Fri att lära och leva Insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck i förskolan, skolan och fritidshemmet

Kunskapsbrist bland personal i förskolan, skolan och fritidshemmet är det skäl som främst anges för att inte förebygga och agera mot hedersrelaterat våld och förtryck. Vi kan konstatera att myndigheter och civilsamhällesorganisationer tillhandahåller stödmaterial riktat till yrkesverksamma i förskolan, skolan och fritidshemmet. Däremot saknas kunskap i verksamheterna om att det finns stödmaterial och hur det kan tillämpas i praktiken. Ämnet saknas i grundutbildningar och tillfrågade förskolor och skolor uppger att det inte sker någon kontinuerlig fortbildning. Mer personal, i olika funktioner, som kan arbeta trygghets- och relationsskapande gentemot barn, elever och vårdnadshavare efterfrågas. Resurspersonal och personal i fritidshemmet, som ofta har en nära relation till barn och elever, undantas från fortbildning. Det finns behov av ett praktiknära stöd, det vill säga personer med specialistkunskaper på området som kan ge stöd i konkreta ärenden och förmedla kunskap. De anpassade skolformerna och specialskolan har behov av stödmaterial som är utformat efter förutsättningarna för deras respektive elevgrupper.

Utöver beskrivna utmaningar framkommer exempel på att arbetet med att förebygga, upptäcka och agera mot hedersrelaterat våld och förtryck både ned- och bortprioriteras. Förskolor hänvisar till att området inte ingår i läroplanen för förskolan. Skolor uppger som skäl att hedersrelaterat våld och förtryck inte förekommer bland elever på skolan, men där vi har kunnat konstatera motsatsen. Kortsiktig finansiering genom tillfälliga statsbidrag skapar osäkerhet, ökar den administrativa bördan och hämmar ett långsiktigt och kontinuerligt arbete mot hedersförtryck. Det finns även strukturella och organisatoriska skillnader mellan olika förskolor, skolor och fritidshem som påverkar verksamheternas förmåga att arbeta strukturerat mot hedersrelaterat våld och förtryck. Vilket stöd och skydd som erbjuds kan avgöras av var det barn eller den elev som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck bor eller i vilken förskola, skola eller fritidshem som barnet eller eleven är inskriven.

Vi vill samtidigt framhålla att det också finns flera goda exempel på arbetssätt och personal i förskolor, skolor och fritidshem som gör stora insatser för att barn och elever ska vara fria att lära och leva.

Förslagen i korthet

Ett stärkt stöd för barn och elever

Barn och elever som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck ska få ett likvärdigt och utvecklat individuellt stöd. Vi föreslår därför åtgärder som förtydligar skolans uppdrag, stärker samverkan mellan förskolan, skolan och socialtjänsten och ökar stödet från civilsamhället.

Annan negativ social kontroll

Personal kan uppleva en stor osäkerhet kring vad som är hedersrelaterat våld och förtryck, och därför avstå från att vidta åtgärder. Förskolan, skolan och fritidshemmet ska dock inte utreda motiv eller orsaker men måste ha förmåga att se och agera vid oro för att ett barn far illa.

I betänkandet använder vi negativ social kontroll för att komplettera, men inte i något avseende för att ersätta, begreppet hedersrelaterat våld och förtryck. Med negativ social kontroll avses påtryckningar, kontroll, hot eller tvång som systematiskt begränsar ett barns livsutrymme, eller vid upprepade tillfällen hindrar barnet att göra självständiga val om sitt liv och sin framtid.

Att förstå negativ social kontroll kan bidra till tidig upptäckt av barn som kontrolleras och begränsas i strid med barnets rättigheter. Fokus blir på handlingarna, inte på motiven. Vid riskbedömning och åtgärder är det av dock viktigt att ta hänsyn till de specifika risker som kan finnas för barn och elever som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck.

Elevhälsans uppdrag ska förtydligas

Elevhälsan har relativt god kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck men har brist på tid och resurser. Detta tillsammans med att området inte prioriteras kan riskera att tidiga och nödvändiga åtgärder inte sätts in vid behov.

Vi föreslår att elevhälsans uppdrag förtydligas så att det i lag framgår att uppdraget omfattar hedersrelaterat våld och förtryck. Elevhälsan ska, inom skolans ansvar, uppmärksamma och identifiera tecken på utsatthet och bidra till att nödvändiga åtgärder initieras. Förslaget påverkar inte den skyldighet som varje anställd i skolan har att göra en anmälan till socialtjänsten när det finns misstanke om att ett barn far illa. Förslaget påverkar inte heller ansvarsfördelningen inom skolan i övrigt eller den mellan olika myndigheter.

Förutsättningarna för ett ändamålsenligt och likvärdigt stöd vid risk eller utsatthet för hedersrelaterat våld och förtryck eller annan negativ social kontroll behöver stärkas. När det finns tecken på utsatthet behöver elevhälsans roll och ansvar i skolans arbete tydliggöras. Uppmärksammad oro får inte stanna vid en enskild iakttagelse utan måste tas vidare för bedömning och ställningstagande.

Ökat fokus på frågor om hedersrelaterat våld och förtryck vid bland annat hälsobesök

Personal i skolan och fritidshemmet kan skapa goda och nära relationer med elever och på så sätt upptäcka hedersrelaterat våld och förtryck. Elever som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck ges dock inte alltid möjlighet att berätta för vuxna i skolan om sin utsatthet. Det finns betydande skillnader mellan olika skolor hur hedersrelaterat våld och förtryck uppmärksammas och hanteras, vilket kan riskera likvärdiga och nödvändiga insatser.

Vi föreslår att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om elevhälsans uppgifter och arbete, inklusive innehållet i hälsobesök. Vidare föreslår vi att Skolverket och Socialstyrelsen ska få i uppdrag att vidta åtgärder för att säkerställa att frågor om våld, hedersrelaterat våld och förtryck, inklusive könsstympning, eller annan negativ social kontroll uppmärksammas och hanteras inom elevhälsans arbete, särskilt i samband med hälsobesök. Uppdraget ska genomföras genom att utfärda föreskrifter eller ta fram kunskapsstöd eller annan nationell vägledning.

Beprövade och välfungerande arbetsmetoder såsom rutinfrågor om utsatthet för bland annat våld och kontroll vid hälsobesök är en enkel och effektiv åtgärd för att stärka skolans insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck eller annan negativ social kontroll och för att upptäcka och stödja utsatta elever.

Förskole- och skolsociala team ska ge ökat stöd och stärka samverkan med socialtjänsten

Hedersrelaterat våld och förtryck eller annan negativ social kontroll hindrar såväl barns som elevers möjligheter att lära och utvecklas. Det är därför av avgörande betydelse att tidigt uppmärksamma svårigheter och utsatthet samt att såväl förskolan som skolan har kapacitet att stödja de barn och elever som behöver stöd. En viktig aspekt i detta avseende är att samverkan med socialtjänsten fungerar väl.

Vi föreslår att statsbidrag får lämnas för arbete inom skolsociala team som avser att tidigt uppmärksamma svårigheter i skolsituationen som kan ha samband med våld, hedersrelaterat våld och förtryck eller annan negativ social kontroll. Detta gäller även i de fall där svårigheterna inte tar sig uttryck i skolfrånvaro eller skolavbrott.

Vi föreslår också att statsbidrag för skolsociala team utvidgas till att omfatta förskolan. De förskolesociala teamen ska främja barns trygghet och förutsättningar för utveckling och lärande samt bidra till att skapa förutsättningar för barns deltagande i förskolans utbildning. Vi föreslår vidare att det ska förtydligas att statsbidrag även kan lämnas till huvudmän för sameskolan, specialskolan och anpassade skolformer. Förslagen innebär inte någon förändring av ansvarsfördelningen mellan skolan och socialtjänsten.

Förskolan och skolan ska vara en trygg miljö för barns och elevers utveckling och lärande. Förskole- och skolsociala team kan bidra till att uppmärksamma signaler på utsatthet, skapa en gemensam förståelse för barnets eller elevens situation och underlätta en tidig och samordnad kontakt med socialtjänsten. En välfungerande samverkan mellan förskole- eller skolsociala team och socialtjänsten kan främja ändamålsenliga insatser och minska riskerna för allvarligare konsekvenser för barnets eller elevens lärande och utveckling. Samverkan kan även bygga tillit mellan aktörerna och öka kunskapen om varandras olika uppdrag.

Förskolan och skolan ska kunna ta initiativ till att samordna insatser kring barn och elever

Barn och elever som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck eller annan negativ social kontroll kan behöva samordnade insatser från flera aktörer. Förskolan och skolan är ofta de verksamheter som har den främsta kontakten med, och därmed kunskap om, barnets eller elevens utsatthet och svårigheter.

När ett barn eller en elev har behov av insatser från socialtjänsten och hälso- och sjukvården, och det därutöver finns behov av samordning med förskolan eller skolan, föreslår vi att huvudmannen för förskolan eller skolan ska medverka i arbetet med en så kallad samordnad individuell plan (SIP).

Vi föreslår också att huvudmannen för förskolan eller skolan får initiera att behovet av en individuell plan prövas, om det bedöms vara nödvändigt för att barnets eller elevens behov av samordnade insatser ska kunna tillgodoses. När en huvudman för en förskola eller skola uppmärksammar behov av en individuell plan ska socialtjänsten och hälso- och sjukvården utan dröjsmål påbörja arbetet med att pröva om en plan ska upprättas.

Förslaget påverkar inte de skyldigheter som gäller för förskolan och skolan, till exempel anmälningsskyldigheten till socialtjänsten eller socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens ansvar för att upprätta en individuell plan.

En samordnad individuell plan kan skapa en gemensam förståelse för barnets eller elevens situation och särskilda behov samt tydliggöra olika aktörers ansvar och insatser. Genom att även förskolan och skolan kan ta initiativ till en individuell plan kan barnets eller elevens behov av anpassade och samordnade insatser tillgodoses på ett bättre sätt. Samarbetet stärker även samverkan mellan förskolan, skolan och socialtjänsten kring enskilda individer.

Civilsamhället ska få utökade medel till att ge stöd

Det är en utmaning för förskolan, skolan och fritidshemmet att få kunskap och tiden att räcka till för förebyggande insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck. Samtidigt finns det inom civilsamhället goda kunskaper och erfarenheter, som skolväsendet kan ta tillvara genom olika former av samarbeten. Civilsamhället kan komplettera skolväsendets åtgärder, bidra till att förändra värderingar och normer och stödja barn och unga som befinner sig i utsatta situationer.

Statsbidrag till civilsamhällesorganisationer är ett av regeringens verktyg för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck. Vi föreslår att ökade medel genom statsbidrag ska anslås till civilsamhällets verksamhet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Vidare föreslår

vi att Jämställdhetsmyndigheten ska få i uppdrag att särskilt prioritera stöd till civilsamhällets samverkan med skolväsendet i syfte att öka och stärka åtgärderna mot hedersrelaterat våld och förtryck eller annan negativ social kontroll.

Ett kunskapslyft för personal

Brist på kunskap, utbildning och stödmaterial lyfts fram som huvudorsakerna till att personal inte upptäcker fler barn och elever som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Vi kan konstatera att det finns utbildningar och stödmaterial men att dessa inte når ut i verksamheten och att resurser och tid inte läggs på att öka kunskapen. Vi föreslår därför åtgärder för att hedersrelaterat våld och förtryck ska ingå i grundutbildningar för flera yrken och att länsstyrelserna ska stödja skolväsendet genom att förmedla kunskap och ge ett praktiknära stöd. Vi ger även förslag i syfte att stärka undervisningen.

Hedersrelaterat våld och förtryck ska ingå i grundutbildningen för lärare

Skolväsendet spelar en central roll för att säkerställa att barn och elever i utsatta situationer får det stöd de har rätt till och behöver. Därutöver har kunskapsområdet också betydelse för lärares undervisningsuppdrag. Det är därför viktigt att alla lärare har grundläggande kunskap om hur uttrycksformerna för hedersrelaterat våld och förtryck ser ut, om hur utsatthet kan komma till uttryck i utbildningsmiljöer och om det ansvar som följer av verksamheternas uppdrag att värna barns och elevers trygghet och rätt till stöd och skydd.

Vi föreslår att det ska införas nya examensmål om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer i examensbeskrivningarna för förskollärar-, grundlärar-, ämneslärar- och yrkeslärarexamen och att Universitetskanslersämbetet får i uppdrag att förbereda införandet av de nya examensmålen.

Kunskap om mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck är en förutsättning för att yrkesverksamma inom förskolan, skolan och fritidshemmet ska kunna förebygga, upptäcka och motverka sådant våld. Examensmål leder till konkreta och varaktiga kompetenshöjningar i utbildningar som är centrala för samhällets stöd- och skyddssystem. Examensmål i lärarutbildningarna är ändamålsenligt genom att de säkerställer en gemensam och likvärdig kunskapsnivå.

Ökat fokus på frågorna i vissa gymnasiala utbildningar och yrkeshögskoleutbildningar

Resurspersonal inom förskolan, skolan och fritidshemmet beskrivs ofta ha en nära relation till barn och elever och kan därmed ha en viktig uppgift att, med relevant kunskap, kunna upptäcka barn och elever i utsatthet.

Vi föreslår att Skolverket ska få i uppdrag att följa hur kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck, tillämpas i utbildningen inom gymnasieskolan samt motsvarande utbildningar inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå.

Vidare ska myndigheten, vid behov, lämna förslag på åtgärder för att säkerställa att kunskapsområdet ges tillräckligt genomslag i utbildningen, inklusive att överväga ändringar i examensmål eller annan styrning.

Vi föreslår också att Myndigheten för yrkeshögskolan ska få i uppdrag att följa hur kunskapsområdet behandlas i yrkeshögskoleutbildningar som leder till arbete med barn, unga och familjer. Myndigheten ska, med beaktande av utbildningsformens arbetslivsanknytning, analysera i vilken utsträckning kunskapsområdet ingår i relevanta utbildningar och vid behov lämna förslag på åtgärder.

Förskolans, skolans och fritidshemmets förmåga att upptäcka och agera mot hedersrelaterat våld och förtryck behöver stärkas. Det är därför viktigt att följa upp att gymnasiala utbildningar och yrkeshögskoleutbildningar som leder till arbete med barn, unga och familjer tar upp kunskapsområdet mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck.

Särskild förstelärare inom sexualitet, samtyckte och relationer och hedersrelaterat våld och förtryck

Det finns i dag brister i undervisningen om hedersrelaterat våld och förtryck och den omfattar inte heller alla elever. Det behöver göras en kvalitetshöjning av undervisningen och den behöver nå alla elever.

Vi föreslår att Skolverket ges i uppdrag att analysera och ge förslag på ett statsbidrag för särskild förstelärare inom sexualitet, samtycke och relationer och hedersrelaterat våld och förtryck.

Förstelärare i bland annat hedersrelaterat våld och förtryck kan höja undervisningens kvalitet och stimulera utveckling inom kunskapsområdet. Förstelärare kan också höja kunskapen och kompetensen hos annan personal, vilket i förlängningen kan bidra till att fler utsatta elever upptäcks.

Länsstyrelserna ska bidra till samordning samt praktiknära och likvärdigt stöd

Det behövs ett likvärdigt stöd till utsatta barn och unga i frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Det behövs därför ett praktiknära stöd och förmedlare av kunskap till yrkesverksamma inom skolväsendet. Gapet mellan de utbildningar och annat stöd som finns att tillgå på nationell nivå och de verksamheter som dessa vänder sig till behöver minska.

Vi föreslår att länsstyrelserna ska bidra till att motverka hedersrelaterat våld och förtryck genom att ytterligare främja samverkan mellan regionala resurscentrum och andra relevanta aktörer, inklusive skolväsendet, hälso- och sjukvården och socialtjänsten.

Länsstyrelserna och regionala resurscentrum är viktiga aktörer för att förmedla kunskap och annat stöd till personal i skolväsendet och ovan nämnda verksamheter i arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Regionala resurscentrum kan bidra till att utsatta barn och unga får tillgång till specialiserat och likvärdigt stöd i hela landet.

Hedersrelaterat våld och förtryck, tystnadskultur och upprätthållande av hedersnormer ska motverkas

Upprätthållande av hedersnormer i pedagogisk omsorg, förskolan, skolan och fritidshemmet ska inte få förekomma. Vi föreslår därför följande åtgärder för att förhindra att hedersnormer och tystnadskultur får spridning inom de angivna skolformerna och pedagogisk omsorg.

Kränkningar mellan elever på grund av heder ska motverkas

Det förekommer att barn och elever kontrollerar varandra och att personal upprätthåller hedersnormer i skolmiljön. Barn och elever som utsätts för kränkande behandling, till exempel kränkningar med koppling till heder, i förskolan, skolan och fritidshemmet hindras från att åtnjuta rätten till utbildning i en trygg och säker miljö.

Vi föreslår att det ska tydliggöras i skollagen att kränkande behandling kan utgöras av sådan behandling som har samband med heder. Vi föreslår vidare att det ska införas ett krav på att huvudmannen vid upprättandet av planen mot kränkande behandling ska ta ställning till om det behövs åtgärder för att förebygga och förhindra sådan kränkande behandling som har samband med heder samt att ställningstagandet ska redovisas i planen.

Förskolan, skolan och fritidshemmet ska vara en fristad från hedersrelaterat våld och förtryck. Åtgärderna kan motverka att barn och elever utsätts för kränkningar kopplade till hedersnormer och att personal upprätthåller hedersnormer samt bidra till att verksamheterna uppmärksammar problemet. Åtgärderna kan även underlätta tillsynen på området.

Villkoren för pedagogisk omsorg ska skärpas

Pedagogisk omsorg är ett alternativ till förskola eller fritidshem och ska därför, precis som förskolan och fritidshemmet, vara en trygg och säker miljö med fokus på barnets utveckling och lärande. Pedagogisk omsorg sker ofta i hemmet och utan någon större möjlighet till insyn i verksamheten.

Vi föreslår att en sökande inte ska anses som lämplig som huvudman för pedagogisk omsorg om det finns en risk för att barn i den verksamhet som ansökan avser kommer att utsättas för våld, tvång eller hot, diskriminering eller kränkande behandling eller påverkan som syftar till motarbetande av grundläggande fri- och rättigheter eller det demokratiska styrelseskicket. Vidare föreslår vi att lämplighetsprövningen i fråga om sökande som är juridiska personer även ska avse den juridiska personen. Kommunen ska kontrollera att en enskild som godkänts att bedriva pedagogisk omsorg fortlöpande uppfyller kraven.

Pedagogisk omsorg ska vara en fristad från våld, tvång, hot, diskriminering, kränkande behandling och antidemokratisk påverkan. Genom förslagen lyder pedagogisk omsorg under samma villkor som gäller för enskilda som är huvudmän inom skolväsendet.

Tydligare ansvar och tillsyn

Bristen på likvärdighet i hur förskolor, skolor och fritidshem arbetar mot hedersrelaterat våld och förtryck beror till viss del på att uppdrag och ansvar tolkas och prioriteras på olika sätt. Vi föreslår därför åtgärder som tydliggör ansvar och ökar möjligheten bland annat till en likvärdig och effektiv tillsyn.

Hedersrelaterat våld och förtryck ska föras in i förskolans läroplan

Förskolan har en viktig roll att utbilda barn om deras rättigheter, arbeta förebyggande mot hedersrelaterat våld och förtryck och fånga upp tidiga signaler på barns utsatthet. Trots det ingår hedersrelaterat våld och förtryck inte i förskolans läroplan. Avsaknad av tydlig styrning gör att förskolor tolkar och tillämpar läroplanen på olika sätt, vilket riskerar likvärdigheten vad gäller åtgärder.

Vi föreslår att det i förskolans läroplan ska göras ett tillägg som förtydligar att intolerans, förtryck och våld, till exempel rasism, sexism och hedersrelaterat våld och förtryck ska förebyggas och bemötas med kunskap och aktiva insatser. Vi föreslår också att Skolverket ges i uppdrag att ta fram stödmaterial och redovisa vilka insatser som gjorts för att möjliggöra implementeringen av de nya skrivningarna i förskolans läroplan.

Genom att förskolans ansvar för hedersrelaterat våld och förtryck inkluderas i läroplanen blir det tydligt att frågan ska prioriteras i verksamheten. Läroplanen blir ett tydligt stöd för att förebygga hedersrelaterat våld och förtryck, för tidiga insatser för utsatta barn och för att agera mot personal som upprätthåller hedersnormer. Förslaget förbättrar också möjligheterna att utöva tillsyn på området.

Kommuner ska kunna gå samman i syfte att stärka tillsynen

Det finns många enskilda huvudmän för enskilda förskolor, fritidshem och annan pedagogisk omsorg. Dessa verksamheter utgör en betydande andel av den samlade utbildningsverksamheten för yngre barn. Tillsynsansvaret över enskilda huvudmän, som är delat mellan stat och kommun, måste vara organiserat så att en rättssäker, effektiv och likvärdig tillsyn i hela landet kan säkerställas. Små kommuner kan ha svårt att bygga upp och upprätthålla specialistkompetens över tid, vilket kan leda till brister i effektivitet, rättssäkerhet och likvärdighet.

Vi föreslår att det ska tydliggöras att kommuner får överlämna uppgiften att utöva tillsyn till ett kommunalförbund. Vi föreslår också att Skolinspektionen ges i uppdrag att ta fram fördjupat stödmaterial för tillsyn avseende exempelvis verksamheternas värdegrund och demokratiska uppdrag samt att tillsynsmyndigheterna ska underrätta varandra om vissa ingripande tillsynsbeslut som rör huvudmän som står under både statlig och kommunal tillsyn.

Föreslagna förändringar kan minska sårbarheten i små och resurssvaga kommuner, möjliggöra kompetenssamling och specialisering, stärka rättssäkerheten i komplexa tillsynsärenden samt skapa bättre förutsättningar för en mer enhetlig tillämpning av regelverket. Föreslagna förändringar kan i förlängningen främja barnets rätt till utbildning och skydd mot hedersrelaterat våld och förtryck.

Stöd och uppföljning av rutiner för anmälningsskyldigheten och uppgiftsskyldigheten

Anmälningsskyldigheten till socialtjänsten vid oro för att ett barn är utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck gäller all personal inom förskolan, skolan och fritidshemmet. Uppgiftsskyldigheten som gäller för att underlätta övergången mellan förskola och skola eller mellan olika skolenheter bör även anses omfatta information om hedersnormer som kan få betydelse för barnets eller elevens utveckling och utbildning. Det finns dock en otydlighet kring i vilken mån sådan information kan utbytas mellan förskola och skola eller mellan olika skolenheter.

Vi föreslår att Skolverket ska ges i uppdrag att ta fram stödmaterial anpassat till förskolan, skolan och fritidshemmet om tillämpningen av anmälningsskyldigheten vid förekomst av hedersrelaterat våld och förtryck eller annan negativ social kontroll samt om tillämpningen av uppgiftsskyldigheten vid övergången till en ny skolform eller skolenhet.

Vi föreslår vidare att Skolinspektionen ska ges i uppdrag att kvalitetsgranska förskolans, skolans och fritidshemmets rutiner gällande tillämpning av anmälningsskyldigheten samt förskolans och skolans rutiner gällande tillämpning av uppgiftsskyldigheten.

Inom förskolan, skolan och fritidshemmet finns omfattande information om enskilda barn och elever av vikt för barnets eller elevens utveckling och utbildning. Samtidigt rör det sig ofta om information som är integritetskänslig och därmed skyddsvärd. Med ovanstående förslag tydliggörs att information som relaterar till hedersnormer, hedersrelaterat våld och förtryck eller annan negativ social kontroll, men som inte uppnått den nivå som medför en anmälan till socialtjänsten om oro för att barn far illa, kan överlämnas mellan förskola och skola och mellan olika skolenheter. Det möjliggör i sin tur tidiga förebyggande insatser hos den mottagande skolan.

Förslagen bör genomföras i sin helhet

Våra förslag förstärker varandra och den samlade nyttan blir större om förslagen genomförs i sin helhet.

Förslagen om ytterligare kunskapslyft för personal ökar förutsättningarna för att personal inom förskolan, skolan och fritidshemmet har kunskap om och därmed kan utbilda, upptäcka och agera mot hedersrelaterat våld och förtryck.

Det i kombination med att stärka hela kedjan för skydd och stöd på grupp- och individnivå, genom att förtydliga elevhälsans roll och stärka samverkan mellan förskolan, skolan och socialtjänsten, ökar förutsättningarna för tidiga förebyggande insatser och ett anpassat och stärkt stöd för barn och elever som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck.

Civilsamhället får ytterligare medel att motverka hedersrelaterat våld och förtryck och kan därmed komplettera förskolans och skolans arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck. Länsstyrelserna får en central roll att samordna och genom de regionala resurscentrumen bidra till att tillgängliggöra stöd för utsatta och yrkesverksamma inom skolväsendet i hela landet.

Genom att stärka styrning, ansvar och tillsyn ökar förutsättningarna för att arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck prioriteras och för ett likvärdigt system. Detta bland annat genom att föra in hedersrelaterat våld och förtryck i förskolans läroplan, motverka kränkande behandling som har samband med heder och skärpa tillsynen. Slutligen kan risken för att upprätthållande av hedersnormer får spridning förhindras genom att bland annat villkoren för att bedriva pedagogisk omsorg skärps.

Konsekvenser av förslagen

Sammantaget stärker förslagen möjligheterna att förebygga, upptäcka och agera mot hedersrelaterat våld och förtryck och att ge utsatta barn och elever adekvat och likvärdigt stöd. Vår bedömning är att förslagen är förenliga med de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till

Europeiska unionen, internationella åtaganden om mänskliga rättigheter och principen om likabehandling, såsom den kommer till uttryck i diskrimineringslagen (2008:567). Förslagen främjar barnets rättigheter, jämställdheten mellan könen samt hbtqi-personers och barn och unga med funktionsnedsättnings åtnjutande av de mänskliga rättigheterna. Förslagen främjar även personalen inom förskolan, skolan och fritidshemmet och stärker civilsamhällets arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck.

Våra förslag innebär inte några ingrepp i den kommunala eller regionala självstyrelsen. Förslagen bedöms inte heller leda till negativa konsekvenser för företag. Förslagen medför vissa kostnader för staten. Dessa uppvägs dock av att barn och elever i utsatthet ges förbättrat stöd och de övergripande positiva samhällsvinsterna av förebyggande insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck eller annan negativ social kontroll.