Extra ändringsbudget för 2025 – Subventionsgraden för rotavdraget höjs tillfälligt (FiU32)

I betänkandet behandlar utskottet proposition 2024/25:156 Extra ändrings-budget för 2025 – Tillfälligt höjd subventionsgrad för rotavdraget. I propositionen lämnar regeringen förslag till ändringar i statens budget för 2025. I propositionen föreslås att subventionsgraden för rotavdraget tillfälligt höjs under perioden den 12 maj–31 december 2025 från 30 procent till 50 procent. Förslaget syftar till att stötta byggbranschen i det nuvarande konjunkturläget. Tre följdmotioner har väckts.

Utskottet har till följd av den korta beredningstiden inte gett andra utskott tillfälle att yttra sig.

I bilaga 1 finns en förteckning över de behandlade förslagen. Regeringens förslag till ändrad beräkning av statens inkomster för 2025 finns i bilaga 2. I bilaga 3 finns regeringens lagförslag.

Enligt riksdagsordningen (RO) får regeringen vid högst två tillfällen lämna en proposition med förslag till ändringar i statens budget för det löpande budgetåret (9 kap. 6 § första stycket). En sådan proposition lämnas i anslutning till budgetpropositionen eller den ekonomiska vårpropositionen (tilläggs-bestämmelse 9.6.1 RO). Förslag till ändringar i budgeten får dock lämnas vid andra tillfällen om regeringen anser att det finns särskilda skäl (9 kap. 6 § andra stycket RO).

I propositionen anförs att svensk ekonomi befinner sig i en lågkonjunktur sedan 2023 och resursutnyttjandet bedöms vara lågt även under 2025. I budgetpropositionen för 2025 föreslog regeringen en rad reformer och investeringar som riksdagen nu har röstat igenom. De förslagen skapar förutsättningar för återhämtning. Byggbranschen har under lågkonjunkturen varit särskilt drabbad med ett stort tapp i efterfrågan. Detta har lett till att antalet konkurser och antalet anställda som berörs av konkurser har varit på höga nivåer inom branschen. Även mot bakgrund av den globala osäkerheten, t.ex. hot om handelshinder, finns det en risk att återhämtningen avstannar och både produktionen och sysselsättningen minskar. För att dämpa dessa effekter och för att förbättra förutsättningarna för en återhämtning föreslås den aktuella åtgärden som syftar till att skyndsamt ge stöd till byggbranschen i det nuvarande konjunkturläget. Det är därför angeläget att de nya reglerna om tillfälligt höjd subventionsgrad för rotarbeten kan träda i kraft så snart som möjligt. Regeringen anser mot denna bakgrund att det finns särskilda skäl för att lämna förslag till ändringar i statens budget för 2025.

Regeringens och motionärernas förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. Regeringens förslag till ändrad beräkning av statens inkomster för 2025 finns i bilaga 2. Regeringens lagförslag finns i bilaga 3.

I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 12 maj 2025.

Riksdagen har beslutat om följande ändringsbudgetar under 2025:

Extra ändringsbudget för 2025 – Stöd till Ukraina (prop. 2024/25:94, bet. 2024/25:FiU29, rskr. 2024/25:144 och 145)

Extra ändringsbudget för 2025 – Ytterligare stöd till Ukraina (prop. 2024/25:146, bet. 2024/25:FiU31, rskr. 2024/25:181 och 182).

Vidare har regeringen överlämnat proposition 2024/25:99 Vårändringsbudget för 2025. Den kommer att behandlas i betänkande 2024/25:FiU21.

Extra ändringsbudget för 2025 – Tillfälligt höjd subventionsgrad för rotavdraget (V, C, MP)

Riksdagen antar regeringens förslag till lagändringar. Ändringarna innebär att subventionsgraden för rotavdraget tillfälligt höjs under perioden den 12 maj–31 december 2025 från 30 procent till 50 procent.

Riksdagen godkänner regeringens förslag till ändrad beräkning av statens inkomster för 2025.

Jämför reservationen (V, C, MP) och särskilt yttrande 1 (S), 2 (V), 3 (C) och 4 (MP).

Rutavdraget trädde i kraft den 1 juli 2007. Det följdes av rotavdraget som gäller fr.o.m. den 8 december 2008. Syftet med rot- och rutavdragen är bl.a. att öka arbetsutbudet och därigenom stimulera sysselsättningen och tillväxten genom att omvandla sådant arbete som utförs av hushållen själva till marknadsarbete. Rutavdrag lämnas för hushållsarbete som ofta utförs av hushållen själva och som i de flesta fall utförs i bostaden, däribland städning och tvättning (rutarbete). Rotavdrag lämnas för reparation, underhåll och om- och tillbyggnad av vissa bostäder (rotarbete). Rotavdraget och rutavdraget ges genom skattereduktion. Underlaget för skattereduktionen är arbetskostnaden, inklusive mervärdesskatt. Kostnader för material, utrustning och resor ingår inte. Den sammanlagda skattereduktionen för rot- och rutarbete får uppgå till högst 75 000 kronor per person och år, varav högst 50 000 kronor får avse rotarbete.

Det vanligaste sättet att få rot- och rutavdrag är att en enskild anlitar en näringsidkare som är godkänd för F-skatt. I dessa fall tillgodoräknas köparen skattereduktionen genom den s.k. fakturamodellen. Fakturamodellen innebär att köparen får sitt rot- eller rutavdrag direkt i samband med betalningen av det utförda arbetet. Utföraren fakturerar köparen som vanligt men gör avdrag med viss del av arbetskostnaden inklusive mervärdesskatt. Skattereduktionen är i dessa fall högst 50 procent av arbetskostnaden för rutarbete och högst 30 procent av arbetskostnaden för rotarbete.

Det huvudsakliga syftet med rotavdraget är att minska svartarbetet och öka arbetsutbudet. När rotavdraget infördes framhölls att lägre skatt på marknads-producerat rotarbete innebär ökade möjligheter för individen att köpa arbetet i stället för att utföra det själv, varigenom denne kan öka sitt eget arbetsutbud på marknaden. Därtill konstaterades bl.a. att svensk ekonomi befann sig i en konjunkturnedgång och att byggsektorn märkbart hade försvagats under de senaste åren. Att införa skattereduktion även för rotarbete förväntades stimulera en annars vikande byggmarknad varför det ansågs vara en lämplig tidpunkt att införa rotavdraget (prop. 2008/09:178 s. 23–24).

Svensk ekonomi bedöms ha befunnit sig i en lågkonjunktur sedan 2023. Även om inflationen på senare tid har gått ned är många företag i Sverige i ett besvärligt ekonomiskt läge. Det gäller inte minst byggsektorn där många företag pressas hårt av ökade priser och minskad efterfrågan. Under andra halvåret 2024 infördes ett tillfälligt höjt takbelopp för rotavdraget. Syftet med åtgärden var att temporärt främja sysselsättningen i byggsektorn under lågkonjunkturen i svensk ekonomi. Förslaget bedömdes kunna bidra till att efterfrågan på rotarbete ökade under en period då efterfrågan på övriga bygg- och anläggningsarbeten bedömdes minska, vilket i sin tur till viss del kunde upprätthålla sysselsättningen och produktionen i byggsektorn (prop. 2023/24:86 s. 15). Skatteverkets uppgifter om omfattningen av preliminära rotavdrag 2024 tyder på att reformen haft ungefär den effekt 2024 som bedömdes vid införandet. Det kan nu konstateras att svensk ekonomi fortfarande befinner sig i en lågkonjunktur och att resursutnyttjandet bedöms vara lågt även under 2025. I budgetpropositionen för 2025 föreslog regeringen en rad reformer och investeringar som riksdagen nu har röstat igenom. Dessa förslag skapar förutsättningar för återhämtning. Byggbranschen har dock under den nuvarande lågkonjunkturen varit särskilt drabbad med ett stort tapp i efterfrågan.

Bostadsinvesteringarna har påbörjat en svag återhämtning, men läget är fortsatt dämpat och väntas förbli svagt det närmaste halvåret. Mot bakgrund av den globala osäkerheten, t.ex. med hot om handelshinder, finns det en risk att återhämtningen avstannar och att både produktionen och sysselsättningen minskar. För att dämpa effekterna av den nuvarande lågkonjunkturen, som särskilt drabbat byggsektorn, och för att förbättra förutsättningarna för en återhämtning föreslås ytterligare åtgärder. För att temporärt stötta byggbranschen i det nuvarande konjunkturläget och för att främja sysselsättningen i byggsektorn föreslås att subventionsgraden för rotavdraget höjs tillfälligt under perioden den 12 maj–31 december 2025 från 30 procent till 50 procent. Detta kan skapa incitament för fler och nya köpare av rottjänster att beställa rotarbeten och därmed öka efterfrågan för företag i byggbranschen.

Lagändringarna bör träda i kraft den 12 maj 2025 och upphöra att gälla vid utgången av december 2025. Ändringarna i inkomstskattelagen ska tillämpas på hushållsarbete som har betalats efter den 11 maj 2025, förmån av hushållsarbete som har tillhandahållits efter den 11 maj 2025 samt hushållsarbete som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration efter den 11 maj 2025. Ändringarna i lagen om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete ska tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2024 och som längst till den 31 december 2025. Ändringarna i skatteförfarandelagen ska tillämpas första gången i fråga om skattepliktig förmån av hushållsarbete som kommit den skattskyldige till del efter den 11 maj 2025 t.o.m. den 31 december 2025.

Förslaget bedöms minska skatteintäkterna med ca 4,35 miljarder kronor under 2025. Skattereduktion för rotarbeten räknas som en skatteutgift och förslaget leder därmed till motsvarande ökning av skatteutgifterna 2025.

Den varaktiga effekten av förslaget beräknas till ca -0,10 miljard kronor. Den varaktiga effekten är ett mått på en åtgärds bestående effekt på de offentliga finanserna. Eftersom förslaget är tillfälligt motsvarar den varaktiga effekten i detta fall statens ökade lånekostnader på grund av de minskade skatteintäkterna 2025.

I partimotion 2024/25:3401 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkas avslag på regeringens förslag. I motionen hänvisas till kritik från olika remissinstanser, som har framfört att förslaget har små effekter på sysselsättningen i förhållande till kostnaden. Det hade varit effektivare med andra alternativa åtgärder, t.ex. renovering av skolor och idrottshallar. Motionärerna delar denna analys och anför att det krävs helt andra åtgärder för att stimulera byggbranschen, t.ex. investeringsstöd för billiga hyreslägenheter.

Också i kommittémotion 2024/25:3411 av Martin Ådahl och Anders Ådahl (båda C) yrkas avslag på propositionen. Motionärerna anser att regeringens krisåtgärder i vårändringsbudgeten inte är tillräckliga. Rotavdraget har sedan införandet haft positiva effekter, men kostnaden för renovering och tillbyggnad kommer fortsätta att öka, och taket på 50 000 kronor kommer därmed att begränsa möjligheten för hushåll att möta ökande kostnader. Flera remissinstanser har också pekat på att sysselsättningseffekterna av åtgärden troligen är mycket begränsade och till en högre kostnad än andra alternativa åtgärder. Motionärerna förordar i stället ett grönt rotavdrag med höjt maxtak för det gröna avdraget och att fler energieffektiviserande åtgärder ska inkluderas.

Även i kommittémotion 2024/25:3410 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) föreslås att riksdagen avslår propositionen. Också i denna motion hänvisas till synpunkter från remissinstanserna, och effekterna av förslaget på syssel-sättningen är osäkra. Motionärerna anser att det finns mer effektiva sätt att stötta konjunkturen och att propositionen därför bör avslås.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ställer sig bakom propositionen och avstyrker därmed motionerna.

I likhet med regeringen konstaterar utskottet att svensk ekonomi fortfarande befinner sig i en lågkonjunktur och att resursutnyttjandet bedöms vara lågt även under 2025. Byggbranschen har under den nuvarande lågkonjunkturen varit särskilt drabbad med ett stort tapp i efterfrågan. Även om byggsektorn i vissa storstadsregioner under det sista kvartalet 2024 påbörjade en åter-hämtning är läget utmanande. Bostadsinvesteringarna har påbörjat en svag återhämtning, men läget är fortsatt dämpat och väntas förbli svagt det närmaste halvåret.

Mot bakgrund av den globala osäkerheten, t.ex. med hot om handelshinder, finns det en risk att återhämtningen avstannar och att både produktionen och sysselsättningen minskar. För att dämpa effekterna av den nuvarande lågkonjunkturen, som särskilt drabbat byggsektorn, och för att förbättra förutsättningarna för en återhämtning föreslås att subventionsgraden för rotavdraget höjs tillfälligt under perioden den 12 maj–31 december 2025 från 30 procent till 50 procent. Därmed stöttas byggbranschen temporärt i det nuvarande konjunkturläget och sysselsättningen i byggsektorn främjas. Åtgärden kan skapa incitament för fler och nya köpare av rottjänster att beställa rotarbeten och därmed öka efterfrågan för företag i byggbranschen. En tillfälligt höjd subventionsgrad ger även incitament för köpare att tidigarelägga arbeten som planerats att genomföras inom några år. En höjd subventionsgrad skulle även kunna bidra till att stödja den aggregerade efterfrågan i svensk ekonomi.

Extra ändringsbudget för 2025 – Tillfälligt höjd subventionsgrad för rotavdraget (V, C, MP)

av Ida Gabrielsson (V), Martin Ådahl (C) och Janine Alm Ericson (MP).

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag.

avslår proposition 2024/25:156 punkterna 1–7.

Vi anser att riksdagen bör avslå propositionen. Våra skäl för detta utvecklas i våra respektive särskilda yttranden 2, 3 och 4.