Bostadsrätter ska registreras i ett nationellt register (CU28)

Riksdagen antar regeringens lagförslag, som innebär bl.a. ett nytt register för alla bostadsrätter och att det införs ett enhetligt sakrättsligt system för bostadsrätter.

Jämför det särskilda yttrandet (S).

Det finns i dag inte något nationellt register för bostadsrätter, till skillnad från vad som gäller för fastigheter. Uppgifter om bostadsrätter finns i stället på olika håll, främst hos bostadsrättsföreningarna och deras förvaltare. Reger­ingen anför i propositionen att det finns ett flertal problematiska områden med bostadsrätter som behöver åtgärdas, främst när det gäller hanteringen av panträtter och att det vid överlåtelser och kreditgivning är svårt att få tillgång till information om bostadsrätter. Regeringen föreslår därför lagändringar för att åtgärda problemen med bostadsrätter.

Regeringen föreslår att ett bostadsrättsregister ska inrättas för alla bostads­rätter. Regeringen anför att den nuvarande hanteringen av pantsättningar i bostadsrätter är omodern och rättsosäker, vilket även medför att konsument­skyddet är sämre än för andra delar av bostads­marknaden. Enligt regeringen kan flera av de nuvarande bristerna avhjälpas genom att pantsättningar registreras i ett register i stället för i enskilda bostadsrättsföreningars lägenhetsregister. Genom att pantsättningarna registreras kan köpare, kreditgivare, mäklare och andra intressenter enklare få tillgång till korrekt information om i vilken utsträckning en bostadsrätt är pantsatt. Regeringen framhåller vidare att ett register även medför andra fördelar. Det kan bl.a. bidra till ökade möjlig­heter att förebygga, förhindra och utreda brott.

Det nya registret ska vara ett självständigt och offentligt register och ska inte inordnas under något befintligt register. Eftersom bostadsrätts­registret kommer att omfatta en stor del av befolkningen och avse en betydande ekonomisk tillgång ska registret vara statligt och Lantmäteriet ska ansvara för det.

När det gäller regleringen av bostadsrättsregistret och dess innehåll lämnar regeringen i huvudsak följande förslag. Det nya bostadsrättsregistret ska regleras i en egen lag, benämnd lagen om bostadsrättsregister. I den nya lagen ska registrets inne­håll och funktion bestämmas. I lagen ska även de grund­läggande principerna för person­uppgifts­behandling regleras.

Regeringen föreslår att de händelser som ska registreras i bostads­rättsregistret är upplåtelser, övergångar, pantsättningar och upphörande av bostadsrätt. Vidare ska informationen för varje bostadsrätt delas in i informationsgrupper. Dessa informationsgrupper ska vara bostadsrätten, bostads­­­­­rättsföreningen, bostadsrättshavaren, pantsättningar och anteckningar. I bostadsrättsregistret ska det också antecknas bl.a. när en bostadsrätt har blivit föremål för kvarstad, förvar, betalningssäkring eller utmätning, eller när det har begärts att bostadsrätten ska säljas exekutivt eller tvångsförsäljas.

I dag uppkommer sakrättsligt skydd vid pantsättning av en bostadsrätt genom en underrättelse, en så kallad denuntiation, till bostadsrättsföreningen. Med sakrättsligt skydd avses att panten blir gällande mot tredje man. Bostadsrätts­föreningen ska i samband med underrättelsen genast anteckna pantsättningen eller en ändring av pantsättningen i lägenhetsförteckningen. Anteckningen i före­ningens lägenhetsförteckning är inte avgörande för att det sakrättsliga skyddet ska uppkomma, utan skyddet uppkommer genom underrättelsen till före­ningen.

Regeringen föreslår i propositionen att den nuvarande ordningen, med en underrättelse till föreningen som sakrättsligt moment, ska ersättas med en registrering i bostadsrättsregistret. Pantsättningen får alltså sakrättsligt skydd genom registreringen. Bostadsrättsföreningarna behöver därmed inte längre anteckna pantsättningar i lägenhets­förteckningen. Regeringen föreslår även att det införs ett krav på att pantsättningen ska vara skriftlig och avse hela bostadsrätten. Vidare föreslås att en pantsättning som är registrerad i bostadsrättsregistret ska ges företräde i förhållande till en annan pantsättning efter den tidsföljd som pantsättningarna har registrerats. Bestämmelserna om panträtt i bostadsrätt ska föras in i bostads­rättslagen.

Enligt nuvarande ordning får en förvärvare av en bostadsrätt skydd mot över­låtarens borgenärer från den tidpunkt då bostadsrättsföreningen underrättas (denuntieras) om överlåtelsen. Av systemenhetliga skäl anser regeringen att en överlåtelse och en pantsättning bör likställas när det gäller det sakrättsliga momentet. Regeringen föreslår därför att en överlåtelse av en bostadsrätt ska gälla mot överlåtarens borgenärer först när överlåtelsen har registrerats i bostadsrättsregistret.

Regeringen konstaterar att problematiska situationer kan uppstå bl.a. om en köpare av en bostadsrätt beviljas medlemskap i bostadsrättsföreningen före tillträdes­dagen. Genom medlemskapet övergår nämligen ansvaret gentemot föreningen för t.ex. skador på lägenheten på köparen trots att denne inte innehar bostadsrätten. För att undvika att liknande situationer uppstår föreslår regeringen därför att ett medlemskap ska gälla från tillträdesdagen. Om föreningen beviljar medlemskap senare än tillträdesdagen eller om bostads­rätten övergått på annat sätt än genom köp, byte eller gåva, t.ex. genom bodelning eller arv, ska medlemskapet i stället gälla från beslutsdagen.

Lantmäteriet ska ansvara för uppbyggnaden av bostadsrättsregistret. Under registrets upp­byggnad ska bostadsrättsföreningar lämna de uppgifter som registret ska inne­hålla i fråga om bostadsrättslägenheten, bostadsrätts­föreningen, bostadsrätts­havaren, pantsättningar och anteckningar till Lantmäteriet. Om en bostads­rätts­förening inte lämnar uppgifter till Lantmäteriet inom föreskriven tid, ska myndigheten få förelägga föreningen att lämna in uppgifterna inom en viss tid. Lantmäteriets föreläggande ska få förenas med vite.

De lagändringar som avser uppbyggnaden av registret föreslås träda i kraft den 1 januari 2027. Övriga ändringar föreslås träda i kraft den dag som regeringen bestämmer.

Utskottets ställningstagande

Det har inte väckts någon motion med anledning av propositionen. Utskottet anser att riksdagen av de skäl som anförs i propositionen bör anta regeringens lagförslag.