Säkrare och effektivare byggprocesser (CU24)

Bilaga 1 Förteckning över behandlade förslag

Bilaga 2 Regeringens lagförslag

Bilaga 3 Reservanternas lagförslag

Riksdagen antar regeringens förslag till ändringar i plan- och bygglagen. Riksdagen avslår motionsyrkanden om avslag på propositionen och om att regeringen bör återkomma med ett nytt förslag som effektiviserar byggprocessen utan att tillsynen eller kontrollsystemets oberoende försvagas.

Jämför reservationen (S, MP).

Under 2022 trädde lagstiftningen om certifierat byggprojekteringsföretag i kraft (prop. 2021/22:212, bet. 2021/22:CU35, rskr. 2021/22:449). Ett certifierat byggprojekteringsföretag är ett företag som har ett kvalitetsled­ningssystem samt särskild sakkunskap och erfarenhet i fråga om att bedöma vissa krav vid nybyggnad av sådana bostadshus som framgår av föreskrifter som har utfärdats med stöd av plan- och bygglagen (2010:900), härefter PBL. Syftet med lagändringarna var att öka förutsägbarheten och effektiviteten vid nybyggnad genom att ge byggherren möjlighet att ta ett större ansvar för att den tidiga kontrollen av byggreglerna uppfylls, under förutsättning att projekteringen utförs av en aktör som certifierats för uppgiften.

I propositionen anför regeringen att införandet av certifierat byggprojek­terings­företag inte har fått någon praktisk betydelse eftersom inget certifieringsorgan har ackrediterat sig för att certifiera byggprojekt­eringsföretag. Regeringen föreslår bl.a. mot den bakgrunden ett antal ändringar i PBL.

Övergripande handlar förändringarna om en vidareutveckling av reformen certifierade byggprojekteringsföretag och om en förstärkning av kontrollen vid byggande och förvaltning.

Förslagen innebär bl.a. att rollen som certifierat byggprojekteringsföretag utökas i plan- och bygglagen så att den också kan omfatta kontroll vid genomförande av byggåtgärder. Uttrycket certifierade byggprojekterings­företag föreslås ändras till byggbedömare. Om en byggbedömare används ska byggnadsnämnden inte pröva det som omfattas av byggbedömarens ansvar inför vare sig beslut om lov, startbesked eller slutbesked. Regeringen bedömer att förslagen därigenom kan spara både tid och resurser för såväl nämnden som byggherren.

Förslaget innebär vissa avgränsningar av användningsområdet för byggbedömare. Exempelvis föreslår regeringen att vissa åtgärder som typiskt sett är särskilt riskfyllda ska omfattas av krav på obligatorisk sakkunnig­kontroll. Då bör inte byggbedömare få användas. Vidare föreslås bestämmelser för det fall att en byggbedömare missköter sig eller upphör med sin kontroll. Det införs en möjlighet för byggnadsnämnden att ingripa mot en byggbedömare som inte uppfyller sina skyldigheter i form av ett åtgärds-föreläggande som kan riktas mot byggbedömaren.

Regeringen gör bedömningen att systemet kommer att innebära tillräcklig kontroll. Det faktum att en byggbedömare riskerar sin certifiering vid misskötsel bedöms ge företaget incitament att hålla en tillfredsställande nivå i arbetet. Det rättsliga ansvaret för att uppfylla samhällets krav ligger kvar på byggherren. Byggnadsnämnden kan även i fortsättningen ingripa med tillsynsåtgärder om nämnden finner skäl till det. Regeringen bedömer att förslaget bidrar till en mer enhetlig tillämpning av plan- och bygglagen och anslutande författningar.

Vidare föreslår regeringen att rollen som sakkunnig förstärks. För vissa byggåtgärder blir sakkunnigkontroll obligatorisk. Kraven på kontrollplan utvecklas i fråga om vad kontrollerna ska omfatta och hur de ska utföras. Kontrollplanen delas upp i två planer – en för kontroll och en för avfall. En kontrollansvarig får inte kontrollera genomförandet av åtgärder som den har projekterat. Reglerna om tekniskt samråd tydliggörs i fråga om handlingar inför samrådet och vad det ska omfatta. Byggherrens ansvar för projektering och genomförande förtydligas. Innebörden av arbetsplatsbesök förstärks och det tydliggörs att ett slutbesked inte hindrar senare ingripanden. Anordningar som är väsentliga för bärförmåga, stadga och beständighet ska underhållas så att de alltid uppfyller sitt ändamål. Byggnadsnämnden får genom ett kontrollföreläggande kräva att ett byggnadsverks ägare eller nyttjanderätts­havare ska kontrollera att sådana underhållskrav uppfylls. Det tydliggörs att certifieringsverksamhet kan innefatta myndighetsutövning och att sådana beslut får överklagas.

I den del förslaget innebär att förvaltningsuppgifter som innefattar myndighets­utövning får överlåtas till utländska organ behöver riksdagens beslut fattas i den ordning som föreskrivs i 10 kap. 6 § andra stycket regerings­formen.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

I kommittémotion 2025/26:3975 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkandena 1 och 2 föreslås att riksdagen avslår propositionen och uppmanar regeringen att återkomma med ett nytt förslag som effektiviserar byggprocesserna utan att rättssäkerheten, den offentliga tillsynen och kontrollsystemets oberoende försvagas.

Utskottets ställningstagande

Certifierade byggprojekteringsföretag infördes som en ny aktör i plan- och byggregelverket genom regler som trädde i kraft 2022. Reformen syftade till att öka förutsägbarheten och effektiviteten vid nybyggnad. Den fick dock inte någon praktisk betydelse eftersom inget certifieringsorgan har ackrediterat sig för att certifiera byggprojekteringsföretag.

Utskottet välkomnar regeringens förslag om att utöka rollen för de certifierade byggprojekteringsföretagen och i fortsättningen kalla dessa för bygg­bedömare. Denna vidareutveckling av reformen kan enligt utskottet göra det mer attraktivt att använda sig av certifierade företag (byggbedömare) och att något eller några certifierings­organ väljer att ackreditera sig för certifiering av byggbedömare. Utskottet delar regeringens bedömning att det faktum att en byggbedömare riskerar sin certifiering vid misskötsel gör att företaget har incitament att hålla en tillfredsställande nivå i arbetet och utföra tillräckliga kontroller. Det offentligrättsliga ansvaret ligger kvar på byggherren, och byggnadsnämnden kan ingripa med tillsynsåtgärder om den finner skäl till det. Som regeringen påpekar bidrar förslaget dessutom till en mer enhetlig tillämpning av plan- och bygglagen och anslutande författningar.

Mot denna bakgrund står utskottet bakom regeringens lagförslag i de delar som handlar om byggbedömare. Utskottet anser att riksdagen, av de skäl som anförs i propositionen, bör anta lagförslaget i dessa delar. Därmed avstyrker utskottet motion 2025/26:3975 (S) yrkandena 1 och 2.

Det har inte väckts någon motion som går emot att riksdagen antar regeringens lagförslag i de delar som handlar om förstärkt kontroll vid byggande och förvaltning samt certifieringsorgan och myndighetsutövning. Av de skäl som anförs i propositionen anser utskottet att riksdagen även bör anta lagförslaget i dessa delar.

Avslutningsvis konstaterar utskottet att regeringens förslag i 1 kap. 11 § PBL innebär att förvaltningsuppgifter som innefattar myndighetsutövning får överlåtas till ett utländskt organ. Det förslaget bör därför beslutas i den ordning som föreskrivs i 10 kap. 6 § andra stycket regeringsformen. Det innebär att beslutet måste fattas med minst tre fjärdedels majoritet av de röstande, och mer än hälften av riksdagens ledamöter måste rösta för förslaget.

av Joakim Järrebring (S), Leif Nysmed (S), Laila Naraghi (S), Anna-Belle Strömberg (S), Amanda Palmstierna (MP) och Markus Kallifatides (S).

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

a) avslår regeringens förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900) i de delar det avser 10 kap. 13 och 14, 27, 29 och 30 §§ och 11 kap. 19 § samt antar lagförslaget i övrigt, med den ändringen att 9 kap. 105 §, 10 kap. 1, 19, 23a, 24, 31, 32 och 34 §§ samt 16 kap. 9 § ska ha den lydelse som reservanterna föreslår i bilaga 3,

b) ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

bifaller delvis proposition 2025/26:172 i denna del.

Till grund för förslagen i propositionen ligger dels Boverkets förslag i rapporten Uppdrag att utveckla reformen med certifierade byggprojekterings­företag (rapport 2025:2), dels förslagen i utrednings­betänkandet Ordning och reda – förstärkt och tillförlitlig byggkontroll (SOU 2023:70).

Vi har inga invändningar mot de lagförslag som grundas på utrednings-betänkandet SOU 2023:70 och som bl.a. handlar om att införa en förstärkt kontroll av att vissa tekniska egenskapskrav uppfylls samt att tydliggöra att certifierings­verksamhet kan innefatta myndighetsutövning och att sådana beslut får överklagas.

Däremot är vi negativa till de förslag om att utöka av systemet med certifierade byggprojekteringsföretag som regeringen gått vidare med som bygger på Boverkets rapport 2025:2. De lagändringar som regeringen föreslår i den delen innebär att certifierade privata aktörer i större utsträckning ska kunna utföra kontroller som i dag ligger hos kommunerna. Flera remiss­instanser har pekat på risken med en sådan modell. Att flytta kontroll-funktioner från offentlig verksamhet till privata aktörer kan leda till otydliga ansvarsförhållanden, och det kan uppstå negativa beroendeförhållanden mellan beställare och kontrollaktörer. Det kan i sin tur försvaga tilliten till kontrollsystemet och skapa ekonomiska incitament som ökar risken för korruption. Riksdagen bör därför avslå propositionen i dessa delar.

För att få fram fler bostäder är det förvisso viktigt att förkorta ledtiderna och effektivisera processerna i byggandet. Vi anser dock inte att bygg­processerna ska effektivi­seras på bekostnad av rätts­säkerheten och den offentliga tillsynen. För oss är det viktigt att samhället även i fortsättningen har möjlighet att säkerställa kvalitet och säkerhet och att regelverket följs. I stället för att utvidga systemet med certifierade byggprojekt­erings­företag bör regeringen därför återkomma med ett nytt förslag som kan effektivisera byggprocessen, minska onödig byråkrati och förkorta ledtiderna samtidigt som samhället behåller kontrollen över byggandet.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.