Riksflödet
Logga in
Talade i kammaren ·

Martin Melin (L) om Motståndskraft och handlingskraft - en nationell strategi mot organiserad brottslighet

Martin Melin (L) höll ett anförande om Motståndskraft och handlingskraft - en nationell strategi mot organiserad brottslighet i debatten ”Protokoll 2023/24:109 Torsdagen den 2 maj” den 2 maj 2024.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Motståndskraft och handlingskraft - en nationell strategi mot organiserad brottslighet

Fru talman! Vi debatterar nu regeringens skrivelse Motståndskraft och handlingskraft - en nationell strategi mot organiserad brottslighet, en skrivelse om hur regeringen vill att myndigheter och samhället ska jobba för att minska den organiserade brottsligheten. Detta är viktigt och aktuellt och någonting som under många år varit eftersatt.

I en sådan här skrivelse tycker jag att det är viktigt att man inte bara pratar om att man vill göra någonting; det måste också finnas direktiv för hur det ska göras. Där finns, vad jag förstår, en hårfin gräns. Det är ju inte politikerna som ska styra upp hur myndigheter ska bedriva sin verksamhet. Det ska myndigheterna göra själva. Men det är regeringens roll att berätta hur man vill att verksamheten ska fungera och vilka resultat man vill ha. Jag kan ta några exempel gällande polisen: Regeringen vill att brottsligheten ska minska, att antalet uppklarade utredningar, inte minst av mängdbrott, ska öka, att det ska finnas fler poliser och att antalet synliga poliser i yttre tjänst ska öka.

Jag tycker att regeringen både kan och ska ställa höga krav på våra myndigheter, och jag tycker att man kan våga ligga på gränsen och inte bara skriva att man vill något utan också närma sig lite mer hur man vill att det ska ske. Ibland gör den här regeringen det, och det gillar jag. Till exempel skriver regeringen inte bara att polisen måste jobba mer brottsförebyggande, utan man preciserar det: Det måste bli fler närvarande poliser i yttre tjänst i de utsatta områden som har hög kriminalitet och en hög andel nätverkskriminella. Det är ganska klara direktiv. Sedan är det såklart upp till Polismyndigheten att se till att det blir så.

Fru talman! Den organiserade brottsligheten i Sverige är systemhotande. Det har vi hört i över 20 år nu. Men passivitet och naivitet har gjort att den typen av brottslighet kunnat växa sig stor. I dag ser vi hur den organiserade brottsligheten omsätter tiotals miljarder. Vi ser en välfärdsbrottslighet som har fått jobba ostört. Vi ser hur grovt kriminella kan köpa in sig i legala verksamheter och på så sätt tvätta sina pengar. Vi ser hur enkelt kriminella använder eftersatt lagstiftning till att lura staten på pengar.

Vi ser hur allt yngre, till och med barn, dras in i den organiserade brottsligheten, som de senaste tio åren har lett till att Sverige ligger bland de högsta i Europa, till och med i världen, när det kommer till skjutningar och sprängningar. Vi ser hur oskyldiga skjuts och sprängs, hur anhöriga mördas, hur unga män tar över områden och hotar de boende där och hur näringsidkare får slå igen sina butiker för att de inte längre orkar stå emot hoten - allt detta på grund av den organiserade brottsligheten.

Vi ser hur den organiserade brottsligheten tar alltmer mark i samhället och dag för dag flyttar fram positionerna. Det är för mig obegripligt att de politiker som suttit i det här huset de senaste tio åren inte gjort någonting åt detta. Jag har jobbat i det, mot det och med det, och jag har precis som många av mina kollegor under många år viftat med händerna och försökt påkalla politikers uppmärksamhet, men de har inte gjort något. Det är för mig obegripligt varför man inte lyssnar. Och frågan är varför vissa än i dag inte lyssnar. Den organiserade brottsligheten måste stoppas.

Fru talman! Vi ser även hur kriminella tar sig in i viktiga samhällsfunktioner, hur de infiltrerar myndigheter och hur de utnyttjar dem som arbetar där. Vi ser hur de i allt större utsträckning använder sig av så kallade möjliggörare. I dagarna har vi kunnat läsa om hur kriminella fått tillgång till hemlig information från polisen genom att använda möjliggörare inom polisen. Detta är allvarligt. Det är på riktigt systemhotande för rättsväsendet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Motståndskraft och handlingskraft - en nationell strategi mot organiserad brottslighet

Att tjänstgörande eller blivande poliser eller polisanställda har nära privat kontakt med kriminella är oförsvarligt, och det ska bekämpas med alla medel. Det handlar inte bara om att kriminella kan komma undan eller om att deras verksamhet underlättas. Det handlar även om att personer dör, att personer mördas. Det kan till och med handla om att poliser dör på grund av att det varnas för insatser i förväg.

De avslöjanden vi har sett i dagarna visar än en gång hur viktigt det är att antagningen och uttagningen till polisutbildningen sker med stor noggrannhet och av rätt personal. Om det under eller efter utbildningen uppkommer misstankar om att poliser har kontakt med kriminella måste det tas på allvar, oavsett om kontakten sker genom vänskap, relationer eller hot eller genom ekonomiska intressen. Polismyndigheten, det vill säga arbetsgivaren, får inte vara flat eller nonchalant i de situationerna. Minsta misstanke måste tas på allvar. Om misstankarna stämmer måste man agera med bestämdhet - individen måste avskedas från tjänsten.

En polis måste alltid kunna lita på en polis, och allmänheten måste alltid kunna lita på att polisen står på de godas sida. Det finns ingen plats för smutsiga poliser i Polismyndigheten. Jag tror att jag talar för 99,9 procent av alla poliser i den frågan.

Problemet med möjliggörare tas upp i skrivelsen Motståndskraft och handlingskraft. Det gör mig trygg att regeringen tar detta på allvar. Jag tar nu för givet att det på högsta politiska nivå förs samtal med polisledningen om hur man ska komma till rätta med de här smutsiga poliserna.

Fru talman! För att stoppa den organiserade brottslighetens framfart vet alla vi här inne att vi måste stoppa nyrekryteringen av kriminella.

Det måste göras nu, med kraft, och hela samhället måste vara med. Regeringen har påbörjat arbetet genom att bland annat se till att skolan får mer resurser och bättre kan fånga upp de unga som riskerar att hamna snett på grund av utebliven skolgång eller dåliga skolresultat. Kriminalvården får också ett rejält tillskott, och nya arbetssätt inom socialtjänsten prövas.

Just socialtjänsten är någonting som vi måste börja prata mycket mer om. Socialtjänsten har en viktig funktion när det kommer till att förhindra att unga dras in i kriminalitet. Jag hoppas att vi snart kommer att börja föra lika mycket diskussioner om socialtjänsten och dess roll i det brottsförebyggande arbetet som vi de senaste åren har pratat om de repressiva åtgärderna.

När det kommer till de repressiva åtgärderna har regeringen visat att man har handlat rätt. Polisens resultat talar där för sig själva. Men nu är det dags att visa samma vilja och samma resultat när det kommer till det brottsförebyggande arbetet. Där har socialtjänsten en viktig roll.

DebattenHos riksdagen
Replikskiftet · 4 repliker

Fru talman! Narkotikaområdet är av central betydelse. Det slås också fast i strategin. Jag instämmer i det som finns i strategin om att det är viktigt att göra de stora beslagen, stärka tullen och upptäcka dem i högre utsträckning. Det beslag som gjordes i Nynäshamn häromveckan var rekordstort, som exempel. Det fastslås att Sverige också har blivit transitland för detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Motståndskraft och handlingskraft - en nationell strategi mot organiserad brottslighet

Jag och Martin Melin har båda haft förmånen att diskutera narkotika i en podd den senaste tiden, Narkopodden. Martin Melin förde där ett resonemang om att hårdare straff för narkotikabrott, inklusive för ringa brott, om jag förstod det rätt, borde införas.

Martin Melin svarade inte nej på frågan om det är rimligt att bli av med sitt pass. Han förde resonemang om att man i stället för böter skulle få utegångsförbud med fotboja i det fall man hade ertappats med narkotika. Det var uttalanden om att straff har ett egenvärde, eller liknande. Det kanske inte är exakt citerat, men det var åtminstone innebörden.

Martin Melin vill inte heller se någon förändring av det övergripande målet ett narkotikafritt samhälle. Samtidigt har Liberalerna som parti varit det parti som har varit mest för att förändra detta och i stället fokusera på en skadereducerande linje. När Sveriges Kommuner och Regioner skickade remissyttranden nyligen var Liberalerna ensamma om att säga nej till det som majoriteten kom fram till.

Fru talman! Min fråga är: Vad vill Liberalerna i den här frågan, och vad vill Marin Melin?

Fru talman! Tack, Rasmus Ling, för frågan!

Jag tar det i två olika etapper. I podden var det precis som Rasmus Lind sa resonemang och en diskussion. Vi pratade om saker och ting. Vi kom in på det här med straff. Vad är ett straff?

En person som i dag ertappas med narkotika i kroppen ute på krogen, en så kallad nöjesknarkare, får kanske sina 15 000-20 000 kronor i böter, och sedan går han vidare i livet.

Det fördes en diskussion om vad ett straff är. Är det kanske jobbigare för den personen att få en fotboja i en månad och inte kunna gå ut och festa under en månad?

Resonemanget handlar om: Vad är ett straff? Ska straff vara kännbart, eller ska straff bara vara ekonomiskt eller inlåsning? Det var nummer ett.

Nummer två handlade om, om man skiljer på missbrukare och brukare, att missbrukare i dag i mycket större utsträckning måste få vård. Det tror jag till och med att jag sa i podden. Jag är till exempel för att metadonprogram används och så vidare i mycket större utsträckning än i dag.

Jag vet att det är svårt att komma in i metadonprojekt. Det borde öka mycket mer. Man får inte glömma bort att i princip alla missbrukare i dag som söker vård får vård och erbjuds vård. Alla partyknarkare på krogen som tas med narkotika i kroppen erbjuds vård.

Det är inte så att jag är emot det eller att samhället med de lagar och regler som finns i dag inte erbjuder vård. Alla erbjuds vård. Dessvärre är det väldigt många som säger nej till vård. Av dem som säger ja till vård är det tyvärr många som kommer tillbaka till missbruk igen. Missbruk är någonting som är ganska svårt att ta sig ur.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Motståndskraft och handlingskraft - en nationell strategi mot organiserad brottslighet

När det kommer till min syn på droger har jag jobbat som knarkspanare i Stockholms innerstad under många år och sett vad de gör. Det stärkte bara min syn på att narkotika inte är någonting bra.

Fru talman! Att narkotika inte är bra är vi överens om, även om Martin Melin hade argumentet att det är farligt och därför ska förbjudas. Det kanske inte skulle fungera gällande allt här i världen som kan vara farligt. Det argumentet är nog inte vattentätt om man drar det lite längre.

Vi är helt överens om att det ställer till med skada och så vidare. Men frågan är om den politik som vi har haft har lett till något positivt eller om kostnaderna och skadorna har blivit högre än vad de skulle ha kunnat vara med en annan politik.

Jag noterar att Melin uttrycker sig annorlunda nu än i avsnittet jag lyssnade på. Jag noterar också att Liberalerna har en helt annan argumentation när andra företrädare har pratat om de här frågorna.

Vi får se vad som händer. Det finns nu en utredning som har remissbehandlats. Det finns i mitt tycke väldigt många goda förslag i den. Utredningen var förhindrad att titta på hur konsumtionsförbudet slagit, och vad kriminalisering och i omgångar höjda straff för narkotikainnehav som vi har haft sedan slutet av 80-talet och fram till så sent som i somras har fått för effekter.

Jag hoppas, precis som flera remissinstanser har tyckt, att man kan tillsätta en utredning som kan se över detta prestigelöst och utan att på förhand ha bestämt sig för vad man ska komma fram till. Det är ett viktigt område. Det påverkar kriminaliteten, missbrukare och brukare. Därför måste det hanteras på ett rimligt, vuxet och moget sätt.

Fru talman! Jag är också intresserad av att se vilken effekt det har haft på missbruket, inte bruket utan missbruket, av narkotika när man kriminaliserade även ringa narkotikabrott när en person är påverkad av narkotika. Jag är också nyfiken på det.

Jag kommer ihåg när den lagen kom. Jag kommer ihåg när vi inom polisen fick direktiv att åka ned på Plattan, Sergels torg, i Stockholm. Där skulle vi ta dessa missbrukare, föra dem till polisstationen, genomföra urinprov och påvisa att de hade narkotika i kroppen, och så skulle de få 1 500 kronor i böter. Vi tyckte att det var idiotiskt.

Jag var också med i mitten på 90-talet när rejvkulturen var populär. Då var det många ungdomar som var 18, 19, 20 eller 21 år som var påverkade av ecstasy, som var populärt då. Då var det väldigt bra att ha den här lagen för att kunna påvisa för ungdomen, och framför allt för ungdomens föräldrar, att barnet brukade narkotika. Det är intressant att många av de barnen hörde av sig flera år senare och sa att de var tacksamma att de åkte fast, för det gjorde att de slutade. Där fungerade det.

Men jag förstår också att om du har en person som har missbrukat heroin i 30 år och som står och knäar nere på Plattan är det klart att det inte ger någonting att bevisa att han har narkotika i kroppen. Det ger ingenting. Det är i så fall bättre att se till att han får metadon, att han slipper stå på Plattan och att han får en dräglig tillvaro. Jag är verkligen den förste att skriva under på det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Motståndskraft och handlingskraft - en nationell strategi mot organiserad brottslighet

Vi ska nog hitta en bra narkotikapolitik ihop, hoppas jag.

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.