Utökat förbud mot spel på kredit (KrU3)

Riksdagen antar regeringens lagförslag med den ändringen att lagändringen ska träda i kraft den 1 maj 2026.

Regeringen föreslår i propositionen att det i spellagen ska införas ett förbud mot att licenshavare och spelombud tillåter eller medverkar till att spel om pengar finansieras med krediter. Licenshavare och spelombud ska enligt regeringens förslag även vidta lämpliga åtgärder för att motverka att spel finansieras med krediter. Regleringen är en utvidgning av det kreditförbud som i dag finns i spellagen och som innebär att licenshavare och spelombud inte får erbjuda eller lämna kredit för spelinsatser.

Syftet med den nya regleringen är att motverka skuldsättning med anledning av spel om pengar. Kraven ska gälla för alla licenspliktiga former av spel och oavsett hur spelet tillhandahålls. Det ska dock finnas en möjlighet för Spelinspektionen att besluta om undantag från förbuden för vissa aktörer med licens för allmännyttiga ändamål.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning att det behövs en ny, mer heltäckande reglering som motverkar att spel betalas med hjälp av kredit eftersom det kan leda till ökat spelande och till att spelare spelar utöver sin ekonomiska förmåga. Utskottet anser att den föreslagna utvidgade regleringen också har ett viktigt signalvärde om att spel inte ska finansieras med krediter. Med hänsyn till detta och de skäl som anförs i propositionen bör riksdagen anta regeringens förslag till ändringar i spellagen, och utskottet tillstyrker således propositionen, dock med den ändringen att lagändringen ska träda i kraft den 1 maj 2026. Ändringen av tidpunkten för ikraftträdandet beror på att berörda aktörer behöver längre förberedelsetid. När det gäller ikraftträdandet bedömer utskottet att Lagrådets granskning enligt 10 kap. 5 § första stycket riksdagsordningen skulle sakna betydelse på grund av frågans art.

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om undantag för spel för allmännyttiga ändamål.

Jämför reservationen (MP).

Mats Berglund m.fl. (MP) föreslår i motion 2025/26:3820 ett tillkännagivande till regeringen om att spel för allmännyttiga ändamål bör undantas från förbudet mot spel på kredit. Motionärerna anser att det föreslagna förbudet är ett trubbigt verktyg som riskerar att få oproportionerligt stora negativa konsekvenser för svenskt föreningsliv och civilsamhällets ideella organisationer, vilket är i strid med målet för spelpolitiken om att värna allmännyttiga intäkter från spel. Regeringens förslag att Spelinspektionen ska kunna tillåta undantag i enskilda fall är enligt motionärerna otillräckligt och skapar en administrativ börda och en osäkerhet för de allmännyttiga organisationerna.

Regeringen föreslår att den nya regleringen av spel på kredit ska gälla för samtliga licenspliktiga spelformer och oavsett hur spelet tillhandahålls.

Regeringen anser att det finns mycket som talar för att regleringen bör gälla för alla licenspliktiga spelformer. Som utgångspunkt är allt spel om pengar riskfyllt. Alla de spel som omfattas av spellagens licenskrav är sådana som i tidigare lagstiftningsärenden bedömts vara så pass riskabla att de inte ska få bedrivas utan licens. Det bör även framhållas att även spel som innebär en förhållandevis låg risk för spelproblem kan leda till skuldsättning. Det krävs åtgärder för att motverka skuldsättning med anledning av spel om pengar.

Frågan är om de nya kraven trots det inte bör gälla för vissa spelformer. Det är viktigt att de krav som ställs på licenshavare och spelombud är väl motiverade och inte leder till orimliga eller oproportionerliga konsekvenser. Det gäller inte minst för sådana lotterier som tillhandahålls av allmännyttiga organisationer eftersom en del av det riksdagsbundna målet för spelpolitiken är att ge sådana organisationer goda förutsättningar till intäkter från spel.

Som utgångspunkt får förslaget samma konsekvenser för allmännyttiga organisationer som för andra aktörer som tillhandahåller spel. Eftersom de allmännyttiga lotterierna i vissa fall kan få undantag från dagens kreditförbud förekommer det dock att licenshavare erbjuder sina kunder krediter för sådant spel. Den nya regleringen är dessutom bredare och omfattar fler betalnings-upplägg än det nu gällande kreditförbudet. Det får till följd att vissa betalningsupplägg som i dag används av allmännyttiga organisationer inte längre kommer att vara tillåtna. Regeringen gör bedömningen att allmän-nyttiga lotterier bör kunna ges undantag även från vissa krav i den nya regleringen under vissa särskilda förutsättningar. Genom undantaget kan allmännyttiga lotterier behålla sina betalningsupplägg om det finns särskilda skäl och under förutsättning att licenshavaren vidtar åtgärder för att krediterna inte ska kunna överstiga en viss nivå. Undantaget är avsett att endast tillämpas i mycket speciella undantagsfall. De flesta allmännyttiga lotterier kommer därför, liksom andra aktörer på spelmarknaden, att behöva anpassa sig för att följa den nya regleringen.

Kraven, och konsekvenserna av förslaget, varierar beroende på hur spelet tillhandahålls. Enligt regeringen får förslaget inte sådana långtgående konsekvenser som skulle kunna bli en följd av ett kreditförbud som tolkas strikt och som kräver manuella kontroller av alla betalkort. Enligt regeringens mening är det i spelregleringen tydligt att allmännyttiga lotterier har en särskild ställning på spelmarknaden med olika villkorslättnader. Regeringen anser att det faktum att allmännyttiga lotterier, i likhet med vad som gällt tidigare, omfattas av en spelansvarsbestämmelse inte bör uppfattas som att de likställs med andra spelbolag på ett sätt som påverkar deras affärsmöjligheter.

Allmännyttiga lotterier som tillhandahålls av licenshavare eller ombud online bör inte drabbas av några större kostnader eller svårigheter att följa förbudet. Vid sådan försäljning bör aktörerna bl.a. – i förekommande fall – ta bort kreditkort och krediter via tredje part som betalningsalternativ. Lotterier tillhandahålls vidare bl.a. i spelbutiker och i dagligvaruhandeln, vid olika sportevenemang och av privatpersoner på uppdrag av olika föreningar som är förmånstagare till lotteriet. Bingospel tillhandahålls i särskilda bingohallar. När lotterier tillhandahålls på fysiska platser är innebörden av det föreslagna förbudet i stort sett detsamma som för fysiska spelombud. I många fall, t.ex. när lotterier säljs av privatpersoner eller i bingohallar, kan det dock antas att kunder mer sällan erbjuds möjlighet att betala med kontokort. Sammanfatt-ningsvis gör regeringen bedömningen att förslaget inte leder till sådana oproportionerliga konsekvenser att allmännyttiga lotterier helt bör undantas från kreditförbudet.

Ett antal remissinstanser anser att förbudet inte bör gälla vid försäljning av spel genom fysiska spelombud. Regeringen anser att en ordning där det är tillåtet att betala ett visst spel med kreditkort, eller andra krediter, vid köp hos ett fysiskt spelombud, men inte genom andra försäljningskanaler, framstår som inkonsekvent och märkligt och talar starkt emot en reglering som gör skillnad på olika försäljningssätt.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar likt regeringen att allt spel som omfattas av spellagens licenskrav har bedömts vara så pass riskabelt att det inte ska få bedrivas utan licens. Dessutom konstaterar utskottet att även spel som innebär en låg risk för spelproblem kan leda till skuldsättning. Utskottet delar inte motionärernas uppfattning att regeringens förslag, att regleringen ska omfatta alla licenspliktiga spel, leder till sådana oproportionerliga konsekvenser för spel för allmännyttiga ändamål att de helt bör undantas från kreditförbudet. Utskottet ser därmed inget skäl att rikta något tillkännagivande till regeringen och motion 2025/26:3820 (MP) avstyrks därmed.

av Mats Berglund (MP).

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

2025/26:3820 av Mats Berglund m.fl. (MP).

Jag anser att det föreslagna förbudet är ett trubbigt verktyg som riskerar att få oproportionerligt stora negativa konsekvenser för svenskt föreningsliv och civilsamhällets ideella organisationer, vilket är i strid med målet för spel-politiken om att värna allmännyttiga intäkter från spel. Under remissrundan har samstämmig kritik framförts från idrottsrörelsen och övriga civilsamhället, vars verksamhet kan bli hårt drabbad om denna finansieringskälla skulle försvinna. De intäkter som genereras från lotterier är i dag avgörande för att finansiera barn- och ungdomsidrott, kulturverksamhet, sociala insatser och mycket annat som bygger samman vårt samhälle. Det handlar om spelformer med låg risk, som fysiska lotter, som nu riskerar att drabbas hårt av ett förbud som är avsett att träffa högriskspel online.

Regeringens förslag om att Spelinspektionen ska kunna ge undantag i enskilda fall är otillräckligt. Det skapar en administrativ börda och en osäkerhet för de allmännyttiga organisationerna. I stället för en byråkratisk och oförutsägbar undantagsprocess bör spel för allmännyttiga ändamål helt undantas från lagstiftningen. Detta skulle vara en proportionerlig och ändamålsenlig avvägning som värnar civilsamhällets finansiering, samtidigt som det övergripande målet att motverka spelproblem kvarstår.

Med anledning av det som nämnts ovan anser jag att riksdagen bör rikta ett tillkännagivande till regeringen om att undanta spel för allmännyttiga ändamål från förbudet mot spel på kredit.