Lotta Johnsson Fornarve (V) om Strategisk exportkontroll 2022 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden
Lotta Johnsson Fornarve (V) höll ett anförande om Strategisk exportkontroll 2022 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden i debatten ”Protokoll 2022/23:120 Torsdagen den 8 juni” den 8 juni 2023.
Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 3.
Det nya regelverket för export av krigsmateriel trädde i kraft 2018. Syftet var att skärpa exportkontrollen av krigsmateriel till icke-demokratiska stater, men regelverket har hittills varit tämligen tandlöst. Bland köparna av svenska vapen återfinns fortfarande en rad diktaturer, krigförande stater och länder som begår grova och omfattande brott mot mänskliga rättigheter.
Vänsterpartiet vill att Sverige ska vara ett land som konsekvent står upp för demokrati och folkstyre, ett land som aktivt arbetar för fred och nedrustning och ett land som fördömer alla brott mot mänskliga rättigheter oavsett var, av vem eller med vilka motiv de begås. Sverige har alla förutsättningar att vara en sådan röst, men då krävs det att vi slutar beväpna auktoritära regimer.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk export-kontroll 2022 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden
Den skrivelse som vi nu behandlar är den fjärde statistiska sammanställning som redogör för ett helt år med det nya regelverket från 2018 och innehåller de ändrade riktlinjerna.
Det är positivt att vi får en bättre bild av den mottagande statens demokratiska status i årets skrivelse. Det ökar transparensen och öppenheten kring vapenexporten. Att den svenska exporten ökar till icke-demokratiska stater visar dock tydligt att regelverket inte fungerar när det gäller att sätta stopp för export till diktaturer och andra länder med omfattande demokratiska brister.
Det befintliga regelverket har framför allt två stora kryphål eller luckor.
Det första handlar om att regelverket bara gäller tillstånd för nya affärer som ingåtts efter den 15 april 2018. Alla affärer som anses ha en koppling till affärer som beviljades innan demokrativillkoret trädde i kraft kan klassas som så kallade följdleveranser och därmed undkomma den nya tillståndsprövningen. Följdleveranser kan handla om reservdelar, ammunition eller helt nya system av samma typ som tidigare levererats. Följdleveranser har ingen tidsgräns, utan vi kan fortsätta att leverera vapen till olika diktaturer under mycket lång tid. Det pågår exempelvis följdleveranser till system som, enligt ISP, ursprungligen levererades från Sverige för 30-40 år sedan.
En lagstiftning som inte inkluderar följdleveranser blir verkningslös om syftet är att sluta exportera vapen till krigförande och icke-demokratiska stater.
Här kan till exempel nämnas de tillstånd för följdleveranser till Israel som ISP beviljade under 2022. Israels övergrepp mot de mänskliga rättigheterna, folkrätten och det palestinska folket inte bara fortsätter utan blir dessutom allt grövre. Blockaden av Gaza fortsätter, och det gör även byggandet av den mur som sedan länge fördöms av FN. Antalet illegala bosättningar på ockuperad mark växer obehindrat, och fördrivningen av palestinier från östra Jerusalem ökar.
I regeringens skrivelse noteras fyra beviljade utförseltillstånd för försäljning av krigsmateriel till Israel 2022. ISP skriver att tillstånden gäller följdleveranser av materiel som när den första affären gjordes inte klassificerades som krigsmateriel.
Israels övergrepp mot de mänskliga rättigheterna bör vara skäl för att inte bevilja vare sig nya tillstånd eller följdleveranser till Israel.
Kriget i Jemen pågår fortfarande och beskrivs av FN som världens värsta humanitära kris. Över 24 miljoner människor, 80 procent av befolkningen, behöver humanitärt stöd. Av dem är över 12 miljoner barn.
Sverige har sedan bombningarna av Jemen startade exporterat krigsmateriel till sex av staterna som deltar i koalitionen. Bland mottagarna av exporten 2022 finns flera av de stridande parterna med: Förenade Arabemiraten, Saudiarabien, Jordanien och Kuwait. Enbart under 2022 gäller det export av krigsmateriel till ett värde av 7,5 miljoner kronor. Sedan kriget startade har Sverige exporterat krigsmateriel till ett värde av 13,8 miljarder kronor.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk export-kontroll 2022 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden
Samtliga av de länder som deltar i kriget i Jemen och som mottar svenska vapen är auktoritära stater som bryter mot de mänskliga rättigheterna. De uppfyller därmed samtliga huvudkriterier för att inte beviljas export av svensk krigsmateriel. Trots alla regelverk och skrivningar, utöver lagen om krigsmateriel, fortsätter vapenexporten till dessa länder. Att Sverige fortsätter att förse icke-demokratiska och krigförande stater med krigsmateriel är allvarligt, vanhedrande och högst oansvarigt.
Det andra kryphålet eller luckan i regelverket är att det inte innebär ett stopp av export till icke-demokratiska stater. Brister i den demokratiska statusen ska enbart påverka bedömningen och utgöra så kallade hinder för export. Om det finns avsevärda nationella försvars- eller säkerhetspolitiska intressen kan export ändå beviljas. Ställningstagandet att inte stödja och legitimera odemokratiska och förtryckande regimer kan därmed åsidosättas om andra intressen anses väga tyngre.
Turkiet är ett land som upprepade gånger brutit mot såväl mänskliga rättigheter som folkrätten. Efter ett beslut i oktober 2019 stoppades all vapenexport till landet på grund av en militäroffensiv mot Syrien. Ingen export genomfördes under 2020 eller 2021.
I debatten låter det ofta som om det inte finns någon möjlighet att påverka affärerna, men sanningen är att ISP har flera olika möjligheter att stoppa vapenaffärer eller hänskjuta prövningen till regeringen. Det är alltså den politiska viljan som avgör.
På så sätt har man nu valt att återigen bevilja vapenexport till Turkiet - inte på grund av demokratiska framsteg, ökad respekt för folkrätten eller att landet slutat bete sig militärt aggressivt mot andra länder utan på grund av Sveriges ansökan om medlemskap i Nato.
Sverige ska inte exportera krigsmateriel till Turkiet. Turkiets militära aktioner i Syrien pågår alltjämt, och den humanitära katastrofen är total. Sverige bör därför verka för ett EU-gemensamt vapenembargo mot Turkiet. I en tid när respekten för folkrätten kränks av Ryssland på ett oacceptabelt och farligt sätt behöver Sverige kompromisslöst stå upp för folkrätten. Att acceptera att andra länder bryter mot densamma bara för att de är Natoländer är att undergräva den respekten.
Det är under all kritik att det regelverk som tog sju år att arbeta fram och som den dåvarande regeringen uttryckte skulle göra ett av världens striktaste regelverk ännu striktare inte har bidragit till en minskning av svensk vapenexport till krigförande och icke-demokratiska länder, vilket var syftet, utan snarare gjort motsatsen.
Regeringen bör få i uppdrag att snarast genomföra en grundlig utvärdering av det ändrade regelverket. Regeringen ska ta ansvar för att det ändrade regelverket också får effekt i bedömningar av krigsmaterielexporten. ISP bör hänskjuta prövningen till regeringen av alla utförseltillstånd, inklusive framtida följdleveranser, till icke-demokratiska och krigförande länder eller länder med allvarliga och omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter för bedömning enligt det ändrade regelverket.
Slutligen vill jag vara väldigt tydlig med att Vänsterpartiet självklart står upp för Ukrainas rätt att försvara sig och helt står bakom det svenska militära stödet till Ukraina.
