Clara Aranda (SD) om (forts. från § 7) Socialförsäkringsfrågor (forts. SfU13)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialförsäkrings-frågor

Herr talman! Vi debatterar nu socialförsäkringsutskottets betänkande om socialförsäkringsfrågor. Jag yrkar bifall till Sverigedemokraternas reservation nummer 37.

För mig som sverigedemokrat är det inledningsvis viktigt att understryka att våra gemensamma socialförsäkringssystem ska fungera som skyddsnät. Den som exempelvis inte kan arbeta på grund av sin sjukdom ska alltid kunna lita på att sjukförsäkringen finns där, samtidigt som insatserna för en långsiktig återgång i arbete måste vara seriösa och påbörjas så snart det är möjligt.

En problematik som Sverigedemokraterna ser när det kommer till sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen är att den väldigt ofta kommer igång alldeles för sent. Fokus måste vara tidiga och aktiva insatser, rehabilitering och anpassade flexibla lösningar, så att sjukskrivna kan bli friska och komma tillbaka i arbete när det är möjligt. Det är inte sjukskrivningen i sig som gör oss friska, utan det är medicinska behandlingar och andra insatser som bidrar till det.

Förutom det självklara behovet av att bedriva ett förebyggande arbete för att med precision angripa problem som på sikt kan leda till långvarig sjukskrivning behöver vi förstå vikten av att regelverken blir mer flexibla. Återgång i arbete för den som varit sjukskriven ska inte behöva vara krångligt och innebära stress. En successiv återgång i arbete utifrån förmåga är bättre än ingen återgång alls. Därför vill vi se en stegvis och bättre anpassad återgång som matchar individens behov och det yrke man ska gå tillbaka till.

Herr talman! Lika lite som att någon blir friskare av att tvingas ut i arbete och in i en svår ekonomisk situation kommer människor att bli friskare av en kravlös och obegränsad tillgång till sjukförsäkringen. Vårt sjukförsäkringssystem ska ge en förutsägbar ekonomisk trygghet för den som är sjuk. Det ska vara en garanti och en trygghet för oss alla. Det är vad vi avvarar en ganska stor del av vår lön för.

Om krav ska ställas på omställning behöver samhället också kunna möta med resurser och åtgärder. För oss handlar det om att den som är sjuk ska få ta del av rätt insatser, att den rehabilitering som erbjuds faktiskt innebär positiva effekter för hälsan och att man utgår från vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Det är på så sätt som vi kan utveckla samhällets stöd och åtgärder till något som faktiskt fungerar ändamålsenligt och som gynnar individen och samhället i stort.

De flesta av oss vet om att vi fortsatt befinner oss i ett läge där sjukskrivningar till följd av psykisk ohälsa fortsätter att öka och står för över hälften av alla längre sjukfall. Med den problematiska utvecklingen i åtanke är det angeläget att vi riktar in oss på insatser som kan skapa ett sjukförsäkringssystem som är bättre anpassat till att kunna hantera den numera vanligaste sjukskrivningsorsaken på ett betydligt bättre sätt än vad som är fallet i dag. Därför vill jag passa på att lyfta fram ett par åtgärder som Sverigedemokraterna föreslår för att bättre möta den rådande utvecklingen.

Herr talman! Ett relevant problem är att det saknas viktig kunskap om vilka rehabiliteringsinsatser som har god effekt för personer som är sjukskrivna till följd av psykisk ohälsa. Därför är det viktigt att ny forskning på området kan bidra till utvecklingen av verkningsfulla rehabiliteringsinsatser för att minska förekomsten av sjukfrånvaro till följd av just psykiatriska diagnoser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialförsäkrings-frågor

Den samlade psykiska ohälsan i Sverige innebär enorma samhällskostnader. Enligt en rapport från OECD beräknas kostnaderna i Sverige till nästan 5 procent av bnp i både direkta och indirekta kostnader. Det finns således både goda, mänskliga och samhällsekonomiska argument för varför vi måste prioritera arbetet med att förebygga psykisk ohälsa.

För att kunna möjliggöra förändring på ett framgångsrikt sätt menar vi att det krävs en helt ny grad av politisk samordning. Därför behöver vi snarast möjligt starta arbetet för att etablera en gemensam kunskapsgrund genom att inrätta ett expertråd för psykisk ohälsa med särskilt fokus på den stressrelaterade psykiska ohälsan, något som i det här sammanhanget är särskilt angeläget.

Expertrådet behöver bestå av forskare med olika discipliner som placeras i Regeringskansliet och därmed kan bistå med underlag och relevanta rekommendationer, detta för att skapa en välbehövlig och i dag saknad länk mellan politik och forskning.

Herr talman! Sverigedemokraterna vill utöver det se ett särskilt uppdrag till Vetenskapsrådet. Med anledning av att det finns betydande kunskapsluckor när det gäller just åtgärder mot och behandling av psykisk ohälsa är behovet av forskning på området stort. Av den forskning som finns att tillgå kan vi se att behandling med kognitiv beteendeterapi, även internetbaserad sådan, har visat sig kunna minska symtom.

Forskning visar även att det är gynnsamt att involvera arbetsplatsen tidigt för en snabbare återgång i arbete. Det saknas dock kunskap om åtgärder som med säkerhet kan leda till ett snabbt tillfrisknande för denna stora patientgrupp, som ofta också har ett långt och utdraget sjukdomsförlopp. För att kunna erbjuda framgångsrika metoder, som är vetenskapligt beprövade, krävs både mer forskning på området och bättre förutsättningar för fortsatt forskning.

Vetenskapsrådet har i sin roll som forskningspolitisk rådgivare till regeringen ett viktigt ansvar. Det bör därför ges i uppdrag att analysera förutsättningarna, såväl de organisatoriska som de ekonomiska, specifikt när det gäller åtgärder för just rehabilitering och övrig behandling vid psykisk ohälsa. Uppdraget bör likaså inkludera rekommendationer gällande hur forskningen inom det aktuella området kan stärkas.

I Storbritannien finns det ett program där man har skapat en kraftigt ökad tillgång till behandlingar vid depression och ångest. Programmet bygger på en systematisk insamling av data, som i sin tur skapar möjligheter för forskning och uppföljning. Det här är något som vi menar att Sverige kan inspireras och ta lärdom av.

Herr talman! Jag vill avslutningsvis tala om den yttersta konsekvensen av psykisk ohälsa, det vill säga självmord, och varför det är en relevant fråga i det fortsatta utvecklingsarbetet med sjukförsäkringen.

Kort sammanfattat kan självmord ses som ett psykologiskt olycksfall där en individ befinner sig i en väldigt svår situation i vilken problemen verkar vara olösliga och outhärdliga.

Vid ett självmord finns det också bakomliggande faktorer som livsvillkor och tillfälligheter, i väldigt många fall i samband med psykiatriska tillstånd och i vissa fall i samband med kroppsliga sjukdomar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialförsäkrings-frågor

Det borde därför inte vara särskilt svårt att se sammanhanget när det gäller suicidrisk och det faktum att personer som är långtidssjukskrivna utgör en riskgrupp. Sverigedemokraterna ser därför ett särskilt behov av ett riktat suicidpreventivt fokus i arbetet med sjukförsäkringen.

Vi föreslår bland annat att möjligheten att implementera krav på medicinska suicidriskbedömningar i det försäkringsmedicinska beslutsstödet ska ses över. Precis som i andra relevanta sammanhang behöver frågan om suicidprevention få utrymme även här.

Vi har likaså stora förhoppningar om att det arbete som Sverigedemokraterna tillsammans med regeringen nu genomför på området kommer att ge goda effekter i ett långsiktigt och mer övergripande perspektiv. Det gäller inte minst då vi äntligen har utsett en nationell samordnare med uppdrag att stärka samhällets förmåga att förebygga suicid och utveckla det suicidpreventiva arbetet.

Detta är en fråga som vi i Sverigedemokraterna har drivit på och kämpat för i många års tid och som vi gjorde verklighet av så fort vi fick möjligheten.