Arbetslöshetsförsäkringen vid störning, kris eller krig
- Tillsatt?Regeringens beställning av en utredning: vad som ska utredas, av vem och när det ska vara klart.1 juni 2023
- Utreds
- Betänkande?Utredningens slutrapport, med analys och förslag. Publiceras i serien Statens offentliga utredningar (SOU).5 juli 2024
- Remiss?Regeringen skickar betänkandet till myndigheter, kommuner och organisationer för synpunkter innan den bestämmer sig.30 sep 2024
- Proposition?Regeringens lagförslag till riksdagen. Bygger ofta på ett betänkande och remissvaren.
- Riksdagen
En särskild utredare ska se över regelverket för arbetslöshetsförsäkringen och arbetslöshetskassornas deltagande i arbetet med krisberedskap och civilt försvar.
En särskild utredare ska se över regelverket för arbetslöshetsförsäkringen och arbetslöshetskassornas deltagande i arbetet med krisberedskap och civilt försvar. Syftet är att förbättra förutsättningarna för att arbetslöshetsförsäkringen ska fungera vid störda förhållanden, allvarlig fredstida kris, höjd beredskap och ytterst krig.
Utredaren ska bl.a.
- analysera situationer med störda förhållanden och utifrån analysen lämna förslag på hur arbetslöshetsförsäkringen ska handläggas och arbetslöshetsersättning ska kunna betalas ut i sådana situationer,
- lämna förslag som medger att regeringen vid en allvarlig fredstida kris kan eller får föreskriva om undantag från bestämmelser i arbetslöshetsförsäkringen,
- analysera behovet av tillfälliga avsteg från bestämmelser eller principer inom arbetslöshetsförsäkringen som ska gälla vid höjd beredskap och ytterst krig, och
- föreslå hur arbetslöshetskassornas deltagande i arbetet med krisberedskap och civilt försvar kan förbättras.
Uppdraget att förbättra förutsättningarna för att arbetslöshetsförsäkringen ska kunna fungera vid störda förhållanden, allvarlig fredstida kris samt vid höjd beredskap och ytterst krig
Arbetslöshetsförsäkringen ingår i de sociala trygghetssystemen och är en omställningsförsäkring när den arbetssökande är mellan arbeten. Arbetslöshetsförsäkringen har en central roll i arbetsmarknadspolitiken genom att ge ekonomisk trygghet till den som förlorar sitt arbete. En fungerande arbetslöshetsförsäkring verkar också som en automatisk stabilisator som upprätthåller enskildas konsumtionsförmåga och den inhemska köpkraften under lågkonjunkturer. Under 2022 betalades 14 miljarder kronor ut i arbetslöshetsersättning till nästan 228 000 individer (110 000 kvinnor och 118 000 män).
Om arbetslöshetsersättningen under en längre tid inte kan betalas ut skulle det leda till betydande problem för de arbetssökande kvinnor och män som saknar marginaler i sin ekonomi. Längre bortfall kan även ge allvarliga konsekvenser på samhällsnivå. Arbetslöshetsförsäkringen behöver därför vara motståndskraftig så att arbetslöshetsersättning kan betalas ut även vid störda förhållanden, en allvarlig fredstida kris samt vid höjd beredskap och ytterst krig.
Vad utredningen ska göra
Arbetslöshetsförsäkringen vid störda förhållanden
Utredaren ska därför
- analysera situationer med störda förhållanden som innebär att en eller flera arbetslöshetskassor är förhindrade att handlägga arbetslöshetsförsäkringen eller betala ut arbetslöshetsersättning, och utifrån analysen lämna förslag på hur arbetslöshetsförsäkringen ska handläggas och arbetslöshetsersättning kunna betalas ut i sådana fall,
- analysera situationer med störda förhållanden som innebär att samtliga arbetslöshetskassor är förhindrade att betala ut arbetslöshetsersättning, och utifrån analysen lämna förslag på hur arbetslöshetsersättning ska kunna betalas ut i sådana fall, och
- lämna nödvändiga författningsförslag.
Bakgrund i direktivet (3 stycken)
Det finns flera olika situationer som kan hindra att arbetslöshetsersättning kan betalas ut. Det kan t.ex. handla om störningar i it-drift och informationssäkerhet i arbetslöshetskassornas system men även problem i närliggande system eller i samverkan med andra aktörer och myndigheter. Det kan t.ex. gälla möjligheten för en arbetslöshetskassa att ta emot uppgifter från bl.a. enskilda och myndigheter, men även betalningsuppdrag till banker.
I december 2022 inträffade en it-incident hos en driftleverantör som flertalet arbetslöshetskassor anlitade. Arbetslöshetskassorna valde då att stänga sina gemensamma it-system i förebyggande syfte. Nedstängningen förde med sig att utbetalning av arbetslöshetsersättning försenades och att handläggningstiden hos arbetslöshetskassorna ökade. Sådana situationer kan inträffa vid en enskild arbetslöshetskassa men kan också drabba funktioner som påverkar flera eller samtliga arbetslöshetskassor.
Arbetslöshetskassorna behöver ha tillräcklig beredskap för att handläggning och utbetalning av arbetslöshetsförsäkringen ska kunna upprätthållas även vid störda förhållanden.
Undantag från bestämmelser i arbetslöshetsförsäkringen vid allvarliga fredstida kriser
Utredaren ska därför
- bedöma i vilken omfattning det, vid en allvarlig fredstida kris, ska kunna göras avsteg från de bestämmelser som normalt gäller för arbetslöshetsförsäkringen,
- lämna förslag som medger att regeringen vid en allvarlig fredstida kris kan eller får föreskriva om undantag från bestämmelser i arbetslöshetsförsäkringen, och
- lämna nödvändiga författningsförslag.
Bakgrund i direktivet (1 stycken)
Erfarenheterna från covid-19-pandemin visar att den lagstiftning som fanns på plats inte fullt ut svarade mot de behov av åtgärder som uppkom och att lagstiftning därför behövde tas fram på mycket kort tid. Detta gjordes inom arbetslöshetsförsäkringen framför allt genom ändringar av försäkringsvillkoren. Behovet fanns också inom socialförsäkringen men där infördes en upplysningsbestämmelse i socialförsäkringsbalken för att markera att regeringen trots lagregleringen kunde meddela föreskrifter om undantag från vissa bestämmelser vid extraordinära händelser i fredstid. Erfarenheterna från covid-19-pandemin har också lett till att en parlamentariskt sammansatt kommitté har fått i uppdrag att bedöma om det finns ett behov av att utvidga regeringens normgivningskompetens i allvarliga fredstida kriser (Kommittén om beredskap enligt regeringsformen).
Tillfälliga avsteg från bestämmelser eller principer i arbetslöshetsförsäkringen vid höjd beredskap och ytterst krig
Utredaren ska därför
- analysera behovet av tillfälliga avsteg från bestämmelser eller principer inom arbetslöshetsförsäkringen som ska gälla vid höjd beredskap och ytterst krig.
Bakgrund i direktivet (4 stycken)
Hotbilden mot Sverige och svenska intressen har förändrats de senaste åren. En försämrad säkerhetspolitisk situation i vårt närområde medför att hotet från främmande makt har ökat. Det innebär bl.a. ökade risker för cyberattacker och andra driftstörningar som kan få omfattande negativa konsekvenser för arbetslöshetsförsäkringen.
Arbetslöshetsförsäkringen syftar bl.a. till att ge ekonomisk trygghet och har stor betydelse för samhällets välfärd. För många kvinnor och män är arbetslöshetsersättningen under en period den huvudsakliga eller enda försörjningen. Det är därför av stor vikt att arbetslöshetsersättning kan betalas ut även vid en situation av höjd beredskap och ytterst krig.
Arbetslöshetsförsäkringen bygger på grundläggande principer, framför allt omställningsprincipen som innebär att försäkringen ska fungera som en omställningsförsäkring mellan anställningar och inkomstbortfallsprincipen som innebär att försäkringen ska ersätta förlorad arbetsinkomst.
Vid höjd beredskap och ytterst krig kan det finnas anledning att tillfälligt frångå vad som annars gäller inom arbetslöshetsförsäkringen.
Hur kan förutsättningarna för arbetslöshetskassorna att delta i arbetet med krisberedskap och civilt försvar förbättras?
Utredaren ska därför
- föreslå hur förutsättningarna för arbetslöshetskassorna att delta i arbetet med krisberedskap och civilt försvar kan förbättras, och
- lämna nödvändiga författningsförslag.
Bakgrund i direktivet (2 stycken)
Den 1 oktober 2022 trädde en myndighetsreform för civilt försvar och krisberedskap i kraft. Den ska stärka landets motståndskraft under fredstida krissituationer, höjd beredskap och ytterst krig. Reformen innebar bl.a. att 60 statliga myndigheter blev beredskapsmyndigheter och att tio beredskapssektorer inrättades. Beredskapssektorn Ekonomisk säkerhet omfattar de viktiga samhällsfunktionerna ekonomisk trygghet för familjer och barn, ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (socialförsäkringarna) samt ekonomisk trygghet vid arbetslöshet (arbetslöshetsförsäkringen) och vid ålderdom (pensioner). Verksamheten inom beredskapssektorn bedrivs i huvudsak av det offentliga med undantag för arbetslöshetskassorna. Arbetsförmedlingen är utpekad beredskapsmyndighet och Försäkringskassan är sektorsansvarig myndighet. I betänkandet Struktur för ökad motståndskraft (SOU 2021:25) bedömer utredningen att arbetslöshetskassorna är viktiga aktörer som bör delta i arbetet inom beredskapssektorn. Arbetslöshetskassorna är emellertid inte statliga myndigheter och kan enligt gällande regelverk inte utses av regeringen att ingå i en beredskapssektor. Utredningen konstaterar att beredskapssektorn behöver hitta former för att involvera och samarbeta med arbetslöshetskassorna.
I uppdraget som beredskapsmyndighet ingår det för Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan att samverka med berörda sammanslutningar, bl.a. arbetslöshetskassorna. Arbetslöshetskassornas ansvar och uppdrag inom beredskapssektorn är däremot inte definierat.
Övrigt i direktivet: Uppdraget att analysera och föreslå hur förutsättningarna för arbetslöshetskassorna att delta i arbetet med krisberedskap och civilt försvar kan förbättras, Konsekvensbeskrivningar, Kontakter och redovisning av uppdraget
Uppdraget att analysera och föreslå hur förutsättningarna för arbetslöshetskassorna att delta i arbetet med krisberedskap och civilt försvar kan förbättras
Det finns 24 självständiga arbetslöshetskassor, som tillsammans har ca 3,9 miljoner medlemmar. Arbetslöshetskassorna har statens uppdrag att handha arbetslöshetsförsäkringen, och deras verksamhet regleras i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor (LAK). Arbetslöshetskassorna är föreningar som omfattar ett visst verksamhetsområde, dvs. en viss yrkeskategori, bransch eller vissa närbesläktade sådana. Arbetslöshetskassan Alfa hanterar de ärenden som är kopplade till personer som inte är medlemmar i någon arbetslöshetskassa och handhar arbetslöshetsförsäkringen utan de begränsningar till en viss yrkeskategori eller bransch som gäller för de övriga arbetslöshetskassorna.
En sökande som uppfyller villkoren i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring ska beviljas arbetslöshetsersättning. En arbetslöshetskassa utreder och beslutar om rätten till samt betalar ut arbetslöshetsersättning. Ansvaret ligger hos den arbetslöshetskassa som den sökande är medlem i eller ansluten till. För den som inte är medlem i någon arbetslöshetskassa är det Arbetslöshetskassan Alfa som har ansvaret. Alla arbetslöshetskassor följer samma regelverk för arbetslöshetsförsäkringen. Arbetslöshetskassorna ska samverka med varandra i frågor som rör administration, service, information, utbildning och utveckling av arbetslöshetskassornas verksamhet (88 § LAK). Samverkan sker främst genom den ideella föreningen Sveriges a-kassor.
För att kunna fastställa den arbetslöshetsersättning som ska betalas ut behöver arbetslöshetskassorna inhämta uppgifter från de sökande själva och deras arbets- och uppdragsgivare. Arbetslöshetskassorna har därtill behov av uppgifter från flera myndigheter, däribland Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Centrala studiestödsnämnden och Pensionsmyndigheten. Arbetslöshetskassorna ansvarar för driften av sina it-system och anlitar även driftsbyråer för uppgiften. Flera av it-systemen är gemensamma och förvaltas och utvecklas av Sveriges a-kassor, och även driftsbyråer anlitas för uppgiften.
Arbetslöshetskassorna omfattas inte av förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap och därför heller inte av Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) föreskrifter (MSBFS 2020:6) om informationssäkerhet för statliga myndigheter. För den som till någon del bedriver säkerhetskänslig verksamhet gäller säkerhetsskyddslagen (2018:585) där det bl.a. ställs krav på säkerhetsskyddsåtgärder. Lagen omfattar såväl myndigheter som privata aktörer.
Konsekvensbeskrivningar
Utredaren ska analysera, bedöma och redovisa konsekvenserna av de förslag som lämnas. Eventuell individbaserad statistik ska redovisas könsuppdelat. Konsekvenserna ska redovisas i enlighet med vad som framgår av kommittéförordningen (1998:1474) med särskilt fokus på samhällsekonomiska konsekvenser och offentligfinansiella effekter av samtliga delar av förslagen. I de fall förslag lämnas som innebär kostnader för det allmänna ska finansieringsförslag lämnas.
Kontakter och redovisning av uppdraget
Utredaren ska ha kontakt med Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen och hålla sig informerad om myndighetens granskningar. Därutöver ska utredaren inhämta synpunkter från myndigheter och organisationer i den utsträckning som bedöms lämpligt. Utredaren ska beakta förslagen i betänkandet Ett nytt regelverk för arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2020:37). Utredaren ska även hålla sig informerad om och beakta relevant arbete som pågår inom Regeringskansliet, utredningsväsendet och EU.
Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2024.
(Arbetsmarknadsdepartementet)
Arbetslöshetsförsäkringen ingår i de sociala trygghetssystemen och är en omställningsförsäkring när den arbetssökande är mellan arbeten. Om arbetslöshetsersättning inte kan betalas ut under en längre tid skulle det leda till betydande problem för de arbetssökande som saknar marginaler i sin ekonomi. Längre tids bortfall av sådan ersättning skulle även kunna leda till allvarliga konsekvenser på samhällsnivå.
Utredningen anser mot denna bakgrund att arbetslöshetskassorna behöver bedriva ett systematiskt beredskapsarbete i syfte att säkerställa kontinuiteten av utbetalningen av arbetslöshetsersättning. I samma syfte bör arbetslöshetskassorna också samverka med varandra, men även delta i arbetet med beredskap med beredskapsmyndigheterna i beredskapssektorn för ekonomisk säkerhet.
Om en arbetslöshetskassa blir tillfälligt förhindrad att betala ut arbetslöshetsersättning enligt sitt ordinarie förfarande finns det behov att kunna besluta om preliminär arbetslöshetsersättning.
Utredningen anser också att det finns ett behov av att vid en fredstida krissituation som påverkar arbetsmarknaden kunna föreskriva om tillfälliga undantag från vissa bestämmelser i lagen om arbetslöshetsförsäkring.
Lagar och förordningar som föreslås
- Förslag till lag om ändring i lagen (2024:000) om arbetslöshetsförsäkring
- Förslag till lag om ändring i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor
- Förslag till förordning om ändring i förordningen (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten
- Förslag till förordning om ändring i förordningen (2007:906) med instruktion för Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen
- Förslag till förordning om ändring i förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap
Utredningens sammanfattning
Utgångspunkter
Arbetslöshetsförsäkringen ingår i de sociala trygghetssystemen och är en omställningsförsäkring när den arbetssökande är mellan arbeten. Om arbetslöshetsersättning inte kan betalas ut under en längre tid skulle det leda till betydande problem för de arbetssökande som saknar marginaler i sin ekonomi. Längre tids bortfall av sådan ersättning skulle även kunna leda till allvarliga konsekvenser på samhällsnivå.
Utredningen anser mot denna bakgrund att arbetslöshetskassorna behöver bedriva ett systematiskt beredskapsarbete i syfte att säkerställa kontinuiteten av utbetalningen av arbetslöshetsersättning. I samma syfte bör arbetslöshetskassorna också samverka med varandra, men även delta i arbetet med beredskap med beredskapsmyndigheterna i beredskapssektorn för ekonomisk säkerhet.
Om en arbetslöshetskassa blir tillfälligt förhindrad att betala ut arbetslöshetsersättning enligt sitt ordinarie förfarande finns det behov att kunna besluta om preliminär arbetslöshetsersättning.
Utredningen anser också att det finns ett behov av att vid en fredstida krissituation som påverkar arbetsmarknaden kunna föreskriva om tillfälliga undantag från vissa bestämmelser i lagen om arbetslöshetsförsäkring.
Systematiskt beredskapsarbete hos arbetslöshetskassorna och samverkan
Läs hela sammanfattningen
Utredningen gör bedömningen att arbetslöshetskassornas verksamhet att handlägga ärenden om, och betala ut, arbetslöshetsersättning är samhällsviktig verksamhet. Mot denna bakgrund föreslås att en arbetslöshetskassa inför och vid fredstida krissituationer och höjd beredskap ska bedriva ett systematiskt beredskapsarbete i syfte att utveckla en god förmåga att hantera sin samhällsviktiga verksamhet.
I det systematiska beredskapsarbetet ingår att kontinuerligt analysera risker och sårbarheter för sin samhällsviktiga verksamhet, bedriva ett systematiskt arbete för att kunna upprätthålla sin samhällsviktiga verksamhet, minst vartannat år värdera och sammanställa arbetet i en risk- och sårbarhetsanalys samt att ansvara för att de egna informationshanteringssystemen uppfyller sådana grundläggande och särskilda säkerhetskrav att verksamheten kan utföras på ett tillfredsställande sätt. Den sammanställda risk- och sårbarhetsanalysen ska lämnas till Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bemyndigas att meddela föreskrifter om risk- och sårbarhetsanalyser samt om säkerhetskrav för informationshanteringssystem hos arbetslöshetskassorna.
Det föreslås även att arbetslöshetskassorna inför och vid fredstida krissituationer ska samverka med varandra i syfte att upprätthålla sin samhällsviktiga verksamhet att handlägga ärenden om, och betala ut, arbetslöshetsersättning.
Arbetslöshetskassornas deltagande i arbetet med beredskap
Utredningen gör bedömningen att det behövs en reglering som involverar arbetslöshetskassorna i arbetet med beredskap med beredskapsmyndigheterna i beredskapssektorn för ekonomisk säkerhet. Mot denna bakgrund föreslås att en myndighet ska få ålägga en arbetslöshetskassa dels att genom samverkan delta i arbetet med beredskap med beredskapsmyndigheterna i sektorn, dels att delta i planering eller samordning av åtgärder med dessa myndigheter. Myndigheten föreslås även få ålägga en annan aktör att delta i sådan planering eller samordning, om aktören bedöms ha kunskaper eller resurser som behövs för att upprätthålla eller återupprätta arbetslöshetskassornas samhällsviktiga verksamhet.
Ett åläggande ska innehålla uppgift om vad en arbetslöshetskassa eller en annan aktör är skyldig att göra. Myndigheten ska upphäva eller ändra ett åläggande när det är motiverat med hänsyn till åläggandets syfte. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreslås få meddela föreskrifter om formerna för deltagandet i den samverkan samt planering eller samordning som föreslås.
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) föreslås utses att ansvara för arbetslöshetskassornas deltagande i arbetet med beredskap med beredskapsmyndigheterna i beredskapssektorn för ekonomisk säkerhet. I linje med det föreslås att myndigheten utses till beredskapsmyndighet och ingå i beredskapssektorn för ekonomisk säkerhet.
Det föreslås att den som, på grund av ett åläggande, deltar eller har deltagit i samverkan samt planering eller samordning inte obehörigen ska få föra vidare eller utnyttja uppgifter som han eller hon genom deltagandet har fått del av eller tillgång till. Uppgifter som omfattas av denna tystnadsplikt är sådana som avser förhållanden av betydelse för att förebygga eller hantera fredstida krissituationer och förhållanden av betydelse för totalförsvaret eller annars för Sveriges säkerhet. I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) för uppgifterna.
Det föreslås även att IAF senast vid utgången av september månad varje jämnt årtal ska göra en sammanfattande redovisning baserad på de risk- och sårbarhetsanalyser som varje arbetslöshetskassa minst vartannat år ska sammanställa. Den sammanfattande redovisningen ska lämnas till Regeringskansliet och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt till den sektorsansvariga myndigheten i beredskapssektorn för ekonomisk säkerhet.
Förhinder för arbetslöshetskassorna att handlägga ärenden om och betala ut arbetslöshetsersättning
Utredningen gör bedömningen att det finns behov av att införa regler i lagen (2024:000) om arbetslöshetsförsäkring, nya ALF, som möjliggör utbetalning av arbetslöshetsersättning om en, flera eller alla arbetslöshetskassor blivit förhindrade att fullfölja sitt uppdrag att handlägga ärenden om, och betala ut, arbetslöshetsersättning enligt sitt ordinarie förfarande.
Mot denna bakgrund lämnas förslag om att en arbetslöshetskassa, som varit förhindrad att betala ut arbetslöshetsersättning vid ett för arbetslöshetskassan ordinarie utbetalningstillfälle, ska kunna besluta om preliminär arbetslöshetsersättning. Ett sådant beslut kan fattas tidigast 14 kalenderdagar efter det ordinarie utbetalningstillfället, under förutsättning att arbetslöshetskassan då fortsatt är förhindrad att betala ut arbetslöshetsersättning enligt sitt ordinarie förfarande.
Den preliminära arbetslöshetsersättningen lämnas till de mottagare som fått arbetslöshetsersättning vid arbetslöshetskassans senaste ordinarie utbetalningstillfälle och med de belopp som då betalades ut. Det är alltså fråga om att det senaste ordinarie utbetalningstillfället repeteras. Ett beslut om preliminär arbetslöshetsersättning innebär ett beslut om att sådan ersättning ska lämnas utan tillämpning av de ordinarie villkoren för arbetslöshetsersättning i nya ALF.
Den preliminära arbetslöshetsersättningen ska anses avse arbetslöshetsersättning för månaden före den månad som arbetslöshetskassan varit förhindrad att betala ut arbetslöshetsersättning vid ett för arbetslöshetskassan ordinarie utbetalningstillfälle.
Preliminär arbetslöshetsersättning föreslås få lämnas högst en gång per kalenderår, med möjlighet för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om att det får lämnas fler gånger per kalenderår.
Vidare föreslås att en arbetslöshetskassa som beslutat om preliminär arbetslöshetsersättning ska utreda om mottagarna hade rätt till arbetslöshetsersättning för den månad som den preliminära arbetslöshetsersättningen avser samt om så är fallet beräkna och bestämma slutlig arbetslöshetsersättning.
Som en följd av förslaget om preliminär arbetslöshetsersättning föreslås även att en mottagare av preliminär arbetslöshetsersättning ska vara återbetalningsskyldig, med hela beloppet om rätt till arbetslöshetsersättning inte funnits eller till den del ersättning lämnats med ett för högt belopp. Om arbetslöshetskassan kommer fram till att mottagaren är återbetalningsskyldig ska arbetslöshetskassan också besluta att återkräva beloppet. Vid ett återkrav av preliminär arbetslöshetsersättning föreslås att arbetslöshetskassan vid en senare utbetalning av arbetslöshetsersättning till den som är återbetalningsskyldig får dra av det krävda beloppet. Det föreslås även att det införs en ny grund för återbetalning av statsbidrag, om arbetslöshetskassan beslutat om återkrav av preliminär arbetslöshetsersättning samt att återbetalningsskyldigheten även omfattar belopp som arbetslöshetskassan har avstått från att återkräva. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen föreslås få besluta om att helt eller delvis befria arbetslöshetskassan från denna återbetalningsskyldighet.
Ett beslut om preliminär arbetslöshetsersättning föreslås inte kunna omprövas eller överklagas.
Undantag från bestämmelser i arbetslöshetsförsäkringen vid en fredstida krissituation
Utredningen gör bedömningen att det finns ett behov av att kunna föreskriva om tillfälliga undantag från vissa bestämmelser i lagen om arbetslöshetsförsäkring vid en fredstida krissituation som påverkar arbetsmarknaden. Sådana undantag, andra regler, kan behövas för att skapa flexibilitet, för att mildra negativa konsekvenser för enskilda och på samhällsekonomin. De kan även behövas för att ge arbetslöshetskassorna och Arbetsförmedlingen möjlighet att fokusera på att säkerställa samhällsviktiga funktioner och därmed förbättra förutsättningarna för utbetalning av arbetslöshetsersättning. Utredningen anser att undantag inte bör kunna göras från grundläggande bestämmelser som upprätthåller arbetslöshetsförsäkringens funktion som omställningsförsäkring.
Mot denna bakgrund föreslås att regeringen vid en fredstida krissituation som påverkar arbetsmarknaden ska kunna meddela föreskrifter om undantag från bestämmelserna i nya ALF om återupptagande av näringsverksamhet, karenstid, ersättningsperiodens längd avseende antalet ersättningsdagar, fastställande av ersättningsnivå baserat på medlemskap i eller anslutning till en arbetslöshetskassa avseende procentsatserna i varje angivet tidsintervall, nedtrappning av ersättningsnivåer, att en sökande ska varnas eller stängas av från rätt till arbetslöshetsersättning om han eller hon utan godtagbart skäl inte lämnat en aktivitetsrapport till Arbetsförmedlingen inom utsatt tid och ansökan om arbetslöshetsersättning avseende när en ansökan om arbetslöshetsersättning senast ska göras. Utredningen föreslår även att regeringen ska få föreskriva om motsvarande undantag i nuvarande lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring.
Enligt utredningen bör regeringen, för den tid som ett tillfälligt undantag gäller såvitt avser sanktionsreglerna, ändra förordningen (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten så att den som är arbetslös och som får eller begär arbetslöshetsersättning under den perioden inte är skyldig att regelbundet i en aktivitetsrapport redovisa vilka åtgärder han eller hon har vidtagit för att ta sig ur sin arbetslöshet.
Undantag från bestämmelser eller principer i arbetslöshetsförsäkringen vid höjd beredskap
Utredningen gör bedömningen att det finns ett behov av att göra det möjligt att föreskriva om tillfälliga undantag från bestämmelser i lagen om arbetslöshetsförsäkring vid höjd beredskap i syfte att skapa flexibilitet samt mildra negativa konsekvenser för enskilda, verksamheter och arbetsmarknaden. Undantag bör dock inte kunna göras från grundläggande bestämmelser som fastställer arbetslöshetsförsäkringens syfte.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Föreslagna bestämmelser om preliminär arbetslöshetsersättning i förslaget till ändring i lagen (2024:000) om arbetslöshetsförsäkring föreslås träda i kraft den 1 oktober 2027. Övriga lagändringar föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen ska göra en sammanfattande redovisning första gången senast vid utgången av september månad 2028.
Innehåll — 13 kapitel, 289 sidor
- Sammanfattning
- 1 Författningsförslag
- 1.1 Förslag till lag om ändring i lagen (2024:000) om arbetslöshetsförsäkring
- 1.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor
- 1.3 Förslag till förordning om ändring i förordningen (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten
- 1.4 Förslag till förordning om ändring i förordningen (2007:906) med instruktion för Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen
- 1.5 Förslag till förordning om ändring i förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap
- 2 Uppdraget och dess genomförande
- 2.1 Bakgrund
- 2.2 Uppdraget
- 2.3 Arbetets utförande
- 2.4 Betänkandets disposition
- 3 Bakgrund
- 3.1 Inledning
- 3.2 Arbetslöshetsförsäkringen i korthet
- 3.3 Arbetslöshetskassorna
- 3.4 Andra aktörer inom arbetslöshetsförsäkringen
- 3.5 Ansökan om och utbetalning av arbetslöshetsersättning
- 3.6 Olika begrepp
- 3.7 Krisberedskap och civilt försvar
- 3.8 Totalförsvar och höjd beredskap
- 4 Systematiskt beredskapsarbete hos arbetslöshetskassorna och samverkan
- 4.1 Utredningens uppdrag
- 4.2 Allmänt om krisberedskap, civilt försvar och informationssäkerhetsarbete
- 4.3 Arbetslöshetskassorna bedriver samhällsviktig verksamhet
- 4.4 Arbetslöshetskassornas förmåga att hantera sin samhällsviktiga verksamhet vid fredstida krissituationer och höjd beredskap stärks
- 4.5 Skyldighet för arbetslöshetskassorna att samverka med varandra inför och vid fredstida krissituationer och höjd beredskap
- 5 Arbetslöshetskassornas deltagande i arbetet med beredskap
- 5.1 Utredningens uppdrag
- 5.2 Statliga myndigheters arbete med beredskap
- 5.3 Behov av reglering
- 5.4 En myndighet ska kunna ålägga en arbetslöshetskassa och en annan aktör att på visst sätt delta i arbetet med beredskap
- 5.5 Vilken myndighet bör ansvara för arbetslöshetskassornas deltagande i arbetet med beredskap
- 5.6 Sekretess och tystnadsplikt
- 5.7 En sammanfattande redovisning av arbetslöshetskassornas risk- och sårbarhetsanalyser
- 6 Förhinder för arbetslöshetskassorna att handlägga ärenden om och betala ut arbetslöshetsersättning
- 6.1 Uppdraget
- 6.2 Inledning
- 6.3 Förhinder för arbetslöshetskassorna
- 6.4 Förskjutna utbetalningstillfällen
- 6.5 Behov av reglering
- 6.6 Överlämning av handläggning eller utbetalning
- 6.7 Arbetslöshetskassorna bör ges möjlighet att betala ut någon form av arbetslöshetsersättning
- 6.8 Preliminär arbetslöshetsersättning
- 6.9 Behov av ytterligare översyn
- 7 Undantag från bestämmelser i arbetslöshetsförsäkringen vid en fredstida krissituation
- 7.1 Uppdraget
- 7.2 Inledning
- 7.3 Fredstida krissituation och andra närliggande begrepp
- 7.4 Erfarenheter från covid-19-pandemin
- 7.5 Tidigare inträffade och tänkbara framtida kriser
- 7.6 Författningsberedskap inom arbetslöshetsförsäkringen vid en fredstida krissituation
- 7.7 Möjlighet till undantag vid en fredstida krissituation
- 8 Undantag från bestämmelser eller principer i arbetslöshetsförsäkringen vid höjd beredskap
- 8.1 Uppdraget
- 8.2 Inledning
- 8.3 Totalförsvar och höjd beredskap
- 8.4 Arbetslöshetsförsäkringen vid höjd beredskap
- 8.5 Tillfälliga undantag i arbetslöshetsförsäkringen vid höjd beredskap
- 9.1 Ikraftträdande
- 9.2 Övergångsbestämmelse
- 10 Konseskvensbeskrivning
- 10.1 Inledning
- 10.2 Utredningens förslag i korthet
- 10.3 Aktörer som berörs av förslagen
- 10.4 Noll-alternativet – kostnaden för att inte agera
- 10.5 Konsekvenser för arbetslöshetsförsäkringen
- 10.6 Konsekvenser för samhället och arbetsmarknadens funktionssätt
- 10.7 Ekonomiska konsekvenser
- 10.8 Konsekvenser för de allmänna förvaltningsdomstolarna
- 10.9 Förslagens förenlighet med EU-rätten och internationella åtaganden
- 10.10 Konsekvenser för jämställdheten
- 10.11 Övriga konsekvenser
- 11 Författningskommentar
- 11.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (2024:0000) om arbetslöshetsförsäkring
- 11.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor
- Referenser
- Bilaga Bilaga 1 Kommittédirektiv 2023:76
Avslutad. Remisstiden gick ut 17 jan 2025. 53 svar publicerade · A2024/00882.
Myndigheter
- Arbetsförmedlingen
- Arbetsgivarverket
- Domstolsverket
- Ekonomistyrningsverket
- Försäkringskassan
- Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen IAF
- Integritetsskyddsmyndigheten
- Justitiekanslern
- Karlstads universitet
- Konstnärliga och Litterära Yrkesutövarens Samarbetsnämnd KLYS
- Kronofogdemyndigheten
- Länsstyrelsen Gävleborg
- Länsstyrelsen i Örebro län
- Länsstyrelsen Jämtlands län
- Länsstyrelsen Skåne
- Länsstyrelsen Västernorrland
- Länsstyrelsen Västra Götaland
- Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB
- Pensionsmyndigheten
- Riksdagens ombudsmän
- Riksrevisionen
- Skatteverket
- Socialstyrelsen
- Statens servicecenter
- Statskontoret
- Umeå universitet
- Utbetalningsmyndigheten
Kommuner och regioner
- 1 juni 2023Kommittédirektiv Dir. 2023:76
- 5 juli 2024Betänkande SOU 2024:49
- 30 sep 2024Remiss av SOU 2024:49
