarknaden när Europas gasturbiner sätter marginalpriset. Om inget av större betydelse händer ser vi ut att få en sommar med vinterpriser.
När läget är sådant måste man agera. Från Filippinerna till Litauen gör nu länder och regeringar vad de kan för att undvika den inflationschock som oljekrisen bäddar för. Energi och ekonomi är mycket tätt förknippade med varandra. Även den svenska regeringen gör det som är möjligt för att Sverige inte ska tappa kontrollen på det sätt som blev fallet omkring 2022. Dyrtiderna ska motas, och svensk ekonomi ska räddas.
Detta om den korta sikten, herr talman. Nu om den lite längre sikten – och, om man vill vara vitsig, utsikten.
Herr talman! Det behövs mer el i det här landet – för industrins, jobbens och klimatomställningens skull och för att företag ska våga investera och kunna växa i hela landet. Det är därför regeringens energipolitiska linje är som den är. Vi vill ha mer av allt. Vi förbättrar förutsättningarna för kraft- och fjärrvärmen. Vi tar fram en finansieringsmodell för ny kärnkraft. Vi river juridiska hinder för vattenkraften. Och med dagens betänkande tar vi oss an en av vindkraftens stora knäckfrågor: den lokala acceptansen.
Herr talman! Energipolitik är inte bara pajdiagram och visioner. Den handlar också om människor, som plötsligt kan bli grannar med en vindkraftspark och få ljudet, skuggorna, blinkljusen och en förändrad landskapsbild mitt i sin vardag. Då duger det inte riktigt att politiken säger: ”Det här ska ni bara acceptera.” I synnerhet inte när mycket av vindkraftselen går på export. Om nackdelar uppstår lokalt borde ersättning också betalas ut lokalt. Det är vad vi tar sikte på med den här lagstiftningen.
Herr talman! Vindkraften har en roll i svensk elförsörjning. Den är fossilfri, den kan byggas relativt snabbt och den producerar mycket el när det blåser. Men det finns också baksidor. Vindkraften producerar inte när Sverige bestämmer att den ska göra det utan när vädret tillåter. Det skapar obalanser, ökar behovet av stödtjänster och kräver mer reglerkraft och dyrare elnät.
Vindkraften kan alltså vara lönsam i sig själv men skapar kostnader på andra håll i systemet, som andra får betala. För oss i den här kammaren som har att ta ansvar för helheten är det en viktig insikt och något att adressera politiskt. Det ska sägas att när det inte blåser är det ingen tröst att förra veckan innebar rekordproduktion. Det är ofta det som försvinner i debatten. Sverige behöver inte bara mer el på årsbasis, utan Sverige behöver el när den behövs och där den behövs.
Herr talman! Det här betänkandet handlar om ersättning till närboende. Regeringens förslag innebär att närboende till nya vindkraftsanläggningar ska få rätt till ersättning från verksamhetsutövaren. Ersättningen ska motsvara en andel av de årliga intäkterna från vindkraftsanläggningen och ska vara högre ju närmare bostaden ligger. Den ska också vara skattefri till den del som avser en privatbostad. Det är rimligt.
Man ska även i detta sammanhang tala klarspråk: Det här är vad man skulle kunna kalla en lidandepeng. Det är ju lätt att vara positiv till vindkraft på avstånd. Det är svårare när den byggs där man själv bor, lever och har sin utsikt.
Det finns sådant som skyddsavstånd, men det är inte en exakt vetenskap. Man får väl säga att det fungerar lite olika bra på olika platser.
Herr talman! Med detta förslag bygger vi ett system som ska fördela nyttor i närområdet. Det är inte ett försök till muta eller till plåster på såren för den som känner sig överkörd, utan vi tycker att det är en fråga om rättvisa. Det är därför viktigt att notera att det är ett system som kommer på plats i dag, och om parametrarna eller nivåerna behöver justeras i framtiden är vi självklart öppna för det.
Herr talman! Sverige är på rätt väg i energipolitiken, men vi är inte på något sätt framme. Det som har rivits ned tar tid att bygga upp. Den planerbara kraft som försvann kommer inte tillbaka av sig själv. Flaskhalsar i elnäten byggs inte bort med enbart goda avsikter, och ett elsystem blir inte heller robust bara för att årsproduktionen är hög.
Herr talman! Dagens betänkande är inte hela lösningen, men det är ett viktigt ställningstagande. Det säger att människor som får bära vindkraftens lokala nackdelar inte ska lämnas utan ersättning. Det säger att den som får leva med olägenheterna också ska få del av värdet. Det är rättvist, och det är ett steg mot en politik som håller ihop i elsystemet och i människors vardag.
Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga motioner. Här och nu gör vi det som Sverige behöver på kort sikt för att klara krisen. Vi gör det som krävs på lång sikt för att svensk ekonomi ska vara robust, växande och inkluderande. Det som behövs är inte en omstart eller en ny riktning. Det som behövs är att vi håller kursen och höjer tempot.
