Nej till motioner om inkomstskatt (SkU9)

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3190 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 5 och

avslår motionerna

2024/25:159 av Nima Gholam Ali Pour (SD),

2024/25:629 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD),

2024/25:1200 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkande 4,

2024/25:1455 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 4,

2024/25:1783 av Carl Nordblom (M),

2024/25:1921 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkande 5,

2024/25:2000 av John E Weinerhall (M),

2024/25:2288 av Louise Meijer (M),

2024/25:2292 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 10,

2024/25:2468 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 12,

2024/25:2643 av Leila Ali Elmi m.fl. (MP) yrkande 22,

2024/25:2838 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) och

2024/25:2886 av Sten Bergheden (M).

Ställningstagande

Sverige står inför stora prövningar. Den ekonomiska nedgången och kostnadskrisen har slagit med full kraft mot hushållen, välfärden och sysselsättningen. Bostadsbyggandet har tvärbromsat, arbetslösheten är rekordhög och lågkonjunkturen förväntas fortsätta.

Skatt ska betalas efter förmåga och välfärd fördelas efter behov. Progressiviteten ska värnas så att den som har högre inkomster bidrar mer än den som har lägre inkomster, men alla får ta del av den gemensamma välfärden. Så ser den svenska välfärdsmodellen ut. Det svåra ekonomiska läget har gröpt ur hushållens ekonomiska marginaler. Tio års reallöneökningar har ätits upp av inflationen. Sammantaget har kostnadsökningarna skapat en press på svenska hushåll som saknar motstycke på flera decennier.

De många avstegen från en neutral och likformig beskattning har skapat smalare och mer instabila skattebaser. De stora skattesänkningarna har också försämrat skattesystemets förmåga att finansiera den offentliga sektorn. Dessutom leder en brist på likformig beskattning till stora samhälls­ekonomiska kostnader genom att snedvrida hushållens och företagens ekonomiska beslut.

I budgeten för 2025 valde regeringen också att genomföra en exklusiv skattesänkning för höginkomsttagare och de allra rikaste.

Vi förespråkar en aktiv politik för att lindra hushållens ekonomiska bördor. Vi anser att det fortfarande är angeläget att stötta de hushåll som drabbats hårt av det höga kostnadsläget. Det behövs därför en rättvis skattesänkning för vanligt folk som inkluderar fler förvärvsinkomster än det jobbskatteavdrag som regeringen införde den 1 januari 2025.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

2.

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:1921 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkande 5 och

avslår motionerna

2024/25:159 av Nima Gholam Ali Pour (SD),

2024/25:629 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD),

2024/25:1200 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkande 4,

2024/25:1455 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 4,

2024/25:1783 av Carl Nordblom (M),

2024/25:2000 av John E Weinerhall (M),

2024/25:2288 av Louise Meijer (M),

2024/25:2292 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 10,

2024/25:2468 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 12,

2024/25:2643 av Leila Ali Elmi m.fl. (MP) yrkande 22,

2024/25:2838 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

2024/25:2886 av Sten Bergheden (M) och

2024/25:3190 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 5.

Ställningstagande

En politik för hållbar tillväxt, ökad jämlikhet och full sysselsättning behöver understödjas av en hög kvalitet i välfärdstjänster samt trygga och kostnads­effektiva försäkringssystem. Skatterna fyller i detta hänseende flera viktiga funktioner. De ska vara en stabil finansiering av offentliga investeringar, utbildning och en aktiv arbetsmarknads- och näringspolitik. Därtill bör de jämna ut inkomster, konsumtion och sparande mellan olika inkomstgrupper och vara styrande i klimat- och miljöpolitiken.

Skatteklyftan måste slutas för alla inkomster och en ny skatt på 5 procent bör införas på månadsinkomster över 62 000 kronor.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

3.

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:2468 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 12 och

avslår motionerna

2024/25:159 av Nima Gholam Ali Pour (SD),

2024/25:629 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD),

2024/25:1200 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkande 4,

2024/25:1455 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 4,

2024/25:1783 av Carl Nordblom (M),

2024/25:1921 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkande 5,

2024/25:2000 av John E Weinerhall (M),

2024/25:2288 av Louise Meijer (M),

2024/25:2292 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 10,

2024/25:2643 av Leila Ali Elmi m.fl. (MP) yrkande 22,

2024/25:2838 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

2024/25:2886 av Sten Bergheden (M) och

2024/25:3190 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 5.

Ställningstagande

När människor inte har möjlighet att ta del av kommunal service måste de gå ihop för att samordna bl.a. snöröjning, renhållning och va-nät, något som är både kostsamt och tidskrävande. Många boende på landsbygden har gått samman i samfällighetsföreningar för att förvalta gemensamma anläggningar som vägar, gatlysen, energianläggningar, lekplatser, avloppsledningar, badplatser och båtbryggor. Det är en självklarhet att kostnaden för att själv förvalta det som en boende i en storstad får bekostat via skattsedeln inte fullt ut ska landa på landsbygdsbon.

Det bör därför införas ett landsbygdsavdrag som skulle innebära upp till 3 000 kronor mer i plånboken för människor på landsbygden som är med i samfällighetsföreningar – ett avdrag som kan göras i deklarationen, precis som det avdrag som kan göras för fackföreningsavgiften.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

4.

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:2643 av Leila Ali Elmi m.fl. (MP) yrkande 22 och

avslår motionerna

2024/25:159 av Nima Gholam Ali Pour (SD),

2024/25:629 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD),

2024/25:1200 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkande 4,

2024/25:1455 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 4,

2024/25:1783 av Carl Nordblom (M),

2024/25:1921 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkande 5,

2024/25:2000 av John E Weinerhall (M),

2024/25:2288 av Louise Meijer (M),

2024/25:2292 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 10,

2024/25:2468 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 12,

2024/25:2838 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

2024/25:2886 av Sten Bergheden (M) och

2024/25:3190 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 5.

Ställningstagande

Miljöpartiets politik syftar till att utveckla och förstärka befintliga initiativ och skapa nya verktyg för att säkerställa att alla människor, oavsett bakgrund, har lika rättigheter och möjligheter. Genom att genomföra dessa förslag kan vi göra framsteg mot ett samhälle där rasism inte bara erkänns och bekämpas, utan aktivt motverkas i alla dess former.

Ekonomisk rättvisa är grundläggande för att motverka rasism. Genom att förena arbetslöshetsförsäkringar, sjukförsäkringar och försörjningsstöd i ett sammanhängande trygghetssystem kan vi säkerställa att alla har tillgång till nödvändigt stöd när de behöver det mest. En progressiv skattepolitik som ökar skatten för höginkomsttagare bidrar till minskade ekonomiska klyftor och främjar jämlikhet.

Det bör därför återinföras en högre skatt för dem som har de högsta inkomsterna, och man bör se över hur skatten kan utformas för att gynna dem som har lägre inkomster.

Dessa åtgärder, syftar till att skapa ett mer jämlikt, inkluderande och rättvist samhälle där alla människor, oavsett bakgrund, har lika möjligheter och rättigheter

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

5.

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3190 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 7 och

avslår motion

2024/25:1921 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkande 4.

Ställningstagande

Skatt ska betalas efter förmåga och välfärd fördelas efter behov. Progressiviteten ska värnas så att den som har högre inkomster bidrar mer än den som har lägre inkomster, men alla får ta del av den gemensamma välfärden. Så ser den svenska välfärdsmodellen ut.

När Sverigedemokraterna och de högerkonservativa regeringspartierna justerade den S-ledda regeringens budget för 2022 återinförde de en ny funkisskatt – dvs. att de som har sjuk- och aktivitetsersättning betalar högre skatt än de som arbetar. Trots att det inför budgetprocessen 2023 fanns ett färdigt lagförslag om att slutligt ta bort funkisskatten, avstod Sverige­demokraterna och regeringen från att lägga fram förslaget och införa regeländringarna – detta i en inflationsekonomi, när det är viktigt att prioritera människor med små marginaler. Denna orättvisa bibehölls och förstärktes i regeringens och Sverigedemokraternas budgetar för 2024 och 2025. Det är orättfärdigt. Vi vill att skillnaden i beskattning av sjuk- och aktivitetsersättning i förhållande till arbetsinkomster tas bort i samtliga inkomstintervall.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

6.

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:1921 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkande 4 och

avslår motion

2024/25:3190 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 7.

Ställningstagande

Den svenska skattedebatten har präglats av ett tydligt fokus på att sänka skatten på arbetsinkomster. Beskattningen av arbetsinkomster innehåller i dag mer än tio olika former av skattereduktioner – däribland rut- och rotavdrag och olika former av jobbskatteavdrag. Ingen av dem har tydligt påvisbara positiva effekter. En viktig skatteprincip bör vara att lika inkomster ska beskattas lika. Denna princip slog den borgerliga regeringen sönder i och med införandet av de olika jobbskatteavdragen, eftersom jobbskatteavdragen endast omfattar arbetsinkomster. Detta innebär att den som är arbetslös och får 25 000 kronor i månaden från a-kassan betalar ca 1 900 kronor mer i skatt varje månad än den som har en arbetsinkomst på 25 000 kronor i månaden. Nu går regeringen vidare och har infört ytterligare ett jobbskatteavdrag, det nionde i ordningen, som ytterligare ökar skatteklyftan mellan arbetsinkomster och övriga inkomster. Förslaget kostar ca 11 miljarder kronor per år. Det är en orimlig prioritering, när landets regioner tvingas skära ned på sjukvården på grund av att regeringen inte indexerat statsbidragen till kommunsektorn utifrån priser, löner och förändrad demografi. Skattesänkningen är en dyr reform som dessutom inte ger normalinkomsttagare speciellt mycket mer i plånboken.

Den föregående regeringen hade sedan tidigare i praktiken slutit skatte­klyftan för ålderspensionärer. Det är därför viktigt att skatteklyftan sluts för alla inkomster, såsom sjuk- och rehabiliteringspenning, a-kassa, sjuk- och aktivitetsersättning och föräldraförsäkring.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

7.

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2024/25:1921 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkande 7 och

2024/25:3190 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 11 och

avslår motionerna

2024/25:143 av Arber Gashi (S),

2024/25:795 av Jamal El-Haj (-) och

2024/25:2182 av Zara Leghissa m.fl. (S).

Ställningstagande

Hög facklig organiseringsgrad är en bärande del i den svenska arbets­marknads­modellen. År 2018 infördes en skattereduktion för fackförenings­avgiften, men 2019 avskaffades den av de högerkonservativa partierna.

En skattereduktion för fackföreningsavgiften sänker kostnaden för fackligt medlemskap och möjliggör för fler att gå med i facket, vilket kan leda till en högre organisationsgrad och en högre facklig närvaro. Därmed kan den svenska arbetsmarknadsmodellen, som historiskt tjänat såväl löntagar­kollektivet som samhällsekonomin väl, stärkas.

Vi ser därför goda skäl att återinföra en skattereduktion på 25 procent av fackföreningsavgiften i likhet med den som gäller för medlemskap i a-kassan sedan den 1 juli 2022, inte minst av likvärdighetsskäl jämfört med arbetsgivares avdragsrätt för serviceavgiften till arbetsgivarorganisationer.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

8.

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3190 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 20 och

avslår motionerna

2024/25:337 av Jessica Rodén (S),

2024/25:598 av Catarina Deremar (C),

2024/25:1353 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkande 5,

2024/25:1387 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkandena 5 och 8,

2024/25:1555 av Ingemar Kihlström (KD),

2024/25:1567 av Daniel Bäckström och Mikael Larsson (båda C),

2024/25:1753 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 16,

2024/25:1897 av Ulrika Heie och Anders Ådahl (båda C),

2024/25:1921 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkande 8,

2024/25:2646 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 9,

2024/25:2648 av Aron Emilsson (SD) yrkande 1,

2024/25:2667 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

2024/25:2780 av Sten Bergheden (M),

2024/25:2851 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

2024/25:2852 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) och

2024/25:2954 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 11.

Ställningstagande

Rotavdrag infördes som en konjunkturåtgärd, vilket vi anser att det fortsatt borde vara, och inte en permanent åtgärd som det kommit att bli. Genom att stimulera till ökad efterfrågan av sådana tjänster kunde man pressa ned arbetslösheten. Den ekonomiska krisen slår nu med full kraft igenom även i bostadssektorn, samtidigt som bostadsbristen fortfarande är ett stort samhällsproblem. Bostadsbyggandet har i princip tvärstannat i Sverige och en stor del av ansvaret faller på regeringen och Sverigedemokraterna som har valt passivitetens väg i bostadspolitiken. Den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen satsade på att genomföra det största bostadspolitiska paketet på 20 år. Bland annat gavs den som planerade att bygga eller renovera flerbostadshus möjlighet att ansöka om investeringsstöd. Ett fortsatt investeringsstöd är nödvändigt för att kunna hålla uppe bostadsproduktionen som nu hotar att åter falla till en alltför låg nivå.

Det är viktigt att avdrag i skattesystemet används så träffsäkert och effektivt som möjligt. Sverige och världen står just nu inför en omställning som kan leda till en nyindustrialisering av Sverige, med högre tillväxt, mer välstånd och lägre utsläpp – om vi har rätt politik för att möta den. I den här omställningen kan rotavdraget spela en roll, men det kräver en utformning som fungerar.

Riksrevisionen har nyligen presenterat en rapport (RiR 2023:26) där de granskar rotavdragets kostnadseffektivitet dels för att öka arbetsutbudet, dels för att minska andelen svartarbete i branschen. Slutsatserna är mycket tydliga: rotavdraget är inte kostnadseffektivt i sin nuvarande form, vare sig när det gäller att öka arbetsutbudet eller när det gäller att minska svarta löner i branschen.

Socialdemokraterna har tidigare föreslagit att rotavdraget reformeras så att de som väljer att genomföra energibesparande åtgärder får en högre subvention. Det är en viktig åtgärd för att styra arbetskraften och investeringarna så att de bidrar på bästa möjliga sätt till samhällsbygget – genom samhällsnödvändiga upprustningar och renoveringar.

Det bör därför införas en tillfällig justering av subventionsgraden i det ordinarie rotavdraget till förmån för ett förhöjt särskilt rotavdrag för energieffektivisering och klimatinvesteringar.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

9.

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:1921 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkande 8 och

avslår motionerna

2024/25:337 av Jessica Rodén (S),

2024/25:598 av Catarina Deremar (C),

2024/25:1353 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkande 5,

2024/25:1387 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkandena 5 och 8,

2024/25:1555 av Ingemar Kihlström (KD),

2024/25:1567 av Daniel Bäckström och Mikael Larsson (båda C),

2024/25:1753 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 16,

2024/25:1897 av Ulrika Heie och Anders Ådahl (båda C),

2024/25:2646 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 9,

2024/25:2648 av Aron Emilsson (SD) yrkande 1,

2024/25:2667 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

2024/25:2780 av Sten Bergheden (M),

2024/25:2851 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

2024/25:2852 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

2024/25:2954 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 11 och

2024/25:3190 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 20.

Ställningstagande

Avdragen för s.k. rut- och rottjänster är ytterligare exempel på skatte­reduktioner på inkomstskatteområdet. Skattereduktion för hushållsnära tjänster, det s.k. rutavdraget, innebär att den som köper hushållsnära tjänster kan göra avdrag på sin skatt för 50 procent av arbetskostnaden för ett antal tjänster utförda i en bostad. Problemet är inte att det finns hushållsnära tjänster att köpa utan problemet är att dessa tjänster skattesubventioneras. Riksrevisionen visar att 40 procent av det totala rutavdragsbeloppet 2017 gick till den tiondel av befolkningen som har de högsta inkomsterna. Det innebär i praktiken att låg- och medelinkomsttagare subventionerar höginkomsttagares städhjälp. Detta är inte bara orimligt och orättfärdigt, utan det är också ett slöseri med skattebetalarnas pengar. Rutavdraget bör därför avskaffas.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

10.

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:2954 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 11 och

avslår motionerna

2024/25:337 av Jessica Rodén (S),

2024/25:598 av Catarina Deremar (C),

2024/25:1353 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkande 5,

2024/25:1387 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkandena 5 och 8,

2024/25:1555 av Ingemar Kihlström (KD),

2024/25:1567 av Daniel Bäckström och Mikael Larsson (båda C),

2024/25:1753 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 16,

2024/25:1897 av Ulrika Heie och Anders Ådahl (båda C),

2024/25:1921 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkande 8,

2024/25:2646 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 9,

2024/25:2648 av Aron Emilsson (SD) yrkande 1,

2024/25:2667 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

2024/25:2780 av Sten Bergheden (M),

2024/25:2851 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

2024/25:2852 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) och

2024/25:3190 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 20.

Ställningstagande

Införandet av en cirkulär ekonomi som bryter fossilberoendet är avgörande för att vi ska kunna reducera vår klimatpåverkan i den utsträckning som krävs för att begränsa den globala uppvärmningen. Det är möjligt att sluta kretsloppen och minska våra beroenden av att ständigt utvinna nya naturresurser. Men då måste lagstiftningen uppdateras och det måste bli enklare att göra hållbara och cirkulära val som konsument.

Att återbruka i stället för att köpa något nytt är bland det bästa man som enskild individ kan göra för planeten. För att göra reparationsalternativet mer tillgängligt bör möjlighet till rutavdrag införas. För reparationer bör också de lägre momssatserna återställas. Fakta om en varas klimat- och miljöpåverkan bör också förenklas och tydliggöras genom digitala informationsbärare som ska finnas på fler varor, direkt i butiken eller online.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

11.

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2024/25:1753 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 16 och

2024/25:2646 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 9 och

avslår motionerna

2024/25:337 av Jessica Rodén (S),

2024/25:598 av Catarina Deremar (C),

2024/25:1353 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkande 5,

2024/25:1387 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkandena 5 och 8,

2024/25:1555 av Ingemar Kihlström (KD),

2024/25:1567 av Daniel Bäckström och Mikael Larsson (båda C),

2024/25:1897 av Ulrika Heie och Anders Ådahl (båda C),

2024/25:1921 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkande 8,

2024/25:2648 av Aron Emilsson (SD) yrkande 1,

2024/25:2667 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

2024/25:2780 av Sten Bergheden (M),

2024/25:2851 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

2024/25:2852 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

2024/25:2954 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 11 och

2024/25:3190 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 20.

Ställningstagande

Möjligheten att införa ett nytt ”rit-avdrag” för arkitekter bör utredas, detta för att undvika rivningar men samtidigt kunna utveckla, bygga ut och bygga om. Behovet av nya innovativa lösningar ökar. För att kunna få med fler på den cirkulära omställningen vill vi utreda om man kan införa ett nytt avdrag, liknande rotavdraget, för arkitekter riktat mot att skapa nya bostäder och nya rum, energieffektivisera eller på annat sätt skapa miljömässig samhällsnytta inom bostadssektorn.

Regeringen bör också utreda möjligheterna till olika typer av skatteavdrag för energieffektivisering. Man bör utreda möjligheterna till ett klimatrotavdrag för energi­effektivisering som kan utformas för bredare grupper än i dag. Flera förslag finns framtagna för ett klimat-rot som styr bättre mot energi­effektivisering och samhällsnytta än det rotavdrag som finns idag. Ett annat förslag är sänkt fastighetsavgift för fastighets­ägare eller bostadsrättsföreningar som genomfört energieffektiviseringsåtgärder.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

12.

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3109 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 11.

Ställningstagande

Sverige har hittills haft svårt att ta höjd för de risker och kostnader som det förändrade klimatet för med sig. Det hjälper inte att regeringens och Sverigedemokraternas budget ökar utsläppen av växthusgaser de kommande åren. Det är en farlig politik för Sverige som kommer att bli dyr för de svenska hushållen framöver. För att säkerställa ett tryggt och välfungerande samhälle behöver staten höja sin beredskap genom att prioritera åtgärder för klimatanpassning. Dessa åtgärder ersätter inte utsläppsminskningar, utan fungerar som kompletterande insatser för att hantera de oundvikliga effekterna av klimatförändringarna.

Vi anser att man bör utreda om åtgärder för vattenbesparing kan ingå i ett rotavdrag för energieffektivisering dvs. ett energieffektiviseringsrot. Genom att uppmuntra hushåll att installera vattenbesparande utrustning kan vi minska både vatten- och energiförbrukningen. Detta leder till betydande energi­besparingar, t.ex. genom minskad uppvärmning av vatten. Ett sådant initiativ skulle inte bara gynna miljön utan också hushållens ekonomi, och det är ett konkret sätt att visa att klimatanpassning och energibesparing går hand i hand.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

13.

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:1921 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkande 9 och

avslår motionerna

2024/25:44 av Martina Johansson (C),

2024/25:757 av Heléne Björklund (S),

2024/25:1250 av Louise Thunström (S) och

2024/25:2354 av Eva Lindh m.fl. (S) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Rot- och rutavdrag kan användas inom EU och EES av den som är bosatt och skattar i Sverige. Enligt Privata Affärer har det gått drygt 282 miljoner kronor till utlandet de senaste fem åren, framför allt till Spanien. Det innebär att avdragen inte fungerar som konjunkturåtgärd utan enbart blir en skatte­subvention för den som har råd att ha en semesterbostad utanför Sverige. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om att avskaffa möjligheten att använda rot- och rutavdragen för tjänster utanför Sveriges gränser.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

14.

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3190 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 6 och

avslår motionerna

2024/25:565 av David Perez (SD),

2024/25:1921 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkande 6 och

2024/25:2773 av Sten Bergheden (M).

Ställningstagande

Skatt ska betalas efter förmåga och välfärd fördelas efter behov. Progressiviteten ska värnas så att den som har högre inkomster bidrar mer än den som har lägre inkomster, men alla får ta del av den gemensamma välfärden. Så ser den svenska välfärdsmodellen ut.

Det svåra ekonomiska läget har gröpt ur hushållens ekonomiska marginaler. Tio års reallöneökningar har ätits upp av inflationen. Sammantaget har kostnadsökningarna skapat en press på svenska hushåll som saknar motstycke på flera decennier. Vi har föreslagit en aktiv politik för att lindra hushållens ekonomiska bördor.

Sverige kommer inte stärkas av att de som redan har mest får ännu mer på bekostnad av vanligt folk. Därför föreslår vi att jobbskatteavdraget justeras och att avtrappningen av jobbskatteavdraget återinförs.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

15.

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:1921 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkande 6 och

avslår motionerna

2024/25:565 av David Perez (SD),

2024/25:2773 av Sten Bergheden (M) och

2024/25:3190 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 6.

Ställningstagande

Den svenska skattedebatten har präglats av ett tydligt fokus på att sänka skatten på arbetsinkomster. Beskattningen av arbetsinkomster innehåller i dag mer än tio olika former av skattereduktioner. Ingen av dem har tydligt påvisbara positiva effekter. Enbart jobbskatteavdraget innebär en skatte­reduktion med ca 150 miljarder kronor per år.

Regeringen slopade i sin budget för 2025 avtrappningen i jobbskatte­avdragen. Sedan den 1 januari 2025 sker således ingen avtrappning av jobbskatteavdraget utan även på högre inkomster ges fullt jobbskatteavdrag.

Jag är emot denna skattesänkning, dels av offentligfinansiella skäl – pengarna behövs bättre i välfärden och till klimatinvesteringar m.m. – dels av fördelningspolitiska skäl. Skattesänkningarna kommer att öka den ekonomiska ojämlikheten.

Reglerna bör i stället ändras så att jobbskatteavdragen trappas av på inkomster över 45 000 kronor i månaden upp till 100 000 kronor. På månadsinkomster över 100 000 kronor i månaden ska inget jobbskatteavdrag göras.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

16.

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:1420 av Jonas Andersson m.fl. (SD) yrkandena 2–5 och

avslår motionerna

2024/25:378 av Roland Utbult och Cecilia Engström (båda KD),

2024/25:1143 av Magnus Berntsson (KD),

2024/25:1145 av Mikael Oscarsson (KD) yrkandena 1 och 2,

2024/25:1187 av Niels Paarup-Petersen (C) och

2024/25:2494 av Anne-Li Sjölund och Christofer Bergenblock (båda C).

Ställningstagande

Vi sätter stort värde på det svenska civilsamhället. Civilsamhället utgörs av olika typer av organisationer, såsom sammanslutningar och föreningar, som skapar en grund för människors sociala liv. Traditioner och institutioner som vi värdesätter har ofta vuxit fram i samhället underifrån, utan statlig inblandning. Att genomdriva politiska förslag som stärker civilsamhällets oberoende i Sverige är därför önskvärt.

De insatser som enskilda personer och olika föreningar inom civilsamhället gör kan bidra till att stärka det sociala kapitalet i samhället som helhet, samtidigt som dessa också kan ha stor betydelse för exempelvis kunskaps­utveckling, folkhälsa, demokrati och kulturarvets bevarande.

Att förbättra villkoren för civilsamhället och dess olika aktörer så att de får det enklare att stå på egna ben ekonomiskt är angeläget. Ekonomiskt stöd i form av gåvor från enskilda är av stor betydelse för viktiga verksamheter som drivs ideellt.

Att riksdagen under 2019 beslutade att återinföra skattereduktionen för gåvor till ideell verksamhet, ”gåvoskatteavdraget”, är något som vi ser positivt på. Vi vill dock genomdriva ytterligare reformer för att stärka civilsamhällets oberoende. Gåvoskatteavdraget behöver vidareutvecklas för att underlätta för civilsamhällesaktörer att stå på egna ben ekonomiskt och på så sätt stötta civilsamhällets oberoende och frihet.

När det gäller utformningen av gåvoskatteavdraget har Sverige en modell som är administrativt betungande och snålt tilltagen i förhållande till närliggande länder. Vi menar att taket är för lågt satt och att den positiva inverkan på civilsamhället skulle kunna bli större om taket höjdes. Därför vill vi att regeringen ser över beloppsfrågan.

Det svenska regelverket för gåvoskatteavdraget exkluderar dessutom många allmännyttiga verksamheter. Vi vill att regeringen ser över möjligheten för fler allmännyttiga ändamål att omfattas av regelverket för skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet, med anledning av att det finns många andra typer av aktörer i civilsamhället som också bidrar med samhällsnytta men som inte omfattas av regelverket i dagsläget.

Vidare omfattas juridiska personer inte av möjligheten till skattereduktion när de ger gåvor till ideella aktörer i civilsamhället. Om juridiska personer också skulle ges möjlighet till en sådan skattereduktion skulle det kunna resultera i ett positivt bidrag till konstruktiva civilsamhällesaktörer. Det är något som regeringen bör se över.

En annan brist i det svenska systemet rör den administrativa bördan, vilket är problematiskt för civilsamhällesaktörerna, särskilt de mindre aktörerna som riskerar att bli exkluderade. Vi vill att regeringen utvärderar hur administrationen, såsom gåvomottagares rapporteringsplikt till Skatteverket och hanteringen av kontrolluppgifter inom regelverket för gåvoskatteavdrag, kan förenklas.

Vi vill att ytterligare förändringar i systemet för gåvoskatteavdrag ska genomföras för att syftet med gåvoskatteavdraget bättre ska uppnås och för att göra det enklare för civilsamhällesaktörer att stå på egna ben ekonomiskt. Detta bör ske genom att man avhjälper de ovan nämnda bristerna i avdragets utformning. Det skulle kunna vara ett steg på vägen mot ett starkare och mer oberoende civilsamhälle.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

17.

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2024/25:2947 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 87,

2024/25:2954 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 6 och

2024/25:3169 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 111 och

avslår motionerna

2024/25:530 av Cecilia Engström (KD),

2024/25:901 av Magnus Manhammar (S),

2024/25:1206 av Niels Paarup-Petersen (C),

2024/25:2613 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 54 och 156,

2024/25:3047 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 22 och 46 samt

2024/25:3071 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 29.

Ställningstagande

Klimatomställningen är vår tids kanske största globala utmaning. Det är samtidigt en fråga där Sverige kan spela en avgörande internationell roll som föregångsland, och där vårt ledarskap samtidigt kan leda till jobb, tillväxt och affärsmöjligheter. Men för det krävs en politik i nivå med utmaningen, där hela vår nation ges möjlighet att delta och där politiken på många plan och många sätt fokuserar med all kraft på att få klimatomställningen gjord.

Det krävs en folkrörelse för klimatet, som säkerställer att alla får möjlighet att bli vinnare på klimatomställningen. Det är avgörande att alla får möjlighet att vara en del av klimatomställningen, även de som hittills inte haft råd att ställa om.

Avgörande för att energieffektiviseringen ska ta fart på allvar är att inkludera energibesparande åtgärder i det rotavdrag för gröna investeringar i hemmet, det gröna avdraget, som Centerpartiet drev fram, där privatpersoner likt rot och rut kan göra avdrag för kostnaden direkt på fakturan, t.ex. vid investering i solceller, energilagring och laddboxar.

Fler måste få chansen att byta bil eller bränsle i bilen. Fler ska också få möjlighet att själv vara med och vara en del i energiproduktionen, lagra och inte minst spara eller minska konsumtionen av el och energi. Om alla kommer med, blir både vårt föredöme och sammanhållningen i vårt land starkare. Det finns därför skäl att se över möjligheten till stöd för konvertering från fossil till förnybar drift samt att se över pumplagen. De som konverterar sin bil ska då självklart kunna ta del av samma stimulansåtgärder som ges till miljöbilar. Om en bilägare väljer att konvertera sin bil ska han eller hon kunna finansiera det inom ramen för det gröna avdraget.

De senaste årens elpriser, inte minst under vinterhalvåret, har satt stor press på svenska hushåll och företag. Det har bidragit till högre inflation och lägre tillväxt. Fler måste få chansen att minska såväl sin elanvändning som sina elräkningar. Att byta ut, eller åtminstone komplettera, uppvärmning som idag sker med direktverkande el är den lägst hängande frukten, tillsammans med olika typer av isolering, för att minska svenska hushålls energikonsumtion. Installation av olika typer av värmepumpar, bergvärme och smarta system som optimerar energianvändningen och minskar energiförbrukningen, bör därför inkluderas i det gröna avdraget.

Det behövs också en mångdubbling av solelsproduktionen i Sverige, genom fler solceller på tak, fasader och mark. Det finns en stor potential att öka den svenska produktionen av solel i närtid, eftersom det är ett av de kraftslag som går snabbast att bygga ut. Där finns det potential att nå minst 15 procent av den svenska elanvändningen 2030. I dag är energislaget kraftigt underutnyttjat och solenergin står bara för drygt 1 procent av landets elproduktion. Regelverken för småskalig energiproduktion är förlegade och motsvarar inte utvecklingen på marknaden. Vi tycker att det måste bli enklare att göra rätt. För att öka mängden närproducerad el bör bl.a. skatten på egenanvändning av solel slopas.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

18.

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2024/25:2613 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 54 och 156,

2024/25:3047 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 22 och 46 samt

2024/25:3071 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 29 och

avslår motionerna

2024/25:530 av Cecilia Engström (KD),

2024/25:901 av Magnus Manhammar (S),

2024/25:1206 av Niels Paarup-Petersen (C),

2024/25:2947 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 87,

2024/25:2954 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 6 och

2024/25:3169 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 111.

Ställningstagande

Förbränning av fossila bränslen är den huvudsakliga anledningen till att den globala medeltemperaturen nu stiger i den snabbaste takten någonsin. Vetenskapen har tydligt visat hur en varmare värld påverkar möjligheten till mänskligt liv, säkerhet och välfärd negativt. För att bli kvitt vårt beroende av fossila bränslen behöver vi satsa massivt på grön omställning och hållbara energikällor och elektrifiera stora delar av våra samhällen.

Elnätet behöver också balanseras lokalt. Därför behöver elmarknaden utvecklas och kompletteras med lokala och regionala marknader som gör bl.a. att en elkund enklare kan bidra med stödtjänster, t.ex. sälja sitt överskott genom att mata tillbaka el från ett batteri hemma, exempelvis i bilen, när elpriset är högt eller det är brist på kapacitet i elnätet. För att möjliggöra detta tekniskt bör laddboxar som installeras genom det gröna teknikavdraget och som uppfyller standarden ISO 15118 få ett högre avdrag, nämligen 75 procent. Vidare bör hinder undanröjas för att överföra egenproducerad el mellan olika byggnader inom samma fastighet eller på närliggande fastigheter.

För jordbruksföretagens självständiga energiförsörjning bör också småskalig solvärme införlivas i det gröna avdraget.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

19.

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2024/25:2613 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 45,

2024/25:3047 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 17 och

2024/25:3169 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 112.

Ställningstagande

Solenergin har en stor potential i Sverige. Genom solceller på villatak och lägenhetshus kan man öka mängden närproducerad el och hushållen kan spara in pengar på sina elräkningar. Det bidrar också till utbyggnaden av förnybar energiproduktion och till klimatomställningen. För att underlätta detta bör skatten på andelsägande av solenergi för boende i flerbostadshus sänkas. Den som är bosatt i en lägenhet och andelsägare i en mikroproduktionsanläggning ska ha möjlighet till skatteavdrag, något som i dag inte är möjligt. För att bättre nyttja alla takytor vill vi att de som köper en andel i en sådan anläggning ska få samma gröna avdrag för sin del av investeringen i sitt andelsägande som den som bygger på eget tak.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

20.

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:1353 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkande 6 och

avslår motionerna

2024/25:1772 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 7 och

2024/25:2613 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 108.

Ställningstagande

Systemet med reseavdrag medför emellanåt felrapporteringar till Skatteverket, vilket tyder på att det inte alltid nyttjas på ett korrekt sätt. Vår bedömning är att det behövs en effektiviserad kontroll av reseavdrag, som görs på deklarationen. Skatteverket bör i det pågående arbetet med att effektivisera systemet för kontroll av reseavdrag prioritera utvecklingen av tekniska hjälpmedel i granskningen av inkomstdeklarationer och reseavdraget. Syftet med en effektivisering bör vara att beivra fusk, men det ska samtidigt inte försämra möjligheterna att bo och arbeta på olika platser i landet. Det bör utredas hur artificiell intelligens kan stärka systemets effektivitet och tillförlitlighet.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

21.

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2024/25:1772 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 7 och

2024/25:2613 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 108 och

avslår motion

2024/25:1353 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkande 6.

Ställningstagande

Sverige ska ha ett transportsystem som tillgodoser behovet av transporter för personer och näringsliv, och samtidigt klarar klimatmålet och övriga miljömål, trafiksäkerhet och hälsa. Målbilden är ett utsläppsfritt och transporteffektivt samhälle.

Det reseavdrag som regeringen återinfört dras med omfattande fusk på flera miljarder kronor, gynnar främst höginkomsttagare i storstadsområden och riskerar att öka utsläppen från vägtrafiken och cementera orättvisorna mellan trafikslagen. Den skattereduktion för arbetsresor som riksdagen beslutade om under våren 2022 (bet. 2021/22:SkU29) bör därför införas. Det regelverket för reseavdrag och skattereduktion innebär ett färdmedelsneutralt och mer rättvist system, där också de som pendlar på annat sätt såsom med kollektivtrafik omfattas. Vi anser att det krävs en reform av reseavdraget. Som utgångspunkt ska en sådan reform kunna vara kostnadsneutral.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

22.

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:1387 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 3 och

avslår motionerna

2024/25:1002 av Rickard Nordin (C),

2024/25:1949 av Margareta Cederfelt (M),

2024/25:2653 av Sten Bergheden (M) yrkande 3 och

2024/25:3083 av Markus Wiechel och Ann-Christine Frohm (båda SD) yrkande 3.

Ställningstagande

Kraven på en kontantinsats, bolånetaket och de skärpta amorteringskraven fungerar som en hög tröskel för många unga, även ifall de har fast anställning med en relativt god lön. Möjligheter till bosparande skulle förbättra förutsättningarna. År 2023 rapporterades att var tredje ung vuxen vill flytta hemifrån men inte har möjlighet. Läget var illa i många orter men värst i Stockholm.

Möjligheten till avdragsgillt bosparande uppmuntrar till att spara till sitt boende. Detta kombinerat med ett särskilt bostadslån skulle ge unga större möjligheter att komma in på bostadsmarknaden. Beräkningar för detta framgår av en rapport från riksdagens utredningstjänst (RUT 2021:988). Regler bör därför införas som leder till en skattereduktion på 25 procent om man sparar 400 kronor i månaden.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

23.

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:2468 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 5 och

avslår motionerna

2024/25:973 av Cecilia Rönn (L) och

2024/25:1149 av Charlotte Nordström (M).

Ställningstagande

För att upprätthålla förtroendet för skattesystemet är det avgörande att kontinuerligt arbeta med att förenkla för skattebetalarna.

Högsta förvaltningsdomstolen slog 2017 fast att styrelsearvoden normalt ska beskattas som inkomst av tjänst, även om arvodena faktureras via eget bolag. Detta försvårar både för den enskilde och för de företag som vill stärka styrelsen med en specifik kompetens. Regeringen bör därför se över regelverken så att det blir möjligt för styrelseledamöter att fakturera uppdrag via näringsverksamhet.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

24.

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2024/25:1921 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkande 17,

2024/25:3157 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C) yrkande 28 och

2024/25:3190 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 26.

Ställningstagande

I Sverige är det sedan 1999 förbjudet att köpa sex, och en utvärdering av sexköpslagen har visat att lagen har varit ett viktigt verktyg för att begränsa prostitution och människohandel för sexuella ändamål i Sverige.

Frågan om beskattning av inkomster från prostitution, när sexköp numera är kriminaliserat har aktualiserats. I praktiken riskerar brottsutsatta kvinnor som går fria inom ramen för sexköpslagstiftningen i stället att bli åtalade i skattebrottsmål. Utredningen om exitprogram för personer som är utsatta för prostitution har i betänkandet Ut ur utsatthet (SOU 2023:97) föreslagit en översyn av beskattning vid prostitution. Denna fråga bör regeringen hantera omedelbart, och regeringen bör ta fram riktlinjer för hur personer i prostitution inte ska behöva skatta för den betalning som de får när de utsätts för sexualiserat våld (sexköp). Om en förändring av skattelagstiftningen är nödvändig bör den göras.

Vi anser dock att frågan om beskattning av inkomst från försäljning av sexuella tjänster handlar om mer än den specifika skattefrågan och därmed bör hanteras med ett brett grepp, där det övergripande målet är att stoppa exploatering av människor i prostitution. Regeringen bör skyndsamt göra en översyn av problemet när det gäller beskattning vid prostitution.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

25.

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2024/25:2468 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 6 och

2024/25:2948 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 15 och

avslår motionerna

2024/25:2085 av Lars Beckman (M),

2024/25:2361 av Jesper Skalberg Karlsson och Helena Storckenfeldt (båda M),

2024/25:2613 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 92 och

2024/25:2895 av Sten Bergheden (M).

Ställningstagande

För att upprätthålla förtroendet för skattesystemet är det avgörande att kontinuerligt arbeta med att förenkla för skattebetalarna. I samband med pandemin blev det uppenbart för allt fler att systemet med förmånsbeskattning både är komplicerat och brister i rättssäkerhetshänseende.

Med coronapandemin har arbete hemifrån, på distans, också prövats i betydande omfattning. Utvecklingen av förutsättningarna för distansarbete ligger i tiden, som en del i digitaliseringen — ett ytterligare steg mot att göra arbetssituationen mer flexibel för fler arbetstagare och arbetsgivare, och för att skapa bättre förutsättningar för boende på annan ort som får hela Sverige att växa.

Vi kan konstatera att exemplen där rättssäkerheten satts på prov när det gäller förmånsbeskattning är många bara under de senaste åren. Det är tydligt att det behövs en större översyn av systemet med förmånsbeskattning i allmänhet. Förutsättningarna att förbättra för distansarbete behöver också ses över när det gäller förmånsbeskattning. Enkelhet, rättssäkerhet och transparens måste vara ledord.

Det är därför bra att en utredning nu har haft i uppdrag att analysera hur skattereglerna om tjänsteställets placering och om avdrag för ökade levnadskostnader vid arbete på annan ort kan moderniseras. Regeringen bör nu ta fram förslag på området som leder till en ökad förutsägbarhet för arbetsgivare, anställda och företagare.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

26.

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:2613 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 92 och

avslår motionerna

2024/25:2085 av Lars Beckman (M),

2024/25:2361 av Jesper Skalberg Karlsson och Helena Storckenfeldt (båda M),

2024/25:2468 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 6,

2024/25:2895 av Sten Bergheden (M) och

2024/25:2948 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 15.

Ställningstagande

Efter industrin är transportsektorn den del av vårt samhälle som gör av med mest fossil energi. För att ställa om transportsektorn räcker det inte med enbart elektrifiering eller en övergång till hållbara biodrivmedel – det är fullständigt nödvändigt att effektivisera transporterna. Det är därför avgörande att vi också arbetar för ett transporteffektivt samhälle.

Det måste bli enklare och billigare att resa med låg klimatpåverkan. Detta kräver allt från stora investeringar i kollektivtrafikens och cykelns infrastruktur till ökad turtäthet, bättre punktlighet och informationsinsatser. Utbudet av nationell och regional kollektivtrafik ska öka i hela landet.

Jag anser att reglerna bör utvecklas vidare så att förmånsbeskattningen slopas för kollektivtrafikkort på samma sätt som förmånsbeskattningen på företagscyklar slopades tidigare.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

27.

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 19 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2024/25:1460 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 7 och

2024/25:1464 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 2.

Ställningstagande

Vi vill att svenska folket ska vara ett ägande folk. En betydande del av svenskarnas förmögenhet är uppbunden i offentliga och privata fonder genom främst pensionssystemen. För gemene man är detta de främsta finansiella tillgångarna och de flesta har i övrigt ett relativt begränsat finansiellt kapital. Genom att kapitalet är bundet i olika fonder, vars investeringar inte är tillgängliga för de mindre företagen, skiljer sig Sverige från många andra länder.

Sverige behöver en fungerande kapitalförsörjning kanske främst till mindre och nystartade bolag. Möjligheterna och incitamenten för privatpersoner att investera främst i mindre bolag behöver ökas.

Kapitalförsörjningen i nystartade företag innebär redan idag ofta ett hinder som resulterar i att många potentiella innovationer inte når ända fram. Finansieringsproblemen i bolagens tidiga faser skulle dock delvis kunna avhjälpas av bättre villkor för personaloptioner. I ett företags tidiga skede kan det vara svårt att knyta till sig rätt kompetens, vilket ofta är intimt sammankopplat med lönebildningen och således ytterligare ökar behovet av finansiering. Om företagen i stället har möjlighet att erbjuda personaloptioner behöver de inte erbjuda lika hög lön, men anställda får ett extra incitament att bidra till företagets framgångar.

Vi vill att nystartade och små expanderande företag ska kunna erbjuda sina anställda att investera i företaget. Villkoren för personaloptioner behöver därför förbättras, främst i nya innovativa företag med hög risk, vilket också kan förbättra kapitalförsörjningen.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

28.

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 20 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2024/25:3190 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 14.

Ställningstagande

Den 8 augusti 2024 gav regeringen en utredare i uppdrag att se över den skattemässiga behandlingen av inkomster som härrör från särskild vinstandel och att föreslå bestämmelser som leder till en förutsägbar beskattning av sådana inkomster. Utredningen tillsattes efter att Skatteverket upptaxerat riskkapitalister som undgått beskattning genom avancerade skatteupplägg med mycket stora belopp. I direktivet till utredaren angavs att han skulle föreslå bestämmelser som leder till en förutsägbar beskattning av sådana inkomster, en beskattning som ska motsvara den som gäller för innehav av kvalificerade andelar enligt 57 kap. IL.

I januari 2025 redovisade utredaren sitt uppdrag. Det föreslås att det införs särskilda regler i inkomstskattelagen som hanterar beskattningen av inkomster från särskild vinstandel i enlighet med de direktiv som utredaren fått från regeringen. Det innebär att flera riskkapitalister kommer att få sänkt beskattning, i många fall en lägre inkomstbeskattning än t.ex. en sjuksköterska eller byggnadsarbetare.

Det svenska skattesystemet ska vara enkelt och förutsägbart, och prestation i form av arbete ska beskattas som förvärvsinkomst. Det borde även avse det arbete som innefattar inkomster som härrör från särskild vinstandel.

Det behövs en mer långsiktig översyn av hur de som har de högsta inkomsterna och tillgångarna ska kunna bidra mer till den generella välfärden, vilket ökar skattesystemets legitimitet.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

29.

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 21 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2024/25:3109 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 44 och

2024/25:3190 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkandena 1–3 och 8 samt

avslår motionerna

2024/25:796 av Jamal El-Haj (-),

2024/25:1253 av Louise Thunström och Jessica Rodén (båda S),

2024/25:1257 av Dzenan Cisija (S),

2024/25:1350 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkande 11,

2024/25:1353 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkandena 1–4,

2024/25:1464 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 5,

2024/25:1476 av Christian Carlsson (KD),

2024/25:2003 av John E Weinerhall (M),

2024/25:2132 av Sanna Backeskog m.fl. (S),

2024/25:2935 av Sten Bergheden (M) yrkande 2,

2024/25:2952 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 6,

2024/25:2955 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 1 och

2024/25:3137 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 2.

Ställningstagande

Skattesystemets huvudsakliga uppgift är att säkerställa tillräckliga skatteintäkter för att finansiera välfärden. För att bidra till ett legitimt och rättvist skattesystem är det viktigt att skattereglerna är generella, med breda skattebaser och enhetliga skattesatser som är väl avvägda gentemot målen för den ekonomiska politiken. Skattesystemet ska ha så få särregler och undantag som möjligt. Det ska i samverkan med den ekonomiska politiken bidra till omfördelning, jämlikhet och jämställdhet. Tydliga och enhetliga regler och skattesatser bidrar till förståelse och legitimitet för skattesystemet och minskar även utrymmet och riskerna för fel och fusk.

Den stora skattereformen 1990/91 byggde på ett antal fördelningspolitiskt sunda och ekonomiskt rationella principer i syfte att utforma ett skattesystem som var både samhällsekonomiskt och fördelningspolitiskt effektivt. Dess bärande principer var lägre skattesatser, bredare skattebaser samt en mer neutral och likformig beskattning av olika inkomster, investeringar, sparformer och olika delar av den privata konsumtionen. Reformens huvudinriktning blev således lägre skatter på arbete för i första hand breda löntagargrupper, skärpt beskattning av kapital och minskade möjligheter till skatteplanering. En av de viktigaste ambitionerna med 1990-talets skattereform var just att skapa en bättre balans mellan beskattningen av arbete och kapital.

Sedan reformen infördes i början av 1990-talet har ett stort antal avsteg gjorts från dessa principer med såväl fler undantag som stora skattesänkningar på inkomster och förmögenheter. Alla dessa avvikelser, i kombination med andra förändringar av skattepolitiken efter reformens genomförande, har lett till att dagens skattesystem kännetecknas av stora och allvarliga problem. De många avstegen från en neutral och likformig beskattning har skapat smalare och mer instabila skattebaser.

De stora skattesänkningarna har också försämrat skattesystemets förmåga att finansiera den offentliga sektorn. Dessutom leder en brist på likformig beskattning till stora samhällsekonomiska kostnader genom att snedvrida hushållens och företagens ekonomiska beslut. Ett av de mest allvarliga problemen i dagens skattepolitik är den skattemässiga obalansen mellan arbete och kapital med allt lägre skatter på kapital. Behovet av en ny omfattande översyn av skattesystemet är stort. Grundbultar för översynen är att skattesystemet ska generera stabila skatteintäkter för finansieringen av våra gemensamma åtaganden, vara enkelt för enskilda och bygga på principen om att skatt ska betalas efter bärkraft.

Avsteg från principen om generella skatteregler kan dock i vissa fall motiveras av explicita krav på styrning eller av samhällsekonomiska effektivitetsskäl. Vid en framtida översyn av skattesystemet måste vi bl.a. ta hänsyn till övergången från ett linjärt synsätt till ett cirkulärt. Utredningen Om ekonomiska styrmedel för en mer cirkulär ekonomi (SOU 2024:67), som den socialdemokratiska regeringen tillsatte, är ett viktigt steg på vägen för att kunna utveckla styrmedel som på ett betydande och samhällsekonomiskt effektivt sätt kan främja en sådan omställning.

Genom skatter kan vi främja en stark välfärdsstat och bättre folkhälsa samt styra mot minskad miljöpåverkan. Ett alltför stort fokus på optimering och styrning genom skattesystemet riskerar emellertid att göra skattesystemet komplicerat och att på sikt urholka välfärdens finansiering. Det finns därför starka skäl för enhetlighet.

Det behövs en bredare översyn av hela skattesystemet.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

30.

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 21 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2024/25:1350 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkande 11,

2024/25:1353 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkandena 1–4 och

2024/25:1464 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 5 och

avslår motionerna

2024/25:796 av Jamal El-Haj (-),

2024/25:1253 av Louise Thunström och Jessica Rodén (båda S),

2024/25:1257 av Dzenan Cisija (S),

2024/25:1476 av Christian Carlsson (KD),

2024/25:2003 av John E Weinerhall (M),

2024/25:2132 av Sanna Backeskog m.fl. (S),

2024/25:2935 av Sten Bergheden (M) yrkande 2,

2024/25:2952 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 6,

2024/25:2955 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 1,

2024/25:3109 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 44,

2024/25:3137 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 2 och

2024/25:3190 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkandena 1–3 och 8.

Ställningstagande

Sverige ska ta ut skatter för att finansiera välfärd och investeringar i tillväxt. Samtidigt är det ett faktum att Sverige även på skatteområdet måste vara konkurrenskraftigt gentemot omvärlden. Vi ser ett behov av att se över skattelagstiftningen på olika områden såsom konkurrenskraften för svenska företag, jämna ut oskäliga inkomstskillnader, se över sjömännens beskattning, uppmuntra till sparande och motverka överskuldsättning.

Politiska beslut påverkar ständigt näringslivet och svenska företags konkurrenskraft. Sverige har en rad skattepålagor som inte återfinns i andra länder. Dessa behöver ses över och en reform av skattesystemet bör utredas för att inte på sikt urholka den svenska konkurrenskraften. I arbetet med att stärka näringslivets konkurrenskraft får det inte finnas några heliga kor, utan alla potentiella åtgärder bör lyftas för diskussion. Ett förslag som torde vara av intresse att se över i det sammanhanget är en förändring av dagens system för ett bolags resultatutjämning över åren.

Skatter ska bl.a. finansiera polisen, försvaret, välfärden och offentliga investeringar. Samtidigt är det ett faktum att höga skatter urholkar privat konsumtion, hämmar näringslivets utveckling och på sikt försvagar själva skattebasen. Ungefär två tredjedelar av samhällets skatteintäkter kommer från inkomstbeskattning, vilket är relativt högt i en internationell jämförelse. Det är vår uppfattning att man på sikt och med bibehållen budgetbalans bör eftersträva skattesatser som underlättar rekrytering av internationell spetskompetens och på ett generellt plan stärker det svenska näringslivets konkurrenskraft.

På olika områden har skattesystemet inbyggda skatteskillnader som i vissa fall ter sig ologiska. Bland annat gäller inte samma skatt för lön som för pension och skatten skiljer sig kraftigt åt mellan olika kommuner. Vi värnar det kommunala själv styret, men det är samtidigt inte rimligt att arbetsinkomster ska beskattas olika på geografisk grund när de välfärdstjänster som vi betalar för inom kommunsektorn har lagstadgade krav på sig att vara likvärdiga över hela landet. Även lagfarter och pantbrev vid köp av fastighet är exempel på indirekt beskattning som inte står i proportion till de administrativa kostnaderna. Orättvisor och skevheter under gräver allmänhetens förtroende för skattesystemet och riskerar på sikt att undergräva skattemoralen hos både privatpersoner och företag. Sverigedemokraterna vill därför tillsätta en utredning som identifierar alla de olika delar av skattesystemet som i dag innebär inkonsekvent och ologisk beskattning. En sådan utredning skulle föreslå konkreta reformer på varje enskilt område för att komma tillrätta med obalanserna. Reformer av detta slag bör inte leda till ett högre skatteuttag totalt sett utan snarare balanseras av effektiviseringar av den offentliga ekonomin. Utredningen behöver därför ta utgångspunkt från både intäkter och kostnader.

Beskattningen av svenska sjömän är komplicerad och beror inte bara på fartygets flagg utan även på vilken typ av trafik fartyget för tillfället bedriver och vilket eller vilka vatten som för tillfället trafikeras. För att svenska sjömän ska ha en förutsägbar och rättssäker beskattning, behöver beskattningen av svenska sjömän utredas och reformeras.

Under en längre tid har skuldsättningen successivt ökat i samhället vilket långsiktigt kan komma att utgöra en samhällsrisk. Därför är det i allmänhet positivt att uppmuntra till sparande och motverka överskuldsättning. Vi vill utreda hur inkomst skatteavdragen och ränteavdrag behöver utformas för att i högre grad stimulera till ökat sparande och förhindra överskuldsättning. En utredning bör omfatta områden såsom en differentierad syn på bolån, företagslån, privatlån utan säkerhet och synliggörande av alla skulder. Vidare bör ett gemensamt avdragssystem för alla typer av insättningar, beskattning av vinster och uttag, samtliga beskattningsmodeller, förvaltning, transaktioner och allt som påverkar området omfattas av en översyn. Detta rör alla insättningar på bankkonton, värdepappersdepåer, fondkonton, investerings­sparkonton, kapitalförsäkringar och pensionskonton. Vidare vill vi återinföra schablonmässig beskattning av privat pensionssparande, som ger incitament för alla att spara privat till pensionen.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

31.

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 21 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2024/25:2952 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 6 och

2024/25:2955 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 1 och

avslår motionerna

2024/25:796 av Jamal El-Haj (-),

2024/25:1253 av Louise Thunström och Jessica Rodén (båda S),

2024/25:1257 av Dzenan Cisija (S),

2024/25:1350 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkande 11,

2024/25:1353 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkandena 1–4,

2024/25:1464 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 5,

2024/25:1476 av Christian Carlsson (KD),

2024/25:2003 av John E Weinerhall (M),

2024/25:2132 av Sanna Backeskog m.fl. (S),

2024/25:2935 av Sten Bergheden (M) yrkande 2,

2024/25:3109 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 44,

2024/25:3137 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 2 och

2024/25:3190 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkandena 1–3 och 8.

Ställningstagande

Att förändra ett ojämlikt skattesystem tar tid. Ett seriöst reformarbete måste påbörjas för att städa upp i det svenska skattesystemet. Det behövs därför en stor bred skattereform. Målet ska vara att göra skattesystemet enklare, tydligare och rättvisare. En parlamentarisk utredning måste tillsättas redan under denna mandatperiod.

En del av reformarbetet bör särskilt inrikta sig på en översyn av skatter, avgifter och avdrag i den digitala sektorn för att säkra en konkurrensneutral och tidsenlig lagstiftning. Subventioner och avgifter inom den digitala sektorn slår idag många gånger snett. Globala plattformsföretag får tillgång till avgiftsfri energi till sina servrar medan svenska bolag får betala vanlig taxa. Elektronik beläggs med kraftiga avgifter utifrån en förlegad syn på hur elektroniskt minne används. Särskilt angelägen i en sådan översyn är privatkopieringsersättningen (den s.k. kassettavgiften). Avdraget för forskning och utveckling är ett viktigt instrument för att stärka tillväxten och företagens konkurrenskraft, och det är viktigt att digital utveckling kan utgöra grund för avdrag.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.

32.

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 22 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2024/25:2468 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 20,

2024/25:2519 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 10 och

2024/25:2947 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 72.

Ställningstagande

Att beskatta utsläpp av växthusgaser och miljöförstöring är viktigt för att klara av klimatomställningen. En grön skatteväxling där förorenaren betalar för sin miljöskada är därför viktigt och detta bör kombineras med sänkta skatter på jobb och företagande. På så vis ökar kostnaden för miljöförstörande verksamhet samtidigt som dessa intäkter återförs för att sänka skattebördan på sådant som har stor samhällsekonomisk nytta, som jobbskapande i växande företag. Detta bör vara en ledstjärna för skattepolitiken; för att klara av att gå mot ett mer hållbart samhälle behöver skattepolitiken vara långsiktigt hållbar. Att beskatta miljöförstöring och utsläpp av växthusgaser är därför viktigt för att klara av klimatomställningen. För att uppnå detta behövs en utvärdering av den gröna skatteväxlingen – på så sätt skapar vi förutsättningar för en hållbar omställning.

En del i detta är att fasa ut alla nedsättningar som i dag finns av koldioxidskatten, men inte på bekostnad av branschers konkurrenskraft. En utfasning behöver därför gå hand i hand med sänkta kostnader för branscher som påverkas, eller någon annan form av kompensation som hjälper till att ställa om. Det totala kostnadstrycket för branschen ska med andra ord inte höjas, men alla företag och branscher måste betala fullt pris för sina utsläpp.

En skatteväxling inom transportsektorn bör genomföras som gör det möjligt för människor att leva och verka i hela landet. Skattesystemet ska ta hänsyn till klimatnytta och de geografiska förutsättningar som råder i Sverige. Transportsektorn i allmänhet och vägtrafiken i synnerhet står i centrum för klimatomställningen. Det finns därför anledning att initiera en översyn av skattesystemet i transportsektorn. Skälen är flera. Dels kommer den enskildas kostnad i form av skatt på bränsle att minska inom ramen för grön skatteväxling när fordon med förbränningsmotorer i allt högre utsträckning drivs av fossilfria gröna bränslen, dels ökar stadigt andelen eldrivna fordon i såväl privat som yrkesmässigt bruk. Flera expertinstanser har börjat tala om ett nytt skattesystem inom transportsektorn t.ex. IVL Svenska Miljöinstitutet och Klimatpolitiska rådet. Hur en sådan skattereform ska utformas måste beslutas i en bred dialog med alla berörda. Vi tror att man om trafik ska beskattas (i dag med ca 60 miljarder kronor årligen) måste förhålla sig till att dagens skattebas, det fossila bränslet, kraftigt eroderar. Om och när den ska ersättas med andra skattebaser måste dessa bl.a. differentiera beskattning av vägtrafik i städer mellan trafik på landsbygden och i glesbygd. I städer bidrar trafiken med problem som inte förekommer i samma utsträckning på landsbygden, t.ex. sämre luftkvalitet, trängsel och buller. Det handlar även om att beskattningen tillåts variera mellan olika tider och platser.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.