Ämneskunskaper och lärarskicklighet – en reformerad lärarutbildning

Bättre förberedda och mer motiverade studenter

Lärar- och förskollärarutbildningarna leder till viktiga och stimulerande yrken, och behöver därför rekrytera väl motiverade studenter med goda förkunskaper. Det är i dag vanligt att studenter på lärar- och förskollärarutbildningarna brister i förkunskaper och att många av dem inte fullföljer den utbildning de har påbörjat.

Allra tydligast gäller bristerna i förkunskaper det svenska språket. Goda kunskaper i svenska är en förutsättning för att kunna tillgodogöra sig högskoleutbildning generellt, och för lärar- och förskollärarstudenter är det dessutom särskilt viktigt att ha goda kunskaper under den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Svenska språket är lärarens och förskollärarens viktigaste verktyg.

Den vanligaste orsaken till att många lärar- och förskollärarstudenter inte fullföljer sina studier är enligt lärosätena att de inte klarar kraven för att få gå vidare i utbildningen. Andra vanliga orsaker är att studenterna kommer på att de vill jobba inom ett annat yrkesområde och att utbildningen är svårare än vad de hade förväntat sig.

Utredningen har bedömt att lägst betyg E inte är ett tillräckligt krav i svenska för lärarstudenter. Utredningen har därför övervägt om kravet bör vara betyg C eller D. För betyg C finns tydliga betygskriterier, vilket saknas för betyg D.

Utredningen föreslår med anledning av studenternas bristande förkunskaper att det utöver nuvarande krav för särskild behörighet också ska ställas krav på lägst betyg C i Svenska 3 eller Svenska som andraspråk 3 för tillträde till grundlärarutbildning med inriktning mot F–3 och 4–6 samt till ämneslärarutbildning. För förskollärarutbildningen föreslår utredningen betyg D i dessa kurser, trots att betygskriterier saknas. Anledningen är att antalet behöriga sökande, antagna och nybörjare skulle minska mycket kraftigt vid krav på betyg C.

Krav på högre betyg i svenska ska inte gälla för tillträde till utbildning som leder till grundlärarexamen med inriktning mot fritidshem, yrkeslärarutbildningen eller för tillträde till kompletterande pedagogisk utbildning (KPU), vidareutbildning av obehöriga lärare (VAL) samt utlandsutbildade lärares vidareutbildning (ULV).

För sökande med de kommande ämnesbetygen bedöms att samma betygskrav i ämnena svenska nivå 3 och svenska som andraspråk nivå 3 motsvarar de föreslagna behörighetskraven. Universitets- och högskolerådet (UHR) föreslås få i uppdrag att utreda hur motsvarande krav i svenska ska utformas för sökande med betyg från äldre betygssystem i svensk gymnasieskola, sökande med utländska betyg, sökande med omdöme från folkhögskola samt sökande som har resultat från språktest i svenska (Tisus).

Komplettering av betyg för att uppnå behörighet

Lärosätena har möjlighet att anordna behörighetsgivande och högskoleintroducerande utbildning för personer som inte uppfyller kravet på särskild behörighet i svenska och därför behöver komplettera sina betyg.

På sikt bör det dock införas en möjlighet att via komvux komplettera ett godkänt betyg för att uppnå de särskilda behörighetskraven i svenska. Sådana betyg bör endast kunna användas för att styrka den särskilda behörigheten, men inte påverka meritvärdet. UHR föreslås därför få i uppdrag att utreda hur betyg ska kunna kompletteras inom komvux och hanteras i antagningssystemet.

Lämplighetsbedömning för KPU

Möjlighet att använda krav på lämplighet för utbildningen som särskilt behörighetskrav för lärar- och förskollutbildningarna finns kvar och föreslås också omfatta de kompletterande pedagogiska utbildningarna KPU 60, KPU 75 och KPU 90.

Utredningen kan konstatera att det saknas förutsättningar att genomföra en ny försöksverksamhet med lämplighetsbedömning i samband med antagning. Utredningen föreslår däremot att medel avsätts för utvecklingsprojekt inom samverkan, och att dessa medel fördelas av regeringen efter ansökan. Ett område för sådana utvecklingsprojekt skulle kunna vara lämplighetsbedömning som flera lärosäten genomför i samverkan.

Informationsinsatser för att öka intresset

För att fler ska vilja utbilda sig till lärare och förskollärare behöver också fler vilja arbeta i yrkena. Skolverket och UHR föreslås därför genomföra aktiva informationsinsatser för att få fler att intressera sig för lärar- och förskolläraryrkena och därmed också söka en lärar- eller förskollärarutbildning.

Färre antagna, men högre examensfrekvens

I dag har varje lärosäte mål om antalet examinerade från lärar- och förskollärarutbildningarna i sina regleringsbrev. Utredningen föreslår att målen avskaffas efter perioden 2025–2028 eftersom det finns en osäkerhet kring hur antalet examinerade kan komma att förändras framöver. Universitetskanslersämbetet (UKÄ) föreslås få i uppdrag att följa upp antalet behöriga sökande, antagna, nybörjare, helårsstudenter (HST) och helårsprestationer (HPR) samt genomströmningen på lärar- och förskollärarutbildningarna.

Utredningens förslag om skärpta behörighetskrav kommer att leda till färre antagna, nybörjare och så småningom examinerade. Samtidigt bedöms bättre förberedda studenter ha en positiv påverkan på kvarvaron under utbildningen och examensfrekvensen.

Skärpta behörighetskrav leder till att lärosätena kan avräkna färre HST och HPR inom lärar- och förskollärarutbildningarna. Under perioden 2027/28–2031/32 jämfört med 2026/27 beräknas det totala antalet HST för grundlärar-, ämneslärar- och förskollärarutbildningarna minska med cirka 6 000. Antalet HPR beräknas minska med ungefär 5 000.

Lärosätena kan antas vidta olika åtgärder för att dämpa effekterna av färre studenter. Det kan ske genom att olika varianter av KPU ökar i volym, att behörighetsgivande utbildning med fokus på lärar- och förskollärarutbildningarna anordnas, att lärar- och förskollärarutbildningar utvecklas i samarbete med andra lärosäten samt att samläsning med andra utbildningar kommer till stånd inom lärosätet. Det kan också leda till att lärosäten väljer att inte längre anordna viss lärarutbildning. Bättre förkunskaper och en ökad kvarvaro inom utbildningen förväntas leda till en mer kvalitativ undervisning och en positiv påverkan på studiemiljön.

Behov av färre lärare med minskande barnkullar

Barn- och elevunderlaget minskar kraftigt framöver, vilket talar för ett fortsatt minskat behov av lärare och förskollärare, och därmed en minskad brist framöver. Samtidigt blir antalet examinerade från utbildningarna färre, vilket påverkar tillgången på lärare och förskollärare. Utredningens förslag om fortsatta satsningar på de alternativa utbildningsvägarna och antaganden om att lärosäten kommer att bygga ut dessa utbildningar förväntas å andra sidan leda till att bland annat fler grundlärare och ämneslärare examineras därifrån.

Utredningen bedömer att de närmaste åren är en lämplig tidpunkt för att besluta om skärpta behörighetskrav för tillträde till lärar- och förskollärarutbildning mot bakgrund av de minskande elevkullarna.

Alternativa vägar till en lärarexamen blir ännu viktigare

Eftersom de alternativa utbildningsvägarna till lärare bedöms bli ännu viktigare framöver, föreslår utredningen att särskilda satsningar och försöksverksamheter förlängs eller permanentas. Utredningen anser att utbildningarna är så viktiga att de på sikt bör övergå till reguljär verksamhet. De alternativa vägarna rekryterar andra studentgrupper och ger också ett viktigt tillskott av lärare, inte minst i matematik, teknik och naturvetenskapliga ämnen.

Försöksverksamheten med KPU 60 och KPU 75 ska förlängas till och med 2032, och satsningen på arbetsintegrerad lärarutbildning (AIL) ska förlängas till och med 2030. Vidareutbildning av lärare och förskollärare (VAL) ska permanentas.

Satsningen på KPU som vänder sig till personer med forskarexa- men ska inte förlängas efter den 31 december 2026.

UKÄ ska få i uppdrag att utvärdera de alternativa vägarna till en lärarexamen. Utöver kvalitet ska en viktig utgångspunkt för en sådan utvärdering vara utbildningarnas betydelse för lärarförsörjningen.

Ökat behov av samverkan

Med anledning av det minskade antalet studenter kommer lärosätena att behöva samverka mer, så att lärarutbildning för olika skolformer, årskurser och ämnen kan ges i hela landet.

För att förtydliga lärosätenas gemensamma ansvar för ett fortsatt varierat utbud av lärar- och förskollärarutbildningar föreslås de få ett uppdrag i regleringsbrev att gemensamt planera utbud och dimensionering. En viktig del av uppdraget ska då vara att komma överens om ansvar för ämneslärarutbildning i små ämnen genom att gemensamt planera vilka lärosäten som ska erbjuda de ämnena.

Utredningen har övervägt möjligheten för regeringen att ge vissa lärosäten ett nationellt ansvar för vissa små ämnen. Det skulle dock snarare riskera att få negativa konsekvenser för utbildningen i dessa ämnen, varför utredningens slutsats är att inte föreslå en sådan ordning.

Det kommer att krävas gemensamt arbete mellan lärosätena för att anpassa utbildningsplaner, samt en beredskap att erbjuda en del av sin utbildning till studenter från ett annat lärosäte. Lärosätena behöver praktiskt lösa hur det kan göras. Distansutbildning kan vara ett sätt, utlåning av personal ett annat.

Vidare behöver lärosätena diskutera om det finns utbildningar, och i så fall vilka, som ska ges på orter eller i regioner där det inte finns något lärosäte som har lärar- eller förskollärarutbildning, och hur det i så fall ska hanteras. Varje lärosäte kommer dock även fortsättningsvis besluta om sitt utbildningsutbud i den mån det inte finns särskilda uppdrag i regleringsbrev.

Lärosätena kommer även att behöva samverka med kommuner om lärcentrum så att lärar- och förskollärarutbildning kan ges där. Det är angeläget för att utbildningarna ska kunna ges i hela landet.

Utredningen föreslår att medel motsvarande 15 miljoner kronor 2026/27 och 30 miljoner kronor per år 2027/28–2029/30 avsätts med syftet att stötta lärosäten att tillsammans utveckla utbildningssamarbeten eller samarbeten mellan lärosäten och kommuner för att utveckla lärcentrum så att lärarutbildning kan bedrivas där. Medel föreslås också kunna sökas för att utveckla bedömning av lämplighet i samband med antagning och där flera lärosäten genomför detta i samverkan.

För ämneslärarutbildningar som har ett fåtal studenter, små förutsättningar för samverkan och stora utmaningar med samläsning, föreslår utredningen att det avsätts medel för ekonomiskt stöd till små ämnen. Det kan innebära att stöd erbjuds för att täcka vissa baskostnader för en utbildning, oavsett hur många studenter som är antagna. Utredningen föreslår att 20 miljoner kronor per år ska avsättas för att stödja små ämnen från och med läsåret 2027/28.

Samverkan kommer att kunna medföra att lärarutbildningarna får en ökad samlad kompetens, fler möjligheter och effektivitetsvinster. Samverkan med lärcentrum kan bidra till att lärar- och förskollärarutbildningar även fortsättningsvis kan ges i flera olika delar av landet. Verksamheten vid befintliga lärcentrum kan komma att öka och det kan uppstå ett behov av att inrätta lärcentrum på fler platser runt om i landet.

Att använda verksamma lärare och förskollärare är en form av samverkan som är viktig för studenternas förståelse för den kommande yrkesrollen. Sådan samverkan sker i dag framför allt kopplat till VFU. Det är angeläget att lärare och förskollärare från skola och förskola används bredare inom utbildningarna, inte minst inom ämnesdidaktik och metodik. Utredningen ser också positivt på att frågan om förenade anställningar har utretts inom Regeringskansliet, och vill understryka vikten av åtgärder som gör det möjligt att förena anställningar mellan högskola och skola. Det är en viktig förutsättning för att lärar- och förskollärarutbildningarna ska kunna utvecklas i önskad riktning.

Utveckling av innehållet i lärarutbildningarna

I detta avsnitt föreslås hur kvaliteten i lärar- och förskollärarutbildningarna kan förbättras utan att omfattningen av utbildningarna ökar.

Ämnesstudier och ämnesdidaktiska studier ökas med 15 högskolepoäng

Utredningen har haft i uppdrag att föreslå hur utbildningsinnehållet kan reformeras med ökat fokus på ämneskunskap, kognitionsvetenskap och praktisk metodik. I utbildningarna till ämneslärare, grundlärare och förskollärare ingår ämnesstudier som omfattar både studier i ämnen och ämnesdidaktiska studier.

Utvärderingar av lärarutbildningarna och resultat från enkäter till tidigare lärarstudenter visar på ett behov av att koppla lärarutbildningarna närmare till den kommande yrkesrollen. De praktiska inslagen i utbildningarna behöver öka, och studenterna behöver förberedas bättre för det kommande dagliga arbetet.

Det är viktigt att alla lärarutbildningar har en fast vetenskaplig grund. Lärar- och förskollärarutbildningarna ska baseras på aktuell forskning om lärande och undervisning, bland annat från kognitionsvetenskap. Kunskap baserad på evidensbaserad forskning med en sådan inriktning behöver få ett betydligt större utrymme inom lärar- och förskollärarutbildningarna, framför allt kopplat till ämnesdidaktik och till undervisningen i ämnen. Ett ökat utrymme för ämnesdidaktik skulle stärka kopplingen mellan teori och praktik.

Ett tydligt exempel på behovet av mer tid gäller evidensbaserad undervisning om grundläggande läs- och skrivinlärning, där alla grundlärare behöver kunna metoder för läsinlärning med fokus på strukturerad ljudning och kopplingen mellan fonem och grafem. Behovet av mer tid gäller också grundläggande matematikinlärning som behöver stärkas, samt ett språkutvecklande arbetssätt och undervisning i flerspråkiga klassrum.

I de lärarutbildningar med inriktning mot grundskolans årskurs 4–6 och 7–9 som ska täcka flera ämnen behövs mer tid för ämnesfördjupning och ämnesdidaktik. I ämneslärarutbildningen för gymnasieskolan behövs framför allt ett ökat utrymme för ämnesdidaktik. I förskollärarutbildningen behövs mer tid för undervisning om grundläggande läsinlärning, matematikutveckling, språkutvecklande arbetssätt och ledarskap.

Mot denna bakgrund föreslår utredningen att ämnesstudierna och de ämnesdidaktiska studierna utökas med 15 högskolepoäng i samtliga lärarutbildningar:

• I grundlärarutbildningen med inriktning mot F–3 ska en stor del av poängutrymmet användas för kurser i svenska med fokus på läs- och skrivinlärning. Poängutrymmet kan också användas för undervisning om språkutvecklande arbetssätt och/eller matematikkurser med fokus på hur elever lär sig grundläggande matematik. Totalt ska undervisningen i svenska omfatta minst

37,5 högskolepoäng med tyngdpunkt på undervisning om läs- och skrivinlärning.

• I grundlärarutbildningen med inriktning mot 4–6 ska en stor del av poängutrymmet användas för kurser i svenska med fokus på läs- och skrivutveckling. Poängutrymmet kan också användas för matematik, naturorienterande ämnen och/eller samhällsorienterande ämnen. Totalt ska undervisningen i svenska omfatta minst 37,5 högskolepoäng.

• I ämneslärarutbildningen med inriktning mot 7–9 ska poängutrymmet användas så att det andra ämnet som ingår i utbildningen omfattar minst 60 högskolepoäng. De ämnesdidaktiska studierna ska få ett ökat utrymme, men även ämnesstudierna kan förstärkas om behov finns.

• I ämneslärarutbildningen med inriktning mot gymnasieskolan ska poängutrymmet användas för att öka de ämnesdidaktiska studierna i ett eller två ämnen, men även kunna förstärka ämnesstudierna om behov finns.

• I grundlärarutbildningen med inriktning mot fritidshem ska det fritidspedagogiska området öka med 15 högskolepoäng. Poängutrymmet bör användas för kurser i språkutvecklande arbetssätt, i grundläggande läs- och skrivinlärning och i matematikinlärning.

• I förskollärarutbildningen ska det förskolepedagogiska området utökas med 15 högskolepoäng. Förskollärarstudenter ska få mer undervisning om grundläggande läsinlärning, matematikutveckling, språkutvecklande arbetssätt och ledarskap.

• I yrkeslärarutbildnigen ska de ämnesdidaktiska studierna inom yrkesämnena öka med 15 högskolepoäng.

UVK minskas från 60 till 45 högskolepoäng

Det finns brister i hur den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) förbereder studenter för den kommande yrkesverksamheten. Delar av innehållet i UVK är alltför teoretiskt och abstrakt, vilket också har gett upphov till kritik från flera håll. För att UVK ska få en inriktning som förbereder för den kommande yrkesutövningen, behöver innehållet ändras. Dessutom behövs en starkare koppling mellan UVK, ämnesstudier och ämnesdidaktiska studier samt VFU.

Därför föreslår utredningen att UVK ska omfatta 45 högskolepoäng i stället för 60 högskolepoäng. UVK föreslås få ett innehåll som ska inriktas mot den kommande yrkesutövningen:

• skolväsendets organisation och styrdokument innefattande läroplaner, kursplaner och ämnesplaner samt värdegrunden i skolan och förskolan

• elevernas lärande, kognitiv utveckling och inlärning, samt specialpedagogik

• evidensbaserade undervisningsmetoder och sambandet mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

• planering, genomförande, utvärdering och utveckling av undervisning

• sociala relationer, konflikthantering och ledarskap i rollen som lärare eller förskollärare

• uppföljning, analys och bedömning av lärande och utveckling i arbetet som lärare eller förskollärare, samt betygssättning.

Utredningen föreslår även att KPU 90 förändras till att innehålla 45 högskolepoäng UVK, 15 högskolepoäng ämnesstudier och ämnesdidaktiska studier samt 30 högskolepoäng VFU. Det ger en möjlighet för studenter att träna sig på att se sitt ämne ur ett undervisningsperspektiv. Som en konsekvens av det uppdaterade innehållet i UVK föreslås att även de nya kortare KPU för den som har en akademisk examen – KPU 60 mot en ämneslärarexamen och KPU 75 mot en grundlärarexamen – får ett något förändrat UVK- innehåll.

Samma förändring gällande UVK föreslås för yrkeslärarutbildningen, så att 15 högskolepoäng används för ämnesdidaktiska studier inom yrkesämnen. Det stärker möjligheten att skapa närmare kopplingar mellan den blivande lärarens eget yrkeskunnande och att kunna undervisa elever i yrkesämnen för att de så småningom ska utöva yrket.

En minskad omfattning av UVK och ett ökat fokus på kognitionsvetenskap kan medföra ett behov av ny kompetens bland lärarutbildare. Det kan tillgodoses genom fortbildning av befintliga lärarutbildare, men också genom att nya personer tas i anspråk för undervisning på lärarutbildningarna.

Utredningens uppfattning är att VFU i huvudsak fungerar bra inom lärar- och förskollärarutbildningarna. Det är viktigt att studenterna får komma ut i skolan, förskolan eller den kommunala vuxenutbildningen tidigt under utbildningen. Utredningen anser vidare att alla lärarutbildningar ska ha en kortare VFU, möjlighet till auskultation eller motsvarande under det första läsåret.

Att få en konkret upplevelse av vad det innebär att arbeta som lärare och förskollärare kan också medföra att de studenter som fortsätter utbildningen blir mer fokuserade i sina studier, då de har en bild av vad som kommer att krävas av dem när de ska börja arbeta. Skolhuvudmännen har fortsatt ett stort ansvar för att tillhandahålla VFU-platser och VFU-handledare.

Ökat fokus på kognitionsvetenskap

Kognitionsvetenskap med relevans för lärarutbildningar riktar bland annat fokus mot hur kunskap om individers kognitiva utveckling, minnets funktioner, motivation och användning av önskvärda svårigheter kan användas för att utforma undervisning som skapar förutsättningar för barns och elevers inlärning. Kognitionsvetenskap med relevans för lärarutbildningarna föreslås få ett ökat fokus i lärar- och förskollärarutbildningarna.

I examensbeskrivningarna för lärar- och förskollärarutbildningarna ska anges att studenterna inom området kunskap och förståelse ska

• visa sådana kunskaper i didaktik och kognitionsvetenskap samt fördjupade kunskaper i ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt samt visa kunskap om vuxnas lärande

• visa sådan kunskap om elevers lärande, sociala och kognitiva utveckling, inlärning och minnets funktioner, behov och förutsättningar, samt specialpedagogik, som krävs för den verksamhet som utbildningen avser.

Vidare föreslås att examensbeskrivningarna anger att studenterna inom området färdighet och förmåga ska

• visa förmåga att tillämpa kunskaper i didaktik och kognitionsvetenskap samt sådan fördjupad förmåga att tillämpa kunskaper i ämnen, ämnesdidaktik och metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser för att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas.

Som tidigare beskrivits ska studierna inom UVK inriktas mot den kommande yrkesutövningen och omfatta elevernas lärande, kognitiv utveckling och inlärning, samt specialpedagogik. Utredningen bedömer också att kognitionsvetenskap med relevans för lärarutbildningarna som rör utformning av undervisningen i olika ämnen och individens lärande ska ingå i de ämnesdidaktiska studierna. Sammantaget innebär detta att kognitionsvetenskap ges ett betydligt större fokus inom lärarutbildningarna, vilket bedöms ligga i linje med läroplansutredningens uppdrag att föreslå hur betydelsen av faktakunskaper och andra grundläggande ämneskunskaper kan stärkas. Detta medför nya krav på lärares ämneskunskaper och undervisningsmetoder.

Det behövs en satsning på fortbildning i kognitionsvetenskap för lärare inom lärarutbildningarna. Av kompetensmässiga och praktiska skäl är det lämpligt att fortbildningssatsningen är kopplad till Skolverkets fortbildningssatsning för lärare i skolväsendet. Utredningen föreslår därför att Lunds universitet, Umeå universitet, Göteborgs universitet och Uppsala universitet också får i uppdrag att anordna kompetensutvecklingsinsatser för lärare som ska undervisa i kognitionsvetenskap inom lärarutbildningarna. Utredningen föreslår att totalt 15 miljoner kronor avsätts för kompetensutvecklingsinsatsen och att kurserna startar våren 2027.

Utredningen föreslår också att UKÄ får i uppdrag att utvärdera hur lärarutbildningarna arbetar med kognitionsvetenskap med relevans för lärarutbildningarna.

Förslagen om att öka inslaget av kognitionsvetenskap i lärarutbildningarna kommer att kräva fler forskarutbildade lärarutbildare inom området. Utredningen bedömer därför att det behövs såväl en satsning på kognitionsvetenskaplig forskning med inriktning på lärande i skolan som en satsning på forskarskolor i kognitionsvetenskap.

Ökat fokus på undervisning i läs- och skrivinlärning

Läsning och skrivning är centrala färdigheter som barn och ungdomar behöver för sin fortsatta skolgång, för de allra flesta arbeten och för sin egen personliga utveckling. Skolans kanske viktigaste uppgift är att ge alla elever god förmåga att läsa och skriva. Det finns många studier som visar att framgångsrik läs- och skrivinlärning bygger på omfattande utbildning av lärare som har fokus på specifika undervisningsmetoder. Det finns starkt forskningsstöd för tydliga och positiva effekter på ordläsning och stavning hos metoder som bygger på undervisning om kopplingen mellan fonem som ords minsta betydelseskiljande delar och grafem, som är de bokstäver som återger fonemen. Utredningen använder det av Skolverket beslutade begreppet ”strukturerad ljudningsmetod” för det som internationellt och också i många svenska rapporter, lik- som i den allmänna debatten, kallas ”phonics”.

För att öka fokus på undervisning om läs- och skrivinlärning föreslås följande nya examensmål:

För förskollärarexamen ska studenten

• visa fördjupad kunskap om barns kommunikation och språkutveckling samt kunskap om grundläggande läs- och skrivinlärning inklusive fonologisk medvetenhet hos barn

• visa förmåga att strukturerat utvärdera, bedöma och utveckla barns olika dimensioner och nivåer av fonologisk medvetenhet.

För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3 ska studenten

• visa kunskap om olika metoder för läs- och skrivinlärning med fördjupad kunskap om strukturerad ljudningsmetod och om barns kommunikation och språkutveckling.

För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3 samt 4–6 ska studenten

• visa fördjupad förmåga att planera och genomföra evidensbaserad läs-, skriv- och matematikundervisning inklusive förmåga att genomföra systematiska insatser för elever med läs- och skrivsvårigheter.

Enligt utredningens uppfattning är det viktigt att ha en evidensbaserad vetenskaplig grund som utgångspunkt för utbildningen. Det finns ett övervägande vetenskapligt stöd för syntetisk metod som bygger på strukturerad ljudningsmetod. Undervisningen ska genomföras på ett explicit och systematiskt sätt med en successiv progression.

Uppdaterade examensmål

Utredningen har i uppdrag att analysera såväl behovet av att minska antalet examensmål som behovet av att justera examensmålen i examensbeskrivningarna för lärar- och förskollärarutbildningarna.

I arbetet med att se över behovet av att minska och justera examensmålen har utredningen strävat efter att målen ska omfatta det som är specifikt för lärar- och förskollärarutbildningarna samt att dessa ska få en närmare koppling till den kommande yrkesutövningen.

Lärarutbildningarna utbildar lärare för verksamhet i skolväsendet, som i sig har en relativt omfattande styrning. Dessutom är lärar- och förskolläraryrket legitimationsyrken. Därför finns det ett behov av en mer detaljerad styrning av lärar- och förskollärarutbildningarna för att kunna säkerställa att de som ska verka inom skolan har rätt förutsättningar och är väl förberedda. Samtidigt har det från olika håll framförts behov av att minska antalet examensmål för lärar- och förskollärarutbildningarna. Det har pekats på stoffträngsel – alltså att det är mycket innehåll som ska tas upp i utbildningen.

Utredningens föreslagna examensmål är betydligt färre än de

nuvarande: minskningen är som mest sju mål för ämneslärarutbildningen och som minst två mål för förskollärarutbildningen.

Utöver de nya examensmålen om kognitionsvetenskap och läs- och skrivinlärning, föreslås en ändring i examensordningen så att alla lärarutbildningarna tydligare ger studenterna kunskap och förmåga kopplade till den kommande yrkesverksamheten. Vidare föreslås att en del mål slås ihop och att vissa specifika examensmål av värderingskaraktär inlemmas i ett mål relaterat till skolans styrdokument och värdegrund. Utöver detta förs det in mål som relaterar till evidensbaserade vetenskapliga metoder.

Sammanfattningsvis föreslår utredningen följande förändringar av examensmålen:

• För ämneslärarexamen, yrkeslärarexamen och grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och 1–3 samt 4–6 förstärks målen rörande kunskaper i ämnesdidaktik inklusive metodik samt förmåga att tillämpa dessa. För förskollärarexamen förstärks målet rörande förmåga att tillämpa förskoledidaktik och ämnesdidaktik.

• För ämneslärarexamen samt grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och 1–3 samt 4–6 förstärks målet för de ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen.

• Mål som relaterar till kunskaper i kognitionsvetenskap med relevans för lärarutbildningarna samt evidensbaserad vetenskaplig grund för lärarutbildningarna införs.

• Lärares roll som ledare förtydligas.

• För förskollärar- och grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och 1–3 förtydligas examensmålen gällande läs- och skrivinlärning samt språkutveckling.

• Förmåga att bedöma elevers och barns lärande och utveckling läggs till i målen.

• De olika målen som relaterar till värdegrund utgår, och i stället införs mål om skolans och förskolans värdegrund.

Genom de föreslagna examensmålen bedöms det bli lättare för lärosätena att utforma utbildningsinnehållet. På sikt blir det enklare för lärosätena att utforma utbildningarna så att studenterna kan uppfylla målen. De uppdaterade examensmålen innebär att lärosätena behöver se över nuvarande utbildnings- och kursplaner för att säkerställa att utbildningarnas innehåll och upplägg uppfyller kraven i examensordningen.

Förslaget om ändrad utformning av examensmålen för lärar- och förskollärarexamen bedöms skapa god grund för kvalitativt hållbara utbildningar. Konsekvensen blir därmed att utexaminerade lärare och förskollärare ges bra förutsättningar att verka i skolan och förskolan.

Kvalitetsförstärkningar för lärarutbildningarna

Antalet lärar- och förskollärarstudenter, och därmed antalet HST och HPR, beräknas minska under de närmaste åren efter införandet av skärpta behörighetskrav. Utredningen föreslår trots detta ingen motsvarande minskning av lärosätenas takbelopp. I stället ska det ekonomiska utrymme som skapas användas till att stärka kvaliteten i utbildningarna och till att ge lärosätena möjlighet att successivt vidta åtgärder för ökad rekrytering.

Det behövs en resursförstärkning genom högre ersättningsbelopp för att det ska vara möjligt att nå den kvalitetshöjning av lärar- och förskollärarutbildningarna som utredningen ser som mycket angelägen. Ökade resurser skulle skapa förutsättningar att öka mängden lärarledd undervisning. En större mängd lärarledd undervisning innebär att det blir möjligt att arbeta effektivare med att omsätta teoretiska kunskaper till praktiskt lärarkunnande. Att i högre grad möta skickliga lärarutbildare bedöms ha positiv inverkan på utbildningens kvalitet, på studenternas lärande samt på kvarvaron och examensfrekvensen.

För att det ska vara möjligt att stärka ämnesstudierna och de ämnesdidaktiska studierna enligt utredningens förslag, föreslår utredningen att det införs särskilda högre ersättningsbelopp för ämnesstudierna inom det humanistiska, teologiska, juridiska, samhällsvetenskapliga utbildningsområdet (HTJS-området) och det naturvetenskapliga, tekniska, farmaceutiska utbildningsområdet (NTF-området).

Utredningen föreslår successivt högre ersättningsbelopp, så att de 2029/30 uppgår till 50 687 kronor per HST och 40 531 kronor per HPR för HTJS-området. Motsvarande belopp för NTF-området föreslås vara 70 575 kronor respektive 58 756 kronor. Från och med 2027/28 justeras ersättningsbeloppen för utbildningsområdet Undervisning, så att de motsvarar ersättningsbeloppen inom HTJS- området. De särskilda ersättningsbeloppen finansieras inom lärosätenas takbelopp.

Utöver särskilda ersättningsbelopp föreslås också andra åtgärder som avser att stärka lärar- och förskollärarutbildningarna och som behöver finansieras: stöd till små ämnen, utvecklingsprojekt inom samverkan och kompetensutveckling inom kognitionsvetenskap. De åtgärderna bör finansieras med befintliga medel för andra lärarsatsningar.

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

Utredningen föreslår att författningsändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2027. En förutsättning är att regeringen fattar beslut senast vid årsskiftet 2025/26. Om det inte är möjligt kan ikraftträdandet behöva skjutas upp. Ändringarna i tillträdesbestämmelserna föreslås gälla utbildning som startar efter den 15 augusti 2027.

När det gäller de nya tillträdesbestämmelserna behöver elever i gymnasieskolan ha möjlighet att uppnå de skärpta behörighetskraven i svenska. Vidare behöver UHR och lärosätena ha tid för sitt förberedande arbete.

Förslaget till ändring av examensordningen påverkar de studenter som är antagna, men inte har avslutat sina studier. Med anledning av detta föreslås övergångsbestämmelser som ger möjlighet för dessa studenter att inom rimlig tid kunna slutföra sina studier enligt de utbildnings- och kursplaner som de är antagna till.