Riksflödet
Logga in
Talade i kammaren ·

Niels Paarup-Petersen (C) om Grundläggande om utbildning

Niels Paarup-Petersen (C) höll ett anförande om Grundläggande om utbildning i debatten ”Protokoll 2022/23:93 Torsdagen den 20 april” den 20 april 2023.

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 8. Naturligtvis står jag bakom alla våra reservationer.

Den situation vi har just nu över hela Sverige är att skolan blöder pengar. Det är verkligheten. Lärare sägs upp över hela Sverige.

Vad satsar då regeringen i vårändringsbudgeten? Vilka pengar kommer nu att gå ut till Sveriges skolor och lärare? Absolut ingenting! Det finns inte en enda satsning som går direkt ut till skolan i den vårändringsbudget som precis har lagts fram, samtidigt som det sägs upp lärare över hela landet. Detta är verkligheten, herr talman!

Man kan prata hur mycket man vill här i talarstolen om saker man vill göra med skolan, men om man inte bidrar till att det finns pengar gör det inte så stor skillnad. Ja, kommunerna har det primära ansvaret för skolan - tveklöst. Kommunerna har först och främst ansvaret för att det finns pengar i den - tveklöst. Men staten har också en del av ansvaret. Det är vi som i väldigt stor omfattning bestämmer vad skolorna ska göra, vilka krav de måste leva upp till och vilka kostnader de måste ha, och vi är jättedåliga på att finansiera de krav vi ställer. Då kan man inte bara - som vissa partier, särskilt partier i regeringsställning med undervisningsministrar och skolministrar, gärna gör - klaga på kommunerna. Det är inte rimligt.

I dag, herr talman, pratar vi om vad som är grundläggande i utbildningen. Lärare är grundläggande, och Sveriges Lärare kallar detta för en katastrofbudget för svensk skola. Det är verkligheten. Då kan man återigen stå här i talarstolen som representant för regeringspartierna eller deras stödparti SD och prata om alla möjliga saker, men om man inte gör någonting själv, härifrån, för att se till att dessa saker låter sig göras hjälper det ingenting.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Det är verkligheten. Kommunerna blöder, lärarna sägs upp och regeringen gör ingenting.

Något som också är grundläggande i utbildningen förutom lärare är resurser. Samtidigt som den här regeringen vägrar att ta tag i att skicka pengar i budgeten vägrar man också att ta tag i att se över fördelningen i skolpengen och resursfördelningsmodellen för svensk skola. Vi har frågat gång på gång: Kan vi inte sätta oss ned och göra en långsiktig modell? Kan vi inte se till att det händer någonting? Aldrig någonsin säger regeringen: Ja, låt oss göra någonting åt detta.

Nej, vi fortsätter att lägga pengar där det inte gör skillnad. Vi vet att de skolor som tar störst ansvar inte är de som får mest pengar, men regeringen vägrar att göra någonting åt det. De som ser till att det finns behöriga lärare, de som ser till att det finns skolor över hela landet - och det behövs skolor över hela landet om hela landet ska leva - missgynnas av den nuvarande modellen, och regeringen vill inte göra något. Det är verkligheten.

Herr talman! En annan sak som är helt grundläggande är att svensk skola är fantastisk. Jag är väldigt trött på att höra folk här i talarstolen som gång på gång svartmålar svensk skola. Det har hänt också i kväll i denna kammare. Man låtsas som att svensk skola är förfärlig.

De svenska skolresultaten har ökat de senaste tio åren, ungefär. Det är också verkligheten. Ja, det var problem med den senaste Pisamätningen. När det gäller de resultat som handlar om de nyanlända finns det issues. Men när det kommer till dem som är födda i Sverige och deras resultat är det ingen tvekan om att resultaten ökar, samtidigt som vi har tagit emot oerhört många barn som har kommit till Sverige utan ett ord svenska. Vi har lyckats med detta, och när jag säger "vi" är det inte jag utan vi som samhälle. Det är lärarna där ute, rektorerna och all annan personal i skolan som har lyckats med det. Så tack så mycket! Ni är inte kassa, som folk från regeringen och dess stödparti påstår. Ni är fantastiska! Det är verkligheten. Det görs under ute i svensk skola, men ni får inte alltid det stöd ni borde få härifrån.

Sverigedemokraternas representant stod här i talarstolen och sa att svensk skola blir sämre och sämre. Jag skulle skämmas över att säga sådana saker. Hur ska vi göra svensk skola bättre om våra främsta företrädare i den här salen säger sådana saker? Gör det att det blir lättare att skaffa lärare, tror vi? Nej, det gör det nog inte. Svensk skola blir bättre och bättre just nu, även under den senaste regeringen. Det var inte allt som blev rätt, verkligen inte. Det är mycket som vi hade gjort annorlunda. Men det är ändå den verklighet som finns, och det måste vi säga.

En annan sak som är grundläggande är att svensk skola måste leva upp till svensk grundlag. Enligt svensk grundlag kan du inte differentiera mellan olika religioner i lag. Du kan inte säga att muslimska friskolor inte får finnas men att kristna får det. Det är religionsfrihet, och alla ska behandlas lika.

Jag vet att Kristdemokraterna i sitt hjärta tycker att detta är viktigt. Ändå måste de leva med den här typen av saker. Jag förstår att det är jobbigt, men verkligheten är att man måste leva upp till grundlagen. Det måste Sverigedemokraterna också. Jag förstår att det är jobbigt för er, men ni måste faktiskt leva upp till svensk grundlag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Svensk grundlag gör det omöjligt att säga att muslimska skolor ska stängas och att kristna inte ska det. Det är olagligt. Man försökte det här med att inga nya religiösa friskolor - eller konfessionella skolor, som det heter - skulle få startas. Det är jättetydligt: Det är emot grundlagen, för det innebär att vissa får och andra inte. Det har redan konstaterats. Ni lägger fram grundlagsvidriga förslag här i kammaren. Varför? Läs på!

Man står också här och säger att det finns problem med de muslimska skolorna. Flera muslimska skolor stängdes under den senaste regeringen. Det är fakta. Det är ingenting som börjar nu. De har stängts under de senaste åren. Vi har varit med och stärkt reglerna. Jag kan gärna se till att stärka vissa av de här reglerna, men det stängdes skolor under 2019, 2020, 2021 och 2022 innan den nya regeringen kom i gång. Det är fakta. Läs på!

Det har varit artiklar om psykiska övergrepp i kristna skolor i årtionden. Man har förbjudit tjejer och killar att vara tillsammans. Man har förbjudit vetenskaplig undervisning. Det är verkligheten. Läs på! Låt oss göra någonting åt de skolor som inte fungerar, oavsett varför och oavsett vem som har dem!

Vi är med på att se över reglerna, men vi går inte med på att lägga fram grundlagsvidriga förslag som bara handlar om signaler om andra saker än bra skolgång - verkligen inte!

Herr talman! En annan sak som är viktig är läromedel. Det var bra att det kom pengar i höstas till fler böcker i skolan. Men det är också viktigt att det är professionen och inte politikerna som bestämmer vilka läromedel som ska användas i klassrummet. Det är läraren i klassrummet och inte Liberalerna i riksdagen som avgör vilket som är det rätta läromedlet i den specifika situationen. Så är det faktiskt.

Jag vill inte stå här i talarstolen, vid denna kateder framför mina kära kollegor, och bestämma vad läraren ute i klassrummet ska lära ut från sin kateder. Jag vill inte det, för jag har inte förutsättningarna, kunskapen eller någonting, inte ens utbildning, för detta. Jag vet att Liberalernas företrädare inte heller har det.

Vi ska inte lägga oss i vad som händer inne i klassrummet. Vi ska inte bestämma hur man ska genomföra sin undervisning. Däremot vill vi gärna starta en läromedelsnämnd som kan ge rekommendationer om vad som är bra och kan visa att andra läromedel inte är särskilt bra. Det är jättebra. Låt oss göra det i stället! Tyvärr har vi inte fått stöd från regeringen för det, men det gör jag jättegärna.

Herr talman! En annan sak som är väldigt viktig är att det finns trygghet. Trygghet är helt grundläggande i skolan. Min kollega Noria Manouchi från Malmö sa många saker som var väldigt bra, men det är nog inte hälften av dem som kommer till skolan som gör det med knutna nävar. Det var nog ett fel från hennes sida. Men det är för mycket våld i skolan.

Vi vill stärka kunskapen om våld i skolan. Vi vill ta fram planer för att agera mot hedersförtryck. Vi måste få unga människor att förstå vilka osunda normer som finns kring övergrepp i unga relationer. De är jättetydligt dokumenterade, och dem måste vi göra mycket mer åt. Vi måste satsa mycket mer på psykisk och sexuell hälsa i skolan. Det är helt avgörande för att våra elever ska må bra.

Herr talman! Vi tvingar in barnen i skolan. Men vi ser inte alltid till att de mår så bra som de borde kunna göra. Här finns jättemycket kvar att göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Jag vill tacka de flesta av mina kollegor för en bra debatt. Men snälla, kan vi i denna kammare ta vårt jobb på allvar och göra det bättre. Vi har ett ansvar för hur det blir där ute. Då kan vi inte lägga fram förslag som strider mot grundlagen, fakta och vetenskap. Vi måste göra bättre än så här.

(Applåder)

Replikskiftet · 4 repliker

Herr talman! Jag blir lite fundersam när Niels Paarup-Petersen i talarstolen verkar insinuera direkt eller möjligen indirekt att jag själv och mitt parti argumenterar för att vi vill bestämma vilka läroböcker som ska användas i olika klassrum. Det har vi aldrig sagt. Jag har aldrig argumenterat för det.

Däremot förfäktar jag den uppfattning som Niels Paarup-Petersen möjligen inte instämmer i: att det är bättre att barnen har läroböcker än att de inte har några läroböcker. Därför gör den här regeringen den största satsningen någonsin så att vi ska kunna ha läroböcker i skolan. Det verkar bekymra Niels Paarup-Petersen, av något märkligt skäl.

Det är tvärtom. Jag vet inte om det behövs någon särskild nämnd av människor som ska säga vilka läroböcker man ska ha. Jag tycker att beslutsfattandet över vilka läroböcker som köps in till skolan ska decentraliseras. Framför allt ska man ge de enskilda lärarna mycket större inflytande. De arbetar med läroböckerna och ser vilka böcker de tycker fungerar bra i undervisningen. Genom att vi ökar anslagen finns det också större möjlighet för lärarna att få större inflytande över detta.

Herr talman! Därtill vill jag upprepa något som är lite märkligt. Av resurserna till svensk skola kommer 92 procent från kommunerna. Då vore det lite klädsamt om de partier som styr de största kommunerna - till exempel är Socialdemokraterna med och styr nio av Sveriges tio största kommuner - klarade av att göra vissa kommunala prioriteringar.

I tuffa tider med hög inflation måste man välja att prioritera skolan. Det har regeringen gjort med 9 000 platser på yrkesvux, stora satsningar på läromedel och miljardsatsningar på välfärden för detta år. Men det är märkligt att socialdemokratiska kommuner drar ned på anslagen och skyller på regeringen. Och sedan kommer Niels Paarup-Petersen här och säger att sossarna alltid har rätt. Det säger verkligen någonting om Centerpartiet nu för tiden.

(Applåder)

Herr talman! Till den opåläste Fredrik Malm vill jag säga att jag verkligen inte anser att Socialdemokraterna alltid har rätt. Jag kan säga till dem nu: Ni har fel. Så har det förts till protokollet.

Socialdemokraterna har faktiskt oerhört ofta fel. De som har jobbat med mig i Malmö vet att det alltid har varit en utgångspunkt. Jag har, medan vi har suttit i kammaren, retweetat att Socialdemokraterna drar ned pengar på skolan på ett sätt som inte är rimligt och att Centerpartiet i Malmö satsar mer pengar än de gör på skolan. Nu har det också förts till protokollet, som finns för all framtid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Så här är det: Jag vill jättegärna satsa mer på läromedel. Vi har inte heller tagit bort den satsning som ni gjorde. Den är jättebra. Men Liberalerna säger gång på gång att vissa läromedel ska användas och vissa inte. Jag tror inte att det är upp till mig att värdera vilka läromedel som är bäst. Jag tror att det är upp till läraren. Det är grundläggande.

Jag säger igen att det primärt är upp till kommunerna att besluta. Ungefär 92 procent av resurserna kommer från kommunerna. Så är det absolut. Men vi ska också komma ihåg att minst 90 procent av kraven på skolorna kommer härifrån. Det är en diskrepans mellan kraven och pengarna. Om vi här i riksdagen gång på gång höjer kraven på kommunerna och inte skickar med pengar kan vi inte klaga på att de har svårt att finansiera. Det är inte rimligt.

Den här kammaren har ett ansvar för att säkerställa att de krav vi ställer på kommunerna att de ska leva upp till ska följas av ekonomiska satsningar. Det görs inte i dagsläget. Det är en av orsakerna. Som det är nu blöder kommunerna pengar.

Som regeringsföreträdare kan man såklart sitta här och tänka: Det får de klara själva. Man kan också tänka: Vi kan samarbeta och få ett samhälle som fungerar.

Herr talman! Om man tittar på de utgiftsområden som finns i statsbudgeten ser man att de stora tillskotten av resurser sker bland annat på våra områden, till svensk skola. Dels tycker regeringen och de fyra partierna i regeringsunderlaget att utbildning och skola är viktigt, dels handlar det om att vi går in i tuffare tider. Det innebär att det kommer att krävas stöd, inte minst för omställning. Därför gör vi väldigt stora satsningar på till exempel kommunal yrkesvuxutbildning och även yrkeshögskolan med många nya platser.

Från riksdagens sida tar vi i och med budgetpropositionen och även vårändringsbudgeten ett stort ansvar. Vi satsar. Problemet är att många kommuner inte klarar av att prioritera skolan utan prioriterar andra kommunala verksamheter.

Herr talman! Niels Paarup-Petersen har rätt i att Socialdemokraterna ofta har fel. Men han har samtidigt fel när han i sin argumentation ger Socialdemokraterna rätt i en del frågor. Det är väl så vi kan sammanfatta det hela.

Herr talman! Fredrik Malm har fel i att jag har gett Socialdemokraterna rätt. Jag pratade inte om dem över huvud taget i mitt anförande, men det är en annan sak.

Det är inte bara jag; lärarna säger att detta är en katastrofbudget. Det är fackförbundens svar.

Regeringen har dragit ned på yrkesutbildningen, på YH och på komvux. Ni har lagt in lite pengar nu. Men ni tog ju bort mycket mer tidigare. Att ta bort mycket och lägga till lite är inte en satsning. Det är inte så världen fungerar. Man kan inte gå hem till sina barn och säga: Hej! Nu ska vi ha lördagsgodis, ta bort allting och sedan ge två godisbitar och förvänta sig att de ska bli glada. Jag tror inte att det fungerar så. Det kommer inte att ge dem mer godis. Det kommer att ge dem mindre godis. Det är basal matte och fysik. Jag tror ändå att Fredrik Malm förstår det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Vi måste vara ärliga med den situation vi är i just nu. Regeringen skickar inte några extra pengar till skolan över huvud taget i den senaste budgeten. Det finns absolut lite saker man kan söka, men det kommer inte några direkta pengar till kommunernas skolor. Det gör det inte.

Samtidigt drar man ned på yrkesutbildning, YH och komvux, och man stänger branschskolorna etcetera. Det är inte att satsa på svensk utbildning. Ja, det kommer extra till YH och till komvux i den här budgeten. Men för några månader sedan drog man precis bort ännu mer pengar.

Om vi vill ha ett utbildningsväsen som utvecklas och där lärarna kan vara kvar och inte bli uppsagda, som de blir just nu, måste vi bidra med att satsa på svensk skola. Jag hade helt ärligt trott att Liberalerna - med tanke på allt som de får svälja i den här regeringen, som är så långt från liberal som det bara går - åtminstone skulle lyckas få igenom lite skolsatsningar. Men inte ens det får ni. Det går inte några pengar till Sveriges lärare och skolor i denna vårändringsbudget. Det är anmärkningsvärt.

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.