Riksflödet
Logga in
Regeringen · Offentlig utredning

Organisera för hållbar utveckling

Redovisad
  1. Betänkande?Utredningens slutrapport, med analys och förslag. Publiceras i serien Statens offentliga utredningar (SOU).14 april 2023
  2. Remiss?Regeringen skickar betänkandet till myndigheter, kommuner och organisationer för synpunkter innan den bestämmer sig.
  3. Proposition?Regeringens lagförslag till riksdagen. Bygger ofta på ett betänkande och remissvaren.
  4. Riksdagen
Ansvarigt statsrådRomina Pourmokhtari (L)
Särskild utredareGabriel Wikström
Betänkandet ?Utredningens slutrapport, med analys och förslag. Publiceras i serien Statens offentliga utredningar (SOU).
Organisera för hållbar utveckling
SOU 2023:14 · 14 april 2023
Regeringens beskrivning

Arbetet med omställningen till hållbar utveckling i enlighet med Agenda 2030 fortsätter även efter att den nationella samordnaren för Agenda 2030:s uppdrag upphör i mars 2024. I syfte att öka takten i omställningen lämnas i detta betänkande förslag om en organisationsstruktur som bygger såväl på att stärka redan existerande strukturer som att bygga upp funktioner som i dag saknas.

För att ställa om till hållbar utveckling krävs långsiktighet och kontinuitet. Dessutom behöver arbetet ha en stark legitimitet och drivas sammanhållet och med en tydlig riktning. I de samtal den nationella samordnaren har fört med olika aktörer på lokal, regional och nationell nivå har det framkommit att staten behöver stödja det praktiska genomförandet av arbetet med omställningen även i framtiden. Det är även den nationella samordnarens bedömning utifrån den kunskap och de erfarenheter uppdraget har givit sedan uppdraget gavs i mars 2020. Det finns ett stort engagemang inom flera sektorer och på olika samhällsnivåer men komplexiteten i arbetet är hög och arbetet går för långsamt. För att öka takten i omställningen krävs ett strategiskt grepp kring genomförandet och en tydlig organisationsstruktur. Det innebär åtgärder utöver arbete via ordinarie strukturer. Detta också för att bättre möta den behovsbild som samhällets aktörer ger uttryck för. Strukturen behöver skapa förutsättningar för:

  • en samlad politisk vilja som ger legitimitet, tydlighet och långsiktighet,
  • ett förstärkts stöd för genomförandet som består av dels en motor som driver på utvecklingen och fungerar samordnande, dels
  • en ökad statlig samordning och stöd på lokal och regional nivå samt
  • en utvärderande funktion som kan uppmärksamma brister och bidra med analysunderlag inför beslut.

I betänkandet lämnas förslag om en mer långsiktig myndighetsstruktur som beaktar dessa förutsättningar. Förslaget är att regeringen inrättar en parlamentarisk beredning för hållbar utveckling som kan ge arbetet en tydlig riktning och legitimitet och som kan hålla över lång tid; förlänger samordnarfunktionen som utifrån ett nationellt helhetsperspektiv på agendan ska bidra med att samordna och främja andra aktörers arbete; ger länsstyrelserna ett tydligare uppdrag att bidra till ett mer samordnat och verksamhetsnära statligt stöd till lokal och regional nivå; etablerar ett råd för social hållbarhet som kan bidra både direkt genom att bistå regeringen med bra underlag inför beslut och genom utvärdering belysa utvecklingsområden samt ger det Klimatpolitiska rådet ett samordningsansvar för utvärderingen av politiken för hållbar utveckling i enlighet med agendan. För att arbetet ska bli framgångsrikt är det – oavsett vilka organisationslösningar som väljs – helt avgörande att det finns en tydlig politisk vilja att genomföra omställningen till hållbar utveckling i enlighet med agendan.

Utredningens sammanfattning

Arbetet med omställningen till hållbar utveckling i enlighet med Agenda 2030 fortsätter även efter att den nationella samordnaren för Agenda 2030:s uppdrag upphör i mars 2024. I syfte att öka takten i omställningen lämnas i detta betänkande förslag om en organisationsstruktur som bygger såväl på att stärka redan existerande strukturer som att bygga upp funktioner som i dag saknas.

För att ställa om till hållbar utveckling krävs långsiktighet och kontinuitet. Dessutom behöver arbetet ha en stark legitimitet och drivas sammanhållet och med en tydlig riktning. I de samtal den nationella samordnaren har fört med olika aktörer på lokal, regional och nationell nivå har det framkommit att staten behöver stödja det praktiska genomförandet av arbetet med omställningen även i framtiden. Det är även den nationella samordnarens bedömning utifrån den kunskap och de erfarenheter uppdraget har givit sedan uppdraget gavs i mars 2020. Det finns ett stort engagemang inom flera sektorer och på olika samhällsnivåer men komplexiteten i arbetet är hög och arbetet går för långsamt.

För att öka takten i omställningen krävs ett strategiskt grepp kring genomförandet och en tydlig organisationsstruktur. Det innebär åtgärder utöver arbete via ordinarie strukturer. Detta också för att bättre möta den behovsbild som samhällets aktörer ger uttryck för. Strukturen behöver skapa förutsättningar för:

• en samlad politisk vilja som ger legitimitet, tydlighet och långsiktighet,

• ett förstärkts stöd för genomförandet som består av dels en motor som driver på utvecklingen och fungerar samordnande, dels

• en ökad statlig samordning och stöd på lokal och regional nivå samt

Läs hela sammanfattningen

• en utvärderande funktion som kan uppmärksamma brister och bidra med analysunderlag inför beslut.

I betänkandet lämnas förslag om en mer långsiktig myndighetsstruktur som beaktar dessa förutsättningar. Förslaget är att regeringen inrättar en parlamentarisk beredning för hållbar utveckling som kan ge arbetet en tydlig riktning och legitimitet och som kan hålla över lång tid; förlänger samordnarfunktionen som utifrån ett nationellt helhetsperspektiv på agendan ska bidra med att samordna och främja andra aktörers arbete; ger länsstyrelserna ett tydligare uppdrag att bidra till ett mer samordnat och verksamhetsnära statligt stöd till lokal och regional nivå; etablerar ett råd för social hållbarhet som kan bidra både direkt genom att bistå regeringen med bra underlag inför beslut och genom utvärdering belysa utvecklingsområden samt ger det Klimatpolitiska rådet ett samordningsansvar för utvärderingen av politiken för hållbar utveckling i enlighet med agendan.

För att arbetet ska bli framgångsrikt är det – oavsett vilka organisationslösningar som väljs – helt avgörande att det finns en tydlig politisk vilja att genomföra omställningen till hållbar utveckling i enlighet med agendan.

Innehåll — 10 kapitel, 111 sidor
  1. Förords. 9
  2. Sammanfattnings. 11
  3. 1 Inlednings. 13
  4. 1.1 Syftes. 13
  5. 1.2 Frågeställningar och avgränsningars. 13
  6. 1.3 Utgångspunkters. 14
  7. 1.4 Metod och genomförandes. 16
  8. 1.5 Betänkandets dispositions. 17
  9. 2 Styrning och organisering av hållbar utveckling i enlighet med Agenda 2030s. 19
  10. 2.1 Riksdagen har beslutat om genomförandets. 20
  11. 2.2 Regeringen styr arbetets. 21
  12. 2.3 Genomförandet av agendan är alla aktörers ansvars. 25
  13. 2.4 EU har antagit agendan och driver på arbetets. 31
  14. 2.5 Samordnarens iakttagelser – behov av en långsiktig styrnings. 32
  15. 3 Behov av stöd och långsiktiga spelreglers. 33
  16. 3.1 Ökad samordning mellan politikområdens. 33
  17. 3.2 Tydligare riktning och legitimitets. 36
  18. 3.3 Ökad långsiktighets. 39
  19. 3.4 En motor som driver pås. 40
  20. 3.5 En utvärderande funktion som belyser utvecklingsområdens. 40
  21. 3.6 En samordnande roll som är komplementärs. 41
  22. 3.7 En kunskapsplattform för näringslivet som stärker konkurrenskraftens. 42
  23. 3.8 Lokalt och regionalt stöds. 42
  24. 3.9 Samordnarens bedömning – organiseringen behöver stärka förutsättningarna och möta behovens. 44
  25. 4 Olika organisationslösningar möter olika behovs. 45
  26. 4.1 Styrning och politisk förankrings. 45
  27. 4.2 Genomförandes. 51
  28. 4.3 Analys och utvärderings. 63
  29. 4.4 Samordnarens bedömning – en organisationsstruktur snarare än en funktions. 68
  30. 5 Samordnarens förslags. 71
  31. 5.1 En organisationsstruktur för att stödja regeringens. 71
  32. 5.2 En parlamentarisk beredning för hållbar utveckling tillsättss. 73
  33. 5.3 Samordnarfunktionen förlängs och uppdraget preciserass. 75
  34. 5.4 Länsstyrelsen får ett tydligare uppdrags. 79
  35. 5.5 Förstärkt och breddad utvärdering av arbetet för hållbar utvecklings. 83
  36. 5.6 Samordnarens avslutande reflektioner – det krävs en politisk viljas. 85
  37. 6 Konsekvensanalyss. 89
  38. 6.1 Öka takten i omställningen till hållbar utvecklings. 89
  39. 6.2 Flera alternativ på organisering har analyserats under arbetets gångs. 90
  40. 6.3 Att inte göra mer blir kostsamts. 91
  41. 6.4 Nyttor och kostnader med förslagens. 93
  42. 6.5 Jämställdhet, miljö och integration påverkas positivts. 102
  43. 6.6 Det kommunala självstyret, sysselsättningen och offentlig service påverkas intes. 103
  44. 6.7 Genom att stärka arbetet med Agenda 2030 stärker vi vårt åtagande i EUs. 103
  45. 6.8 Förslagen kräver information, förankring och utvärderings. 103
  46. Referensers. 105
  47. Bilaga Bilaga 1 Kommittédirektiv 2020:17s. 111
Dokument och källor
  1. 14 april 2023Betänkande SOU 2023:14 Organisera för hållbar utveckling

Texterna på sidan är ordagranna utdrag ur direktiven och betänkandena hos riksdagen och ur regeringen.se. Riksflödet skriver inte om dem.

Diskussion på Riksflödet
Det här är inte remissvar. Kommentarerna skrivs av Riksflödets användare och skickas inte till regeringen.
0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.