Totalförsvarsanalys – en oberoende myndighet för uppföljning och utvärdering

Totalförsvarsanalys uppgifter föreslås preciseras närmare som att myndigheten ska:

• följa upp utvecklingen av totalförsvaret i förhållande till det övergripande målet för totalförsvaret samt målen för det militära respektive civila försvaret,

• analysera och utvärdera samlade effekter av beslutade statliga insatser inom totalförsvaret,

• analysera och utvärdera effektiviteten i genomförandet av politiken och kostnadseffektiviteten i statliga insatser inom totalförsvaret, och

• inom sitt verksamhetsområde bistå regeringen i policyanalys och med handlingsalternativ för effektivisering av statliga insatser och styrning.

Myndigheten ska göra detta med utgångpunkt huvudsakligen i statliga myndigheters uppföljning och underlag om verksamhet avseende totalförsvaret. Myndigheten ska dock inte vara förhindrad att, när myndigheten anser det vara nödvändigt, inhämta kompletterande grundinformation från andra aktörer än statliga myndigheter.

Utredningen gör bedömningen att det inte behövs några författningsmässiga åtgärder för att avgränsa Totalförsvarsanalys uppdrag gentemot de instruktionsenliga uppgifterna för Försvarsmakten, Totalförsvarets forskningsinstitut, Försvarshögskolan, Socialstyrelsen, Statskontoret, Ekonomistyrningsverket eller andra analys- och utvärderingsmyndigheter. I 10 § förordning (2008:1002) med instruktion för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap föreslås dock ett tillägg göras som innebär att den uppföljning, utvärdering och bedömning som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap gör avseende civilt försvar på begäran av Totalförsvarsanalys ska lämnas som underlag till Totalförsvarsanalys.

Samverkan för en effektiv utvärdering

Utredningen bedömer att det är effektivt och ändamålsenligt att metodkompetensen vid Totalförsvarsanalys nyttjas för att främja utvärderingsbarhet. Utredningen föreslår därför att det i Totalförsvarsanalys instruktion anges att myndigheten ska bistå regeringen och samverka med berörda aktörer när det gäller generella kriterier för dokumentation och utformning av insatser, i syfte att dessa så långt det är möjligt ska kunna utvärderas. I sin utvärderande verksamhet ska Totalförsvarsanalys även föra en dialog med de myndigheter som kan komma att beröras av verksamheten.

Totalförsvarsanalys behov av underlag från berörda aktörer

För att säkerställa att Totalförsvarsanalys får tillgång till den information som myndigheten behöver för sitt uppdrag föreslås att det införs en bestämmelse om skyldighet för vissa statliga myndigheter att lämna uppgifter till Totalförsvarsanalys. Av samma skäl föreslås att Totalförsvarsanalys ska ha rätt att begära upplysningar eller medverkan enligt lagen (1982:1004) om skyldighet för näringsidkare, arbetsmarknadsorganisationer m.fl. att delta i totalförsvarsplaneringen. När det gäller möjlighet att inhämta information från andra statliga myndigheter samt kommuner och regioner gör utredningen bedömningen att detta kan göras med stöd av bestämmelsen om utlämnande av uppgift mellan myndigheter i 6 kap. 5 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Utredningen gör bedömningen att någon ändring av offentlighets- och sekretesslagstiftningen inte är nödvändig.

Regeringens möjlighet att ge särskilda uppdrag till myndigheten

Utredningen föreslår att myndigheten senast den 1 februari varje år till regeringen ska redovisa en plan med huvudsaklig inriktning för den uppföljnings-, analys- och utvärderingsverksamhet som myndigheten avser att göra på kort och lång sikt. Regeringen har alltid möjlighet att vid behov ge särskilda uppdrag till myndigheten. Möjligheten att lägga särskilda uppdrag bör dock nyttjas restriktivt och omfattningen av särskilda uppdrag bör inte överstiga hälften av myndighetens kapacitet.

Ledningsform och särskilda organ

Utredningen föreslår att Totalförsvarsanalys ska vara en enrådighetsmyndighet som leds av en generaldirektör. Det bör inte knytas något insynsråd till myndigheten, men däremot bör myndigheten ha ett vetenskapligt råd. Detta råd ska ha till uppgift att bistå myndigheten med kunskap inom de ämnesområden som är relevanta för totalförsvaret samt i vetenskapliga frågor om metoder och kvalitet i myndighetens verksamhet. Det vetenskapliga rådet ska bestå av myndighetens chef, som är ordförande, och högst nio andra ledamöter. Utredningen föreslår vidare att ledamöterna i det vetenskapliga rådet ska utses av myndigheten.

Ett starkt säkerhetsskydd

Utredningen gör bedömningen att Totalförsvarsanalys kommer att ansvara för uppgifter som i väsentliga delar ställer höga krav på säkerhetsskydd vad avser informationssäkerhet, fysisk säkerhet och personalsäkerhet. Myndigheten behöver därför ett starkt säkerhetsskydd. Den närmare utformningen av säkerhetsskyddet bedömer utredningen dock att en kommande organisationskommitté bör ansvara för. Utredningen föreslår vidare att Försvarsmakten ska utöva tillsyn över säkerhetsskyddet hos Totalförsvarsanalys. Totalförsvarsanalys behöver även ha säkra kryptografiska funktioner. Försvarets radioanstalt bör svara för att Totalförsvarsanalys tilldelas säkra kryptografiska funktioner. Försvarsmakten ska kunna meddela verkställighetsföreskrifter rörande när Totalförsvarsanalys ska kunna ta emot och sända krypterade meddelanden.

Kompetens vid myndigheten

Utredningen föreslår att Totalförsvarsanalys i sin kompetenssammansättning bör ha en tyngdpunkt i kunskaper om analys- och utvärderingsmetoder. Myndighetens behov av sakkompetens bör säkerställas genom att det inom myndigheten finns erfarna personer med ett brett kunnande från olika ämnesområden inom totalförsvaret och en överblick över totalförsvarssystemet. Myndighetens behov av mer specialiserad och ämnesspecifik sakkompetens bör tillförsäkras genom att myndigheten knyter till sig sådan förmåga från aktörerna inom totalförsvaret. För att hantera de frågor om oberoende, objektivitet och trovärdighet som följer med att Totalförsvarsanalys knyter till sig sakkompetens från aktörerna inom totalförsvaret är det centralt att myndigheten har goda interna kvalitetssäkringsrutiner i verksamheten och bedriver ett aktivt värdegrundsarbete. Utredningen bedömer att konsultanvändning i kärnverksamheten vid Totalförsvarsanalys bör undvikas.

Utredningen anser att Totalförsvarsanalys inom myndigheten bör ha kompetens inom följande områden: statsförvaltningens styrning och uppföljning, militärt och civilt försvar, kommuners och regioners verksamhet, näringslivets förutsättningar, civilsamhället, finansiell styrning, samhällsekonomi och juridik.

Kostnaden för Totalförsvarsanalys

Utredningen beräknar att Totalförsvarsanalys behöver en grundläggande bemanning på 33 årsarbetskrafter när verksamheten är fullt utbyggd. Med hänsyn till de extra kostnader som uppkommer på grund av att myndigheten behöver ett omfattande säkerhetsskydd bedömer utredningen att anslagsbehovet för Totalförsvaranalys uppgår till drygt 61 miljoner kronor per år.

Vid en uppskalning av Totalförsvarsanalys verksamhet gör utredningen bedömningen att det kan övervägas om myndigheten i instruktionen ska ges vissa ytterligare uttalade uppgifter. En sådan uppgift kan vara att på regeringens uppdrag bistå med att närmare analysera och utvärdera kvaliteten på de myndighetsunderlag som legat till grund för regeringens beslut om reformer, investeringar och särskilda satsningar. Detta bedöms kräva 3 årsarbetskrafter. En annan tillkommande uppgift kan vara att, så långt det är möjligt med hänsyn till sekretess och säkerhetsskyddsaspekter, sammanställa och tillgängliggöra väsentliga uppgifter om totalförsvaret och dess utveckling över tid. Denna uppgift skulle enligt utredningens bedömning kräva 2 årsarbetskrafter.

Sammantaget bedömer utredningen att det totala anslagsbehovet, om båda uppgifterna läggs till myndighetens uppdrag, uppgår till strax under 70 miljoner kronor per år.

Konsekvenser av förslagen

Utredningen bedömer att förslagen om myndighetens uppgifter, inriktning och verksamhetsförutsättningar kommer att bidra till att skapa en bättre helhetsbild av och överblick över totalförsvaret. Vidare kommer regeringen att kunna få utvecklade kunskapsunderlag för att styra inriktningen för totalförsvaret så att den ger avsedd effekt och att offentliga medel används effektivt. Utredningens förslag till kompetenssammansättning vid Totalförsvarsanalys bedöms ge rimliga förutsättningar för en myndighet av begränsad storlek att hantera ett så omfattande verksamhetsområde som totalförsvaret.

Inrättande av en ny myndighet medför nya kostnader för staten. Utredningen utgår från att de kostnader som följer av förslagen ska finansieras inom de ekonomiska ramar som angivits för det militära och civila försvaret för försvarsbeslutsperioden 2021–2025. Utredningen förordar att kostnaderna för den nya myndigheten finansieras från anslag 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap.

Utredningens förslag bedöms ha begränsade eller inga negativa konsekvenser för aktörerna inom totalförsvaret eller i övrigt för andra frågor som utredningar har att beakta.