Ändringar i statens budget för 2025 (FiU11)

Med stöd av 9 kap. 4 § regeringsformen kan riksdagen under budgetperioden besluta om en ny beräkning av statens inkomster och om nya eller ändrade anslag. Enligt 7 kap. 9 § riksdagsordningen (RO) är det finansutskottet som bereder förslag om ändringar i statens budget. Av 11 kap. 18 § RO framgår att huvudregeln är att ändringar i statens budget beslutas av riksdagen genom ett enda beslut.

I höständringsbudgeten för 2025 (prop. 2025/26:2) föreslås ändringar av statens budget. Förslagen, som återges i betänkandets bilaga 1, lämnas av regeringen (punkterna 1–6) och Riksdagens ombudsmän (punkt 7). Totalt berörs 16 utgiftsområden av förslagen i propositionen. I propositionen föreslås att 19 anslag ökas och 8 anslag minskas. Vidare föreslås andra beslut som också påverkar statens budget, bland dem ändringar av beställnings­bemyndiganden.

Inga följdmotioner har väckts med anledning av propositionen.

Förslagen i propositionen rör utgiftsområden som hör till samtliga utskott utom skatteutskottet och utrikesutskottet. Finansutskottet har gett de tolv berörda utskotten tillfälle att yttra sig över förslagen. Samtliga utskott har beslutat att inte lämna något yttrande.

I bilaga 1 finns en förteckning över behandlade förslag. I bilaga 2 redovisas regeringens förslag till ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag. I bilaga 3 finns regeringens förslag till ändrade och nya beställnings­bemyndiganden.

I proposition 2025/26:2 Höständringsbudget för 2025 är riksdagens beslut med anledning av proposition 2025/26:14 Försvarsmateriel och ytterligare stöd till Ukraina inte beaktat. Skälet till detta är att regeringen beslutade om proposition 2025/26:2 innan riksdagen hade fattat beslut med anledning av proposition 2025/26:14. I bilaga 4 med utskottets förslag till ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag 2025 har därför ramen för utgiftsområde 6 och berörda anslag ändrats i enlighet med riksdagens beslut med anledning av proposition 2025/26:14 (bet. 2025/26:FiU8, rskr. 2025/26:5 och 6). I bilaga 5 med utskottets förslag till ändrade beställningsbemyndiganden har ett bemyndigande ändrats på motsvarande sätt.

Riksdagen har beslutat om följande ändringsbudgetar under 2025:

Extra ändringsbudget för 2025 – Stöd till Ukraina (prop. 2024/25:94, bet. 2024/25:FiU29, rskr. 2024/25:144 och 145)

Extra ändringsbudget för 2025 – Ytterligare stöd till Ukraina (prop. 2024/25:146, bet. 2024/25:FiU31, rskr. 2024/25:181 och 182)

Extra ändringsbudget för 2025 – Tillfälligt höjd subventionsgrad för rot­avdraget (prop. 2024/25:156, bet. 2024/25:FiU32, rskr. 2024/25:187)

Extra ändringsbudget för 2025 – Kapitaltillskott till Apotek Produktion & Laboratorier AB (prop. 2024/25:185, bet. 2024/25:FiU33, rskr. 2024/25:281 och 282)

Extra ändringsbudget för 2025 – Försvarsmateriel och ytterligare stöd till Ukraina (prop. 2025/26:14, bet. 2025/26:FiU8, rskr. 2025/26:5 och 6).

Utskottets ställningstagande

Bilaga 1 Förteckning över behandlade förslag

Bilaga 2 Propositionens förslag till ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag 2025

Bilaga 3 Propositionens förslag till ändrade och nya beställningsbemyndiganden 2025

Bilaga 4 Utskottets förslag till ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag 2025

Bilaga 5 Utskottets förslag till ändrade och nya beställningsbemyndiganden 2025

Riksdagen godkänner propositionens förslag till ändrade utgifts­ramar och anvisar ändrade anslag enligt förslagen i propositionen.

Riksdagen beslutar om ändrade beställningsbemyndiganden enligt regeringens förslag och bifaller propositionen också i övrigt.

De förslag som lämnas i propositionen innebär att de anvisade medlen ökar med sammanlagt 1,5 miljarder kronor. Anslagsökningarna uppgår till 2,4 miljarder kronor och anslagsminskningarna till 0,9 miljarder kronor. Av nettoeffekten är 1,8 miljarder kronor hänförliga till regelstyrda anslag och direkta effekter av makroekonomiska förändringar.

De största utgiftsökningarna avser lönegarantiersättningen med 1,2 miljarder kronor, arbetsskadeersättning med 0,2 miljarder kronor samt vissa garanti- och medlems­avgifter med 0,2 miljarder kronor.

Statens budgetsaldo och den offentliga sektorns finansiella sparande försämras med ca 1,5 miljarder kronor.

Regeringens förslag till ändringar av beställningsbemyndiganden uppgår sammantaget till 0,8 miljarder kronor. De största ökningarna avser utveckling av statens transport­infrastruktur med 0,3 miljarder kronor och forskning för hälsa, arbetsliv och välfärd med 0,3 miljarder kronor.

De anslagsförändringar som föreslås har beaktats i de prognoser som redovisas i budgetpropositionen för 2026.

Nedan följer en redovisning av förslagen per utgiftsområde.

Antalet klagomålsärenden hos Riksdagens ombudsmän (JO) har ökat kraftigt, med drygt 11 procent under 2024 och 29 procent under januari–juli 2025. För att hantera den ökade tillström­ningen av ärenden finns behov av ytterligare medel. JO föreslår därför att anslaget ökas med 5 000 000 kronor.

I promemorian Sveriges försvarsmaterieldirektör – En ny inriktning (Ds 2025:3) föreslås att rollen som försvarsmaterieldirektör flyttas från Försvarets materielverk till Regeringskansliet. Regeringen avser att gå vidare med förslaget. Anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. bör därför ökas med 2 500 000 kronor. Ökningen finansieras genom att anslaget 1:11 Försvarets materielverk inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap minskas med motsvarande belopp.

Riksdagen beslutade efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2025 om en ökning av anslaget 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter med 10 764 000 kronor för att täcka det underskott som uppstått då anslagskrediten utnyttjades 2024 till följd av infrianden av garantier till Europeiska investerings­bankens garantifond (prop. 2024/25:99, bet. 2024/25:FiU21, rskr. 2024/25:252). Utgifterna för infrianden av garantier till Europeiska investeringsbankens garantifond förväntas bli högre än vad som tidigare har beräknats. Anslaget 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter bör därför ökas med 216 900 000 kronor.

Utgifterna för brottsskadeersättning förväntas bli högre än vad som tidigare har beräknats. Det beror främst på att antalet ansökningar om ersättning förväntas öka. Anslaget 1:10 Ersättning för skador på grund av brott bör därför ökas med 70 000 000 kronor.

För att fullgöra de skyldigheter som följer av ett tillägg till ett befintligt kontrakt om försvarsmateriel behöver bemyndigandet för anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar även omfatta utgifter som beräknas uppkomma 2037. Bemyndigandet bör därför förlängas t.o.m. 2037.

För att finansiera ökningen av anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse minskas anslaget 1:11 Försvarets materielverk med 2 500 000 kronor. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget eftersom rollen som försvars­materieldirektör flyttas från Försvarets materielverk till Regeringskansliet.

Regeringspartierna och Sverigedemokraterna har kommit överens om en ram för det militära stödet till Ukraina för 2024–2026. Ramen är konstruerad på så sätt att anslaget 1:14 Stöd till Ukraina minskas det år stödåtgärder föreslås med det totala belopp som åtgärderna föreslås och beräknas uppgå till, oavsett vilket år de berörda anslagen belastas.

Regeringen föreslår och beräknar i budgetpropositionen för 2026 ökningar av anslagen 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt, 1:7 Officers-utbildning m.m., 1:9 Totalförsvarets forskningsinstitut, 1:11 Försvarets materielverk, 2:1 Kustbevakningen, 2:4 Krisberedskap och 2:6 Myndigheten för civilt försvar i syfte att genomföra stödåtgärder på sammanlagt 446 618 000 kronor som regeringen har presenterat tidigare under 2025 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 6). Anslaget 1:14 Stöd till Ukraina bör därför minskas med 446 618 000 kronor.

Riksdagen beslutade efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2025 om en ökning av anslaget 2:6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap med 20 000 000 kronor i syfte att stärka förutsättningarna för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att samordna arbetet med att tillgängliggöra det europeiska satellitnavigeringssystemet Galileo PRS i Sverige (prop. 2024/25:99, bet. 2024/25:FiU21, rskr. 2024/25:256). Utgifterna för arbetet med systemet finansieras dock från anslaget 2:4 Krisberedskap. De medel som anvisats för att samordna arbetet med systemet bör därför omfördelas till anslaget 2:4 Krisberedskap. Anslaget 2:4 Krisberedskap bör därför ökas med 20 000 000 kronor. Anslaget 2:6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap minskas med 20 000 000 kronor.

EU:s s.k. solidaritetsmekanism är utformad för att snabbt kunna bistå medlemsstater som är utsatta för migrationstryck, t.ex. med ekonomiska bidrag. Europeiska kommissionen ska senast den 15 oktober 2025 redovisa sin bedömning av om en eller flera medlemsstater är under migrationstryck. Om så är fallet ska medlemsstaterna senast i december 2025 göra utfästelser om vilken form av bidrag de avser att lämna till den s.k. solidaritetspoolen. Eventuella bidrag för 2026 ska betalas ut 2027. Sveriges andel av solidaritets­poolen för 2026 bedöms motsvara ca 100 000 000 kronor. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2025 för anslaget 1:3 Migrationspolitiska åtgärder besluta om bidrag som medför behov av framtida anslag på högst 100 000 000 kronor 2027.

Vidare bör anslagsändamålet utvidgas så att anslaget även får användas för bidrag inom ramen för EU:s solidaritetsmekanism.

I budgetpropositionen för 2025 aviserade regeringen att investeringsstödet för äldre­bostäder ska avslutas (prop. 2024/25:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.5). Ansökningar om stöd ska lämnas in senast den 31 december 2025. Till följd av att stödet avslutas förväntas antalet ansökningar bli högre än vad som tidigare har beräknats. Bemyndigandet för anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet bör därför ökas med 74 800 000 kronor.

De beslut om stöd till forskning som finansieras från anslaget 6:2 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Forskning omfattar vanligen flera år. I budgetpropositionen för 2025 beräknades anslaget öka till följd av satsningar i den kommande forsknings- och innovationspolitiska proposi­tionen (prop. 2024/25:1, utg.omr. 9 avsnitt 8.6.2). I propositionen Forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta har regeringen presenterat sin forskningspolitik för 2025–2028 (prop. 2024/25:60). Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd behöver ges förutsättningar att genomföra forskningssatsningarna. Bemyndigandet för anslaget bör därför ökas med 300 000 000 kronor.

Anslaget 1:3 Merkostnadsersättning och handikappersättning behöver tillföras medel för att täcka ett underskott som har uppstått till följd av att anslagskrediten utnyttjades föregående år. Anslaget bör därför ökas med 45 000 000 kronor.

Utgifterna för arbetsskadeersättning förväntas bli högre än vad som tidigare har beräknats. Det beror på en ökning av såväl antalet personer som är berättigade till ersättning som det genomsnittliga ersättningsbeloppet. Anslaget 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. behöver dessutom tillföras medel för att täcka ett underskott som har uppstått till följd av att anslags­krediten utnyttjades föregående år. Anslaget 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. bör därför ökas med 204 000 000 kronor.

Lagen (2024:506) om arbetslöshetsförsäkring trädde i kraft den 1 oktober 2025. Arbetslöshetskassorna bör ges ett tillfälligt statsbidrag för att utveckla ett it- och systemstöd för den nya arbetslöshetsförsäkringen. Anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd bör därför ökas med 25 000 000 kronor.

Efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2025 ökades anslaget 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning med 1 150 000 000 kronor till följd av att fler företag än beräknat hade blivit föremål för insolvensförfaranden, t.ex. konkurs och företagsrekonstruktion (prop. 2024/25:99, bet. 2024/25:FiU21, rskr. 2024/25:261).

Ännu fler företag än beräknat har försatts i konkurs, bl.a. ett företag med ett mycket stort antal anställda. Till följd av detta förväntas utbetalningarna av lönegaranti­ersättning bli högre än vad som tidigare har beräknats. Anslaget behöver dessutom tillföras medel för att täcka ett underskott som har uppstått till följd av att anslags­krediten utnyttjades föregående år. Anslaget bör därför ökas med 1 225 000 000 kronor.

Arbetsdomstolens it-miljö är föråldrad. Det är angeläget att domstolen ges förutsättningar att övergå till en modern it-miljö. Anslaget 2:2 Arbets­domstolen bör därför ökas med 4 100 000 kronor.

Ökningen finansieras genom att anslaget 2:1 Arbetsmiljöverket minskas med motsvarande belopp. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.

Regeringen gav i februari 2025 Universitets- och högskolerådet i uppdrag att genomföra en förstudie om ett medborgarskapsprov i svenska och grund­läggande kunskaper om det svenska samhället. Det är angeläget att rådet ges förutsättningar att påbörja arbetet med att införa provet. Anslaget 2:2 Universitets- och högskolerådet bör därför ökas med 24 000 000 kronor.

3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer och 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation

På grund av den försvagade kronkursen förväntas utgifterna för medlems­avgifter, framför allt för forskningsanläggningen Cern i Schweiz, bli högre än vad som tidigare har beräknats. Anslaget 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer bör därför ökas med 80 000 000 kronor.

Ökningen finansieras delvis genom att anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation minskas med 15 000 000 kronor. Minskningen bedöms innebära att vissa utlysningar av forskningsbidrag minskar i omfattning eller inte kan genomföras.

Övermaskineriet till Kungliga Dramatiska teatern AB:s (Dramaten) lilla scen är i mycket dåligt skick. Ett nytt maskineri behövs för att teatern ska kunna genomföra sina föreställningar. Regeringen bör därför bemyndigas att för 2025 besluta att Dramaten får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i ett nytt övermaskineri som, inklusive tidigare upplåning, uppgår till högst 72 000 000 kronor.

Stödet för energieffektivisering av flerbostadshus avvecklades efter riks­dagens beslut om statens budget för 2022 (prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:CU1, rskr. 2021/22:79). Utgifterna för stöd som beviljades under perioden fr.o.m. den 1 oktober t.o.m. den 31 december 2021 bedöms dock bli högre än vad som tidigare har beräknats. Det beror på att fler projekt förväntas slutföras. Anslaget 1:7 Energieffektivisering av flerbostadshus bör därför ökas med 8 600 000 kronor.

Till följd av det försämrade säkerhetsläget bör Sveriges meteorologiska och hydrolog­iska institut ges möjlighet att vidta åtgärder som säkerställer skyddet för datainhämt­ning och datalagring i myndighetens oceanografiska verk­samhet. Anslaget 1:9 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut bör därför ökas med 20 000 000 kronor.

1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur och 1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk

Det är angeläget att genomföra fler investeringar som ingår i den nationella planen för transportinfrastruktur 2022–2033. Anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur bör därför ökas med 400 000 000 kronor.

Ökningen finansieras genom att anslaget 1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk minskas med motsvarande belopp. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget, eftersom bidragen från EU till projekt som ingår i trans­europeiska nätverk förväntas bli lägre än vad som tidigare har beräknats. Detta beror på att installationen av det europeiska trafikstyrningssystemet ERTMS och en upphandling av en isbrytare har försenats.

För att tillgodose Försvarsmaktens behov av militär rörlighet och av att ta emot värdlandsstöd inom ramen för Sveriges åtagande som Natomedlem behöver åtgärder vidtas i syfte att upprätthålla tågfärjetrafiken mellan Sverige och Tyskland. Anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur bör därför ökas med 15 000 000 kronor.

Sammantaget bör anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur ökas med 415 000 000 kronor.

Vidare bör anslagsändamålet för anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur utvidgas så att anslaget även får användas för åtgärder som bidrar till att upprätthålla tågfärjetrafik för Försvarsmaktens behov.

För att upprätthålla tågfärjetrafiken mellan Sverige och Tyskland behöver avtal kunna ingås som medför ekonomiska åtaganden över flera år. Bemyndigandet för anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur bör därför ökas med 330 000 000 kronor.

Varje medlemsstat är enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/1056 av den 15 juli 2020 om elektronisk godstransportinformation (eFTI) skyldig att tillhandahålla en s.k. eFTI-sluss som möjliggör att godstransport­information kan utbytas elektroniskt mellan behöriga kontroll­myndigheter och kommersiella plattformar. Behöriga kontrollmyndigheter ska kunna hantera sådan information fr.o.m. den 9 juli 2027. Det är angeläget att Trafikverket ges förut­sättningar att påbörja arbetet med att utveckla en eFTI-sluss. Anslaget 1:3 Trafikverket bör därför ökas med 10 500 000 kronor.

Till följd av utbrott av potatiskräfta, mörk ringröta och rotgallnematoder under 2024 och 2025 förväntas utgifterna för ersättningar för bekämpning av växtskadegörare med anledning av utbrott bli högre än vad som tidigare har beräknats. Anslaget 1:9 Bekämpning av växtskadegörare bör därför ökas med 7 500 000 kronor.

Ökningen finansieras genom att anslagen 1:8 Statens jordbruksverk och 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur minskas med 5 500 000 kronor respektive 2 000 000 kronor. Minskningarna bedöms inte påverka de verksamheter som finansieras från anslagen.

Bolagsverket behöver utveckla sin inlämningstjänst för årsredovisningar och sitt it-system i syfte att möjliggöra för företag att uppfylla kraven i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2464 av den 14 december 2022 om ändring av förordning (EU) nr 537/2014, direktiv 2004/109/EG, direktiv 2006/43/EG och direktiv 2013/34/EU vad gäller företagens hållbarhetsrapportering. Anslaget 1:11 Bolagsverket bör därför ökas med 11 000 000 kronor.

Efter förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2025 ökades bemyndigandet att ställa ut kreditgarantier för exportkrediter med 50 000 000 000 kronor på grund av att en större osäkerhet i omvärlden lett till en ökad efterfrågan på sådana garantier (prop. 2024/25:99, bet. 2024/25:FiU21, rskr. 2024/25:255). Den geopolitiska situationen och den stora osäkerheten om den ekonomiska utvecklingen har lett till en ännu högre efterfrågan på exportkreditgarantier, särskilt inom försvarsindustrin. Bemyndigandet att ställa ut kreditgarantier för exportkrediter bör därför ökas med 75 000 000 000 kronor.

De slutliga beräkningarna av kostnader för stöd och service till vissa funktions­hindrade som redovisats av Statistiska centralbyrån visar att bidragen till kommunerna kommer att överstiga de anvisade medlen. Anslaget 1:2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader bör därför ökas med 36 318 000 kronor. Den utjämningsavgift som vissa kommuner betalar till staten kommer att ökas med motsvarande belopp och redovisas mot inkomsttitel.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker propositionens förslag till ändringsbudget.