Socialdepartementet · S 2022:15 · Offentlig utredning

Ett enklare bilstöd

Redovisad

Tillsatt?14 juli 2022
Utreds
Betänkande?28 nov 2023
Remiss?15 jan 2024
Proposition?
Riksdagen

Ansvarigt statsrådCamilla Waltersson Grönvall (M)

Uppdraget ?

Ur kommittédirektivet Dir. 2022:123, beslutat 14 juli 2022

En särskild utredare ska se över regelverket för bilstödet och ansvarsfördelningen mellan berörda myndigheter avseende handläggningen av bilstödet och föreslå ett mer ändamålsenligt regelverk och en mer ändamålsenlig ansvarsfördelning. Syftet med utredningen är att göra regelverket för bilstöd mer lättöverskådligt och förenkla processen för de som är i behov av stödet. Utredningen har också som syfte att förbättra förutsättningarna för ansvariga myndigheter att handlägga bilstödet på ett effektivt sätt.

Utredaren ska bl.a.

lämna förslag på hur regelverket för bilstöd kan förändras på ett sätt som innebär en enklare handläggningsprocess och ökad förutsebarhet för den försäkrade,
analysera hur ansvaret och finansieringen av handläggningen av ärenden om bilstöd bör regleras mellan berörda myndigheter för att säkerställa en effektiv, ändamålsenlig och rättssäker handläggning av stödet, och
föreslå de åtgärder och författningsändringar som bedöms nödvändiga.

Vad utredningen ska göra

Uppdraget att föreslå en mer ändamålsenlig reglering av bilstöd

Utredaren ska därför

kartlägga behovet av bilstöd inom målgruppen och orsakerna till den minskade användningen av stödet,
lämna förslag på hur regelverket för bilstöd kan förändras på ett sätt som innebär en enklare handläggningsprocess och ökad förutsebarhet för den försäkrade, och
föreslå de åtgärder och författningsändringar som bedöms nödvändiga.

Förslagen som utredaren lämnar ska inte innebära ökade kostnader i förhållande till nuvarande anslagsnivå.

Bakgrund i direktivet (3 stycken)

År 2018 gav regeringen Försäkringskassan och Trafikverket i uppdrag att följa upp de administrativa konsekvenserna av det reformerade bilstödet (S2018/03929). I myndigheternas gemensamma redovisning Uppföljning av administrativa konsekvenser av det reformerade bilstödet (2019) angav myndigheterna bl.a. att handläggningsprocessen blivit mer omfattande till följd av lagändringen 2017. För Försäkringskassan berodde det bl.a. på fler moment i myndighetens handläggningsprocess och ett ökat behov av kontakter mellan Försäkringskassan, Trafikverket och den försäkrade. För Trafikverket berodde det bl.a. på ett ökat behov av att förse Försäkringskassan med yttranden, uppgifter och kompletteringar, fler kontakter med den försäkrade och utökat behov av utprovningar av anpassningar. I sin enskilda redovisning av uppdraget angav Trafikverket att ökade resurser till myndigheten skulle kunna effektivisera handläggningen men att en översyn av möjligheten till utveckling och förenkling av hela processen för bilstöd skulle ge större effekt för myndigheterna och brukarna. Det ingick inte i myndigheternas uppdrag att föreslå författningsändringar.

För att undersöka möjligheterna att effektivisera handläggningen av bilstödet gav regeringen Försäkringskassan i uppdrag att lämna förslag till snabbare hantering av handläggning av enklare bilstödsärenden (S2021/01103). Försäkringskassan bedömde i Rapport - Uppdraget om förenklad ärendehantering för bilstödsärenden (2021), efter dialog med Trafikverket, att det inte var möjligt för myndigheterna att på förhand identifiera enklare ärenden. I stället utredde Försäkringskassan möjligheten till ett snabbare förfarande för handläggning av samtliga typer av ärenden. Försäkringskassan konstaterade bl.a. att det behövdes förenklade regler för bilstöd och bättre förutsättningar för den sökande att kunna planera sitt bilköp och föreslog bl.a. möjlighet till ökad flexibilitet vid bilköp och ökad schablonisering.

Regelverket för bilstöd behöver förenklas i syfte att göra processen från ansökan till utbetalning enklare och mer förutsebar för den försäkrade och säkerställa att de som har rätt till stödet får det. För att åstadkomma en sådan förenkling krävs ytterligare analys och underlag. Syftet med bilstödet och målgruppen för bilstödet är ändamålsenliga i nuvarande regelverk. Bilstödet bör även fortsättningsvis vara delvis inkomstprövat.

Uppdraget att föreslå en mer ändamålsenlig ansvarsfördelning mellan berörda myndigheter

Utredaren ska därför

analysera hur ansvaret och finansieringen av handläggningen av ärenden om bilstöd bör regleras mellan berörda myndigheter för att säkerställa en effektiv, ändamålsenlig och rättssäker handläggning av stödet, och
föreslå de åtgärder och författningsändringar som bedöms nödvändiga.

Bakgrund i direktivet (4 stycken)

I sin redovisning Uppföljning av administrativa konsekvenser av det reformerade bilstödet angav Försäkringskassan och Trafikverket bl.a. att Trafikverket fått ett mer omfattande uppdrag och att myndighetens möjligheter att utföra sitt uppdrag inom bilstödet skulle kunna förbättras om Trafikverket gavs andra förutsättningar.

I sin redovisning Rapport - Uppdraget om förenklad ärendehantering för Bilstödsärenden bedömde Försäkringskassan att det förhållandet att Trafikverket inte har ett ordinarie myndighetsuppdrag avseende bilstödsärenden påverkar myndigheternas möjlighet att samverka för att få ett effektivt flöde i bilstödsärenden. Försäkringskassan angav att bilstödsprocessen skulle kunna bli snabbare om Trafikverket fick ett ordinarie myndighetsuppdrag för de delar där de anses ha en expertroll samt att det borde förtydligas att Trafikverkets yttranden ska utgå från Försäkringskassans tolkning av socialförsäkringsbalken.

År 2021 gav regeringen Trafikverket i uppdrag att lämna förslag på hur de kan stärka och effektivisera bedömningar av behov av fordonsanpassning inför prövning av rätten till bilstöd (S2021/01105). I sin redovisning av uppdraget, Svar på regeringens uppdrag om Trafikverkets roll vid bedömning av fordonsanpassning för personer med funktionsnedsättning (2021), bedömde Trafikverket att ansvarsfördelningen mellan Trafikverket och Försäkringskassan innebar att uppdrag och ansvar var otydligt vilket gjorde handläggningen mer omfattande och resurskrävande än nödvändigt. Trafikverket föreslog bl.a. att myndighetens uppdrag om bilstöd skulle anges som en uppgift i myndighetens instruktion och finansieras med anslag och att det i instruktionen borde framgå att Trafikverket ska göra oberoende utredningar i egenskap av expertmyndighet.

En mer ändamålsenlig reglering av ansvarsfördelningen när det gäller handläggningen av bilstödet är nödvändig för att åstadkomma en effektiv handläggningsprocess. En sådan reglering kräver ytterligare analys och underlag.

Övrigt i direktivet: En viktig förmån med minskat antal mottagare, Lagändringen 2017 behövdes men gav oönskade effekter, Konsekvensbeskrivningar, Kontakter och redovisning av uppdraget

En viktig förmån med minskat antal mottagare

Bilstödet är en del av regeringens funktionshinderspolitik och en betydelsefull förmån för att främja delaktigheten i samhället för personer med funktionsnedsättning. Bilstödet har bl.a. till syfte att underlätta för dem som behöver ett motorfordon för att kunna ta sig till och från arbetet. Bilstöd kan enligt 52 kap. 2 § socialförsäkringsbalken, förkortad SFB, lämnas till en försäkrad som på grund av ett varaktigt funktionshinder har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller att anlita allmänna kommunikationer. Bilstöd kan lämnas även till en försäkrad förälder till ett försäkrat barn som har ett sådant funktionshinder som avses i nämnda bestämmelse.

Bilstöd lämnas inom ramen för anslagna medel och i form av grundbidrag, anskaffningsbidrag, tilläggsbidrag, och anpassningsbidrag som avser ett fordon, samt bidrag för körkortsutbildning. Grundbidrag ges till alla som har rätt till bilstöd. Anskaffningsbidraget är inkomstprövat. Tilläggsbidrag ges utöver grund- och anskaffningsbidrag och kan lämnas i tre fall som inte utesluter varandra. Anpassningsbidraget är avsett för kostnader för de ändringar av det fordon som behövs för att den person som beviljats bilstödet ska kunna bruka det. Bidrag till körkortsutbildning kan beviljas den som har beviljats bilstöd och som behöver körkort för att kunna arbeta eller söka arbete.

Försäkringskassan prövar frågor om bilstöd. Trafikverket bistår Försäkringskassan i bedömningen av sökandens behov av anpassning för att kunna bruka bilen på ett trafiksäkert sätt, kunskap om vilka relevanta originalmonterade anordningar det finns att tillgå för att tillmötesgå sökandens behov samt med att bedöma kostnadseffektiviteten av sökandens val av bil. Det innebär att Trafikverket ska bedöma om kostnaderna för åtgärderna hade kunnat undvikas genom att den sökande i stället utnyttjat tilläggsbidrag för att anskaffa en bil med annan standardutrustning eller normalt förekommande tilläggsutrustning. Försäkringskassan inhämtar Trafikverkets bedömning genom ett remissförfarande. Trafikverket ska därutöver bistå sökanden med att välja lämplig bil med hänsyn till hans eller hennes behov. Trafikverket bedömer behovet av anpassning och genomför funktionskontroller inom ramen för sin uppdragsverksamhet och finansierar sin verksamhet genom avgifter. Försäkringskassan ersätter Trafikverkets kostnader.

Lagändringen 2017 behövdes men gav oönskade effekter

Från 2008 ökade kostnaderna för bilstödet. Orsaken till kostnadsökningen var främst kostnaderna för anpassning av bilar. Regelverket var utformat så att det, ur ett ekonomiskt perspektiv, var fördelaktigt för den försäkrade att få fordonet anpassat i stället för att anskaffa ett från början delvis anpassat fordon. Enligt Trafikverket var många anpassningar heller inte utförda på ett trafiksäkert sätt och regelverket saknade instrument för att kunna kontrollera att anpassningarna fungerade trafiksäkert för den försäkrade (Ett reformerat bilstöd [prop. 2016/17:4] s. 32-33).

År 2017 trädde nya bestämmelser för bilstöd i kraft (prop. 2016/17:4, bet. 2016/17:SoU3, rskr. 2016/17:44). De nya bestämmelserna syftade till att åstadkomma en mer ändamålsenlig och effektiv styrning av bilstödet, ökad trafiksäkerhet samt stärka konkurrensen mellan företag som utför anpassningsåtgärder. De nya bestämmelserna innebar att bilstödet i högre grad riktades till personer med bristande ekonomiska förutsättningar för inköp av bil och till dem som får extra kostnader för detta inköp. Incitamenten att köpa en bil med originalmonterade anordningar, i stället för att anpassa bilen i efterhand, stärktes och det skulle leda till lägre totala kostnader samt ökad trafiksäkerhet. Så kallade funktionskontroller av utförda anpassningar infördes för att stärka trafiksäkerheten. Trafikverket utsågs till ansvarig transportmyndighet och myndighetens ansvar för bedömningen av lämpligt fordon tydliggjordes.

Sedan införandet av det nya regelverket har såväl antalet ansökningar om bilstöd som andelen ansökningar som leder till en utbetalning minskat. Därmed har såväl antalet mottagare av bilstöd som andelen av anslagna medel som utnyttjats minskat. År 2021 utnyttjades 138 miljoner av anslagna 263 miljoner kronor och antalet mottagare hade mer än halverats jämfört med 2016.

I syfte att göra bilstödet mer attraktivt och att öka användningen av det infördes nya bestämmelser den 1 oktober 2020 (prop. 2019/20:107, bet. 2019/20:SoU17, rskr. 2019/20:310). De nya bestämmelserna innebar att det återigen blev lättare att anpassa bilarna genom att beviljas anpassningsbidrag för vissa situationer. Även nivån för tilläggsbidrag höjdes. Effekten av detta har dock inte blivit så stor som förväntat.

År 2021 gjordes förordningsändringar (SFS 2021:359 och SFS 2021:360) i syfte att effektivisera handläggningen och förenkla kommunikationen mellan Försäkringskassan och Trafikverket. Ändringarna bedöms ha gett avsedd effekt men inte vara tillräckliga för att åstadkomma en ändamålsenlig handläggning av bilstödet.

Konsekvensbeskrivningar

Utredaren ska analysera och bedöma hur och i vilken omfattning förslagen påverkar förutsättningarna för arbetet för ökad trafiksäkerhet.

Utredaren ska bedöma förslagens konsekvenser ur ett funktionshindersperspektiv utifrån bl.a. Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och ur ett barnrättsperspektiv enligt Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen).

Utredaren ska analysera och bedöma hur och i vilken omfattning förslagen påverkar förutsättningarna att klara de nationella miljökvalitetsmålen och generationsmålet samt belysa de viktigaste faktorerna som påverkar klimat och miljö.

Om förslagen kan ge offentligfinansiella kostnader så ska utredaren beräkna dessa och ge finansieringsförslag. Om möjligt ska utredaren beräkna de samhällsekonomiska konsekvenserna.

Kontakter och redovisning av uppdraget

Utredaren ska under utredningstiden ge Försäkringskassan, Trafikverket, funktionshindersorganisationerna och relevanta branschorganisationer tillfälle att bidra med kunskap och att framföra synpunkter.

Utredaren ska hålla Regeringskansliet (Socialdepartementet) informerat om hur arbetet fortskrider.

Uppdraget ska redovisas senast den 29 september 2023.

(Socialdepartementet)

Ändringar i uppdraget ?

5 april 2023
Dir. 2023:52 Uppdraget skulle enligt direktiven redovisas senast den 29 september 2023. Utredningstiden förlängs. Uppdraget ska i stället redovisas senast den 29 november 2023.

Betänkandet ?

Ett enklare bilstöd

SOU 2023:81 · 28 nov 2023 · Utredningen för ett enklare och ändamålsenligt bilstöd

Betänkandet (pdf)regeringen.se riksdagen.se

Regeringens beskrivning

I juli 2022 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att se över regelverket för bilstödet och ansvarsfördelningen mellan berörda myndigheter avseende handläggningen av bilstödet. I uppdraget ingick även att föreslå ett mer ändamålsenligt regelverk och en mer ändamålsenlig ansvarsfördelning.

Personer som har en varaktig funktionsnedsättning kan ges bilstöd, som är ett bidrag för inköp och anpassning av ett fordon efter ens egna behov. På så sätt ges personer med funktionsnedsättning bättre möjligheter att kunna delta i samhället på jämlika villkor.

Under de senaste åren har nyttjandet av bilstödet minskat påtagligt. Sedan 2017 har antalet mottagare av stödet mer än halverats. Samtidigt har handläggningstiderna blivit avsevärt längre. Utredningen bedömer att nedgången inte beror på att behovet av bilstöd bland personer med funktionsnedsättning minskat, inte heller antalet personer som har en funktionsnedsättning, utan är huvudsakligen en följd av de regler om bilstöd som infördes 2017.

Reformen syftade bland annat till ökad trafiksäkerhet, stärkt konkurrens mellan företag som anpassar bilar och ökade möjligheter till bilköp för personer med bristande ekonomiska förutsättningar. Regelverket kom emellertid att försvåra möjligheterna att få tillgång till bilstöd. Utredningen föreslår därför åtgärder som både underlättar och förenklar administration och bidragsgivning inom bilstöd.

Bland annat föreslår utredningen att:

administrationen av bilstödet ska överföras till Trafikverket för effektivare och kortare handläggningstider,
bilstöd till inköp och anpassning ska lämnas med färre antal bidrag,
bidragen fortsatt ska anges i socialförsäkringsbalken men att regeringen ska bemyndigas av riksdagen att föreskriva hur bidragen beräknas,
bilstöd ska bestämmas med utgångspunkt i vad som bedöms vara den lägsta utgiften för inköp och anpassning av en bil så att den kan brukas, med hänsyn till personens funktionsnedsättning.

Lagar och förordningar som föreslås

Utredningens sammanfattning

Personer som har en varaktig funktionsnedsättning kan lämnas bilstöd, vilket är bidrag till inköp och till anpassning av ett fordon så att det kan brukas. Bilstöd ger på så sätt personer med funktionsnedsättning bättre möjligheter att kunna delta i samhället på jämlika villkor. Den nuvarande formen av bilstöd infördes i slutet på 1980-talet och har sedan dess administrerats av Försäkringskassan.

Nyttjandet av bilstöd har under senare år minskat påtagligt. Antalet mottagare av stöd har mer än halverats sedan 2017 och handläggningstiderna har blivit avsevärt längre sedan dess. Utredningen bedömer att nedgången inte beror på att behovet av bilstöd bland personer med funktionsnedsättning har minskat, inte heller antalet personer som har en funktionsnedsättning, utan är huvudsakligen en följd av de regler inom bilstöd som infördes 2017. Reformen syftade bl.a. till ökad trafiksäkerhet, stärkt konkurrens mellan företag som anpassar bilar och ökade möjligheter till bilköp för personer med bristande ekonomiska förutsättningar. Regelverket kom emellertid att försvåra möjligheterna att få tillgång till bilstöd. Denna utredning föreslår därför åtgärder som både underlättar och förenklar administration och bidragsgivning inom bilstöd.

Utredningen föreslår genomgripande förändringar både vad gäller administrationen av bilstöd och regelverkets utformning. Syftet är att uppnå ett enklare och mer ändamålsenligt bilstöd. Med förslaget bidrar vi till att Sverige uppnår internationella åtaganden enligt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning samt FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen).

Enklare när bilstöd bara administreras av Trafikverket

Utredningens förslag om att överföra administrationen av bilstöd till Trafikverket effektiviserar handläggningen och förkortar handläggningstiderna. Trafikverket har kompetens i bilstödets kärnfrågor och får genom huvudmannaskapet för bilstöd möjlighet att utveckla verksamheten. Att överföra administrationen till Trafikverket innebär en besparing i den statliga administrationen på cirka 20 miljoner kronor per år.

Försäkringskassan har sedan slutet av 1980-talet administrerat bilstöd, dvs. utrett och beslutat om bidragen. Kärnfrågan i en ansökan om bilstöd gäller vilka slags tekniska anordningar den sökande kan behöva för att som förare eller passagerare kunna bruka en bil, dvs. vilka bidrag som kan lämnas till den sökande. En väl fungerande handläggning av bilstöd förutsätter kompetens om bl.a. fordonsteknik, förarergonomi och trafiksäkerhet. Enligt nuvarande ordning inhämtar Försäkringskassan sådana bedömningar av Trafikverket. Försäkringskassan ger den sökande tillfälle att yttra sig över Trafikverkets bedömningar. Genom att koncentrera ansvaret för handläggningen av bilstöd till en myndighet, Trafikverket, förenklas handläggningen av verksamheten samtidigt som den också lättare kan utvecklas och effektiviseras.

Läs hela sammanfattningen

Färre bidrag förenklar bilstödet

De nu gällande bidragsreglerna innebär att en person med funktionsnedsättning kan lämnas totalt sju olika bidrag till inköp och anpassning av ett fordon, varav fem bidrag avser inköpet av fordonet. Utredningen bedömer att bidragskonstruktionen är ineffektiv och svårbegriplig för de sökande och bör därför förenklas och bli mer förutsägbar. Utredningen föreslår att bilstöd till inköp och anpassning ska lämnas med färre antal bidrag, varav ett bör vara inkomstprövat. Denna förändring kommer att öka förståelsen för den sökande och förenkla tillämpningen av bilstödets konstruktion.

Enklare för regeringen att bestämma bidragsnivåerna

Bidragen inom bilstöd bestäms och anges huvudsakligen i socialförsäkringsbalken. Utredningen föreslår att bidragen fortsatt ska anges i socialförsäkringsbalken men att regeringen ska bemyndigas av riksdagen att föreskriva hur bidragen beräknas. Denna förändring ökar regeringens möjligheter att göra anpassningar av bidragens nivåer och underlättar styrning över anslaget för bilstöd.

En enklare bidragskonstruktion inom bilstöd

Inköp av en bil innebär för de flesta personer en stor privatekonomisk utgift även om bilstöd lämnas. Personer med funktionsnedsättning har också ofta begränsade möjligheter att anpassa sitt val av bil efter vad privatekonomin tillåter. Det kan t.ex. vara nödvändigt att ta hänsyn till möjligheten att transportera skrymmande hjälpmedel. Bilstöd lämnas med fasta belopp för inköp av en bil, oavsett bilens pris, och de nuvarande reglerna verkar starkt styrande mot att personen köper en bil vars originalutförande så långt som möjligt ska tillgodose de behov som funktionsnedsättningen medför. Utredningen föreslår därför en reformerad bidragskonstruktion.

Utredningen föreslår att bilstöd ska bestämmas med utgångspunkt i vad som bedöms vara den lägsta utgiften för inköp och anpassning av en bil så att den kan brukas, med hänsyn till personens funktionsnedsättning. Bidragen ska beräknas enligt en fastställd utgiftsram för inköp och anpassning av en sådan bil. Trafikverket ska verka för en enkel, trafiksäker och teknikneutral lösning för att tillgodose de behov som funktionsnedsättningen medför. Bilstöd ska lämnas utan särskilt fokus på originalmonterade anordningar. Den sökande medges större frihet att välja bil. Bilstöd lämnas dock alltid enligt den fastställda utgiftsramen. Utredningen bedömer att de lämnade förslagen medför att det genomsnittliga bilstödet per mottagare ökar från knappt 134 000 kronor år 2022 till knappt 189 000 kronor år 2026 räknat i 2022 års prisnivå.

Fler funktionskontroller ökar trafiksäkerheten

Omkring hälften av bilstödsanslaget används till kostnader för att anpassa ett fordon så att en person med funktionsnedsättning kan bruka det, som förare eller passagerare. En anpassning ska innebära att fordonet i sig är trafiksäkert och att det kan brukas på ett trafiksäkert sätt. Anpassning ställer mycket höga krav på kunskaper om bl.a. fordonsteknik, förarergonomi och trafiksäkerhet samt om samspelet mellan dessa faktorer och olika typer av funktionsnedsättningar. Enligt nuvarande bestämmelser ska funktionskontroll av anpassade fordon ske inom sex månader efter att anpassningen slutförts. För att tillförsäkra trafiksäkerhet i anpassade bilar föreslår utredningen att Trafikverket ska kunna besluta om fler funktionskontroller. Utredningen föreslår även att det vid omfattande anpassningar ska kunna ställas upp villkor om att funktionskontroll ska utföras innan anpassningsbidraget utbetalas.

Bilstöd lämnas till bilbarnstol

Utredningen föreslår att bilstöd ska kunna lämnas till en specialanpassad bilbarnstol. Enligt gällande regler kan bilstöd i form av anpassningsbidrag lämnas till kostnader för en varaktig förändring av ett fordon. Högsta förvaltningsdomstolen har konstaterat att anpassningsbidrag inte kan lämnas till anordningar som inte är fast installerade, t.ex. särskilt anpassade bilbarnstolar. 1 Utredningen föreslår att anpassningsbidrag ska kunna lämnas till en särskild skyddsanordning som avses i 4 kap. 10 § trafikförordningen (1998:1276) om den behöver utprovas och anpassas särskilt på grund av barnets funktionsnedsättning. Det innebär att anpassningsbidrag ska kunna lämnas till merkostnader för en bilbarnstol som utprovas särskilt till ett barn med funktionsnedsättning.

Reformen ska ses som en helhet

Denna utredning föreslår genomgripande förändringar för att komma till rätta med de problem som uppmärksammats inom bilstöd och som lett till en kraftig nedgång i användningen av stödet.

Ett sammanförande av de olika myndighetsuppgifterna som hör till bilstöd till en myndighet, Trafikverket, är en hörnsten i reformen. Det förändrade huvudmannaskapet är därtill en förutsättning för de föreslagna förändringarna i bidragsreglerna inom bilstöd. Dessa förändringar är utformade med utgångspunkt från Trafikverkets kunskaper om förarkrav, trafiksäkerhet samt om fordonsteknik och tekniska möjligheter till bilanpassning. Trafikverket har även goda kunskaper om samt om bilstödets grundvillkor och ekonomiska förutsättningar.

Utredningen föreslår att reformen utvärderas sedan förändringarna har tillämpats i tre år. Utvärderingen bör göras av en utvärderingsmyndighet, som inte har någon roll i genomförandet av refor- men och inte heller har ett eget uppdrag att utöva tillsyn eller granska berörda myndigheter.

Innehåll — 16 kapitel, 305 sidor

Remissen av SOU 2023:81 ?regeringen.se

Skickad på remiss 15 jan 2024. 31 svar publicerade · S2024/00024.

Myndigheter 19

Domstolar 3

Organisationer och företag 9

Svaren är instansernas egna dokument hos regeringen. Riksflödet grupperar dem efter namnet och länkar till svaret — inget mer.

Dokument och källor

14 juli 2022Kommittédirektiv Dir. 2022:123 Ett enklare och mer ändamålsenligt bilstöd
5 april 2023Tilläggsdirektiv Dir. 2023:52 Tilläggsdirektiv till Utredningen för ett enklare och ändamålsenligt bilstöd (S 2022:15)
28 nov 2023Betänkande SOU 2023:81 Ett enklare bilstöd
15 jan 2024Remiss av SOU 2023:81 31 svar

Texterna på sidan är ordagranna utdrag ur direktiven och betänkandena hos riksdagen och ur regeringen.se. Riksflödet skriver inte om dem.

Diskussion på Riksflödet

Det här är inte remissvar. Kommentarerna skrivs av Riksflödets användare och skickas inte till regeringen.

0 kommentarer

Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.

Ingen har kommenterat än.

Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.

Ett enklare bilstöd

Vad utredningen ska göra

En viktig förmån med minskat antal mottagare

Lagändringen 2017 behövdes men gav oönskade effekter

Konsekvensbeskrivningar

Kontakter och redovisning av uppdraget

Ändringar i uppdraget ?Ett senare beslut som ändrar uppdraget — oftast mer tid, ibland nya eller färre frågor.

Lagar och förordningar som föreslås

Utredningens sammanfattning

Enklare när bilstöd bara administreras av Trafikverket

Färre bidrag förenklar bilstödet

Enklare för regeringen att bestämma bidragsnivåerna

En enklare bidragskonstruktion inom bilstöd

Fler funktionskontroller ökar trafiksäkerheten

Bilstöd lämnas till bilbarnstol

Reformen ska ses som en helhet

Ändringar i uppdraget ?