Kravet på introduktionskurs för övningskörning slopas (TU16)

Utskottets ställningstagande

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens proposition 2025/26:127 Slopat krav på introduktionsutbildning för övningskörning. Vidare behandlas två yrkanden i följdmotioner med anledning av propositionen. En förteckning över behandlade förslag finns i bilaga 1, och regeringens lagförslag finns i bilaga 2.

I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.

Vid utskottets sammanträde den 19 mars 2026 informerade företrädare för Sveriges Trafikutbildares Riksförbund (STR) om förarutbild­ningen.

I sammanhanget kan även nämnas att utskottet tidigare under riksmötet har behandlat frågor som i vissa delar berör förarutbildning i betänkande 2025/26:TU6 Trafiksäkerhet.

I propositionen föreslår regeringen ändringar i körkortslagen (1998:488) som innebär att kravet på introduktionsutbildning för den som övningskör privat och för handledare tas bort. Syftet med att ta bort kravet är att göra det enklare för en blivande förare att övningsköra privat med flera handledare, vilket ökar möjligheterna till mängdträning och medför att de blivande förarna kan komma bättre förberedda till förarprovet. Regeringen föreslår även att dagens regler om Transportstyrelsens tillstånds­givning och tillsyn i fråga om intro­duktionsutbildning tas bort.

Regeringen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 augusti 2026.

Riksdagen antar regeringens förslag till ändringar i körkortslagen och avslår motionsyrkanden om uppföljning av lagändringarna och översyn av förarutbildningen.

Jämför reservation 1 (V, C, MP) och 2 (V, MP).

Kravet på introduktionsutbildning vid privat övningskörning för behörighet B infördes i körkortslagen (1998:488) 2004 och gäller sedan 2006. Kravet in­fördes för att ge handledare och elever ökad färdighet, kunskap och vägledning och syftet var att komma till rätta med brister i övningskörningens planering, struktur och innehåll.

Vid införandet gällde krav på att handledaren och eleven skulle gå introduk­tionsutbildningen tillsammans, vilket ansågs vara av stort pedagogiskt värde. Genom en regeländring 2010 togs detta krav bort. Ändringen motiverades med att kravet ansågs ha medfört en rigid ordning som inte kunde motiveras av de pedagogiska vinsterna av att handledarna går kursen till­sammans med eleverna. Systemet innebar även extra kostnader för de kör­kortstagare och handledare som i vissa fall behövde gå samma kurs flera gånger efter­som de elever som önskade ha fler än en handledare var tvungna att gå kursen flera gånger och de föräldrar som ville vara handledare för flera barn i olika åldrar var tvungna att gå kursen flera gånger, ibland med bara ett par års mellanrum.

Transportstyrelsen utövar tillsyn över introduktionsutbildningen och har rätt att meddela föreskrifter om den.

Under de senaste åren har andelen godkända förarprov sjunkit och detta gäller både kunskapsprov och körprov. Blivande förare kommer allt oftare till prov­tillfället utan att vara tillräckligt förberedda, vilket resulterar i att de under­känns och behöver göra ett nytt prov.

Mot denna bakgrund fick Transportstyrelsen i februari 2023 i uppdrag av regeringen att genomföra en generell översyn av förarutbildningen och föreslå nödvändiga författningsändringar som följer av översynen (TSG 2023-1619). I utredningsuppdraget angav regeringen att översynen ska bidra till ett enkelt och ändamålsenligt förarutbildningssystem och att Transportstyrelsen skulle utgå från Trafikverkets och Transportstyrelsens rapport Förslag på nytt förar­utbild­ningssystem för personbil, behörighet B (TSV 2018-796). Regeringen angav vidare att Transportstyrelsen skulle överväga hur utbildningssystemet kan anpassas till ny teknik och vilka åtgärder som krävs för att körkorts­aspiranter ska komma bättre förberedda till prov. Vid dessa överväganden skulle Transportstyrelsen även beakta den kostnad som utbildningen redan i dag innebär för aspiranterna. Vidare skulle hänsyn tas till Trafikverkets på­gående arbete med att dels göra det enklare för körkortsaspiranter att förstå vägen till körkort och vilka krav som ställs vid prov, dels öka transparensen om Trafikverkets del i förarutbildningssystemet. Transportstyrelsen skulle även hålla sig informerad om den då kommande revideringen av körkorts­direktivet samt under uppdragets genomförande hämta in synpunkter från Statens skolverk, aktörer inom berörda branscher och de aktörer hos vilka förarprov kan avläggas.

I september 2024 presenterade Transport­styrelsen en rapport med ett antal förslag om hur systemet kan utvecklas så att fler blivande förare kommer bättre förberedda till förarprovet och når ett godkänt resultat. Ett av de förslag som lämnades var att ta bort kravet på att den som ska övningsköra privat och den som ska vara handledare ska gå en introduktionsutbildning.

I propositionen föreslår regeringen att dagens krav på att den som övningskör och handledare ska ha genomgått introduktionsutbildning ska tas bort. Som en följd av detta ska även kraven på tillståndsgivning för att bedriva intro­duk­tionsutbildning och bestämmelser om tillsyn över introduktions­utbildning tas bort.

Med hänvisning till vad som framkom i Transportstyrelsens översyn av förarut­bildnings­systemet för behörighet B konstaterar regeringen att introduk­tionsutbildningen inte når de avsedda målen och att den har haft liten eller ingen effekt på strukturen, innehållet och omfattningen i övningskörningen. Regeringen pekar vidare på att det har visat sig att en stor andel av utbildarna har brister i utbildningen, och det har även visat sig vara svårt att anpassa upplägg och innehåll som fullt ut passar både blivande förare och blivande handledare, som är två olika mål­grupper med olika erfarenheter och behov.

Enligt regeringen utgör kravet på introduktionsutbildning en tröskel vid privat övningskörning som kan inskränka möjligheten att på ett smidigt sätt övningsköra privat med flera handledare eftersom alla handledare måste genomgå introduktionsutbild­ningen. Att ta bort kravet på introduktions­utbild­ning innebär enligt regeringen att det blir enklare för en blivande förare att övningsköra privat med flera handledare, t.ex. föräldrar eller andra släktingar. Detta ökar möjligheterna till mängdträning, vilket medför att de blivande förarna kan komma bättre förberedda till förarprovet.

Regeringen bedömer att kravet på introduktionsutbildning inte är ända­målsenligt eftersom det inte har önskad effekt för att öka kvaliteten på den privata övningskörningen för behörighet B. De ökade kostnader och den tidsåtgång som kravet innebär för de blivande förarna och handledarna är enligt regeringen inte motiverade. Regeringen anför att det inte är rimligt att ställa dessa betungande och kostsamma krav på enskilda när de inte kan motiveras utifrån en nytta för den enskilde eller samhället. Enligt regeringen finns det således inte skäl att behålla den nuvarande ordningen med obliga­torisk introduktionsutbildning eller att ersätta intro­duktionsutbild­ningen med krav på en liknande utbildning.

Regeringen bedömer dock samtidigt att det är lämpligt att se över behovet av information till blivande förare och anger att den avser att arbeta vidare med frågan om hur sådana insatser kan göras eftersom det är angeläget att adekvat information når berörda personer inför förarutbildningen. Enligt regeringen regleras ansvaret för information till allmänheten lämpligen inte i lag och bör därför fortsatt hanteras separat.

Regeringen konstaterar slutligen att syftet med förslaget är att obligatoriet för introduktionsutbildning ska tas bort och att det därför saknas skäl att ha kvar dagens regler för tillstånd att bedriva introduktionsutbildning och för tillsyn över introduktionsutbildningen. Enligt regeringen bör därmed även dagens regler om Transportstyrelsens tillståndsgivning och tillsyn i fråga om introduk­tionsutbildning tas bort.

I regeringens proposition konstateras att de företag som bedriver introduk­tions­utbildning kommer att påverkas av de föreslagna ändringarna. Det handlar dels om att introduktionsutbildningen i stor utsträckning inte längre kommer att efter­frågas eftersom den inte är obligatorisk, dels om att det inte längre finns en lika naturlig kontaktyta mellan trafikskolor och den blivande föraren. I dag är merparten av de som bedriver introduktionsutbildning trafikskolor, men det förekommer också företag som bedriver introduktions­utbildning utan att vara trafik­skolor.

Regeringen bedömer att de föreslagna ändringarna kommer att innebära minskade kostnader för blivande förare och handledare. Att personer som ska handleda en blivande förare vid privat övningskörning inte längre kommer att behöva gå en introduktionsutbildning kan enligt regeringen leda till att fler väljer att bli handledare. Regeringen bedömer samtidigt att borttagandet av kravet på introduktionsutbildning i vissa fall kan medföra risker för att den privata övningskörningen blir mer ostrukturerad och att fler kan komma sämre förberedda till proven. Möjligheterna till ökad mängdträning bedöms dock kunna leda till att den som klarar av förarproven och får körkort har större körvana, och förslaget bedöms ha positiva effekter som uppväger de nämnda riskerna.

Att de föreslagna ändringarna kan leda till att vissa elever riskerar att vara sämre förberedda inför prov kan enligt regeringens bedömning få en viss effekt för Trafikverket när det gäller fler prov och väntetider. För Transport­styrelsen kan de föreslagna ändringarna innebära minskade kostnader för såväl tillståndsgivning som tillsyn.

Regeringen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 augusti 2026.

Malin Östh m.fl. (V) anser i kommittémotion 2025/26:3927 att regeringen bör tillsätta en statlig offentlig utredning om hur förarutbildningen kan om­formas och förbättras, baserat på Transportstyrelsens förslag. Enligt motionärerna framgår det av både Transportstyrelsens rapport och de efter­följande remissvaren att det finns ett behov av att se över förarutbildnings­systemet.

Ulrika Heie m.fl. (C) betonar i kommittémotion 2025/26:3940 behovet av en kontrollstation och att regeringen inom fem år efter ikraftträdandet åter­kommer till riksdagen med en analys av vilka konsekvenser den ändrade lagstiftningen fått. Motionärerna understryker att möjligheten att på ett bra och säkert sätt utbilda sig och ta körkort har stor betydelse.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill liksom regeringen framhålla att det är viktigt att förar­utbild­ningen är ändamålsanpassad och effektiv. Mot bakgrund av vad som har uppmärksammats om att introduktions­ut­bildningen för behörighet B inte når de avsedda målen och att den har haft en liten eller ingen effekt på strukturen, innehållet och omfattningen i övnings­körningen ställer sig utskottet bakom det förslag till lagändring som regeringen har presenterat. Utskottet har tagit del av och ser positivt på regeringens lagförslag som innebär att dagens krav på att den som övningskör och handledaren ska ha genomgått introduktions­utbildning tas bort. Enligt regeringen innebär borttagandet av det nuvarande kravet på introduktions­utbildning att det blir enklare för blivande förare att övningsköra privat med flera handledare, vilket i sin tur ökar möjligheterna till mängdträning och medför att de blivande förarna kan komma bättre för­beredda till förarprovet. Utskottet välkomnar detta och anser att regeringens förslag bidrar till ett enkelt och ändamålsenligt förar­utbildningssystem. Med anledning av att kravet på introduktions­utbildning tas bort har utskottet inte heller något att invända mot regeringens förslag om att kraven på tillstånds­givning för att bedriva introduktions­utbildning och bestämmelser om tillsyn över introduktions­utbildning tas bort. Utskottet anser därmed att riksdagen bör anta regeringens lagförslag.

När det gäller motionsförslaget om en kontrollstation och att regeringen inom fem år efter ikraftträdandet ska återkomma till riksdagen med en analys av vilka konsekvenser den ändrade lagstiftningen har fått anser utskottet att det i dagsläget inte finns anledning att ställa sådana specifika krav. Utskottet förut­sätter att regeringen löpande följer upp att beslutad lagstiftning har fått avsedd effekt och vidtar åtgärder om det skulle visa sig finnas behov av detta. Därmed anser utskottet att riksdagen bör avslå motion 2025/26:3940 (C).

Utskottet vill framhålla att möjligheten att på ett bra och säkert sätt utbilda sig och ta körkort har stor betydelse och att körkorts­utbildningen är en central del i att säkerställa trafiksäkerheten och skapa trygga förare.

När det gäller motionsförslaget om att regeringen bör tillsätta en statlig offentlig utredning om hur förarutbildningen kan omformas och förbättras, baserat på Transportstyrelsens förslag, konstaterar utskottet att den översyn av systemet för förarutbildning som Transportstyrelsen har genomfört på regeringens uppdrag är både utförlig och gedigen. Utskottet påminner vidare om att Transportstyrelsens uppdrag har genomförts med beaktande av den tidigare genomförda översynen om ett nytt förarutbildningssystem för person­bilar som Trafikverket och Transport­styrelsens redovisade i mars 2019. Utskottet vill i sammanhanget framhålla att det är positivt att Transport­styrelsen under arbetet med över­synen har hållit olika typer av samråd med berörda myndigheter samt bransch- och intresseorganisa­tioner. Sammantaget anser utskottet att de redan genomförda översynerna belyser det nuvarande systemet för förarutbildning på ett utförligt sätt och att de således bör kunna tillgodose behovet av underlag om ytterligare regeländringar behövs inom området.

Utskottet gör vidare samma bedömning som regeringen, dvs. att det är lämpligt att se över behovet av information till blivande förare i linje med Transportstyrelsens rapport. Mot bakgrund av att det är angeläget att adekvat information når berörda personer inför förarutbildningen välkomnar utskottet regeringens uttalande om att den avser att arbeta vidare med frågan om hur sådana insatser kan göras. Därmed anser utskottet att riksdagen bör avslå motion 2025/26:3927 (V).