Försvarsexportinitiativ - För gemensam säkerhet

Exportstödet och exportfrämjandet på försvarsområdet

Försvarets materielverk bedrev i början på 2000-talet exportfrämjande och exportstödjande verksamhet i begränsad omfattning. Under åren 2010–2015 ansvarade Försvarsexportmyndigheten för exportstöd, exportfrämjande och statlig försvarsexport.

Försvarets materielverk har i dag det samlade ansvaret för statens exportstödjande verksamhet på försvarsområdet. Den exportstödjande verksamheten ska, enligt myndighetens instruktion, bidra till försvarets materielförsörjning och dess operativa förmåga eller i övrigt vara till nytta för svensk försvars- och säkerhetspolitik. 1 Försvarets materielverk har inte formellt i uppgift att bedriva en analys- och inriktningsverksamhet med årliga redovisningar till regeringen såsom Försvarsexportmyndigheten hade. Den exportstödjande verksamheten förutsätter dock att visst analysarbete sker, varför detta bedrivs i begränsad omfattning. Myndigheten har sedan budgetåret 2025 åter i uppgift att utveckla formerna för exportfrämjandet på försvarsområdet. Arbetet ska ske i samverkan med Business Sweden som har i uppdrag att främja försvarsmaterielexport, huvudsakligen inriktat på små och medelstora företag. 2

Det finns ingen generell definition av vad som avses med exportfrämjande och exportstödjande verksamhet på försvarsområdet. Utredningen har valt att definiera exportfrämjande på försvarsområdet som aktiviteter som genomförs i syfte att stärka generella möjligheter till export och exportstöd som aktiviteter som genomförs i syfte att stärka ett företags specifika möjligheter till en exportaffär. I vissa fall kan svenska staten driva ett exportstödjande arbete i form av en strategisk kampanj . En exportkampanj bör enligt utredningens uppfattning avse exportstödsaktiviteter som genomförs om det är av särskild strategisk betydelse för svenska försvars- och säkerhetspolitiska intressen.

Utredningen menar att dagens verksamhet är fragmenterad och bedrivs utan tydlig strategisk inriktning. Detta riskerar att begränsa försvarsföretagens utvecklings-, innovations-, produktions- och på sikt även konkurrensförmåga.

Förutsättningar för statlig försvarsexport

I Sverige genomförs försvarsexportaffärer med andra stater som utgångspunkt av det tillverkande företaget, det vill säga, genom en business to government -relation. Det förekommer dock att svenska staten, av olika skäl, genomför exportaffärer av försvarsmateriel. Affärsrelationen betecknas då som en mellanstatlig relation, stat till stat; government to government. Vi använder uttrycket statlig försvarsexport som beteckning på en mellanstatlig affär där svenska staten agerar säljare och exportör.

Statlig försvarsexport kräver riksdagsbeslut inom ramen för budgetprocessen. Beslutsformen är inte anpassad för en affärsdriven process med korta anbudstider.

Ett svenskt försvarsexportinitiativ för gemensam säkerhet

Sverige bör maximera sina ansträngningar för att öka försvarsexporten till allierade och partners. En stärkt materielsamverkan med allierade och partners lägger grund för tillitsfulla, långsiktiga bilaterala relationer samt skapar tillväxt och sysselsättning. Det är angeläget att försvarsexporten ökar för att stärka den försvarsindustriella basen och den gemensamma försvarsförmågan. För detta krävs ett stärkt statligt exportstöd i Sverige, motsvarande de försvarsindustristrategier som lanserats av europeiska allierade.

Det nuvarande statliga främjandet präglas av fragmentering, reaktivitet, bristande resurser och en osäkerhet kring hur insatserna bör utformas. För att öka försvarsexporten behövs ett affärsnära, konkurrenskraftigt och långsiktigt främjande av Sveriges internationella försvarssamarbeten, omfattande innovation, materielsamarbeten, handel och investeringar, med tillvaratagande av hela den svenska resursbasen. Utmaningen är betydande och ett strategiskt utformat och samlat statligt främjande är en nödvändig förutsättning för framgång. Att uppnå detta utgör den största utmaningen för statens handelsfrämjande i modern tid och är tidskritiskt.

Det statliga exportstödet och främjandet inom försvarsområdet behöver tydliggöras, breddas och fördjupas i flera avseenden, för att möta marknadens starkt ökade komplexitet. Arbetet behöver anpassas till hela försvarsmarknaden och ske i nära samverkan med hela den svenska resursbasen. Sammantaget ställer detta nya krav på utformningen och genomförandet av de statliga insatserna.

Utöver ett utvidgat behov av direkt exportstöd till försvarsföretag ökar behovet av att kunna hantera fler affärer mellanstatligt. Gemensamma eller koordinerade upphandlingar blir allt vanligare och det etableras nya strukturer och incitament för samarbeten inom EU och Nato. Sverige saknar i dag tydliga former för statlig försvarsexport. Detta begränsar förutsättningarna för att effektivt möta allierades och partners önskemål och behov, och minskar möjligheterna att nå exportframgångar. Det finns därför starka skäl för att etablera en systematiserad ordning för detta.

Utredningen föreslår att ett första samlat svenskt försvarsexportinitiativ lanseras under 2026. Målet är att stärka statens insatser för att möta marknadens ökade behov, till nytta för svenska intressen och för gemensam säkerhet med allierade och partners. En samlad försvarsexportsatsning kommer vara av stor vikt för hela sektorn, inte minst för att stärka exportmöjligheterna för små och medelstora företag och bidra till framtagning och tillämpning av nya teknologier.

Det föreslagna försvarsexportinitiativet syftar till att etablera en systematiserad ordning för det statliga exportstödet och främjandet, inklusive former för statlig försvarsexport och försvarsindustriellt samarbete. Initiativet omfattar en svensk kraftsamling med operativa förslag under perioden 2026–2030, vilka sammantaget syftar till att skapa en tydlig struktur, samordning och långsiktighet, affärsnära och offensiv inriktning samt största möjliga utväxling av resursbasen. Initiativet kan ses som ett stöd vid implementeringen av de strategier som regeringen presenterat under senare år, däribland försvarsindustristrategin, den strategiska inriktningen för försvarsinnovation, försvars- och säkerhetsstrategin för rymden och utrikeshandelsstrategin.

Försvarsexportinitiativet bör tillföras resurser för att få ett nödvändigt och kraftfullt genomslag. För etablerande av Team Sweden Defence & Security föreslås att trehundra miljoner kronor allokeras inom utgiftsområde 6 under perioden 2026–2030. Övriga satsningar, i form av förändrade och utökade arbetsuppgifter för Regeringskansliet och berörda myndigheter, föreslås inledningsvis finansieras inom respektive myndighets befintliga anslagsram. Utökade ambitioner därutöver kräver en utökad resurssättning.

En tydlig struktur

En strategisk inriktning för statens samlade arbete med försvarsexport

Försvarsexportverksamheten, och särskilt den statliga försvarsexporten, är politisk till sin natur. För att verksamheten ska kunna inriktas på det sätt som ger bäst nytta för Sverige behöver flera olika intressen vägas samman. De försvars- och säkerhetspolitiska intressena behöver vägas samman med utrikespolitiska intressen, men även med näringslivs-, forsknings- och arbetsmarknadspolitiska intressen. Främjandet av försvarsexport och internationellt försvarssamarbete omfattar en större grupp aktörer. Främjandet präglas i dag av komplexitet och bristande samordning.

Utredningen bedömer att försvarsexport genomgående ska prioriteras i det främjande som omfattas av utrikeshandelsstrategin. För att myndigheterna ska kunna bedriva sitt arbete effektivt och på ett relevant sätt behövs en nära dialog med den politiska nivån. Utredningen föreslår en ordning som utgår från att regeringen årligen, eller löpande efter behov, anger en inriktning för statens samlade exportrelaterade verksamhet inom försvarsområdet, med särskild betoning på behov och utformning av den statliga försvarsexporten.

Som underlag för inriktningen behövs en gedigen analys av förutsättningarna. Utredningen föreslår att ett sådant analysarbete genomförs av Försvarets materielverk, med stöd av Försvarsmakten och Totalförsvarets forskningsinstitut, av utlandsmyndigheter och inom Team Sweden.

Frågor om statlig försvarsexport berör riksdagens finansmakt och kräver beslut i statsbudgeten. Utredningen har inte kunnat hitta något självklart svar på frågan om det finns, eller går att tillskapa, ett enklare förfarande för riksdagsbeslut om statlig försvarsexport.

En ny förordning anger former för arbetet

Försvarsmyndigheternas uppgifter med avseende på försvarsexport är knapphändigt beskrivna i respektive instruktion. Utredningen föreslår att formerna för försvarsmyndigheternas arbete ges en tydlig rättslig inramning och föreskrivs samlat i en ny förordning om exportverksamhet på försvarsområdet, som komplement till myndigheternas instruktioner. Fördelarna med en samlad reglering är flera, såsom ökad tydlighet, transparens och förutsägbarhet. Det betonar betydelsen av verksamheten och ger ökad status.

Utredningen föreslår att förordningen preciserar vad som ingår i den exportverksamhet som myndigheterna ska utföra, i form av samordning, analys och prioritering, exportfrämjande, exportstöd, exportkampanj och statlig försvarsexport. Vidare att verksamheten utgör ett strategiskt arbete som ska bedrivas affärsnära, inom de begränsningar som exportkontrollregelverket innebär, i syfte att främja, stödja och bedriva export på försvarsområdet till nytta för Sveriges försvars- och säkerhetspolitiska intressen. Den strategiska inriktning utredningen föreslår skapar förutsättningar för aktörerna att agera samordnat och målinriktat.

Utredningens förslag innebär att uppdraget till Försvarets materielverk vidgas och ges större utrymme inom organisationen. Betydligt mer fokus läggs på ett proaktivt analys- och prioriteringsarbete samt på samordning med övriga aktörer. Försvarsmakten ges ett självständigt ansvar för exportverksamhet, inom ramen för myndighetens huvuduppgifter. Totalförsvarets forskningsinstituts roll inom verksamheten tydliggörs, med fokus på analys. Kriterierna för avgiftsuttag tydliggörs.

Statligt kampanjarbete för en viss exportaffär bör, liksom i dag, bedrivas bara för exportaffärer av särskild strategisk betydelse. Frågan om, på vilket sätt och av vilka skäl staten involverar sig i en kampanj, och i förlängningen i en statlig försvarsexport, har tydlig politisk karaktär. Utredningen menar att det behövs en tydligare politisk styrning i detta avseende och föreslår att beslut om att inleda och avsluta en kampanj fattas av Försvarsdepartementet.

Försvarets materielverks uppgift att, efter bemyndigande från regeringen, förhandla om och ingå avtal om statlig försvarsexport föreslås kombineras med ett utpekat ansvar att hantera förfrågningar från andra stater.

Samordning och långsiktighet

Team Sweden Defence & Security etableras

Konceptet Team Sweden utgör en framgångsrik modell för samverkan mellan regering, myndigheter, näringsliv och andra aktörer i syfte att stärka svenska företag på exportmarknaderna. Utredningen föreslår att Defence & Security etableras som ett nytt temaområde inom Team Sweden. Ett framåtlutat arbete inom Team Sweden lägger nödvändig grund för nationell samordning.

Utredningen föreslår att Team Sweden Defence & Security ges i uppdrag att

• fastställa en målbild för 2026–2030 i form av prioriterade marknader och försvarsmaterielsamarbeten, inklusive rymddomänen, nya teknologier och försvarsinnovation,

• presentera en plan för det riktade exportfrämjandet för åren 2026–2030,

• årligen sammanställa analyser av internationella samarbetsmöjligheter och utmaningar samt

• årligen sammanställa rapporter om Sveriges position vad avser indikatorerna i EU:s färdplan för försvarsberedskap 2030.

Business Swedens uppdrag inom handelsfrämjande förstärks

Business Sweden har i dag ansvar för exportfrämjande inom ramen för utrikesförvaltningens ansvarsområde. Utredningen föreslår att detta ansvar även ska omfatta försvarsexport, i linje med befintligt statligt uppdrag och tjänsteportfölj. Samverkan med Försvarets materielverk är central.

Business Sweden har redan ett viktigt engagemang, omfattande delegationer inom försvars- och säkerhetsområdet, regionala informationsmöten i Sverige och hantering av intressen för direktinvesteringar inom försvarssektorn. Utredningen föreslår att detta arbete utvidgas och säkerställs genom erforderliga resurser. Försvar och samhällssäkerhet bör lyftas fram som ett nytt och prioriterat fokusområde för Business Swedens främjandeinsatser.

Business Sweden erbjuder genom tjänsten Business Support Services kontorstjänster och lösningar för att hantera företags administration, redovisning, HR- och lönefrågor. Utredningen föreslår att Business Sweden lyfter fram små och medelstora försvarsföretag inom detta erbjudande, inriktat mot på företagsetableringar i allierade länder och partnerländer. Vidare bör en försvarsexporthandbok tas fram, riktat särskilt mot små och medelstora företag.

Regeringskansliets organisation förstärks

Samordnarfunktionen för försvarsmaterielexport vid Utrikesdepartementet bör tillföras nya tjänster med uppgift att samordna utrikesförvaltningens exportfrämjande. Utredningen föreslår att det sker i form av ett kansli med en handfull medarbetare med huvudmannaskap inom departementet för bi- och multilaterala säkerhets- och försvarssamarbeten, omfattande kampanjer, de små och medelstora företagens internationalisering och Team Sweden Defence & Security .

Ansvaret för att utveckla en strategisk inriktning av de mellanstatliga affärerna och försvarsexporten, jämte beslut om och deltagande i exportkampanjer, bör stärkas och renodlas inom Försvarsdepartementet. Utredningen föreslår att det etableras en exportsamordnande funktion på Försvarsdepartementet, nära länkad till den nationella försvarsmaterieldirektören.

Försvars- och säkerhetsgruppen utvidgas

Försvars- och säkerhetsgruppen (FSG) behöver präglas av tydligare samordning, roller och mandat. Utredningen föreslår att FSG organiseras som strategiska land- och kampanjspecifika grupper på en beslutsfattande nivå, med deltagande av Utrikesdepartementet, Försvarsdepartementet, Försvarets materielverk, Försvarsmakten och berörda försvarsföretag. Samordnaren för försvarsmaterielexport vid Utrikesdepartementet bör ges ett utvecklat mandat som ordförande för gruppen, med försvarsmaterieldirektören vid Försvarsdepartementet som medordförande.

En affärsnära och offensiv inriktning

En affärsnära inriktning

Utformningen av de statliga insatserna för att stärka försvarsexporten behöver genomsyras av ett affärsnära förhållningssätt. Utredningen föreslår att detta regleras i föreslagen förordning. Med ett affärsnära agerande avses operativt och konkurrensinriktat arbete från statens sida, i tät samverkan med försvarsföretagen, i syfte att nå exportaffärer. Den föreslagna regleringen utgår från kravet på att statlig försäljning ska ske affärsmässigt men får här en mer anpassad betydelse.

Ett offensivt genomförande

Försvarsexportinitiativet bör tillföras resurser för att få ett nödvändigt och kraftfullt genomslag, direkt relaterat till företagens mål och verksamhet. Utredningen föreslår att för Team Sweden Defence & Security allokeras sammantaget trehundra miljoner kronor inom ramen för utgiftsområde 6 under perioden 2026–2030 för riktat exportfrämjande. Denna satsning borde möjliggöra i storleksordningen 15 svenska montrar vid försvarsmässor, 25 bilaterala försvarsmarknadsdagar och ett tiotal försvarsindustridelegationer till allierade och partners, med ett större inslag av små- och medelstora företag.

En affärsnära och offensiv inriktning av det statliga exportfrämjandet kräver ökad närvaro i allierade länder och partnerländer. Utredningen föreslår initialt en förstärkning av utlandsmyndigheterna i Berlin, Bryssel, Kiev, London, Ottawa, Paris, Warszawa och Washington, anpassad efter pågående satsningar och lokala förhållanden. Förstärkningen skulle primärt utgöras av försvarsindustriattachéer vid utlandsmyndigheternas försvarsavdelningar och försvarsfrämjandekontor vid utlandsmyndigheternas handelsavdelningar. Sammantaget skulle dessa skapa breda försvarsmarknadshubs, i tillägg till redan befintliga personella resurser.

Utredningen föreslår även satsningar inom ramen för verksamheten vid Business Sweden och Svenska institutet.

Största möjliga utväxling av resursbasen

Den föreslagna satsningen på främjande involverar nya aktörer, samarbeten och sektorer. Flera aktörer inom det föreslagna Team Sweden Defence & Security saknar nödvändig kompetens om försvarsmarknadens förutsättningar. Utbildningsbehovet inom såväl stat som näringsliv är betydande. Utredningen föreslår att det genomförs ett antal utbildningssatsningar för statliga aktörer, anpassade efter respektive målgrupp, samt att personalpolitiken riktas om för att möjliggöra offensiva satsningar.

Stärkt exportfinansiering

Ett statligt finansieringserbjudande vid statlig försvarsexport skulle främja svensk försvarsexport och öka det svenska erbjudandets konkurrenskraft. Utredningen föreslår att ett erbjudande om statlig försvarsexport ska kombineras med ett erbjudande om exportfinansiering genom exportkrediter och exportkreditgarantier, när så är relevant. Det svenska finansiella erbjudandet vid statlig försvarsexport bör administreras och finansieras av Aktiebolaget Svensk Exportkredit och försäkras genom exportkreditgarantier utfärdade av Exportkreditnämnden. För detta behöver gemensamma arbetsformer tas fram mellan Försvarets materielverk, Aktiebolaget Svensk Exportkredit och Exportkreditnämnden.