Riksrevisionens årsredovisning för 2025 (KU17)

Utskottets ställningstagande

Bilaga 1 Förteckning över behandlade förslag

Bilaga 2 Externrevisorns revisionsberättelse

Tabell 2 Verksamhetens kostnader och lämnade bidrag samt andra intäkter än från anslag och inkomsttitel

Tabell 12 Antal chefer fördelat på kvinnor och män per den 31 december 2023–2025

för 2025 till handlingarna.

Riksrevisionen leds av en riksrevisor som är chef för myndigheten och en ställföreträdande riksrevisor med titeln riksrevisionsdirektör. Kopplat till Riksrevisionen finns även riksdagens råd för Riksrevisionen och ett vetenskapligt råd.

Riksrevisionen var under 2025 organiserad på sex avdelningar:

– avdelningen för ledningsstöd och verksamhetsstöd.

Under 2025 genomförde Riksrevisionen en rad organisatoriska förändringar i syfte att stärka styrning, utveckling och stöd till verksamheten. Förändringarna skedde inom och mellan avdelningarna utan att påverka organisationens övergripande struktur.

Den 1 september inrättades en enhet för utveckling och förvaltning under avdelningen för ledningsstöd och verksamhetsstöd. Samtidigt skapades en ny enhet för styrning, planering och uppföljning. I samband med detta flyttades ansvarsområdena för internt stöd och it från kommunikationsavdelningen till olika enheter inom avdelningen för ledningsstöd och verksamhetsstöd. Ansvaret för registratur flyttades från kommunikationsavdelningen till rätts­avdelningen. Syftet med förändringen var att stärka utvecklings- och förvaltningsarbetet samt att förbättra hanteringen av digitala resurser och informationsstyrning.

I oktober fattade riksrevisorn beslut om att inrätta en ledningsstab under myndighetens ledning fr.o.m. den 1 januari 2026. Denna organisations­förändring syftade till att samla funktioner direkt under ledningen och till att skapa en effektiv struktur för planering, uppföljning och strategiskt stöd. Ledningsstaben består av medarbetare från den tidigare enheten för styrning, planering och uppföljning samt från säkerhetsenheten.

Under hösten 2025 beslutade riksrevisorn även att funktionen för teknik, innovation och data, inom avdelningen för ledningsstöd och verksamhetsstöd, skulle ingå i avdelningen för effektivitetsrevision från den 1 januari 2026. Syftet med förändringen var att stärka kopplingen mellan utvecklingsarbetet och granskningsverksamheten.

Riksrevisorn bedömer att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten varit betryggande under den period som årsredovisningen avser (s. 56).

Riksrevisorn bedömer i samband med undertecknandet av års­redovisningen om den interna styrningen och kontrollen är betryggande. Denna bedömning grundar sig bl.a. på det löpande arbetet med riskhantering inom ramen för den ordinarie planerings- och uppföljningsprocessen samt en avstämning med ledningsgruppen i samband med att årsredovisningen tas fram.

Under året har ledningsgruppen genomfört riskanalyser, och risk­minimerande åtgärder har införts, bl.a. kopplat till områdena ekonomistyrning, anpassning till teknisk utveckling och informationshantering. Riskerna har omvärderats vid varje tertialuppföljning utifrån de åtgärder som genomförts.

Internrevisionen är en del av granskningen av Riksrevisionens verksamhet. Den bidrar med värdefulla insikter som Riksrevisionen kan använda när myndigheten utvecklar verksamheten. Enligt internrevisionsplanen för 2025 har två granskningar genomförts: granskning av ärendehanteringsprocessen och granskning av inköps- och upphandlingsprocessen. Granskningarna har resulterat i ett flertal rekommendationer, och Riksrevisionen har arbetat med åtgärder för att hantera rekommendationerna. Åtgärderna följs upp efter varje tertial. Internrevisionen genomförde under 2025 dessutom ett rådgivnings­uppdrag som gäller kopplingen mellan den långsiktiga planeringen och granskningsplanen.

Riksrevisionen bedömer att myndigheten har goda förutsättningar inför 2026 eftersom den under 2025 fortsatte att ha en balanserad kostnads- och intäkts­struktur.

Anslag m.m.

Riksrevisionens verksamhet finansieras i huvudsak genom ett förvaltnings­anslag (2:5 Riksrevisionen) och ett biståndsanslag (1:5 Riksrevisionen: Inter­nationellt utvecklingssamarbete). Det kan även nämnas att Riksrevisionen under året har tagit ut avgifter för uppdrag som rör granskning av inter­nationella organisationer.

De medel Riksrevisionen hade tillgängliga för anslaget 2:5 Riksrevisionen under 2025 var 400,8 miljoner kronor (tabell 1). De består av 390,9 miljoner kronor i tilldelade medel och ett ingående anslagssparande på 9,9 miljoner kronor. Anslagsförbrukningen var 391,9 miljoner kronor, vilket innebär ett utgående anslagssparande på 8,8 miljoner kronor.

Årets tilldelade medel för anslaget 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete var 50,0 miljoner kronor. Det tillgängliga beloppet var 50,5 miljoner kronor, inklusive ett ingående anslagssparande på 0,5 miljoner kronor (tabell 1). Anslagsförbrukningen var 49,7 miljoner kronor, vilket innebär ett utgående anslagssparande på 0,8 miljoner kronor.

Riksrevisionens totala nettokostnader för 2025 var 441,7 miljoner kronor (tabell 2). Det är en ökning med 6,4 miljoner kronor jämfört med 2024, vilket ligger i linje med föregående års nivå.

Kostnaderna ökade med 5,8 miljoner kronor, vilket motsvarar 1,3 procent jämfört med 2024 (tabell 2), och beror på ett generellt högre pris- och löneläge.

Intäkterna minskade något med anledning av lägre ränteintäkter. Kostnads­ökningarna låg inom effektivitetsrevisionen medan kostnaderna inom den årliga revisionen och den internationella verksamheten i stället minskade något (se vidare nedan).

Tabell 2 Verksamhetens kostnader och lämnade bidrag samt andra intäkter än från anslag och inkomsttitel

Bedömning m.m.

Riksrevisionens samlade bedömning är att myndigheten har genomfört sitt uppdrag i enlighet med god revisionssed och bidragit till att statens verksamhet redovisas på ett rättvisande sätt. Riksrevisionen bedömer också att myndigheten bidragit till att verksamheten som redovisas bedrivs med god intern styrning och kontroll. Detta innebär att målet för den årliga revisionen har uppfyllts på ett tillfredsställande sätt.

Under 2025 slutförde Riksrevisionen granskningen av årsredovisningar för räkenskapsåret 2024. Totalt lämnades revisionsberättelser för samtliga 226 myndigheter och andra organisationer som omfattades av myndighetens upp­drag 2025, inklusive årsredovisningen för staten.

Antalet modifierade revisionsberättelser var 26 för räkenskapsåret 2024 (för räkenskapsåret 2023 var antalet modifierade revisionsberättelser 17, och för 2022 var det 13). Antalet modifierade revisionsberättelser har ökat jämfört med tidigare år men är fortfarande på en relativt låg nivå, enligt Riks-revisionen. Över 88 procent av de revisionsberättelser Riksrevisionen lämnat är i standardutformning, vilket innebär att man inte funnit några väsentliga fel i granskningen. Det visar att de flesta myndigheterna fortfarande redovisar sin verksamhet på ett rättvisande sätt.

Anledningen till att en myndighet får en modifiering varierar. De vanligaste väsentliga felen 2024 var dels flera års ackumulerade över- eller underskott i avgiftsbelagd verksamhet med full kostnadstäckning som ekonomiskt mål dels överskridna bemyndiganderamar.

Två av de 26 myndigheter som fick en modifierad revisionsberättelse 2024 fick det även 2023, men då för andra väsentliga fel. Av de 17 myndigheter som fick en modifierad revisionsberättelse 2023 upprepade ingen föregående års väsentliga fel, och 15 av dessa myndigheter fick en revisionsberättelse i standardutformning.

Nettokostnaderna för den årliga revisionen minskade med 0,5 miljoner kronor, vilket motsvarar 0,3 procent jämfört med föregående år (tabell 3). Antalet arbetade timmar minskade med 2 000, motsvarande 2 procent jämfört med föregående år (tabell 4). Minskningen beror på att mindre tid lagts på områdes­bevakning. Behovet av områdesbevakning kan variera från år till år beroende på hur stora förändringar som sker inom området.

Revision av myndigheter m.fl.

Revision av myndigheter m.fl.

Riksrevisionen granskar Östersjöstaternas råd (Council of the Baltic Sea States). Verksamheten är avgiftsfinansierad och ingår i de internationella revisionsuppdrag som Riksrevisionen bedriver med stöd av lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen. För 2025 uppstod ett underskott på 20 000 kronor, vilket minskade det ackumulerade överskottet (tabell 5).

Bedömning m.m.

Riksrevisionens samlade bedömning är att myndigheten har levererat oberoende underlag av hög kvalitet till riksdagen och därigenom främjat en utveckling som gör att staten får ett effektivt utbyte av sina insatser. Målet för effektivitetsrevisionen har därmed uppfyllts på ett tillfredsställande sätt.

Under 2025 publicerade Riksrevisionen 36 granskningsrapporter, vilket är en markant ökning jämfört med föregående år. Antalet granskningar under året är det tredje högsta sedan Riksrevisionen bildades 2003. Det ökade antalet granskningar är resultatet av ett riktat arbete för att öka effektiviteten i granskningsverksamheten.

Av de 36 granskningsrapporter som publicerades under 2025 inleddes 1 under 2025, 27 under 2024 och 8 under 2023. En genomsnittlig granskning tar cirka ett år att genomföra. Under 2025 inledde Riksrevisionen 35 granskningar och totalt bedrevs 74 granskningar, vilket är fler än under 2024 (tabell 6). Vid årets slut pågick 38 granskningar.

Nettokostnaderna för effektivitetsrevisionen var under 2025 något högre än under föregående år (tabell 7). Andelen nettokostnader som avser granskning ökade, medan andelen som avser omvärldsbevakning minskade. Fördelningen mellan granskning, omvärldsbevakning samt metodutveckling och utbildning varierar något över åren.

Styckkostnaden per publicerad granskning och antalet redovisade timmar per publicerad granskning har minskat i förhållande till föregående år (tabell 8).

Verksamhetsgrenen internationell verksamhet omfattar två delar: inter­nationellt utvecklingssamarbete och internationell samverkan. Nedan finns en ekonomisk sammanställning för hela verksamhetsgrenen (tabell 9–10). Bedömning m.m. samt kostnader och tid redovisas separat i följande avsnitt.

I det internationella utvecklingssamarbetet bidrar Riksrevisionen till att stärka kapaciteten och förmågan att bedriva revision enligt internationella standarder, i syfte att skapa ökad transparens och fungerande system för ansvars­utkrävande. Sammantaget bedömer Riksrevisionen att myndigheten bidrog till att bygga revisionsmyndigheters kapacitet på ett tillfredsställande sätt 2025.

Under 2025 genomförde Riksrevisionen internationellt utvecklings­samarbete på global, regional och bilateral nivå. Genom bilateralt och regionalt samarbete gav Riksrevisionen stöd till 63 revisionsmyndigheter. De externa utvärderingarna av Riksrevisionens samarbeten med engelsktalande södra Afrika, Oceanien och Östafrika visade att Riksrevisionen bidragit till att stärka samarbetspartnernas förmåga.

Riksrevisionens internationella utvecklingssamarbete ska bedrivas i enlighet med Organisationen för ekonomiskt samarbete och utvecklings­biståndkommittés (OECD-Dac) definition av bistånd och med målen för Sveriges internationella utvecklingssamarbete. Inriktningen är att Riks­revisionens samarbetsavtal ska löpa över fem år, då myndigheten bedömer att det krävs långsiktighet för att skapa hållbara effekter. För att myndigheten ska kunna utvecklas på ett bra sätt arbetar Riksrevisionen som regel med flera verksamhetsområden; utöver revision stöttar man t.ex. sina samarbetspartners inom ledaskap och kommunikation.

Under 2025 medverkade 57 medarbetare till att genomföra Riksrevisionens samarbetsprojekt; 2024 var motsvarande antal 50.

Kostnaderna för det internationella utvecklingssamarbetet var marginellt lägre 2025 (49 732 000 kronor) än tidigare år (2024: 50 054 000 kronor, 2023: 50 002 000 kronor). Verksamheten bedrevs 2025, liksom de två föregående åren, i nivå med anslaget.

Sammantaget gör Riksrevisionen bedömningen att myndigheten genom sitt aktiva engagemang har bedrivit internationell samverkan på ett tillfreds­ställande sätt.

Under 2025 bedrev Riksrevisionen internationell samverkan med målet att förbättra sin revision och samtidigt bidra till att utveckla revisionsprofessionen och stärka revisionsmyndigheters roll globalt.

Årets två största åtaganden var att leda Eurosais (The European Organisation of Supreme Audit Institutions) arbete med kapacitetsutveckling och att, tillsammans med revisionsmyndigheten i Storbritannien, leda arbetet med utveckling av globalt erkända standarder för finansiell revision inom ramen för Internationella organisationen för högre revisionsorgan (Intosai). Riksrevisionen stod också värd för Eurosais årliga styrelsemöte, och i maj deltog riksrevisionsdirektören i högnivåmötet mellan de nationella revisions­organen och Natos revisionsstyrelse.

Nettokostnaderna och antalet operativa arbetstimmar (15 196 000 kronor respektive 7 987 timmar, tabell 9 och 10 ovan) var något lägre än 2024 (16 173 000 kronor respektive 9 083 timmar).

I avsnittet Myndighetsgemensam verksamhet redovisar Riksrevisionen planering och uppföljning av granskningen, Riksrevisionen i medierna, utvecklingen av myndighetens verksamhet samt myndighetens bidrag till en hållbar samhällsutveckling.

När det gäller planering och uppföljning av granskningen är Riksrevisionens samlade bedömning att myndigheten under 2025 planerade, följde upp och redovisade sin granskningsverksamhet i enlighet med sitt uppdrag. Riksdagens råd för Riksrevisionen och Riksrevisionens vetenskapliga råd sammanträdde enligt plan och lämnade värdefull återkoppling till verksamheten inom ramen för sina respektive uppdrag. När det gäller riksdagens råd för Riksrevisionen uppmärksammas bl.a. att rådet är ett organ som bidrar till att riksdagen får insyn i myndighetens verksamhet och organisation. Riksrevisionens vetenskapliga råd har bl.a. arbetat med frågor kring metoder, långsiktig planering och uppföljning.

Antalet omnämnanden av Riksrevisionen i medierna ökade 2025 till 4 200 från 3 200 år 2024, men var lägre än 2023 då antalet omnämnanden var 6 100. Det är främst effektivitetsrevisionen som uppmärksammas.

När det gäller utvecklingen av myndighetens verksamhet gör Riksrevisionen den samlade bedömningen att man gjorde goda framsteg 2025, vad gäller både digitalisering och introduktion av nya arbetssätt. Med tanke på tillgängliga resurser och nödvändiga prioriteringar ser Riksrevisionen resultatet av sina insatser för verksamhetsutveckling som mer än rimliga. Samtidigt konstaterar Riksrevisionen att myndigheten fortsätter att ha stora behov av utveckling för att kunna möta framtidens krav. Sett ur det perspektivet betraktar Riks­revisionen årets resultat som otillfredsställande.

– AI-policy och försörjningsstrategi för it.

Riksrevisionens hållbarhetspolicy formulerar mål för verksamheten vilka bl.a. handlar om att minska myndighetens negativa påverkan på miljön och att främja ett hållbart arbetsliv. Riksrevisionen följer årligen upp och analyserar myndighetens koldioxidutsläpp från tjänsteresor, och utvecklade under 2025 dokumentationen av de hållbarhetskrav som myndigheten ställer vid inköp och upphandling.

Sammantaget bedömer Riksrevisionen att dess kompetensförsörjning och arbetsmiljö var tillfredsställande under 2025. Samtidigt behöver myndigheten fortsätta att följa upp och aktivt arbeta med frågor som rör stress och återhämtning.

Genom att utveckla sitt arbetsgivarerbjudande och sin rekryteringsprocess fick Riksrevisionen 2025 ett mer träffsäkert urval och en positiv kandidat­upplevelse, samtidigt som processen blev mer effektiv, och myndigheten hade t.ex. färre intervjuer per tillsättning. Antalet ansökningar per tjänst har ökat med ca 20 procent.

Antalet anställda vid Riksrevisionen minskade med tre personer jämfört med föregående år (tabell 11). Detta ligger i linje med tidigare beslut om att successivt anpassa bemanningen till en långsiktigt hållbar nivå.

Könsfördelningen bland medarbetarna är 61 procent kvinnor och 39 procent män, vilket är i linje med tidigare års nivåer.

Bland cheferna är 48 procent kvinnor och 52 procent män. De senaste årens utveckling visar en jämnare fördelning inom chefsgruppen (tabell 12).

Tabell 12 Antal chefer fördelat på kvinnor och män per den 31 december 2023–2025

Riksrevisionen bedömer chefsförsörjningen som stabil. För att säkerställa en fortsatt hög kvalitet inom chefs- och ledarskapsutveckling har Riksrevisionen genomfört en ny upphandling av konsultstöd som stärker myndighetens kompetens inom området. I början av året anställdes också en ledarskaps­utvecklare som ansvarar för att driva och samordna interna utbildnings- och utvecklingsinsatser för chefer och inom ledarskap och grupputveckling.

Den totala personalomsättningen ligger kvar på i stort sett samma nivå som föregående år (tabell 13). Personalomsättningen vid den årliga revisionen ökade något, medan personalomsättningen vid effektivitetsrevisionen och den internationella verksamheten minskade något. Riksrevisionen analyserar och följer upp vad som utgör en ändamålsenlig personalomsättning inom varje avdelning, med målet att skapa en balans som säkrar både kontinuitet och rätt kompetens.

Antalet nyanställda (23) ligger i linje med 2024 (24), och är lägre än 2023 (38). Antalet entledigade, inklusive pensionsavgångar, är lägre än tidigare år.

Kostnaderna för extern kompetens minskade något 2025 jämfört med föregående år, vilket främst beror på minskade nyttjande av konsulter inom de myndighetsgemensamma funktionerna. Vid den årliga revisionen ökade kostnaden för extern kompetens något, medan den minskade vid effektivitets­revisionen och den internationella verksamheten.

Riksrevisionens systematiska arbetsmiljöarbete omfattade under 2025 bl.a. en årlig medarbetarundersökning, fysisk skyddsrond, riskbedömningar vid verksamhetsförändringar samt den årliga uppföljningen 2025.

Resultatet av årets medarbetarundersökning överensstämmer i stort med föregående år. Årets resultat visar att index för nöjdhet och stolthet ligger kvar på samma höga nivå. Området arbete och hälsa har försämrats marginellt, vilket pekar på ett fortsatt behov av insatser relaterade till upplevd stress och återhämtning.

För att stärka det hälsofrämjande arbetet genomförde Riksrevisionen under året bl.a. en hälsoutmaning som uppmuntrade till ökad fysisk och social aktivitet. Myndigheten bjöd också in en extern föreläsare.

Sjukfrånvaron har minskat något sedan 2024 men är högre än 2023 (tabell 14). Minskningen är störst bland kvinnor, men sjukfrånvaron är fortfarande högre bland kvinnor än bland män. Sjukfrånvaron är lägre än 2024 i de flesta åldersgrupper, med undantag för medarbetare 29 år och yngre där nivåerna har ökat.

Långtidssjukfrånvaron är lägre än 2024 (tabell 14), framför allt bland kvinnorna, och utgör nu en mindre andel av den totala sjukfrånvaron än tidigare. Detta bidrar till att den totala sjukfrånvaron minskar igen efter förra årets ökning.

Revisionsberättelsen kom in den 23 februari 2026. Den finns i bilaga 2. Enligt externrevisorns uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med lagen (2016:1019) om budget och ekonomiadministration för riksdagens myndigheter (BEA-lagen) samt i enlighet med anslagsdirektiv och övriga beslut för myndigheten. Årsredovisningen ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Riksrevisionens finansiella ställning per den 31 december 2025 och dess ekonomiska resultat för året enligt BEA-lagen samt i enlighet med anslagsdirektiv och övriga beslut för myndigheten.

Resultatredovisningen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.

Enligt externrevisorns uppfattning, baserat på revision av årsredovisningen, har riksrevisorn i alla väsentliga avseenden använt anslag och intäkter i enlighet med BEA-lagen samt i enlighet med anslagsdirektiv och övriga beslut för myndigheten.

Som ett komplement till revisionsberättelsen har externrevisorn upprättat en promemoria för att sammanfatta de iakttagelser av materiell betydelse som framkommit vid granskningen. Promemorian finns i bilaga 2. Smärre iakttagelser rapporteras direkt vid granskningen till den ansvariga personen. I övrigt har iakttagelserna diskuterats med berörda personer och med myndighetens ledning, enligt promemorian.

Som en sammanfattande slutsats konstaterar externrevisorn, efter löpande granskning och granskning av bokslut och årsredovisning, att granskningen inte gett anledning till några väsentliga anmärkningar. Externrevisorn anser att Riksrevisionens redogörelse om Riksrevisionens årsredovisning för 2025 ger en rättvisande bild.

Några av de väsentliga iakttagelser och analyser som externrevisorn nämner i promemorian gäller följande.

Personalkostnader, lokalkostnader och övriga driftskostnader har granskats och funnits vara utan anmärkningar.

Verksamhetens kostnader är 1,4 procent högre än föregående år (2024 var ökningen 2,6 procent). Det högre kostnadsutfallet förklaras främst av högre personalkostnader och övriga driftskostnader. Kostnader för personal har ökat med 2 772 000 kronor (2024 var ökningen 12 917 000 kronor). Kostnader för lokaler är i stort i linje med föregående år med endast en mindre ökning som förklaras av en indexhöjning. Övriga driftskostnader är 2 886 000 kronor högre (2024 var ökningen 5 192 000 kronor).

Årets kapitalförändring är negativ, –20 000 kronor (2024 var den – 241 000 kronor).

Anslagsintäkterna, anslagsredovisningen och avräkningen med statsverket har granskats utan anmärkning. Årets erhållna anslagsintäkter har granskats mot underlag i form av anslagsdirektiv m.m.

Anslagsutfallet är 6 662 000 kronor högre än föregående år (2024 var det 11 059 000 kronor högre än 2023). Det högre anslagsutfallet förklaras främst av högre personalkostnader och övriga driftskostnader (se även ovan under Avsnittet om resultaträkningen).

Balansräkningen har granskats mot upprättade avstämningsbilagor utan anmärkningar. Externrevisorn har fokuserat sin granskning på behållning och lån hos Riksgäldskontoret, periodiseringar, avräkningar med statsverket, leverantörsskulder, kortfristiga skulder till andra myndigheter och myndighetskapital.

Externrevisorn har inte noterat några väsentliga resultatavvikelser i granskningen av årsbokslutet.

När det gäller verksamheten – de tre verksamhetsgrenarna årlig revision, effektivitetsrevision och internationell verksamhet – har externrevisorn granskat väsentliga faktauppgifter och belopp i resultatredovisningen mot underlag. Externrevisorn har även granskat Riksrevisionens beskrivning av måluppfyllelsen. Externrevisorn anser att samtliga verksamhetsgrenar ger en tillfredsställande beskrivning av respektive verksamhet och måluppfyllelse.

Myndighetsgemensamma kostnader består av kostnader för myndighetens ledning och lokaler, myndighetsövergripande kostnader och kostnader för flera verksamhetsgrenar. Kostnader för metodutveckling och utbildning redovisas inom respektive verksamhet och är inte med i fördelningen av de gemensamma kostnaderna. Fördelningen av kostnader mellan verksamhets­grenar beräknas efter redovisad tid för respektive verksamhetsgren.

Externrevisorn har granskat redovisningen och fördelningen av myndighetens gemensamma kostnader mot underlag och mot myndighetens redovisning. Fördelningen sker oförändrat jämfört med föregående år i enlighet med den princip som myndigheten anger.

Förvaltningsanslagets andel av myndighetsgemensamma kostnader 2025 utgör 94,63 procent, medan andelen av det totala antalet timmar är 91 procent. Anslaget för internationellt utvecklingssamarbetes andel av myndighets­gemensamma kostnader 2025 utgör 5,37 procent medan andelen av det totala antalet timmar är 8,96 procent. (År 2024 var förvaltningsanslagets andel 94,65 procent av kostnaderna och 90,95 procent av det totala antalet timmar. Anslaget för internationellt utvecklingssamarbetes andel av myndighets­gemensamma kostnader 2024 var 5,35 procent medan andelen av det totala antalet timmar var 9 procent.)

Andelen myndighetsgemensamma kostnader i förhållande till totala egna kostnader (direkta och indirekta) har minskat något.

Medarbetare som arbetar med projekt på biståndsanslaget rapporterar timmarna direkt mot en prestation som belastar anslaget. Administrativa kostnader för Riksrevisionens internationella utvecklingssamarbete beräknas som en proportionerlig andel av myndighetens gemensamma kostnader. Kostnader som enligt OECD-Dac inte får rapporteras som bistånd exkluderas från en sådan fördelning.

Externrevisorns slutsats baserat på löpande granskning som utfördes under hösten 2025, är att den interna kontrollen hos Riksrevisionen på granskade områden är tillfredsställande.

Årsredovisningen är, enligt externrevisorns bedömning, upprättad i enlighet med gällande lagar, förordningar och direktiv. Externrevisorn har inte heller funnit något som tyder på att verksamheten inte bedrivits i enlighet med anslagsdirektivet 2025 eller andra gällande regler och riktlinjer.

Utskottet har följt frågan om Riksrevisionens utnyttjande av sitt förvaltnings­anslag. Nämnas kan att utskottet, i sitt betänkande med anledning av Riks­revisionens årsredovisning för 2023, med tillfredsställelse konstaterade att Riksrevisionen under 2023 hade utnyttjat sitt förvaltningsanslag (anslag 2:5) och en del av sitt anslagssparande, bl.a. till det arbete som utförs både i verksamheten och till utveckling av verksamheten (bet. 2023/24:KU17). Våren 2025 konstaterade utskottet att Riksrevisionen även 2024 hade utnyttjat sitt förvaltningsanslag (anslag 2:5) och en del av sitt anslagssparande, bl.a. till det arbete som utförs både i verksamheten och till utveckling av verksamheten.

Utskottet har även följt frågan om personalomsättning och dess betydelse för balansen mellan arbetsliv och privatliv, m.m. Våren 2022 framhöll utskottet vikten av en god personalförsörjning och förklarade sig mot den bakgrunden se positivt på att Riksrevisionen även 2021 arbetat för att vara attraktiv som arbetsgivare, bl.a. genom utvecklingsmöjligheter för arbets­tagare inom myndigheten. Det var utskottets förhoppning att detta och annat arbete skulle bidra till en jämnare personalomsättning (bet. 2021/22:KU17). Våren 2023 uttalade utskottet att det såg positivt på att åtgärder vidtogs för att få ner personalomsättningen. Utskottet påminde om sina tidigare uttalanden om värdet av full bemanning, för medarbetarnas möjlighet till balans mellan arbetsliv och privatliv, för verksamhetens kvalitet och för Riksrevisionens attraktivitet som arbetsgivare (bet. 2022/23:KU17). Våren 2024 noterade utskottet att myndighetens personal­omsättning sänkts när det gällde både verksamhetsgrenarna och myndigheten som helhet. För myndigheten som helhet var personalomsättningen då lägre än före pandemin, och för verksamhetsgrenen årlig revision var den lägre än den varit sedan 2013 (bet. 2023/24:KU17). Då uppmärksammade utskottet även att sjukfrånvaron hade minskat. I sammanhanget uppmärksammade utskottet också Riksrevisionens arbete för att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla personal. Våren 2025 noterade utskottet myndighetens satsningar på kompetens och på att vara en attraktiv arbetsgivare, liksom att Riksrevisionens personalomsättning sänktes ytterligare 2024 (bet. 2024/25:KU17).

När det gällde effektivitetsrevisionen framgick det av årsredovisningen 2024 att Riksrevisionen hade påbörjat ett arbete för att vända utvecklingen med ökade kostnader; utskottet förklarade sig se fram emot att följa utvecklingen (bet. 2024/25:KU17).

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att externrevisorn bedömer att årsredovisningen i alla väsentliga delar ger en rättvisande bild av den finansiella ställningen och att det ekonomiska resultatet för året är i enlighet med BEA-lagen, anslags­direktiv och övriga beslut för myndigheten. Externrevisorn bedömer också att riksrevisorn i alla väsentliga avseenden har använt anslag och intäkter i enlighet med BEA-lagen, anslagsdirektiv och övriga beslut för myndigheten.

Utskottet ser positivt på att Riksrevisionen, i likhet med 2024, även 2025 utnyttjade sina anslag och en del av sina anslagssparanden, bl.a. till det arbete som utförs både i verksamheten och till utveckling av verksamheten. Utskottet ser även positivt på att antalet publicerade granskningsrapporter ökade markant under 2025, och noterar att detta är resultatet av ett riktat arbete för att öka effektiviteten i granskningsarbetet inom effektivitetsrevisionen.

Utskottet noterar att personalomsättningen har minskat något på Riks­revisionen totalt, men ökat något inom den årliga revisionen. Omsättningen är dock alltjämt på en förhållandevis låg nivå vilket är positivt.

Utskottet vill framhålla vikten av Riksrevisionens arbete att fortsätta att följa upp och aktivt arbeta med frågor som rör stress och återhämtning.

Utskottet föreslår att riksdagen lägger redogörelsen om Riksrevisionens årsredovisning för 2025 till handlingarna.