Effektivare kontrollmöjligheter i systemen för rot, rut, grön teknik och personalliggare

I betänkandet behandlar utskottet proposition 2025/26:282 Effektivare kontrollmöjligheter i systemen för rot, rut, grön teknik och personalliggare. Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2. I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.

Det har väckts två följdmotioner med anledning av propositionen.

I ärendet föreslår utskottet på eget initiativ ytterligare en ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244). Utskottets lagförslag finns i bilaga 3.

Riksdagen antar regeringens förslag om effektivare kontroll-möjligheter i systemen för rot, rut, grön teknik och personalliggare.

Regeringen beslutade i juni 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över uppgifterna på individnivå i arbetsgivardeklarationen och vissa frågor kopplade till personalliggare samt till skattereduktion för hushållsarbete och grön teknik. Utredningen överlämnade den 30 augusti 2024 sitt slutbetänkande Effektivare kontrollmöjligheter i systemen för rot, rut, grön teknik och personalliggare (SOU 2024:61). I slutbetänkandet lämnar utredningen förslag som gäller regelverken för skattereduktion för hushållsarbete och installation av grön teknik samt regelverket för personalliggare.

Skatteverket lämnade den 11 oktober 2021 en skrivelse till Finans­departementet om förslag till ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) för att möjliggöra efterbeskattning om det föranleds av ett beslut om återbetalning i ett ärende eller mål enligt lagen om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete (2009:194) eller lagen om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik (2020:1066). Skatteverket föreslog även justerade tidpunkter för beräkning av kostnadsränta vid återbetalning enligt dessa lagar. Till skrivelsen bifogades promemorian Några frågor om förfarandet vid skattereduktion.

Regeringen bedömer att det finns behov av åtgärder för att underlätta och förbättra Skatteverkets kontroll av företag som utför hushållsarbete och installation av grön teknik, för att motverka risken för skatteundandragande, fusk och arbetslivskriminalitet.

I propositionen föreslås ändringar i regelverken för skattereduktion för hushållsarbete och installation av grön teknik samt i regelverket för personalliggare. När det gäller företag som får utbetalning enligt regelverken om skattereduktion för hushållsarbete och grön teknik finns det dessutom ett särskilt intresse av att upprätthålla en god kontrollverksamhet, eftersom det är skattemedel som används till utbetalningarna. Det är nödvändigt för regelverkens funktion och legitimitet att träffsäkra och tillräckliga kontroller görs dels av att utbetalningarna är korrekta, dels av att de utbetalda medlen och de arbetskostnader som de avser att vara betalning för redovisas korrekt till grund för betalningsmottagarens skatter och avgifter.

En skyldighet att ange om underentreprenörer eller bemanningsföretag har eller inte har anlitats

Regeringen föreslår att utförare i sin begäran till Skatteverket om utbetalning ska ange om underentreprenörer eller bemanningsföretag har eller inte har anlitats för hushållsarbetet eller installationen av grön teknik.

Skälen för regeringens förslag är att sådan information är värdefull som underlag för Skatteverkets riskbaserade kontroller. Skatteverket kan genom informationen på ett mer träffsäkert sätt bedöma vilka utförare det kan vara motiverad att göra en fördjupad granskning av. Den föreslagna uppgifts­skyldigheten kan antas medföra ett högst begränsat merarbete för utföraren. Uppgiftsskyldigheten ska inte vara sanktionerad.

Regeringen föreslår att uppgifterna i en begäran om utbetalning ska lämnas på heder och samvete.

Det finns risk för att oriktiga uppgifter som lämnas i en begäran om utbetalning leder till felaktiga utbetalningar till utförare och felaktig skattereduktion för köpare. För att ytterligare inskärpa vikten av att de uppgifter som lämnas i en begäran om utbetalning ska vara fullständiga och sanningsenliga bör de lämnas på heder och samvete. Ett sådant krav kan verka avhållande på uppgiftslämnaren från att medvetet eller på grund av slarv lämna felaktiga uppgifter. Ett sådant krav får också betydelse i förhållande till bestämmelserna om osann försäkran i 15 kap. 10 § brotts­balken. Kravet möjliggör ett straffansvar enligt brottsbalken och en möjlighet att fatta beslut om företagsbot.

Regeringen föreslår att Skatteverket ska få förelägga den som är eller kan antas vara bokföringsskyldig enligt bokföringslagen eller som är en annan juridisk person än ett dödsbo att lämna uppgift om en rättshandling med någon annan. Föreläggandet ska avse förhållanden som har betydelse för Skatteverkets kontroll av en utbetalning till någon annan än den som föreläggs. Om det finns särskilda skäl ska föreläggandet få avse förhållanden som har betydelse för Skatteverkets kontroll av en begäran om utbetalning innan utbetalningen har gjorts. Föreläggandet ska få förenas med vite om det finns anledning att anta att det annars inte följs. Om den som ska föreläggas är en juridisk person gäller det även ställföreträdare för den juridiska personen. Ett beslut om föreläggande förenat med vite ska gälla omedelbart. Ett beslut om föreläggande utan vite ska inte få överklagas.

Föreläggandet ska inte få förenas med vite om det finns anledning att anta att den som ska föreläggas har begått en gärning som är straffbelagd och föreläggandet avser utredning av en fråga som har samband med den misstänkta gärningen.

Skälen för regeringens förslag är att det är angeläget att Skatteverket har tillgång till lämpliga och effektiva verktyg för att motverka att systemen för skattereduktion för hushållsarbete och installation av grön teknik missbrukas. Vid kontroll av en begäran om utbetalning för hushållsarbete eller installation av grön teknik kan det finnas behov av att hämta in uppgifter från någon annan än utföraren för att kunna säkerställa att de uppgifter som har lämnats i eller i samband med begäran är korrekta.

Kretsen av personer som ska kunna föreläggas bör vara densamma som den som gäller enligt bestämmelsen om tredjemansföreläggande i skatte­förfarandet (se 37 kap. 9 § skatteförfarandelagen 2011:1244, förkortad SFL).

Regeringen bedömer att det finns behov av ändringar i regelverket för personalliggare i syfte att effektivisera arbetet mot skatteundandragande, fusk, regelöverträdelser och arbetslivskriminalitet.

Reglerna om personalliggare har varit i kraft under lång tid. Den översyn 2022 års skatteförfarandeutredning har genomfört visar att det finns områden där systemet med personalliggare kan förbättras och effektiviseras.

Regeringen föreslår att Skatteverket vid ett kontrollbesök ska få utreda om det finns behov av kontroll av uppgiftsskyldighet enligt 15, 26 eller 29–32 kap. SFL för den som beslutet om kontrollbesök gäller eller för den som utför eller kan antas utföra arbete i verksamhetslokalen eller på byggarbetsplatsen. Skatteverket ska inte få besluta om kontrollbesök enbart för detta ändamål, utom när kontrollbesöket gäller en näringsidkare som bedriver byggverksamhet på en byggarbetsplats där en skyldighet att tillhandahålla utrustning för att föra en elektronisk personalliggare inte har fullgjorts.

Skatteverket får besluta om kontrollbesök för att kontrollera att den som är eller kan antas vara skyldig att föra personalliggare eller tillhandahålla utrustning så att en elektronisk personalliggare kan föras fullgör sina eventuella skyldigheter. Syftet med kontrollen ska alltså vara att kontrollera att det finns en personalliggare tillgänglig i verksamhetslokalen som uppfyller föreskrivna krav.

Skälen för regeringens förslag är att ge Skatteverket en möjlighet att ställa följdfrågor om uppgifter, eller avsaknad av uppgifter, i personalliggaren eller att ställa frågor om enskildas anställnings- eller uppdragsförhållanden eller om andra arbetsförhållanden. De uppgifter som framkommer vid kontrollbesöket ska även få stämmas av mot varandra och mot andra uppgifter som Skatteverket har tillgång till. Myndigheten skulle få ett bättre underlag för att avgöra om det finns skäl att inleda en granskning. För att få ställa sådana frågor i dag krävs det att Skatteverket först fattar beslut om en s.k. begränsad revision.

Regeringen anser att det är lämpligt att Skatteverket vid kontrollbesök ska få vidta vissa ytterligare åtgärder i syfte att få bättre underlag för en bedömning av om det finns behov att gå vidare med en kontroll som kräver att beslut fattas om (i första hand) en begränsad revision. Kontrollbesöken skulle därmed kunna användas på ett mer effektivt sätt.

Regeringen föreslår därför att ett nytt ändamål för kontrollbesök införs. Det ska framhållas att avsikten med den föreslagna förändringen av regelverket för kontrollbesök inte är att förändra det huvudsakliga syftet med kontrollbesök. Det huvudsakliga syftet ska även fortsatt vara att kontrollera dokumentations­skyldigheten.

Regeringen föreslår att för en verksam person som ska vara dokumenterad i en personalliggare, men som har en annan arbetsgivare än den näringsidkare som ansvarar för personalliggaren, ska uppgifter som identifierar personens arbetsgivare dokumenteras i personalliggaren. Med arbetsgivare ska avses den som har ansvar för att betala arbetsgivaravgifter och göra skatteavdrag på den verksamma personens ersättning för arbetet.

Med uppgifter som identifierar arbetsgivaren bör avses samma uppgifter som ska anges för den näringsidkare som omfattas av kravet på att föra personalliggare, dvs. uppgifter om näringsidkarens namn och personnummer, samordningsnummer, organisationsnummer eller motsvarande utländska nummer. Regeringen avser att återkomma med en sådan reglering i förordning.

Regeringen föreslår att en elektronisk personalliggare ska vara utformad så att uppgifter i den kan överföras elektroniskt till Skatteverket. Det ska göras om Skatteverket vid ett kontrollbesök begär det eller om Skatteverket begär in uppgifterna för kontroll av uppgiftsskyldighet.

Kraven på elektronisk överföring ingår i skyldigheten att föra personalliggare. För tydlighetens skull bör det dock uttryckligen framgå av lagtexten att kontrollavgift ska tas ut om kraven inte är uppfyllda.

Om uppgifterna inte överförs elektroniskt och detta beror på att personalliggaren inte är utformad så att de kan överföras elektroniskt finns det grund för Skatteverket att påföra kontrollavgift av den anledningen. Beror det i stället på att näringsidkaren, byggherren eller den som bedriver byggverksamhet obstruerar och inte för över uppgifterna fast de tekniska förutsättningarna finns är det också motiverat att påföra kontrollavgift, särskilt eftersom det i en sådan situation är den enskilde som aktivt motarbetar Skatteverkets kontroll. Kontrollavgift bör därför också kunna beslutas om uppgifterna i personalliggaren inte överförs elektroniskt till Skatteverket trots att myndigheten har begärt det vid ett kontrollbesök.

Regeringen föreslår att ett beslut om omprövning som är till nackdel för den som beslutet gäller ska få meddelas efter utgången av tvåårsfristen för omprövning, om det föranleds av ett beslut i ett ärende eller mål om återbetalning enligt lagen om förfarandet vid skattereduktion för hushålls­arbete eller enligt lagen om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik.

Skälen för regeringens förslag är att befintliga bestämmelser kan leda till oönskade resultat i beskattningshänseende. Om Skatteverket beslutar att en utförare ska göra en återbetalning är Skatteverket samtidigt skyldig att minska köparens preliminära skattereduktion i motsvarande mån. Om omprövningen av köparens slutliga skattereduktion kan göras inom tvåårsfristen omprövar Skatteverket den slutliga skattereduktionen och ett belopp som motsvarar den minskade skattereduktionen registreras på köparens skattekonto. Kredite-ringen motsvaras av debiteringen och det blir i de flesta fall ingen effekt på köparens skattekontosaldo.

Att det i dag i vissa fall saknas möjlighet att ompröva köparens slutliga skattereduktion efter utgången av den tvååriga omprövningstvisten och att Skatteverket därmed i vissa fall behöver betala ut pengar felaktigt på grund av att det saknas lagstöd för att ändra den slutliga skattereduktionen hos köparen är en brist som kan minska medborgarnas förtroende för skattesystemet och undergräver fakturamodellens legitimitet.

Genom att införa bestämmelser om följdändring blir systemet med skatte-reduktion inom hushållsarbetet och grön teknik bättre rustat att möta fel och fusk framöver. Förslaget innebär även, ur ett systemvårdsperspektiv, att reciprociteten i systemet med skattereduktion upprätthålls.

I likhet med andra följdändringsbeslut kommer följdändringar som föranleds av beslut om återbetalning av ersättning för hushållsarbete eller installation av grön teknik att kunna meddelas även efter utgången av sexårsfristen, dock inte senare än sex månader från den dag då beslutet om återbetalning meddelades. Det följer av att bestämmelsen i 66 kap. 30 § första stycket SFL blir tillämplig. Dessutom kommer Skatteverket att kunna ompröva en köpares slutliga skatt även om skattebeloppet i fråga är obetydligt, eftersom bestämmelsen i 66 kap. 28 § andra stycket SFL inte tillämpas vid efterbeskattning genom följdändring.

Regeringen föreslår att kostnadsränta ska tas ut från och med den dag en ersättning för hushållsarbete eller installation av grön teknik felaktigt betalas ut till och med den dag då den betalas tillbaka. Om en fordran på återbetalning har lämnats för indrivning ska Kronofogdemyndigheten beräkna kostnads­räntan för tiden efter överlämnandet och driva in även räntan. Kronofogdemyndigheten bör alltså vara den som beräknar och påför kostnadsränta för tiden efter det att fordran har överlämnats för indrivning. Räntesatsen ska motsvara basräntan i 65 kap. 3 § SFL. Detta stämmer överens med hur liknande frågor hanteras bl.a. i fråga om skatter och avgifter och återkrav av omställningsstöd som har lämnats för indrivning. Kronofogde­myndigheten bör också ha ansvar för att driva in kostnadsränta som har påförts sedan fordran överlämnades för indrivning.

Utskottets ställningstagande

Det har inte väckts någon motion som går emot att riksdagen antar regeringens förslag. Mot denna bakgrund och av de skäl som i övrigt anförs i propositionen anser utskottet att riksdagen bör anta regeringens lagförslag.

Riksdagen antar utskottets förslag till lag om ändring i skatte­förfarandelagen.

Av förbiseende har ett fel uppstått i 23 kap. 2 § skatteförfarandelagen (2011:1244). I paragrafen anges vilka kontrolluppgifter som ska lämnas även för begränsat skattskyldiga fysiska personer. Eftersom kontrolluppgift med anledning av automatiskt utbyte av upplysningar om rapporteringspliktiga kryptotillgångar ska lämnas även för begränsat skattskyldiga fysiska personer har 22 d kap. lagts till i den uppräkning som görs i paragrafen.

I samband med en tidigare ändring (prop. 2025/26:69, bet. 2025/26:SkU18, rskr. 2025/26:159) i samma paragraf angavs en felaktig gällande lydelse av lagtexten. Det innebar att hänvisningen till 22 d kap. i paragrafen som en följd av detta fallit bort. Felaktigheten uppstod genom den nya lydelse som paragrafen har fått enligt lagändringen som trädde i kraft den 1 april 2026 genom SFS 2026:115. Genom utskottets lagförslag rättas nu det tidigare felet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen rättar felaktigheten genom att anta utskottets förslag till lag om ändring i skattförfarandelagen (2011:1244).

Utskottet har inte inhämtat yttrande från Lagrådet eftersom ändringarna är av en sådan beskaffenhet att Lagrådets yttrande skulle sakna betydelse.

Riksdagen avslår motionsyrkanden om att regeringen bör införa ett antal ytterligare förändringar i regelverket för personalliggare.

I partimotion 2026/27:8 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 1–6 anförs att Vänsterpartiet överlag välkomnar förslagen i propositionen, men anser att de bör skärpas i vissa avseenden. Motionärerna anför att Skatteverket bör få möjlighet att begära in kompletterande uppgifter om vilka underentreprenörer och/eller bemannings­företag som utföraren använt sig av för att utföra arbetet (yrkande 1).

Vidare anser motionärerna att regeringen bör ge Skatteverket i uppdrag att kraftigt utöka antalet kontroller av personalliggare (yrkande 2). Skatteverket bör också få rätt att samköra elektronisk information i företagens personalliggare mot företagens redovisning av arbetsgivaravgifter på individnivå (yrkande 3).

Regeringen bör också införa ett krav om att samtliga branscher som omfattas av bestämmelserna om personalliggare i skatteförfarandelagen ska gå över till digitala personalliggare (yrkande 4) och det bör införas ett krav på regelbunden elektronisk överföring av uppgifter i personalliggare till Skatteverket (yrkande 5). Slutligen anför motionärerna i yrkande 6 att kontrollavgifterna bör höjas och indexeras i enlighet med utredningens (SOU 2024:61) förslag.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har ställt sig bakom regeringens lagförslag och de överväganden som regeringen har gjort. Utskottet anser mot den bakgrunden att det saknas skäl att rikta något tillkännagivande till regeringen. Motionen bör därför avslås.

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att regeringen ska följa upp de nya reglernas konsekvenser för småföretag.

I motion 2026/27:15 av Helena Wilhelmsson (C) yrkas att regeringen ska följa upp de nya kontrollreglernas konsekvenser för småföretag, särskilt administrativa kostnader, tekniska problem och kontrollavgifter. För Centerpartiet är det av största vikt att arbetslivskriminalitet ska kunna bekämpas kraftfullt. Vägen framåt bör vara myndigheter med rätt verktyg och god samverkan, inte stelbent detaljreglering som försvårar för seriösa, mindre och specialiserade företag. Detta synsätt bör vägleda tillämpningen av de nya reglerna, anser motionären. Skatteverkets kontrollmöjligheter ska vara effektiva, men åtgärderna får inte gå längre än vad som är nödvändigt i det enskilda fallet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har ställt sig bakom regeringens lagförslag och de överväganden som regeringen har gjort. Utskottet anser mot den bakgrunden att det saknas skäl att rikta något tillkännagivande till regeringen. Motionen bör därför avslås.