Öresundsförbindelser 2050 – behov av kapacitet, redundans och svenskt-danskt samarbete
- Tillsatt?Regeringens beställning av en utredning: vad som ska utredas, av vem och när det ska vara klart.28 maj 2025
- Utreds
- Betänkande?Utredningens slutrapport, med analys och förslag. Publiceras i serien Statens offentliga utredningar (SOU).3 mars 2026
- Remiss?Regeringen skickar betänkandet till myndigheter, kommuner och organisationer för synpunkter innan den bestämmer sig.
- Proposition?Regeringens lagförslag till riksdagen. Bygger ofta på ett betänkande och remissvaren.
- Riksdagen
En särskild utredare ska föreslå en uppdragsbeskrivning för en bilateral strategisk svensk-dansk utredning med ambitionen att skapa en samsyn kring behovet av kapacitet och redundans för transporter över Öresund från 2050 samt en gemensam syn på inriktningen för transportsystemets funktion i Öresundsregionen.
En särskild utredare ska föreslå en uppdragsbeskrivning för en bilateral strategisk svensk-dansk utredning med ambitionen att skapa en samsyn kring behovet av kapacitet och redundans för transporter över Öresund från 2050 samt en gemensam syn på inriktningen för transportsystemets funktion i Öresundsregionen. Syftet med den bilaterala strategiska utredningen ska vara att ge regeringarna i de båda länderna underlag för ställningstaganden om eventuella fortsatta gränsöverskridande samarbeten om framtida kapacitet och redundans för transporter över Öresund.
Utredaren ska bland annat
- föra dialog med berörda statliga myndigheter, regioner och kommuner samt ministerier i främst Danmark och Sverige om förutsättningar för en bilateral strategisk utredning,
- föreslå en uppdragsbeskrivning för en bilateral strategisk utredning som båda parter kan ha intresse och nytta av att genomföra, och
- redovisa eventuella förslag till förberedande aktiviteter som behöver föregå den bilaterala strategiska utredningen.
Vad utredningen ska göra
Uppdraget att föreslå en uppdragsbeskrivning för en bilateral strategisk utredning om behovet av kapacitet och redundans över Öresund från 2050
Utredaren ska därför
- föra dialog med berörda statliga myndigheter, regioner, kommuner samt ministerier i främst Danmark och Sverige, men om relevant även andra länder, såsom Tyskland och Norge, om förutsättningar för en bilateral strategisk utredning,
- föreslå en uppdragsbeskrivning för en bilateral strategisk utredning som båda parter kan ha intresse och nytta av att genomföra, redovisa inriktning, omfattning, upplägg och organisation i uppdragsbeskrivningen för den bilaterala strategiska utredningen, som ska ha ambitionen att skapa en samsyn kring behovet av kapacitet och redundans för transporter över Öresund från 2050 samt en gemensam syn på inriktningen för transportsystemets funktion i Öresundsregionen,
- redovisa eventuella förslag till förberedande aktiviteter som behöver föregå den bilaterala strategiska utredningen samt förslag på hur en process för att starta en bilateral utredning skulle kunna se ut,
- rekommendera vilka aktörer som bör involveras i de uppdrag och aktiviteter som föreslås, och
- beakta förutsättningarna för samhällets krisberedskap och totalförsvarets långsiktiga behov, inklusive Natos behov av militär rörlighet.
Frågor som rör användning av intäkter från den fasta förbindelsen över Öresund ingår inte i detta uppdrag, utan hanteras i separat ordning.
Bakgrund i direktivet (9 stycken)
Regeringens utgångspunkt är att hela Sverige ska fungera. Transporter och resor är nödvändigt för att hela samhället ska fungera och utvecklas, och den statliga transportinfrastrukturen ska bidra till det. En välfungerande transportinfrastruktur stärker såväl Sveriges samlade konkurrenskraft som regional utveckling.
Den statliga transportinfrastrukturen i hela landet ska utvecklas och förvaltas så att det övergripande transportpolitiska målet nås. Ett trafikslagsövergripande förhållningssätt, fyrstegsprincipen samt de transportpolitiska principerna ska vara vägledande för kommande satsningar.
Regeringen anser att samhällsekonomisk lönsamhet ska vara vägledande vid prioritering av åtgärder i transportinfrastrukturen.
För att en fortsatt process kring hur utvecklingen av infrastruktur över Öresund ska ske krävs i ett första steg politisk enighet mellan Danmark och Sverige om att gemensamma studier bör genomföras, vad som gemensamt bör utredas och när i tiden det kan vara lämpligt. Erfarenheter från arbetet med Öresundsförbindelsen och Fehmarn Bält-förbindelsen visar att det kan ta lång tid att planera och bygga gränsöverskridande komplex infrastruktur. I den ovan nämnda rapporten presenterar Trafikverket en möjlig process för planering och genomförande av utvecklad kapacitet för transporter över Öresund. Processen omfattar fyra övergripande skeden motsvarande:
åtgärdsval/principiella behov och förutsättningar, lokaliseringsutredning, väg- eller järnvägsplan inklusive miljökonsekvensbeskrivning, och byggskede inklusive bygghandling.
Med anledning av de långa ledtiderna i infrastrukturplaneringen ser regeringen att det är angeläget att inleda ett arbete med att ta fram ett realistiskt utredningsförslag utifrån ländernas egna och gemensamma förutsättningar och intressen. Ett sådant första strategiskt utredningssteg behöver förutsättningslöst utreda och beskriva en gemensam bild av Sveriges och Danmarks behov av långsiktigt säkerställd kapacitet och redundans för transporter i Öresundsregionen samt en gemensam syn på inriktningen för transportsystemets funktion i regionen. Syftet med utredningssteget ska vara att ge regeringarna i de båda länderna underlag för ställningstaganden om eventuella fortsatta gränsöverskridande samarbeten om framtida kapacitet och redundans för transporter över Öresund.
En bred samsyn mellan länderna bör säkras i fortsatt planering av transportinfrastrukturen i Öresundsregionen, för att säkerställa bästa möjliga samhällsekonomiska nytta av eventuella framtida åtgärder. En bred planeringsansats är en viktig förutsättning och omfattar exempelvis hur behov av kapacitet och robusthet för transporter över Öresund kan tillgodoses för olika trafikslag och för både gods- och persontrafik. Även transportinfrastrukturens roll för ökad tillväxt, konkurrenskraft och fortsatt integration av svensk-dansk arbetsmarknad bör belysas.
Den bilaterala strategiska utredningen ska ge underlag för fortsatt utredningsarbete där det i ett nästa steg kan genereras alternativa åtgärder för att säkerställa samhällsekonomiskt motiverad kapacitet och redundansnivå för transporter över Öresund. Det är också i ett sådant nästa steg som möjliga finansieringslösningar lämpligen belyses eftersom dessa påverkar åtgärdernas effekter på trafik och kapacitet. Att pröva olika typer av finansiering och genomförande i samband med nybyggnation anser regeringen kan leda till ett snabbare och mer kostnadseffektivt genomförande, förutsatt att det görs på rätt sätt.
Inom ramen för en så stor och komplex planerings- och genomförandeprocess som det skulle innebära att utreda ny kapacitet för transporter över Öresund behöver ett stort antal utredningar och analyser genomföras. Det behövs även samordning och samsyn om metodfrågor. Trafikverket har bl.a. föreslagit ett samordnat trafikprognosarbete mellan Danmark, Tyskland och Sverige för den gränsöverskridande trafiken, effekterna av Fehmarn Bält-förbindelsen och samordning kring verktyg och samhällsekonomiska modeller.
Övrigt i direktivet: Bakgrund - goda skäl att blicka mot 2050 redan nu, Konsekvensbeskrivningar, Kontakter och redovisning av uppdraget
Bakgrund - goda skäl att blicka mot 2050 redan nu
Den fasta förbindelsen över Öresund togs i bruk 2000 och har inneburit stora mervärden för transportflöden mellan de nordiska länderna och kontinenten samt ökat integrationen i Öresundsregionen. Efter öppnandet har olika utredningar om ytterligare en ny fast förbindelse över Öresund genomförts. I beslutet att fastställa den nationella trafikslagsövergripande planen för transportinfrastrukturen för perioden 2022-2033 (I2022/01294 m.fl.) gav regeringen Trafikverket i uppdrag att genomföra en prioriterad utredning av kapacitet och redundans för transporter över Öresund, inklusive fortsatt fördjupning Helsingborg-Helsingör (HH). Trafikverket redovisade uppdraget i rapporten Kapacitet och redundans för transporter över Öresund (TRV publ. 2024:125). I rapporten bedömer Trafikverket att Öresundsförbindelsen har mycket god kapacitet för vägtrafiken och god kapacitet för järnvägstrafiken - fram till omkring 2050. Därefter bedöms ny järnvägskapacitet för gods- och persontåg behövas över Öresund. Fram till 2050 bedömer Trafikverket att det i första hand är väg- och järnvägsinfrastrukturen på land som utgör kapacitetsbegränsningen för transporter över Öresund. Enligt Trafikverket finns begränsade alternativa körvägar och stor sårbarhet för gods på järnväg redan i dag vid störningar på Öresundsförbindelsen och färjeförbindelsen Helsingborg-Helsingör. En utvecklad infrastruktur bör enligt Trafikverket tillföra kapacitet på järnväg, skapa redundans, speciellt för godståg, och således ha en funktion för både gods- och persontågstrafik, för att ge tillräckliga nyttor och användande.
Att utreda och bygga infrastruktur av en omfattning som exempelvis den fasta förbindelsen över Öresund kan ta lång tid. Om det skulle vara aktuellt att investera i ett större infrastrukturprojekt kan det enligt Trafikverkets bedömning i den nämnda rapporten ta 20-30 år att planera och genomföra projektet. Trafikverket bedömer därför att det är angeläget att initiera och genomföra en bilateral utredning som förutsättningslöst utreder hur Sveriges och Danmarks behov av långsiktigt säkerställd kapacitet och redundans för både person- och godstrafik på väg och järnväg i Öresundsregionen kan hanteras, samt hur man bäst kan åstadkomma en samhällsekonomiskt motiverad redundansnivå över Öresund.
Omvärldsutvecklingen påverkar förutsättningarna för transportsystemet. Den nya Fehmarn Bält-förbindelsen mellan Tyskland och Danmark, som beräknas öppna för trafik omkring 2030, förväntas leda till ökad trafik mellan de båda länderna, men även påverka transportförbindelserna mellan Danmark och Sverige samt inrikes förbindelser i Sverige och Danmark.
Öresundsregionen är central ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv. Det försämrade säkerhetsläget i omvärlden och Sveriges och Danmarks medlemskap i Nato ställer krav på transportsektorn. Sverige behöver skyndsamt skala upp arbetet med totalförsvar och beredskap för kriser och ytterst krig, vilket även Danmark har meddelat att landet har för avsikt att göra. Detta perspektiv behöver även integreras och hanteras i utredningar och samarbeten som rör framtida kapacitet och redundans för transporter över Öresund.
Öresundsförbindelsen är i dag den enda fasta förbindelsen för person- och godstrafik mellan Sverige och Kontinentaleuropa. Hjulburen person- och godstrafik bedöms relativt enkelt kunna dirigeras om till ett antal hamnar med färjeförbindelser till kontinenten. Däremot är det svårare för järnvägsburen trafik, i synnerhet godstrafik. Om Öresundsförbindelsen inte skulle kunna användas eller om tågförbindelsen över Danmark inte fungerar, är tågfärjorna den enda kvarvarande tågförbindelsen till kontinenten. Detta gör samtliga transporter till och från Sverige känsliga och sårbara i fred, kris och ytterst krig.
Regeringen bedömer sammantaget att det finns goda skäl att inleda ett utredningsarbete som ur ett statligt perspektiv, och med beaktande av regional nytta och förutsättningar, kan generera underlag för framtida bilaterala strategiska beslut om infrastrukturen i Öresundsregionen.
Konsekvensbeskrivningar
Förslagens konsekvenser ska redovisas i enlighet med vad som anges i kommittéförordningen (1998:1474) och förordningen (2024:183) om konsekvensutredningar.
Förslagen ska beakta och vara förenliga med EU-rätten och andra relevanta författningar.
Kontakter och redovisning av uppdraget
Utredaren ska hålla sig informerad om och beakta relevant arbete inom Regeringskansliet och andra utredningar. Utredaren ska inhämta synpunkter och upplysningar från berörda statliga myndigheter, regioner, kommuner, organisationer och företag samt andra aktörer relevanta för uppdraget såsom Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB, Öresundsbro Konsortiet I/S och Sund & Baelt Holding A/S.
Uppdraget ska redovisas senast den 28 november 2025.
(Landsbygds- och infrastrukturdepartementet)
Ändringar i uppdraget ?Ett senare beslut som ändrar uppdraget — oftast mer tid, ibland nya eller färre frågor.
- 13 nov 2025Dir. 2025:99 (dir. 2025:54). Uppdraget skulle enligt direktiven redovisas senast den 28 november 2025. Utredningstiden förlängs. Uppdraget ska i stället redovisas senast den 28 februari 2026.
Utredningen om stärkta förutsättningar för gränsöverskridande samarbete om kapacitet och redundans för transporter över Öresund från 2050 har i sitt slutbetänkande lämnat flera förslag.
Betänkandet innehåller bland annat följande:
- Förslag till uppdragsbeskrivning för en bilateral strategisk utredning
- Förslag till förberedande arbeten
- Förslag till statlig organisering gällande kapacitet och redundans över Öresund
Utredningens sammanfattning
Uppdrag och genomförande
Kommitténs uppdrag har varit att föreslå en uppdragsbeskrivning för en bilateral svensk-dansk strategisk utredning med ambitionen att skapa samsyn kring behovet av kapacitet och redundans för transporter över Öresund från 2050. Den bilaterala strategiska utredningen är tänkt att ge den svenska och danska regeringen underlag för ställningstaganden om eventuella fortsatta samarbeten om transportsystemet över Öresund.
Kommitténs uppdrag har också varit att föra dialog med berörda statliga myndigheter, regioner, kommuner samt ministerier i främst Danmark och Sverige, gällande förutsättningar för en gemensam utredning. Kommittén ska även redovisa eventuella förslag till förberedande aktiviteter inför en bilateral strategisk utredning.
Uppdraget utgår från Trafikverkets tidigare utredningsuppdrag från 2024 gällande kapacitet och redundans över Öresund, i vilken det rekommenderades att genomföra en bilateral utredning på temat. Kommittén har haft en omfattande dialog som inkluderat ett 30-tal berörda aktörer i form av organisationer, kommuner, regioner och ministerier. Ett antal frågeställningar har legat till grund för våra dialoger och därefter vidare som underlag till utredningens arbete och resultat. Dialogen visade på ett tydligt positivt intresse för ett bilateralt statligt utredningsarbete kring framtida förbindelser.
Förslag till uppdragsbeskrivning för en bilateral strategisk utredning
Kommittén föreslår en uppdragsbeskrivning för en bilateral strategisk utredning med följande innehåll;
Läs hela sammanfattningen
Övergripande gemensam behovsbild och målbild. Studien inleds med en övergripande behovs- och målbild gällande transporter och infrastruktur i Öresundsregionen. Målbilden föreslås sammanföras från redan befintliga måldokument. En s.k. acceptstudie rekommenderas vara en del i målbildsarbetet.
Person- och godstransportsystemets förutsättningar, lokalt-regionalt och nationellt-internationellt. Här redogörs för förhållandena gällande person- och godstransporter på i första hand väg och järnväg, men också sjöfart och luftfart. Transportsystemet över Öresund har tydlig lokal och regional dimension, men är också viktigt för nationella och internationella transportflöden.
Utvecklingstrender och prognoser. Prognoser upprättas kring hur resande och transporter bedöms utvecklas fram mot olika tidshorisonter.
Kapacitetsanalyser. Kapacitetsbelastningen beräknas för framtidsscenarios utifrån trafikprognoser och antagande om genomförda investeringar.
Redundans och beredskap. Utgångpunkt tas i det fredstida samhällsbehovet av redundans och till det adderas behovet av redundans i kris, höjd beredskap och krig. Det finns flera myndigheter med specifika roller som behöver involveras i ett arbete gällande förbättrad framtida redundans över Öresund.
Regional utveckling, tillgänglighet och tillväxt. Det belyses hur olika lösningar förbättrar tillgänglighet, arbetsmarknadens funktion och den regionala utvecklingen. Det föreslås att utredningen beskriver detta i monetära storheter och hur denna nytta fördelar sig geografiskt.
Principiella förslag till lösningar, deras måluppfyllelse och genomförbarhet. Principiella förslag till lösningar för ökad kapacitet och redundans över Öresund ska analyseras öppet, objektivt och ställas mot formulerade mål. Kommittén anser det som viktigt att se hur befintlig infrastruktur mellan Köpenhamn och Malmö kan utvecklas, då de stora målpunkterna och de stora befolkningskoncentrationerna finns där. Kommittén ser det som intressant att studera hur en fast förbindelse Helsingborg–Helsingör kan knyta ihop arbetsmarknaden och skapa viss redundans. Alla åtgärdsförslag, och då även förslagen till Öresundsmetro och Europaspår, föreslås utvärderas samhällsekonomiskt och utifrån de mål som en bilateral studie formulerar. Kommittén har identifierat utmaningar med alla lösningar, som ett medskick till en bilateral strategisk utredning att observera.
Hållbarhet och klimat. Åtgärdsförslagens effekter för de olika dimensionerna av hållbarhet; social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet, ska analyseras i en strategisk bilateral utredning.
Bedömning av kostnader och nyttor. För studerade lösningar upprättas kostnad-nytto-analyser. Åtgärdernas samhällsekonomiska effektivitet blir en avgörande aspekt för lösningarnas rangordning och möjlighet att genomföras.
Finansieringslösning och organisering. Utredningen föreslås att föra fram förslag på hur större investeringsåtgärder över Öresund skulle kunna organiseras och finansieras. Kommittén har bedömt att det är relevant att redan från start studera denna fråga.
Samlad analys och rekommendation till principiella lösningar. En samlad analys av konsekvenser, effekter och förslag till fortsatt arbete slutför studien. Utredningen pekar på vilka åtgärder som ska prioriteras, rekommenderar kommande utredningssteg och vilka beslut som behöver tas.
Genomförande av en bilateral strategisk utredning
Den bilaterala utredningen föreslås genomföras under två till tre års tid, med en möjlig start år 2027. För den bilaterala strategiska utredningen tillsätts en styrgrupp, en projektledning och expertgrupper från ministerier och berörda myndigheter. Budgeten för en bilateral strategisk utredning föreslås vara totalt 30 miljoner svenska kronor. Det rekommenderas också externa referensgrupper med andra statliga myndigheter, regionala myndigheter och organisationer, kommuner och näringsliv.
Förslag till förberedande arbeten
Före en bilateral strategisk utredning startar, föreslås att det upprätts en gemensam dansk-svensk trafikprognos med utgångspunkt i existerande modeller. Det föreslås även att berörda myndigheter och organisationer med ansvar inom redundans och beredskap, i ett förberedande arbete preciserar innehåll och genomförande för utredningsdelen om redundans. Kommittén föreslår även att berörda myndigheter i de två länderna under år 2026 ges i uppdrag att arbeta fram en gemensam detaljerad projektplan med aktiviteter, tidplan och budget för den bilaterala strategiska utredningen, samt att därefter genomföra den.
Förslag till statlig organisering gällande kapacitet och redundans över Öresund
Kommittén föreslår även att Trafikverket ges i uppdrag att tillsammans med Länsstyrelsen Skåne inrätta en permanent funktion som genom samverkan med motsvarande danska myndigheter syftar till att skapa ett över tid sammanhängande statligt arbetssätt och utbyte kring den långsiktiga planeringen och utvecklingen av den gränsöverskridande infrastrukturen över Öresund. För funktionens styrning skapas också ett regionalt råd för Öresund som bemannas av Trafikverket och Länsstyrelsen Skåne. Rådet leds av Länsstyrelsen med landshövdingen som ordförande och sammankallande. Till rådet kallas även representanter från Öresundsbrokonsortiet, Svedab, Region Skåne, Handelskammaren och eventuellt ytterligare parter. Funktionen för kapacitet och redundans över Öresund tillsammans med funktionens regionala råd för Öresund , föreslås ges namnet Öresundsdelegationen .
Innehåll — 12 kapitel, 101 sidor
- Sammanfattning
- Sammenfatning
- Summary
- 1 Utredningens uppdrag och tillvägagångssätt
- 1.1 Utredningsuppdraget
- 1.2 Uppdragets genomförande
- 2 Utgångspunkter för utveckling av transportsystemets kapacitet och redundans över Öresund
- 2.1 Öresundsregionen
- 2.2 Öresundsförbindelser – en fråga med lång historik
- 2.3 Föregående utredningsarbete
- 2.4 Transport och resandeutveckling över Öresund och mot kontinenten
- 2.5 Redundans och beredskap
- 3 Bilateralt samarbete och strategisk utredning
- 3.1 Syftena med en bilateral strategisk utredning
- 3.2 Uppdragsbeskrivning och innehåll i en bilateral strategisk utredning om behovet av kapacitet och redundans över Öresund från 2050
- 3.3 Förslag till förberedande arbeten
- 3.4 Förslag till permanent statlig organisering för att hantera kapacitet och redundans över Öresund
- 4 Konsekvensutredning
- 4.1 Utgångspunkter för bedömning av konsekvenserna
- 4.2 Konsekvenser av kommitténs förslag
- 4.3 Nollalternativ
- Referenser
- Bilaga 1 Kommittédirektiv 2025:54
- Bilaga 2 Kommittédirektiv 2025:99
- Bilaga 3 Frågeställningar ställda till berörda aktörer och organisationer
- Bilaga 4 Bilateralt samarbejde og strategisk undersøgelse
- 28 maj 2025Kommittédirektiv Dir. 2025:54
- 13 nov 2025Tilläggsdirektiv Dir. 2025:99
- 3 mars 2026Betänkande SOU 2026:17
