Organisera för hållbar utveckling
- Betänkande?Utredningens slutrapport, med analys och förslag. Publiceras i serien Statens offentliga utredningar (SOU).14 april 2023
- Remiss?Regeringen skickar betänkandet till myndigheter, kommuner och organisationer för synpunkter innan den bestämmer sig.
- Proposition?Regeringens lagförslag till riksdagen. Bygger ofta på ett betänkande och remissvaren.
- Riksdagen
Arbetet med omställningen till hållbar utveckling i enlighet med Agenda 2030 fortsätter även efter att den nationella samordnaren för Agenda 2030:s uppdrag upphör i mars 2024. I syfte att öka takten i omställningen lämnas i detta betänkande förslag om en organisationsstruktur som bygger såväl på att stärka redan existerande strukturer som att bygga upp funktioner som i dag saknas.
För att ställa om till hållbar utveckling krävs långsiktighet och kontinuitet. Dessutom behöver arbetet ha en stark legitimitet och drivas sammanhållet och med en tydlig riktning. I de samtal den nationella samordnaren har fört med olika aktörer på lokal, regional och nationell nivå har det framkommit att staten behöver stödja det praktiska genomförandet av arbetet med omställningen även i framtiden. Det är även den nationella samordnarens bedömning utifrån den kunskap och de erfarenheter uppdraget har givit sedan uppdraget gavs i mars 2020. Det finns ett stort engagemang inom flera sektorer och på olika samhällsnivåer men komplexiteten i arbetet är hög och arbetet går för långsamt. För att öka takten i omställningen krävs ett strategiskt grepp kring genomförandet och en tydlig organisationsstruktur. Det innebär åtgärder utöver arbete via ordinarie strukturer. Detta också för att bättre möta den behovsbild som samhällets aktörer ger uttryck för. Strukturen behöver skapa förutsättningar för:
- en samlad politisk vilja som ger legitimitet, tydlighet och långsiktighet,
- ett förstärkts stöd för genomförandet som består av dels en motor som driver på utvecklingen och fungerar samordnande, dels
- en ökad statlig samordning och stöd på lokal och regional nivå samt
- en utvärderande funktion som kan uppmärksamma brister och bidra med analysunderlag inför beslut.
I betänkandet lämnas förslag om en mer långsiktig myndighetsstruktur som beaktar dessa förutsättningar. Förslaget är att regeringen inrättar en parlamentarisk beredning för hållbar utveckling som kan ge arbetet en tydlig riktning och legitimitet och som kan hålla över lång tid; förlänger samordnarfunktionen som utifrån ett nationellt helhetsperspektiv på agendan ska bidra med att samordna och främja andra aktörers arbete; ger länsstyrelserna ett tydligare uppdrag att bidra till ett mer samordnat och verksamhetsnära statligt stöd till lokal och regional nivå; etablerar ett råd för social hållbarhet som kan bidra både direkt genom att bistå regeringen med bra underlag inför beslut och genom utvärdering belysa utvecklingsområden samt ger det Klimatpolitiska rådet ett samordningsansvar för utvärderingen av politiken för hållbar utveckling i enlighet med agendan. För att arbetet ska bli framgångsrikt är det – oavsett vilka organisationslösningar som väljs – helt avgörande att det finns en tydlig politisk vilja att genomföra omställningen till hållbar utveckling i enlighet med agendan.
Utredningens sammanfattning
Arbetet med omställningen till hållbar utveckling i enlighet med Agenda 2030 fortsätter även efter att den nationella samordnaren för Agenda 2030:s uppdrag upphör i mars 2024. I syfte att öka takten i omställningen lämnas i detta betänkande förslag om en organisationsstruktur som bygger såväl på att stärka redan existerande strukturer som att bygga upp funktioner som i dag saknas.
För att ställa om till hållbar utveckling krävs långsiktighet och kontinuitet. Dessutom behöver arbetet ha en stark legitimitet och drivas sammanhållet och med en tydlig riktning. I de samtal den nationella samordnaren har fört med olika aktörer på lokal, regional och nationell nivå har det framkommit att staten behöver stödja det praktiska genomförandet av arbetet med omställningen även i framtiden. Det är även den nationella samordnarens bedömning utifrån den kunskap och de erfarenheter uppdraget har givit sedan uppdraget gavs i mars 2020. Det finns ett stort engagemang inom flera sektorer och på olika samhällsnivåer men komplexiteten i arbetet är hög och arbetet går för långsamt.
För att öka takten i omställningen krävs ett strategiskt grepp kring genomförandet och en tydlig organisationsstruktur. Det innebär åtgärder utöver arbete via ordinarie strukturer. Detta också för att bättre möta den behovsbild som samhällets aktörer ger uttryck för. Strukturen behöver skapa förutsättningar för:
• en samlad politisk vilja som ger legitimitet, tydlighet och långsiktighet,
• ett förstärkts stöd för genomförandet som består av dels en motor som driver på utvecklingen och fungerar samordnande, dels
• en ökad statlig samordning och stöd på lokal och regional nivå samt
Läs hela sammanfattningen
• en utvärderande funktion som kan uppmärksamma brister och bidra med analysunderlag inför beslut.
I betänkandet lämnas förslag om en mer långsiktig myndighetsstruktur som beaktar dessa förutsättningar. Förslaget är att regeringen inrättar en parlamentarisk beredning för hållbar utveckling som kan ge arbetet en tydlig riktning och legitimitet och som kan hålla över lång tid; förlänger samordnarfunktionen som utifrån ett nationellt helhetsperspektiv på agendan ska bidra med att samordna och främja andra aktörers arbete; ger länsstyrelserna ett tydligare uppdrag att bidra till ett mer samordnat och verksamhetsnära statligt stöd till lokal och regional nivå; etablerar ett råd för social hållbarhet som kan bidra både direkt genom att bistå regeringen med bra underlag inför beslut och genom utvärdering belysa utvecklingsområden samt ger det Klimatpolitiska rådet ett samordningsansvar för utvärderingen av politiken för hållbar utveckling i enlighet med agendan.
För att arbetet ska bli framgångsrikt är det – oavsett vilka organisationslösningar som väljs – helt avgörande att det finns en tydlig politisk vilja att genomföra omställningen till hållbar utveckling i enlighet med agendan.
Innehåll — 10 kapitel, 111 sidor
- Förord
- Sammanfattning
- 1 Inledning
- 1.1 Syfte
- 1.2 Frågeställningar och avgränsningar
- 1.3 Utgångspunkter
- 1.4 Metod och genomförande
- 1.5 Betänkandets disposition
- 2 Styrning och organisering av hållbar utveckling i enlighet med Agenda 2030
- 2.1 Riksdagen har beslutat om genomförandet
- 2.2 Regeringen styr arbetet
- 2.3 Genomförandet av agendan är alla aktörers ansvar
- 2.4 EU har antagit agendan och driver på arbetet
- 2.5 Samordnarens iakttagelser – behov av en långsiktig styrning
- 3 Behov av stöd och långsiktiga spelregler
- 3.1 Ökad samordning mellan politikområden
- 3.2 Tydligare riktning och legitimitet
- 3.3 Ökad långsiktighet
- 3.4 En motor som driver på
- 3.5 En utvärderande funktion som belyser utvecklingsområden
- 3.6 En samordnande roll som är komplementär
- 3.7 En kunskapsplattform för näringslivet som stärker konkurrenskraften
- 3.8 Lokalt och regionalt stöd
- 3.9 Samordnarens bedömning – organiseringen behöver stärka förutsättningarna och möta behoven
- 4 Olika organisationslösningar möter olika behov
- 4.1 Styrning och politisk förankring
- 4.2 Genomförande
- 4.3 Analys och utvärdering
- 4.4 Samordnarens bedömning – en organisationsstruktur snarare än en funktion
- 5 Samordnarens förslag
- 5.1 En organisationsstruktur för att stödja regeringen
- 5.2 En parlamentarisk beredning för hållbar utveckling tillsätts
- 5.3 Samordnarfunktionen förlängs och uppdraget preciseras
- 5.4 Länsstyrelsen får ett tydligare uppdrag
- 5.5 Förstärkt och breddad utvärdering av arbetet för hållbar utveckling
- 5.6 Samordnarens avslutande reflektioner – det krävs en politisk vilja
- 6 Konsekvensanalys
- 6.1 Öka takten i omställningen till hållbar utveckling
- 6.2 Flera alternativ på organisering har analyserats under arbetets gång
- 6.3 Att inte göra mer blir kostsamt
- 6.4 Nyttor och kostnader med förslagen
- 6.5 Jämställdhet, miljö och integration påverkas positivt
- 6.6 Det kommunala självstyret, sysselsättningen och offentlig service påverkas inte
- 6.7 Genom att stärka arbetet med Agenda 2030 stärker vi vårt åtagande i EU
- 6.8 Förslagen kräver information, förankring och utvärdering
- Referenser
- Bilaga Bilaga 1 Kommittédirektiv 2020:17
- 14 april 2023Betänkande SOU 2023:14
