En reformerad samhällsorientering för bättre integration

Uppdraget skulle enligt direktivet redovisas senast den 21 februari 2025. Genom tilläggsdirektiv den 19 september 2024 förlängdes uppdraget till den 30 april 2025.

Om invandring och integration i Sverige

År 2024 uppgick antalet utrikes födda i Sverige till drygt 2 miljoner personer. Det motsvarade cirka 20 procent av befolkningen. Utrikes födda är en heterogen grupp. Under de senaste tio åren har antalet flyktingar som sökt sig till Sverige minskat kraftigt och denna trend förväntas fortsätta. Även antal beslut om arbetstillstånd och antal som invandrar som anhöriga förväntas minska.

Det finns strukturella skillnader mellan utrikes födda kvinnor och män. Kvinnor arbetar oftare deltid och tar större ansvar för hem och barn, vilket kan försvaga deras ställning på arbetsmarknaden. Män har högre sysselsättningsgrad och inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten får män oftare ta del av arbetsmarknadsinsatser, medan kvinnor får ta del av sociala aktiviteter och förberedande utbildningar.

Etnisk diskriminering i rekryteringssammanhang är ett utbrett fenomen, såväl nationellt som internationellt. Diskriminering drabbar både kvinnor som män, även om män drabbas i något större utsträckning.

Utrikes födda unga har högre arbetslöshet och lägre utbildningsnivå än inrikes födda unga, men utrikes födda flickor uppnår bättre studieresultat än inrikes födda pojkar. Unga med utländsk bakgrund siktar också högre i yrkes- och studieval, särskilt de med bakgrund utanför Europa.

Samhällsorientering är viktig för att utrikes födda ska få kunskap om sina rättigheter, skyldigheter och möjligheter i Sverige. Det kan också bidra till att de som står långt ifrån arbetsmarknaden förstår hur arbetsmarknaden fungerar och hur man söker jobb. Samhällsorientering kan därför betraktas som en arbetsmarknadspolitisk insats.

Om samhällsorientering

Samhällsorientering i Sverige har utvecklats sedan 1960-talet och omfattar i dag en kurs på minst 100 timmar för nyanlända invandrare. Kursen syftar till att underlätta etableringen i arbets- och samhällslivet genom att ge grundläggande förståelse för det svenska samhället, inklusive rättigheter, skyldigheter och praktiskt vardagsliv. Tyngdpunkten ska ligga på den praktiska aspekten av att leva i Sverige. Kommunerna ansvarar för att erbjuda samhällsorientering och kan samverka med andra kommuner eller upphandla tjänsten. Samhällsorientering ges på modersmål eller ett språk deltagaren behärskar, och innehåller åtta tematiska delar.

Nuvarande samhällsorientering regleras i lagen (2013:156) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare och i förordningen

(2010:1138) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare. Enligt länsstyrelsernas återrapportering påbörjade 6 520 personer, varav 59 procent kvinnor och 41 procent män, samhällsorientering mellan 1 oktober 2022 till och med den 30 september 2023.

Komvux uppbyggnad och regelverk

Komvux regleras i skollagen (2010:800) och förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning samt i vissa andra angränsande förordningar. Komvux består av fem delar: komvux på grundläggande nivå, komvux på gymnasial nivå, komvux som anpassad utbildning på grundläggande nivå, komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå samt komvux i svenska för invandrare (komvux i sfi).

Komvux riktar sig till vuxna med målet att stödja deras lärande och utveckling. Kommunen är huvudman för komvux, men kan samarbeta med andra kommuner eller regioner och även lägga ut utbildning på entreprenad. Enskilda utbildningsanordnare kan erbjuda utbildning motsvarande komvux om de har betygsrätt.

Komvux kan bedrivas som när-, fjärr- och distansundervisning, utan specifika regler för när respektive undervisningsform ska användas. Utbildningen ska anpassas efter varje elevs behov, och flexibla lösningar ska erbjudas för att eleven ska kunna kombinera studier med arbete. Samtliga elever ska få stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt i sitt lärande. Studie- och yrkesvägledning ska finnas tillgänglig för alla elever och personer som avser att påbörja en utbildning.

Samhällsorientering i dag jämfört med i komvux

Utredningen anser att en grundförutsättning för att kursen i samhällsorientering ska uppnå sitt syfte och fungera ändamålsenligt, är att deltagarna får likvärdig kunskap om det svenska samhället och samhällets grundläggande värderingar. Utredningen bedömer att detta i ökad utsträckning kan åstadkommas om samhällsorientering inordnas som en kurs i komvux. En utmaning är att eleverna har behov av att få undervisningen på ett språk som de behärskar eller på annat sätt få stöd att följa undervisningen för att kunna tillgodogöra sig utbildningen.

Om kursen inordnas i komvux kommer den att omfattas av läroplanen för vuxenutbildningen (Lvux12) och en nationell kursplan, vilket kan bidra till ökad likvärdighet. I den nuvarande kursen ska det ges utrymme för frågor, diskussioner och reflektioner för att deltagarna ska ta till sig kunskaper om det svenska samhället och dess värderingar och normer. Utredningen menar att det finns goda förutsättningar att bevara och även stärka den pedagogik som karaktäriserar kursen i dag, om kursen inordnas i komvux.

Utredningen anser att närundervisning är att föredra för eleverna i kursen, men kanske inte alltid möjligt då antalet elever antas bli få. Fjärrundervisning kan då vara ett alternativ, även om det kan innebära utmaningar när det gäller elevernas möjligheter att tillgodogöra sig utbildningen.

I dag ska kursen i möjligaste mån bedrivas på modersmålet eller ett annat språk som deltagaren behärskar. Utbildningen i komvux bedrivs främst på svenska och möjligheterna för eleven att få utbildning på ett språk som den behärskar är begränsad. Utredningen menar att när eleven inte behärskar undervisningsspråket är studiehandledning på ett språk som eleven behärskar en grundläggande förutsättning för att eleven ska kunna tillgodogöra sig utbildningen.

Om samhällsorientering inordnas som en kurs i komvux blir det möjligt att sätta betyg på kursen vilket även gör det möjligt att följa upp studieresultaten på nationell nivå. Det skapas även förutsättningar för att införa ett nationellt prov.

Utredningen anser att dagens samhällskommunikatörer tillför ett jämförande perspektiv på traditioner, kulturella företeelser och samhällsfrågor samt skapar goda förutsättningar för deltagarna att ta till sig de kunskaper som förmedlas. Samtidigt anser utredningen att en person som ska undervisa i samhällsorientering kan behöva både ämneskunskaper och lärarutbildning för god kvalitet i undervisningen. Utredningen menar att om samhällsorientering inordnas i komvux, kan studiehandledaren delvis fylla samhällskommunikatörens roll.

Om kursen inordnas i komvux kommer lärarna att kunna ta del av Skolverkets kompetens- och fortbildningsinsatser och myndigheten blir den nationella aktör som kommunerna i dag efterfrågar. Utbildningen kommer också att omfattas av kraven på systematiskt kvalitetsarbete.

Om kursen i samhällsorientering inordnas i komvux blir det möjligt för kommunerna att samordna det uppsökande arbetet och nå målgruppen för samhällsorientering och språkutbildning i komvux i sfi samtidigt. Utredningen anser därmed att en inordning av kursen i komvux i sfi kan bidra till att kursen ges i ett tidigare skede efter invandringen.

Tillgången till studie- och yrkesvägledning som finns inom komvux är viktig för att eleverna ska kunna göra underbyggda studie- och yrkesval. För elever som nyligen har kommit till Sverige kan studie- och yrkesvägledningen bidra till en förståelse för olika yrken och utbildningar i en svensk kontext. Den individuella studieplanen, som upprättas inom komvux, är ett centralt dokument för elevens studier och målet med dessa. Via upprättandet av studieplanen kan också behovet av språkstöd identifieras.

Om kursen inordnas i komvux kommer den att omfattas av Skolverkets uppföljning, utvärdering och av den officiella statistiken om komvux. Skolinspektionen kan utöva tillsyn över verksamheten vilket kan bidra till stärkt kvalitet. En inordning av kursen i komvux kan också bidra till ett förbättrat informationsutbyte om eleverna i samhällsorientering mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna.

Utredningens bedömningar och förslag

Samhällsorientering som en utbildning inom komvux

Samhällsorientering ska bli en del av komvux i sfi

Utredningen föreslår att samhällsorientering ska ingå som en nationell kurs i komvux i sfi. Detta innebär att lagen (2013:156) och förordningen (2010:1138) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare ska upphävas, och kursen ska i stället omfattas av skollagen (2010:800) och förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning. Syftet med komvux i sfi ska utvidgas till att även ge grundläggande kunskaper om det svenska samhället, inbegripet de grundläggande värderingar som det vilar på.

Förslaget syftar till att skapa ökad likvärdighet och kvalitet i samhällsorientering, och att underlätta för elever att ta del av både språkutbildning och samhällsorientering i komvux i sfi.

Utredningen har övervägt att samhällsorientering ska ingå som en nationell kurs i komvux på grundläggande nivå eller som en orienteringskurs, men funnit att komvux i sfi är den lämpligaste lösningen.

Samhällsorientering ska vara en del av sammanhållen utbildning

Utredningen bedömer att samhällsorientering som en kurs i komvux i sfi ska ingå i den sammanhållna utbildningen för vissa deltagare i etableringsprogrammet. Den sammanhållna utbildningen ska därmed innehålla utbildning i svenska språket och samhällsorientering inom komvux i sfi, men även orienteringskurser och kurser på grundläggande nivå eller ämnen på gymnasial nivå ska ingå utifrån elevens förutsättningar och behov.

Samhällsorientering ska ha en nationell kursplan

Utredningen föreslår att det ska finnas en nationell kursplan för samhällsorientering. Kursplanen ska innehålla kursens centrala innehåll och betygskriterier. Skolverket bör få i uppdrag att ta fram förslag till kursplan. En nationell kursplan bidrar till likvärdighet i utbildningen och tydliggör förväntningarna på deltagarnas kunskaper efter avslutad kurs.

Rätten till kursen samhällsorientering bör inte tidsbegränsas

Utredningen bedömer att rätten till samhällsorientering inte bör tidsbegränsas på motsvarande sätt som språkutbildningen i sfi enligt förslagen i Utkast till lagrådsremiss Skärpta krav i sfi . Detta innebär att personer ska kunna delta i samhällsorientering även efter att ha vistats i Sverige under en längre tid, om de saknar sådana kunskaper som kursen syftar till att ge.

Behöriga lärare ska undervisa i kursen samhällsorientering

Utredningen föreslår att det ska införas krav på behörighet för att undervisa i samhällsorientering. Behörig att undervisa i kursen ska den vara som är behörig att undervisa i samhällskunskap i grundskolan eller gymnasieskolan.

Utredningen bedömer även att Skolverket bör få i uppdrag att ta fram förslag på en nationell fortbildningsinsats för lärare som undervisar i samhällsorientering i komvux i sfi.

Det ska finnas en rätt till studiehandledning i kursen samhällsorientering

Utredningen föreslår att elever i samhällsorientering ska ha rätt till studiehandledning på ett språk som de behärskar om kursen bedrivs på ett språk som de inte behärskar.

Studiehandledning på modersmål eller elevens starkaste språk är viktig för att elever ska kunna delta aktivt och tillgodogöra sig utbildningen, särskilt för de som ännu inte behärskar det svenska språket. Utredningen anser att detta stöd är avgörande för att dessa elever ska kunna delta i undervisningen.

Det finns utmaningar med att införa en rätt till studiehandledning. Till exempel innebär det ökade kostnader för huvudmännen för komvux. Trots detta bedömer utredningen att en rätt till studiehandledning för eleverna i samhällsorientering är nödvändig.

Utredningen bedömer även att Skolverket bör få i uppdrag att ta fram en utbildning till studiehandledare i form av en sammanhållen yrkesutbildning i komvux på gymnasial nivå.

Skolverket bör ta fram statistik om samhällsorientering

Utredningen bedömer att Skolverket bör få i uppdrag att samla in uppgifter och redovisa statistik om kursen i samhällsorientering. Statistiken bör omfatta statistik om elever, deras bakgrund och studieresultat, samt information om lärare och studiehandledare. Kostnader för kursen bör också redovisas. Statistiken bör presenteras på nationell, regional och kommunal nivå, samt utifrån regionala statistikområden (RegSO) när myndigheten bedömer att det är möjligt.

Kommuner bör bli skyldiga att lämna uppgifter om samhällsorientering till Susa-navet

Utredningen bedömer att kommunerna bör bli skyldiga att lämna uppgifter om samhällsorientering till Skolverkets databas Susa-navet. Detta kan underlätta samverkan mellan kommunerna. Skolverket bör ta fram en förteckning över vilka uppgifter som ska lämnas. Dessa uppgifter bör sedan föras in i förordningen (2015:195) om ett nationellt informationssystem för skolväsendet.

Fjärrundervisning bör erbjudas för små språk- och elevgrupper i de fall närundervisning inte är möjlig

Även om närundervisning är att föredra för att på bästa sätt nå kursens syfte menar utredningen att kursen måste kunna erbjudas i andra undervisningsformer. Utredningen bedömer att fjärrundervisning enligt skollagens mening bör erbjudas för små språk- och elevgrupper i de fall närundervisning inte är möjlig.

Målgrupp och obligatorisk samhällsorientering

Målgrupp

Målgruppen för komvux i sfi ska utvidgas till att omfatta de som har behov av samhällsorientering

Utredningen föreslår att komvux i sfi ska omfatta de som har behov av samhällsorientering. Det innebär att de personer bosatta i Sverige som saknar grundläggande kunskaper om det svenska samhället ska ha rätt att delta i samhällsorientering, oavsett hur länge de har bott i Sverige och bosättningsgrund.

Samhällsorientering ska ha en nedre åldersgräns på 16 år, vilket är samma som för språkutbildningen i sfi. Detta skapar enhetlighet i skolformsdelen och underlättar för elever att kombinera samhällsorientering med språkutbildningen i sfi. Unga utrikes födda, särskilt de som inte går i gymnasieskolan, kan ha behov av grundläggande kunskaper om det svenska samhället.

Samhällsorientering ska inte ha någon övre åldersgräns efter- som även äldre personer kan ha behov av samhällsorientering.

Obligatorisk samhällsorientering

Samhällsorientering ska vara obligatorisk för de som uppbär olika former av ekonomiska ersättningar förenad med krav på deltagande

Utredningen bedömer att samhällsorientering är obligatorisk för de individer som får ekonomisk ersättning förenad med krav på deltagande i insatsen. Detta gäller exempelvis för de som deltar i samhällsorientering inom ramen för ett arbetsmarknadspolitiskt program eller i enlighet med socialtjänstens planering. För de som inte får sådan ekonomisk ersättning, är samhällsorientering inte att anse som en obligatorisk insats. Det är inte aktuellt att införa generella krav på deltagande eller straff för den som underlåter att delta i samhällsorientering.

För att samhällsorientering ska vara obligatorisk krävs uppgifter om närvaro

För att samhällsorientering ska kunna vara en obligatorisk insats bedömer utredningen att det krävs uppgifter om närvaro gällande de elever som får ekonomisk ersättning förenad med krav på deltagande i insatsen. Komvux är en frivillig skolform som saknar uttryckliga krav på närvaro, men för samhällsorientering behövs uppgifter om närvaro för att säkerställa rätten till ekonomisk ersättning.

Samhällsorientering blir ett tydligare inslag i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Genom utredningens förslag att införliva samhällsorientering i komvux, blir samhällsorientering ett tydligare inslag i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Studier i komvux är en möjlig insats eller aktivitet i flera arbetsmarknadspolitiska program. Detta skapar fler möjligheter för individer att delta i samhällsorientering med incitament i form av rätt till olika individersättningar.

Om målgruppen för etableringsprogrammet utvidgas kommer fler att kunna omfattas av obligatorisk samhällsorientering

Utredningen bedömer att om målgruppen för etableringsprogrammet utvidgas enligt förslagen i SOU 2023:24, kommer fler personer, särskilt kvinnor, att omfattas av obligatorisk samhällsorientering. Detta skulle innebära att fler anhöriginvandrare än i dag får tillgång till etableringsinsatser och samhällsorientering, vilket kan förbättra deras integration.

Samhällsorientering ska vara obligatorisk i jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgarantin för ungdomar

Utredningen föreslår att samhällsorientering ska vara en obligatorisk insats eller aktivitet i jobb- och utvecklingsgarantin och i jobbgarantin för ungdomar, för de som inte tidigare har deltagit i samhällsorientering och bedöms sakna sådana kunskaper om det svenska samhället som kursen syftar till att ge. Detta ska dock inte gälla om Arbetsförmedlingen bedömer att det är arbetsmarknadspolitiskt motiverat att personen i stället deltar i andra insatser eller aktiviteter inom ramen för programmen.

Kommunerna ska verka för att fler som uppbär ekonomiskt bistånd ska anvisas att delta i samhällsorientering

Utredningen föreslår att kommunerna ska anvisa personer som uppbär ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd) till samhällsorientering om de inte tidigare har deltagit i kursen och bedöms sakna sådana grundläggande kunskaper om det svenska samhället som kursen syftar till att ge. Detta ska ske som en kompetenshöjande insats, om det inte är särskilt motiverat med andra insatser.

Kommunernas uppsökande och motiverande arbete bör förstärkas

Kommunerna ska aktivt verka för att nå och motivera dem som har rätt till samhällsorientering att delta i kursen. Utredningen bedömer att de skärpningar om uppsökande och motiverande arbete som föreslås för språkutbildningen i sfi i Utkast till lagrådsremiss Skärpta krav i sfi även bör gälla samhällsorientering. Varje kommun bör därmed bland annat upprätta en handlingsplan för sina insatser och regelbundet följa upp och revidera den.

Skolverket bör ta fram ett stöd för kommunernas uppsökande och motiverande verksamhet

Utredningen bedömer att Skolverket bör ta fram ett metodstöd för kommunernas uppsökande och motiverande verksamhet. Stödet bör beakta kommuners olika förutsättningar.

Det finns ett regelverk som ställer tydliga krav på deltagande för rätt till ekonomisk ersättning

Utredningen bedömer att det finns ett regelverk som ställer tydliga krav på deltagande i samhällsorientering för att få rätt till ekonomisk ersättning. Deltagare i samhällsorientering kan ha rätt till olika former av statlig och kommunal ersättning. För att få ersättning måste deltagarna uppfylla krav på deltagande. Frånvaro utan godtagbara skäl kan leda till nekad eller indragen ersättning. Det nuvarande regelverket anses tillräckligt och det saknas skäl att införa ytterligare skärpningar specifikt för samhällsorientering.

Innehåll, omfattning och avslutande prov i samhällsorientering

Övergripande bedömning om det centrala innehållet i kursplanen

Utredningen bedömer att Skolverket bör utgå från tre delar när de tar fram centralt innehåll för kursen i samhällsorientering: grundläggande värderingar, hur samhället är organiserat och praktiskt vardagsliv. Kursen ska ge grundläggande kunskap om det svenska samhället, med tyngdpunkt på grundläggande värderingar baserade på lagstiftning. Ett förstärkt jämställdhetsperspektiv bör inkluderas där det är relevant.

Det bör även förmedlas att deltagarna har ett eget ansvar att söka samhällsinformation från tillförlitliga källor. Innehållet bör anpassas efter pedagogiska överväganden och deltagarnas behov. Diskussioner om aktuella samhällshändelser och praktiska frågor bör också ingå i undervisningen.

Kunskap om grundläggande värderingar

Kursen samhällsorientering bör ha ett tydligt fokus på de grundläggande värderingar som det svenska samhället vilar på, så som demokrati och grundlagar, rättsstatens principer, pressfrihet och mediernas roll, central lagstiftning, mänskliga rättigheter, barnens rättigheter, jämställdhet, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, förbud mot diskriminering, samt förbud mot hat, hot och fientlighet.

Kunskap om hur samhället är organiserat

Kursen samhällsorientering bör inkludera undervisning om hur samhället är organiserat, såsom Sveriges välfärdssamhälle, kultur och högtider, geografi och befolkningssammansättning, arbete, hälsa och sjukvård, krisberedskap, kommuners uppdrag, statliga myndigheters uppdrag, samt lagstiftning om alkohol, tobak, narkotika, allemansrätt, djurskydd, begravning och arv.

Kunskap om praktiskt vardagsliv

Kursen samhällsorientering bör inkludera undervisning om praktiskt vardagsliv, såsom normer och sociala koder, bank-id och bankkonto, bostad och boende, arbete och socialförsäkringar, skola och förskola, kommunal service, fritid och kultur, hälsa, stödinsatser till föräldrar och barn, samt civilsamhällets integrationsinsatser.

Samverkan med andra myndigheter i framtagandet av det centrala innehållet

Utredningen bedömer att Skolverket bör samverka med andra myndigheter, såsom Länsstyrelsen i Västra Götaland, Migrationsverket och Jämställdhetsmyndigheten, vid framtagandet av det centrala innehållet i kursplanen för samhällsorientering. Detta för att ta del av deras erfarenheter av samhällsorientering respektive samhällsinformation och för att förstärka jämställdhetsperspektivet.

Omfattning av samhällsorientering

Kursen i samhällsorientering ska ha en garanterad minsta undervisningstid

Utredningen föreslår att kursen samhällsorientering ska ha minst 100 timmar garanterad undervisningstid, utöver de 15 timmar per vecka som ges för språkutbildningen i sfi. Den sammanhållna utbildningen för vissa deltagare i etableringsprogrammet ska omfatta minst 23 timmars undervisning per vecka, inklusive samhällsorientering och språkutbildning i sfi.

Utredningen anser att 100 timmar är tillräckligt för att täcka kursens innehåll, inklusive behov av reflektion och diskussion. Kommunerna är nöjda med nuvarande omfattning, men undervisningstiden kan behöva anpassas till eleven beroende på elevens språkkunskaper. Samhällsorientering bör vara kort och orienterande för att så många som möjligt ska kunna delta i och slutföra kursen.

Verksamhetspoäng bör införas för kursen i samhällsorientering om det införs för komvux i sfi

Utredningen bedömer att om verksamhetspoäng införs för komvux i sfi, bör det även införas för kursen i samhällsorientering. Skolverket bör få i uppdrag att bestämma antalet verksamhetspoäng för kursen och inkludera detta i kursplanen. Ett enhetligt mått på studieomfattning kan underlätta planeringen av elevens utbildning inom komvux i sfi och komvux i stort.

Samhällsorientering bör få delas in i delkurser om verksamhetspoäng införs för komvux i sfi

Utredningen bedömer att kursen samhällsorientering bör få delas in i delkurser om verksamhetspoäng införs i komvux i sfi. Detta skulle möjliggöra en anpassning av utbildningen efter elevers olika behov, och vara ett stöd för personer med kort utbildningsbakgrund och begränsade kunskaper i svenska. Delkurser möjliggör också för elever att endast läsa de delar av kursen de behöver.

Skriftligt prov i samhällsorientering

Ett skriftligt prov i kursen samhällsorientering innebär utmaningar

Det finns flera utmaningar med att använda skriftliga prov i kursen samhällsorientering. Nationella prov konstrueras och utprövas vanligtvis endast på svenska. Ett prov endast på svenska har låg validitet eftersom elevernas kunskaper i svenska språket varierar, vilket gör det svårt att konstruera frågor som alla elever kan förstå korrekt.

Skriftliga prov behöver uppfylla grundläggande krav på reliabilitet och validitet för att resultaten ska bli jämförbara och rättvisa. Det finns risk att ett skriftligt prov i kursen samhällsorientering inte kommer att uppfylla dessa krav, vilket kan leda till felaktiga betyg.

Utredningen har övervägt att i stället för nationella prov föreslå en skyldighet för huvudmännen att konstruera och använda lokalt utformade prov. Lokalt utformade prov kan dock motverka likvärdigheten i betygsättningen. Utredningen har även övervägt att i stället för nationella prov föreslå att nationella bedömningsstöd ska användas. Nationella bedömningsstöd ställer dock samma höga krav på reliabilitet och validitet som nationella prov och utmaningarna skulle därför i stort sett bli desamma.

Ett nationellt prov ska införas i kursen samhällsorientering

Trots de utmaningar som finns med att använda skriftliga prov i kursen samhällsorientering föreslår utredningen att ett nationellt prov ska införas i kursen samhällsorientering. Provet ska vara skriftligt och genomföras i pappersformat.

Provet ska vara obligatoriskt för alla som deltar i kursen, men om det finns särskilda skäl bör rektorn kunna besluta att en elev undantas från att genomföra provet. Provet ska genomföras i slutet av kursen och endast en gång per kurs. Det bör tas fram ett till två prov per år, med fastställda första och sista provdatum. Skolverket bör ansvara för att ta fram det nationella provet.

Skolverket bör överväga att översätta provet till flera språk för att möjliggöra för elever som har otillräckliga kunskaper i svenska att genomföra provet. För elever med funktionsnedsättningar eller läs- och skrivsvårigheter bör provet, oavsett vilket språk det är konstruerat på, kunna anpassas, exempelvis genom förlängd provtid eller språkstöd.

Utredningen har övervägt att i stället för nationella prov lämna förslag om nationella bedömningsstöd eller lokalt utformade prov. Nationella prov är att föredra framför bedömningsstöd eftersom de är obligatoriska och gör det möjligt att följa studieresultaten via Skolverkets statistikinsamling. Lokalt utformade prov anses inte lämpliga då de kan motverka likvärdigheten i utbildningen.

Alternativt förslag: ett skriftligt prov som inte är nationellt prov ska införas i kursen samhällsorientering

Utredningen föreslår som ett alternativförslag att huvudmännen för komvux i sfi ska ansvara för att använda ett skriftligt prov som inte är ett nationellt prov i slutet av kursen i samhällsorientering. Utredningen ställer sig dock inte bakom detta förslag. Syftet med provet ska vara att stödja betygsättningen och följa upp elevernas kunskaper. Skolverket bör ges i uppdrag att ta fram ett kommentarmaterial till kursplanen för kursen i samhällsorientering samt ett stödmaterial för kommunernas framtagande av det skriftliga provet. Fördelen med ett lokalt utformat prov är flexibilitet och möjlighet till anpassning efter elevernas behov. Ett lokalt utformat prov är dessutom mindre resurskrävande för staten, men kan innebära utmaningar när det kommer till likvärdighet och kvalitet.

Ikraftträdande

Ändringarna i skollagen med flera författningsförslag föreslås att träda i kraft den 1 januari 2027 och tillämpas på utbildning som bedrivs efter den 31 december 2027.

Konsekvenser

Förslagen förväntas bidra till att fler personer som har behov av grundläggande kunskaper om det svenska samhället och dess grundläggande värderingar kan ta del av samhällsorientering samt till ökad likvärdighet och kvalitet i samhällsorientering. Förslagen förväntas därmed bidra till förbättrad integration och minskat utanförskap.

Antalet deltagare bedöms bli få. Drygt 3 600 elever beräknas delta i samhällsorientering som en obligatorisk insats under 2028. Utöver dessa beräknas cirka 4 250 elever delta även om det inte är en obligatorisk insats för dem.

Utredningen anser att staten bör ersätta kommunerna och Skolverket för ökade kostnader. Den största delen av dessa kostnader är för att kompensera kommunerna för ökade kostnader för behöriga lärare och studiehandledning. En del av kostnaderna beror på att statens ersättning till kommunerna för samhällsorientering inte har räknats upp i samma utsträckning som kostnaderna har ökat under tidigare år.

Utredningen föreslår att 58 miljoner kronor ska fördelas till kommunerna för förberedelser under 2027 om samhällsorientering ska bli en del av komvux i sfi från och med 2028.

Utredningen anser att kommunerna ska ersättas för ökade kostnader för samhällsorientering genom att schablonersättningen för flyktingar och anhöriga till flyktingar totalt höjs med cirka 95 miljoner kronor för de personer som väntas tas emot i kommunerna under 2028. Hur stor ersättningen till kommunerna blir efter 2028 kommer att variera utifrån antalet personer i åldern 16–65 år som tas emot i kommunerna respektive år. Det bör även tillföras 214 miljoner kronor årligen på anslag 1:1, utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner i budgetpropositionen från och med 2028, för de personer som deltar i samhällsorientering som en del av komvux i sfi men som kommunerna inte får ersättning för via schablonersättningen för flyktingar och anhöriga till flyktingar.

Utredningen bedömer att Skolverket bör få nya uppdrag som avser samhällsorientering både under 2027 och från och med 2028. År 2027 föreslås Skolverket få 9 miljoner kronor i ökat anslag. Från och med 2028 föreslår utredningen att Skolverket ska få 5,7 miljoner kronor per år i ökat anslag.

Utredningen föreslår även besparingar på länsstyrelsernas anslag på cirka 3,1 miljoner kronor per år från och med 2028 eftersom de inte längre föreslås ha ansvar för stöd, uppföljning och redovisning av samhällsorientering om kursen blir en del av komvux i sfi.