En framtid för alm och ask – förädling, forskning och finansiering

Almsjukan orsakas av en invasiv främmande art, svampen Ophiostoma novo-ulmi. Sjukdomen går inte att utrota, men den kontinuerliga bekämpningen på Gotland sedan 2006 visar tydligt att den med beslutsamhet och uthållighet kan hållas i schack på en ö. Den gotländska förekomsten av alm är i dag kanske Europas största, ett almens flaggskepp. Den fungerar samtidigt som en Noaks Ark för många följearter.

Ask och askskottsjukan

Asken, Sveriges Kungsträd, eller världsträdet Yggdrasil enligt nordisk mytologi, har tidigare varit ett av Sveriges vanligaste ädellövträd. I dag är asken är rödlistad i kategorin Starkt hotad (EN) till följd av askskottsjukan. Sjukdomen orsakas av en invasiv främmande svamp Hymenoscyphus fraxineus som sprider sina luftburna sporer långväga. Sjuka askar avverkas generellt inte, eftersom det inte har någon egentlig betydelse för att minska askskottsjukans spridning.

Asken är klassad som ett viktigt värdträd för drygt 200 arter, så- som lavar, mossor, svampar, fjärilar, skalbaggar och halvvingar. Av dessa är 94 rödlistade. Därtill är drygt 40 arter helt beroende av ask för sin överlevnad. Asken tillhandahåller även andra ekosystemtjänster till exempel virke, som bland annat används för parkettgolv, möbler och inredning.

Nationell resistensförädling är en viktig åtgärd för att hantera vissa skogsskadegörare

Klimatförändringar och global handel ökar risken för att nya invasiva skadegörare på skogsträd introduceras i Sverige. Samtidigt finns främmande och inhemska skadegörare i landet som gynnas av klimatförändringarna och som orsakar stor skada på trädens ekonomiska, ekologiska och sociala värden. Olika styrmedel och verktyg är nödvändiga för att förhindra att allvarliga skadegörare sprids i landet. Om de orsakar svår skada, som almsjuka och askskottsjuka, är resistensförädling en viktig, men tidskrävande åtgärd. Den syftar till att utveckla och så småningom plantera ut träd med en ökad motståndskraft mot en viss sjukdom.

Skogsträdsförädlingen i Sverige startade på 1930-talet. Skogforsk bedriver den operativa verksamheten på uppdrag av skogsbruket och staten. Förädlingsmålen omfattar i dag i huvudsak en ökad tillväxt och förbättrad virkeskvalitet hos främst gran och tall. Resistensförädling bedrivs mot rotröta på gran, törskate på tall, samt askskottsjukan. Resistensförädling behöver utföras i Sverige, även om liknande förädling kan ha kommit längre i andra länder. Trädens anpassningsförmåga och tillväxt under olika klimat-, ljus- och miljöförhållanden, samt resistensens hållbarhet över tid och i olika miljöer är viktiga motiv för en nationell resistensförädling, liksom fytosanitära, ekologiska och juridiska skäl.

Förslagen

Vi presenterar totalt nio förslag på åtgärder (nedan). Åtta av dem avser insatser för att bevara skogsalm, lundalm och ask i Sverige. Sju av dessa förslag rör finansiering via statsbudgeten, och ett avser lagstiftning för almsjukebekämpning. Det nionde förslaget handlar om att öka Sveriges beredskap mot skadegörare på skogsträd. Vi presenterar inga förslag för vresalm, eftersom vi bedömer att det inte är samhällsekonomiskt motiverat. Förslagen som avser finansiering är presenterade i tre ”paket”, utifrån hur prioriterade insatserna är för almens överlevnad och för möjligheten att bevara ask.

Ett nationellt program för alm och ask

Ett nationellt program bör inrättas på SLU Skogsskadecentrum för att samordna och fördela medel till en ändamålsenlig, resurseffektiv och flexibel forskning om alm och ask som sker parallellt med resistensförädlingen. Ett program underlättar möjligheten att samla aktörer med olika kompetens och uppdrag runt uppgiften och åstadkomma nödvändig resultatinriktning och flexibilitet. SLU Skogsskadecentrum är mest lämpat som värd för programmet. Vi föreslår en statlig femårig finansiering med nya och öronmärkta anslag för att undvika undanträngningseffekter på centrumets övriga verksamhet. Den mångdisciplinära insats som krävs blir möjlig och mest resurseffektiv om forskare från olika forskningsfält och lärosäten samverkar för att dela expertis, erfarenheter, material och infrastruktur.

Fortsatt almsjukebekämpning på Gotland

Den enda möjligheten att bevara almen och de skogsekosystem som är knutna till almen i Sverige är genom en fortsatt årlig bekämpning av almsjukan på Gotland (åtgärdsalternativet), i kombination med resistensförädling. Almsjukebekämpningen på Gotland är tillsammans med resistensförädling av alm (nedan) utredningens högst prioriterade förslag. Bekämpningens finansiering i dag och framgent är mycket osäker. Berörda myndigheter har under senare år delat på kostnaden, men kan av resursskäl inte längre garantera en fortsatt bekämpning. Vi föreslår att regeringen tilldelar Skogsstyrelsen nya, öronmärkta anslag för en fortsatt årlig bekämpning av almsjukan på Gotland under i första hand en tioårsperiod.

En livskraftig almpopulation på Gotland för under en tjugoårsperiod med sig samhälleliga nyttor på uppskattningsvis 1,019 miljarder kronor, att jämföra med skattade kostnader för bekämpning på 92 miljoner kronor. Åtgärdsalternativet innebär ett positivt nettovärde på 927 miljoner kronor. Om bekämpningen avslutas (referensalternativet) förväntas endast klen alm, av avsevärt reducerat värde för flertalet ekosystemtjänster, överleva almsjukan. Bland annat går många följearter förlorade. Även bevarandestatusen i Natura 2000- områden med alm, liksom landskapsbilden i stort försämras. Därtill beräknas kostnader om 316 miljoner kronor under femton år, främst för att avverka sjuka träd som utgör fara för människor och egendom, hindrar brukande av mark, samt försämrar estetiska miljövärden. Avverkningar som exempelvis kräver arborist, dispens och plantering av ersättningsträd är extra kostsamma.

Återinförda regler för bekämpning

För att säkerställa full verkningsgrad av almsjukebekämpningen på Gotland behöver ny lagstiftning tas fram. Med dess stöd får ansvarig myndighet tillträde till privat mark för att inventera, avverka och transportera bort samtliga identifierade almsjuka träd, vilket minskar sjukdomens spridning. Tidigare liknande föreskrifter för almsjukan upphävdes 2016, sedan dess kräver bekämpningen markägarnas medgivande. Antalet markägare som nekar ansvarig myndighet tillstånd att transportera i väg avverkade träd har lett till en tilltagande smittspridning. Almsjukan bör i första hand regleras som en nationellt reglerad skadegörare enligt växtskyddslagen (2022:725). Vi föreslår att regeringen bemyndigar Skogsstyrelsen enligt 2 kap. 3 § växtskyddsförordningen att meddela föreskrifter för att bekämpa almsjukan på Gotland.

Resistensförädling av alm

Med hänsyn till almens akuta situation i Sverige är det extra riskfyllt att förlita sig på resistensförädling i andra länder. Vi föreslår en statlig finansiering till Skogforsk för resistensförädling av skogsalm och lundalm under en period av tio år. Förslaget är av högsta prioritet för att bevara almen i Sverige och ett avgörande komplement till att bekämpa almsjukan på Gotland. Dessa båda åtgärder hänger ihop. För skogsträd som alm och ask som i dag övervägande har andra värden än ekonomiska, är långsiktig finansiering från skogsnäringen eller forskningsstiftelser svår att erhålla. Internationellt finns goda erfarenheter av att resistensförädla alm. Forskning visar att almens resistens varierar mellan arter och styrs av flera gener som är kopplade till olika kemiska, fysiologiska och anatomiska egenskaper. Skogforsk har, efter önskemål från utredningen, tagit fram en plan för att initiera och driva resistensförädling av skogsalm och lundalm under kommande tioårsperiod. Arbetet omfattar att samla in frö från träd som inte uppvisar sjukdomssymptom och som därför kan ha en viss resistens, vegetativt föröka plantor från dessa ”kandidatträd”, inokulera dem med almsjukesvampen och utvärdera deras resistensnivå över tid. Ett tätt samarbete kommer att ske med forskare i projektet (nedan), samt med andra europeiska länder avseende bland annat resistenstester.

Resistensförädling av ask

Någon procent av Sveriges askar är motståndskraftiga mot askskottsjukan. Skogforsk har i samarbete med SLU i runt ett decennium resistensförädlat ask med begränsade medel. Genom inventeringar har man identifierat och följt upp potentiellt resistenta träd, vilka testas i olika försök. Skogforsk har, efter önskemål från utredningen, gjort en övergripande plan för fortsatt resistensförädling av ask under kommande tio år. Målet är att utveckla 20 kloner med en ökad motståndskraft mot askskottsjuka och använda dem som frökälla. Vissa kloner kan snart börja planteras ut. Vi föreslår en statlig finansiering till Skogforsk under tio år för en fortsatt och utökad resistensförädling av ask. Förslaget är av hög prioritet för att bevara asken i Sverige, även som en beredskap inför hotet från smaragdpraktbaggen Agrilus planipennis. Erfarenheter från resistensförädlingen av ask, liksom av alm, förväntas vara betydelsefulla även för att utveckla resistenta kloner av andra trädslag mot andra skadegörare.

Forskning för att bevara almen

Forskning om alm och almsjuka är, efter almsjukebekämpning och resistensförädling av alm, utredningens högst prioriterade förslag gällande finansiering. En djupare kunskap ökar möjligheten att finna en funktionell och hållbar resistens mot almsjuka, samt innebär en beredskap för framtida, okända scenarier. Vi föreslår en statlig, riktad satsning med öronmärkta forskningsanslag med syftet att bevara almen i Sverige. Forskningen behöver ske parallellt och i dialog med resistensförädlingen av alm, och bedrivas längs flera spår. De omfattar biologi, ekologi och patologi hos alm och almsjukan, samt artificiell intelligens för att identifiera almsjuka träd. Andra lika prioriterade forskningsområden avser utvecklingen av motståndskraftig alm, restaurering av miljöer eller ekosystem där almen är ett viktigt trädslag, almsjukans ekologiska effekter, samt molekylärgenetisk forskning för att erhålla viktig information på DNA-nivå som påskyndar och förbättrar resistensförädlingen. Flera av dessa områden möjliggör synergier med forskning och utveckling för andra skadegörare på skogsträd.

Stödjande forskning för ask

En sammanhållen, långsiktig satsning på forskning på ask, askskottsjuka och smaragdpraktbaggen är viktig för att bevara asken och dess följearter i Sverige. Regeringen bör finansiera en riktad forskning med öronmärkta anslag som sker parallellt och i dialog med resistensförädlingen av ask. I resistensarbetet uppstår behovet av ny kunskap, såsom resistensens hållbarhet över tid och i olika miljöer, och att identifiera och inkorporera fler resistensgener. Fördjupade studier krävs av askskottsjukans infektionsförlopp, resistensbiologi och påverkan på askens biodiversitet. För första gången finns resistensförädlade plantor, av just ask, färdiga att plantera ut i svensk natur. Detta pionjärarbete motiverar understödjande forskning kring utplantering och skötsel av de resistenta klonerna, samt deras eventuella påverkan på andra organismer. Riktad forskning ger solidare underlag och ökar sannolikheten för att lyckas med restaureringen. Erfarenheterna är också värdefulla för framtida restaureringar med andra trädslag. Även forskning om smaragdpraktbaggen är prioriterad för att bevara asken i ett Europa som redan i dag är härjat av askskottsjukan.

Genetisk modifiering av alm

Forskning med hjälp av genetisk modifiering på alm ökar möjligheten att finna resistensgener hos alm och utveckla en hållbar resistens mot almsjuka. Vi föreslår att regeringen finansierar forskning för att genetiskt modifiera alm. Arbetet bör ske parallellt och i dialog med resistensförädlingen och övrig forskning av alm och omfatta både genredigering med nya genomiska metoder och genöverföring. Till följd av potentiella hinder i form av lagstiftning och allmänhetens acceptans, bör dock användning av genetiskt modifierad alm vara en andrahandslösning att tillämpa för att förstärka den konventionella resistensförädlingen om den inte skulle vara tillräcklig. Arbetet bör dock påbörjas samtidigt med övriga åtgärder, eftersom resultatet av den konventionella resistensförädlingen visar sig först efter ett antal år.

Ökad nationell beredskap mot skadegörare på skogsträd

Den nationella beredskapen behöver öka för att hantera det växande hotet från främmande och inhemska skadegörare på skogsträd i Sverige. Processen för att hantera en skadegörare omfattar flera steg, styrmedel, strategier, aktörer, åtgärder och verktyg för att hindra dess introduktion, etablering och spridning i Sverige. Regeringen bör ge berörda myndigheter i samverkan med andra eventuellt berörda aktörer i uppdrag att utreda möjligheter och hinder, samt föreslå åtgärder för att förstärka beredskapen gällande skadegörare på skogsträd. Det avser bland annat att utreda behovet av olika styrmedel, resurser, samverkan, förtydligande av ansvarsområden, digitala och andra verktyg, infrastruktur och kunskap för en ökad nationell beredskap.