Riksbankens verksamhet och förvaltning 2024 (FiU23)

Utskottet behandlar i betänkandet framställning 2024/25:RB1 Årsredovisning för Sveriges riksbank 2024. I framställningen föreslår Riksbankens direktion att riksdagen fastställer resultaträkningen och balansräkningen för räkenskaps­året 2024 enligt förslaget i årsredovisningen. I betänkandet behandlas också framställning 2024/25:RB2 Riksbanksfullmäktiges beslut om resultat­disposition 2024 samt fullmäktiges verksamhetsberättelse. Vidare behandlas i betänkandet redogörelse 2024/25:RR2 Riksrevisionens redog­örelse över Sveriges riksbanks årsredovisning 2024. Finansutskottets uppgift är att förbereda riksdagens beslut om

• godkännande av riksbanksfullmäktiges beslut om hur Riksbankens resultat för verksamhetsåret 2024 ska disponeras

• ansvarsfrihet för fullmäktige och direktionen för verksamhetsåret.

Direktionens förslag och fullmäktiges beslut återges i bilaga 1. Riksbankens resultat- och balansräkning finns i bilaga 2 och i bilaga 3 redovisas riksbanks­fullmäktiges beslut om resultatdisposition. I bilaga 4 redovisas uppteckningar från det offentliga sammanträde med utfrågning av direktionen om Riks­bankens årsredovisning 2024 som hölls den 11 mars 2025.

Den 27 februari 2025 informerade fullmäktiges ordförande Bo Broman och vice ordförande Tomas Eneroth utskottet om Riksbankens årsredovisning 2024 och fullmäktiges verksamhet 2024.

Den 11 mars 2025 höll utskottet ett offentligt sammanträde med utfrågning av Riksbankens direktion om Riksbankens verksamhet 2024.

Den 20 mars 2025 informerade Riksrevisionen utskottet om revisions­berättelsen över Riksbankens årsredovisning 2024.

Utskottet har som ett led i beredningen av ärendet följt upp fullmäktige­ledamöternas och direktionsledamöternas innehav av finansiella instrument m.m. samt fullmäktigeledamöternas bisysslor.

I betänkandet gör utskottet en fördjupad uppföljning av Riksbankens verksamhet på beredskapsområdet. Underlag för utskottets uppföljning är en särskild redogörelse om Riksbankens verksamhet inom krisberedskap och civilt försvar som utskottet begärt från Riksbanken enligt 11 kap. 2 § riksbankslagen. Utskottet fattade beslut om att begära redogörelsen den 1 oktober 2024. Riksbanken lämnade redogörelsen Riksbankens verksamhet inom krisberedskap och civilt försvar till utskottet den 13 februari 2025 (dnr 1137–2024/25). Redogörelsen publicerades därefter på Riksbankens webbplats den 18 februari. I enlighet med utskottets begäran ligger fokus i redogörelsen på hur Riksbanken verkar för att uppfylla det övergripande målet att Riksbanken ska ha en god förmåga att upprätthålla sin verksamhet under fredstida krissituationer och vid höjd beredskap, inbegripet att allmänheten ska kunna göra betalningar. Särskild tonvikt läggs vid samverkan och samordning av åtgärder, både internt inom Riksbanken och gentemot andra myndigheter respektive företag. Utskottet har valt att göra en uppföljning av Riksbankens arbete så här långt snarare än en regelrätt utvärdering av verksamheten. Skälet är att Riksbankens bredare ansvar för beredskapsområdet gällt under en förhållandevis kort tid och att verksamheten därmed fortfarande delvis är under uppbyggnad.

Enligt 7 kap. 9 § 4 riksdagsordningen ska finansutskottet följa upp och utvärdera Riksbankens verksamhet. Granskningen bör enligt lagens förarbeten avse måluppfyllelse och effektivitet och omfatta Riksbankens hela verksamhet (prop. 2021/22:41 s. 163). Penningpolitiken granskas årligen i ett särskilt betänkande. En uppföljning och utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2024 redovisas senare under våren i utskottets betänkande 2024/25:FiU24. Sedan riksmötet 2023/24 följer utskottet även upp och utvärderar andra delar av Riksbankens verksamhet i ett särskilt avsnitt i detta betänkande, som i övrigt behandlar Riksbankens årsredovisning och förvaltning. I förra årets betänkande (bet. 2023/24:FiU23) gjordes en uppföljning och utvärdering av Riksbankens verksamhet på betalningsområdet, med särskilt fokus på betalningsinfrastrukturen.

Den 18 februari 2025 informerade riksbankschef Erik Thedéen utskottet om Riksbankens redogörelse om Riksbankens verksamhet inom krisberedskap och civilt försvar.

Bilaga 1 Förteckning över behandlade förslag

Bilaga 2 Riksbankens balansräkning och resultaträkning

Bilaga 3 Beräkning av Riksbankens vinstdisposition

Bilaga 4 Offentligt sammanträde med utfrågning av Riksbankens direktion

Riksdagen fastställer Riksbankens resultaträkning och balans­räkning för 2024 enligt direktionens förslag. Riksdagen godkänner också riksbanksfullmäktiges beslut om disposition av Riksbankens resultat. Beslutet innebär att Riksbankens vinst på 36 miljoner kronor överförs till Riksbankens reservfond och att ingen vinst delas ut till statskassan.

Riksdagen beviljar riksbanksfullmäktige ansvarsfrihet för dess verksamhet 2024 och beviljar Riksbankens direktion ansvarsfrihet för förvaltningen av Riksbanken 2024.

Riksdagen lägger Riksrevisionens redogörelse om revisions­berättelsen över Sveriges riksbanks årsredovisning 2024 till handlingarna.

Riksbanken lämnade den 12 februari 2025 framställning 2024/25:RB1 Årsredovisning för Sveriges riksbank 2024 till riksdagen. Årsredovisningen innehåller en förvaltningsberättelse, en resultat- och balansräkning och en bedömning av den interna styrningen och kontrollen.

I förvaltningsberättelsen för 2024 redovisar Riksbanken penningpolitiken och den övriga verksamheten i sex kapitel med utgångspunkt i de allmänna mål för respektive verksamhet som anges i riksbankslagen.

Under 2024 höll direktionen totalt 30 sammanträden, varav åtta var penning­politiska möten. Därutöver fattade direktionen nio beslut per capsulam och Riks­bankschefen och direktionen besvarade 35 remisser.

Under året omarbetade Riksbanken sina verksamhetsområden med till­hörande mål och indikatorer för att få bättre överensstämmelse med riksbanks­lagen och Riksbankens strategiska plan (2024–2027).

Vidare sågs lednings­gruppens sammansättning och arbetssätt över, liksom strukturen på det interna beredningsarbetet samt budgetstyrningen. En översyn av chefs­befattningar gjordes för att renodla och tydliggöra rollerna. Även Riksbankens kommitté­­struktur omarbetades, där de två kommittéer som nu finns är beredande utskott till direktionen eller Riksbankens ledningsgrupp i frågor om verksamhets­utveckling, intern styrning och kontroll samt riskarbete. Därtill introducerades en ny modell för verksamhetsplanering som ska tydliggöra bankens utvecklingsarbete och ge bättre förutsättningar för att löpande göra prio­riteringar, såväl på enhets- och avdelningsnivå som på riks­banks­över­gripande nivå.

Avdelningen för marknader omorganiserades för att tydligare kunna fokusera på utvecklingsarbete. Stabsavdelningen fick ett större ansvar för Riksbankens arbetssätt, och HR-frågor flyttades därmed från avdelningen för intern styrning och verksamhetsstöd till stabsavdelningen. Det inrättades också ett internationellt sekretariat vid staben som ska främja en mer strategisk prioritering av Riksbankens internationella uppdrag.

Med anledning av många nya medarbetare i kombination med en ny riksbankslag initierades under hösten 2024 ett projekt som syftar till att på­minna alla anställda om den statliga värdegrunden och ge kunskaper om de krav som ställs på en myndighet. Initiativet ska slutföras och övergå i löpande förvaltning under det andra halvåret 2025.

Riksbanken bedömer att årets fokus på verksamhetsutveckling kommer att för­bättra förutsättningarna att bedriva en effektiv och ändamålsenlig verksam­het som bidrar till en stark och säker ekonomi.

Riksbanken konstaterar att under 2024 stabiliserade sig inflationen successivt nära Riksbankens mål på 2 procent. Snabbt fallande energipriser bidrog till att inflationen mätt med konsumentprisindex med fast ränta (KPIF) var tillbaka vid målet under våren och sedan också sjönk under 2 procent det andra halvåret 2024. I årsgenomsnitt uppgick KPIF-inflationen till 1,9 procent.

Med tanke på att inflationen låg så nära inflationsmålet och att de långsiktiga inflationsförväntningarna var stabila vid 2 procent bedömer Riksbanken att måluppfyllelsen 2024 var god. Samtidigt utvecklades realekonomin svagt och svensk ekonomi befann sig i en mild lågkonjunktur. Behovet av åtstramande penningpolitik minskade enligt Riksbanken och i maj inleddes en sänkning av styrräntan. Förutom i juni sänkte Riksbanken därefter räntan vid varje penningpolitiskt möte under 2024, med sammanlagt 1,5 procentenheter. Enligt Riksbanken var det en gradvis men snabb anpassning av penning­politiken, som bidrog till ökad köpkraft för hushållen och goda förutsättningar för en konjunkturåterhämtning 2025.

Som ett led i att normalisera sin balansräkning har Riksbanken sedan april 2023 sålt svenska statsobligationer. I januari 2024 beslutade direktionen att utöka försäljningen av statsobligationer från 5 till 6,5 miljarder kronor per månad. Avsikten har varit att fortsätta med de pågående försäljningarna och låta förfallen fortgå. För att bibehålla en god förmåga att vid behov kunna handla med statsobligationer beslutade direktionen i november 2024 att Riks­banken på sikt ska upprätthålla ett innehav till ett nominellt belopp på 20 miljarder kronor genom att handla med svenska nominella stats­obligationer. Med den nuvarande takten av förfall och försäljningar kommer den nivån att nås i slutet av 2025. Beslutet innebär därmed att de pågående försäljningarna av nominella statsobligationer beräknas upphöra då. En mindre del svenska statsobligationer av det innehav som byggdes upp via Riksbankens tidigare köp kommer därför inte att avvecklas. Innehavet av övriga svenska obligationer fortsätter däremot att minska i takt med att de förfaller och enligt Riksbanken kommer i stort sett allt att vara avvecklat inom några år.

Riksbanken genomförde under året analyser för att bedöma stabiliteten och effektiviteten i det finansiella systemet och identifiera eventuella risker för allvarliga störningar eller effektivitetsförluster.

Riksbankens samlade bedömning var att det svenska finansiella systemet överlag fungerade väl, trots att det under en period var oroligt på de globala finansiella marknaderna mot bakgrund av bl.a. den ökade geopolitiska osäkerheten. Lägre inflation och sjunkande räntor bidrog till att många företag och hushåll fick en bättre finansiell situation. Riskerna för den finansiella stabiliteten bedömdes därför ha minskat på kort sikt. Däremot betonades att de sårbarheter som länge präglat svensk ekonomi kvarstår, som bankernas exponeringar mot den kommersiella fastighetssektorn och hushållens höga skuldsättning.

Riksbanken breddade under året sin analys av den finansiella infra­strukturen till att omfatta även aktörer som tillhandahåller tjänster som Bank-id och Swish. Riksbanken fördjupade också sin analys av hur avveckling i centralbankspengar kan minska riskerna i det finansiella systemet. För att stärka sin förmåga att hantera eventuella framtida finansiella kriser såg Riksbanken bl.a. över sina planer och rutiner för att vid behov kunna sätta in olika typer av likviditetsstöd. Riksbanken deltog även i flera kris­övningar. Riksbanken deltog också i flera samverkansprojekt för att stärka motståndskraften mot cyberattacker och andra digitala operativa hot. Bland annat påbörjade Riksbanken förberedelser för en rad tester av motståndskraften bland svenska aktörer som Riksbanken ska leda.

Sammantaget bedömer Riksbanken att insatserna under året bidrog till att stärka stabiliteten och effektiviteten i det finansiella systemet.

Tillgängligheten till Riksbankens system för avveckling av betalningar, RIX-RTGS och RIX-INST var enligt Riksbanken hög under 2024. Riksbanken har två operativa mål för RIX-systemet: tillgänglighet och kostnadstäckning. Enligt Riksbanken uppnåddes målet för tillgänglighet med god marginal. För RIX-RTGS mäts kostnadsnivån över en treårsperiod och sett över perioden 2022–2024 var kostnadstäckningen 92 procent. För RIX-INST mäts kostnads­täckningen över en initial sjuårsperiod eftersom tjänsten är ny. Under 2024 uppgick kostnadstäckningen till 101 procent. Enligt Riksbanken påbörjades ett arbete med att se över kostnadsmodellen för RIX.

Riksbanken började i februari 2024 avveckla Swishbetalningar i RIX-INST genom Europeiska centralbankens plattform Target Instant Payment Settlement (TIPS) och RIX-INST öppnades även för andra typer av omedel­bara betalningar. Vidare fortsatte Riksbanken under året att arbeta med ett initiativ som ska möjliggöra omedelbara betalningar mellan olika valutor på TIPS. Arbetet fortsatte också med att förbereda RIX-RTGS och kring­liggande stödsystem för att kunna hantera betalningar i den nya meddelande­standarden ISO 20022 som är obligatorisk för samtliga aktörer på betalnings­marknaden som använder sig av Swift. Standarden ska vara införd senast i november 2025. Riksbanken började även förbereda för att stora betalningar i svenska kronor framöver ska kunna avvecklas på Eurosystemets plattform T2 i stället för RIX-RTGS.

Under 2024 tillhandahöll Riksbanken sedlar och mynt till bankerna och följde värdet av kontanterna i cirkulation. Riksbanken hade en hög till­gänglighet till sina depåer för utlämning och inlämning av sedlar, och myndig­heten inledde arbetet med att etablera en kontantdepå i södra Sverige. Mängden kontanter i cirkulation fortsatte att minska. Det genomsnittliga värdet på sedlar och mynt i cirkulation den sista dagen varje månad uppgick i genomsnitt till 57 miljarder kronor, varav sedlar uppgick till 54 miljarder kronor. Det är en minskning med 1 miljard kronor jämfört med slutet av 2023.

Riksbanken bedömer att betalningar i Sverige är säkra och effektiva men att tillgängligheten kan förbättras. Det finns grupper i samhället som inte får tillgång till eller har svårt att använda digitala betaltjänster. Fler privat­personer, företag och föreningar behöver enligt myndigheten erbjudas möjlighet att ha betalkonto.

Riksbanken bedömer att kontantförsörjningskedjan är sårbar till följd av att den till stor del är beroende av ett fåtal marknadsaktörer. Försörjningskedjan i Sverige utgörs av Riksbanken och i praktiken två privata marknadsaktörer, Bankomat AB (Bankomat) och Loomis Sverige AB (Loomis). Riksbanken konstaterar att Bankomat under 2025 kommer att starta sin egen värde­hantering med egna värdetransporter och själv hantera drift och service av sina egna uttags- och insättningsmaskiner. Genom detta stärker Bankomat beredskapen och driftssäkerheten i den egna infrastrukturen. Dock kommer det enligt Riksbanken sannolikt att påverka Loomis möjligheter och incitament att i övrigt upprätthålla sin del av kontanthanteringen. Vidare har Riks­banken upphandlat en del tjänster av Loomis för sin del av kontant­hanteringen och om förutsättningarna på marknaden ändras avsevärt kan det påverka även Riksbankens del. Riksbanken anser även att bankerna behöver ta ett större ansvar för sina företagskunders dags- och växelkassor och det krävs enligt Riksbanken lagstiftning för att stärka kontanternas ställning. Riksbanken bedömer vidare att ett fortsatt arbete behöver göras för att stärka betalnings­systemets motståndskraft mot fredstida kriser och krig.

Riksbanken vidareutvecklade och tydliggjorde under 2024 den interna ansvars­fördelningen inom beredskapsområdet, exempelvis genom en ny s.k. regel (en samling bestämmelser) för civil beredskap som gör det möjligt att effektivt samordna avdelning­arnas beredskapsarbete. Genom regelbundna tester och övningar samt löpande uppföljning av avdelningarnas beredskaps­arbete identifierar Riksbanken brister och förbättringsområden både för enskilda samhällsviktiga verksamheter och för Riksbanken som helhet. För att stärka sin förmåga att bidra till totalförsvaret utökade Riksbanken under året sin omvärldsbevakning till att omfatta geoekonomi.

I februari trädde föreskrifter i kraft som ställer krav på att utpekade företag ska stärka sin förmåga att upprätthålla betalningar under fredstida kris­situationer och vid höjd beredskap. Riksbanken samordnar det beredskaps­arbete som bedrivs tillsammans med dessa företag, bl.a. genom att tydlig­göra företagens ansvar och uppgifter. Under året utvecklade och fastställde Riks­banken också inriktning och arbetsformer för att fr.o.m. 2025 kunna övervaka att företagen följer före­skrifterna.

Riksbanken bedömer att arbetet under året har stärkt såväl Riksbankens förmåga att upprätthålla sin egen verksamhet som allmänhetens möjligheter att genomföra betalningar under fredstida krissituationer och vid höjd beredskap.

Riksbanken deltog i ca 240 internationella kommittéer under 2024, bl.a. inom Europeiska centralbankssystemet, Banken för internationell betalnings­utjämning (BIS), Internationella valutafonden (IMF) och rådet för finansiell stabilitet (Financial Stability Board). Riksbanken hade även ett omfattande bilateralt samarbete med andra centralbanker, framför allt inom Norden och Baltikum. Kunskapsutbytet med Ukrainas centralbank fortsatte under 2024, bl.a. genom utbildning och ett besök från Ukrainas centralbanks­chef.

Vidare utvecklade Riksbanken sitt internationella nätverk i syfte att underlätta myndighetens strategiska förflyttningar inom bl.a. beredskap, analys och dataanvändning. Ett internationellt sekretariat inrättades på stabs­avdelningen för att främja en mer strategisk prioritering av Riksbankens internationella engagemang och för att förbättra den interna sam­ordningen.

Sedan i juni 2024 är riksbankschefen ordförande i Baselkommittén för banktillsyn. Kommittén tar fram standarder och rekommen­dationer för reg­lering och tillsyn av banker och följde under året bl.a. hur olika länder inför Basel III-standarderna.

Riksbanken gjorde i februari 2024 en framställning till regeringen om en höjning av Sveriges kapitalinsats (kvot) i IMF. Framställningen var en följd av IMF:s beslut i december 2023 att godkänna den 16:e kvotöversynen som innebär att alla medlemsländers kapitalinsats höjs med 50 procent.[1] I oktober meddelade IMF att Sverige godkänt sin kvothöjning. Kvothöjningen trädde dock inte i kraft under 2024 eftersom inte en tillräckligt stor andel av medlemsländerna godkänt sin egen höjning än. Riksbanken gjorde även en framställning till riksdagen för att förlänga deltagandet i IMF:s bilaterala lån och nya låneprogram (New Arrangements to Borrow, NAB). Dessa är frivilliga låneresurser från medlemsländer som IMF kan utnyttja om fondens eget insatskapital inte skulle vara tillräckligt. Även om de bilaterala lånen ska upphöra när den nya kvothöjningen träder i kraft behöver de förlängas tills detta sker. Riksdagen biföll framställningen i november 2024.[2]

Riksbanken bedömer att deltagandet i internationella samarbetsorgan, styrelse­arbetet i centrala grupper och de täta kontakterna med andra centralbanker bidrog till Riksbankens möjligheter att nå målen inom olika verksamhetsområden 2024.

Enligt Riksbanken är syftet med arbetet inom de bankgemensamma områdena att främja en hög kvalitet i myndighetens verksamhet. Under året utökades it-verksamheten med ny kompetens, exempelvis inom cybersäkerhet, it-arkitektur och dataanalys. Ett strategiskt arbete bl.a. med fokus på tillämpning av artificiell intelligens (AI) inleddes också. Vidare tillträdde en hållbarhets­samordnare i början av 2024, vilket ledde till nya initiativ och resultat i arbetet med hållbarhet och miljö. Inom statistikområdet arbetade Riksbanken med att förbättra data­underlaget inom betalningsområdet, och en utvärdering av forsknings­verksamheten påbörjades. Riksbanken var under 2024 en av de mest synliga och omskrivna myndigheterna i Sverige i medierna. Fokus för kommunika­tionsavdelningen låg under året på de penningpolitiska besluten och beredskapsfrågor inom betalningsmarknaden.

Under de senaste fyra åren har Riksbankens personalstyrka vuxit med 130 personer (110 årsarbetskrafter). Under 2024 var 537 personer anställda, vilket i genomsnitt motsvarar 482 årsarbetskrafter. Personalomsättningen var 10 procent. Det genomfördes 99 rekryteringar under 2024, varav en avdelningschef. Ett nytt verktyg för med­arbetar­enkäter introducerades och visade att medarbetarna känner stor sam­hörighet i sina team men att Riksbanken behöver arbeta mer på att effektivisera och förenkla processer.

I fråga om renoveringen av Riksbankens huvudkontor visade inventeringen av myndighetens huvudbyggnad och tekniska system (som värme, ventilation och el) att renoveringen av de tekniska systemen förväntas bli mer omfattande och verk­samhetspåverkande än vad som tidigare kunnat förutses. En oberoende och råd­givande funktion ska tillsättas under 2025 som stöd till direktionen och projekt­gruppen.

Riksbankens redovisade resultat uppgick till 36 miljoner kronor 2024. Det förklaras främst av realiserade valutakursvinster och ett positivt räntenetto. Totalt resultat, som även inkluderar orealiserade resultat, uppgick till 47,3 miljarder kronor. Det förklaras av ett högre pris på guld och en svagare krona, där det sistnämnda ökar värdet på utländsk valuta i valutareserven.

Vid utgången av 2023 var Riksbankens eget kapital lägre än en tredjedel av målnivån för det egna kapitalet. Riksbanken gjorde därför en framställning till riksdagen om ett kapitaltillskott. I juni 2024 beslutade riksdagen att ge Riks­banken ett kapitaltillskott på 25 miljarder kronor, som betalades ut i september.[3]

Eget kapital väntas uppgå till 23 miljarder kronor efter resultatdispositionen för 2024, vilket fortfarande är under målnivån på 63,1 miljarder kronor. Riksbanken framhåller att posterna eget kapital och värde­regleringskonton exkl. guldvärdeeffekter samtidigt summerar till 76,1 miljarder kronor.

I det underliggande resultatet ingår ränteintäkter från tillgångarna, ränte­kostnader för skulderna, övriga intäkter från exempelvis avgifter och kostnader för att driva Riksbankens verksamhet. Riksbanken konstaterar att eftersom det underliggande resultatet inte direkt påverkas av värde­förändringar är det förhållandevis stabilt och därmed en relativt bra indikator för Riksbankens finansiella ställning. Enligt Riksbanken har det underliggande resultatet de senaste 10 åren varit i genomsnitt 2,5 miljarder kronor per år, varav räntenettot bidragit med i genomsnitt 3,1 miljarder kronor per år. För 2024 var det underliggande resultatet 1,1 miljard kronor, varav räntenettot bidrog med 1,2 miljarder kronor.

Riksbanken gör inga riskavsättningar 2024. Riksbanken bedömer att en uppbyggnad av det egna kapitalet bättre tillgodoser myndighetens behov av kapitalbuffert i år än vad avsättningar gör.

I december 2024 beslutade riksdagen om en ändring i riksbankslagen som tydliggör förutsättningarna för Riksbankens finansiering.[4] Lagändringen som trädde i kraft den 1 januari 2025 innebär att ut­rymmet för Riksbanken att göra en framställning till Riksdagen formuleras som en möjlighet i stället för en skyldighet. Ändringarna innebär också att vid beräkningen av vilket belopp framställningen ska avse ska orealiserade vinster på värde­regleringskonton, utom det konto som avser guld, beaktas fullt ut. Vidare innebär lagändringen att om Riksbankens eget kapital understiger målnivån får Riksbanken ställa krav på räntefri inlåning från kreditinstituten. Den räntefria inlåningen får högst uppgå till ett belopp som gör att summan av inlåningen, det egna kapitalet och eventuella kassakrav i penningpolitiskt syfte uppgår till målnivån för det egna kapitalet. Riksbanken började under hösten utreda hur det nya inlåningskravet ska genomföras och har för avsikt att införa det under andra halvan av 2025.

Under 2024 bibehölls den valutafördelning och räntekänslighet i valuta­reserven som Riksbanken beslutade om i mitten av 2023. Under året påbörjade Riks­banken dock en översyn av guld- och valutareserven som fokuserade på förvaltnings­modellen och beslutsprocessen för sammansättningen av reserven. Syftet var att ta större hänsyn till Riksbankens balans­räkning som helhet och behovet av intjäning. Resultatet av översynen tillämpas från början av 2025.

Sedan i slutet av januari 2024 är en fjärdedel av valutareserven valuta­säkrad. Valutasäkringen syftar till att begränsa Riksbankens förluster om kronan stärks och har enligt Riksbanken inte något penningpolitiskt syfte. Riks­banken upprätthåller valutasäkringen till dess att direktionen beslutar något annat.

I tabell 1 presenteras i sammandrag Riksbankens balansräkning och hur den har förändrats jämfört med föregående år.

Under 2024 minskade Riksbankens balans­omslutning med 116,3 miljarder kronor, främst till följd av försäljningar och förfall av Riksbankens värde­pappersinnehav i svenska kronor. Marknadsvärdet av guldet och det utländska värdepappersinnehavet steg kraftigt under 2024 när guldpriset ökade och kronan försvagades. Kapitaltillskottet på 25 miljarder kronor som Riksbanken fick i september ökade det egna kapitalet och minskade skulden till bankerna (redovisas under posterna inlåningsfacilitet och emitterade skuldcertifikat).

1 Posten Valutareserv består av banktillgodohavanden, lån och värdepapper som i balansräkningen redo­visas under rubriken Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande utanför Sverige.

2 Skulden till Riksgälden redovisas i balansräkningen under posten Skulder i utländsk valuta till hemma­hörande i Sverige.

Källa: Riksbankens årsredovisning 2024.

Tabell 2 nedan visar Riksbankens resultaträkning för 2024. Riksbankens resultat uppgick till 36 miljoner kronor och förklaras främst av realiserade valutakurs­vinster och ett positivt räntenetto. Riksbankens totala resultat, som omfattar både det realiserade och orealiserade resultatet, uppgick till 47,3 miljarder kronor. Bakom det orealiserade resultatet ligger ett högre guldpris och en svagare kronkurs (som nämnts ovan). Förvaltningskostnaderna uppgick till 1,3 miljarder kronor.

Källa: Riksbankens årsredovisning 2024.

De återstående åtaganden som Riksbanken har gentemot IMF framgår av tabell 3 nedan. Riksbanken bidrar till IMF:s finansiering via insatskapital och lånearrangemang och har under många år haft beredskap att använda guld- och valutareserven för att möta åtaganden mot fonden. Sedan januari 2023 finansieras ny utlåning till IMF genom upplåning via Riksgäldskontoret. Värdet på denna upplåning uppgick vid slutet av 2024 till 5,2 miljarder kronor.

Källa: Riksbankens årsredovisning 2024.

Riksbankens interna styrning och kontroll (ISK) säkerställer att myndigheten, med rimlig säkerhet, fullgör sina uppgifter samt uppnår målen och de krav som ställs på verksamheten enligt riksbankslagen. Direktionen är ytterst ansvarig för att det finns en ISK. I årsredovisningen presenterar direktionen sin bedömning av om den är betryggande. Bedömningen utgår från riksbanks­lagens definition av ISK som en process där momenten riskanalys, kontroll­åtgärder, uppföljning och dokumentation ingår.

En central del är att säkerställa att det finns en ändamålsenlig riskhantering. Under 2024 tog Riksbankens ledningsgrupp fram en övergripande riskanalys för verk­samheten. Syftet var att få en gemensam bild och förståelse för de mest aktuella riskerna och vilka åtgärder som behövs för att hantera dem. Vidare in­rättade stabschefen en kommitté för att bereda frågor om ISK och risk­hantering.

Direktionen har utvärderat om den interna styrningen och kontrollen under 2024 uppfyllde de krav som ställs i riksbankslagen och har gjort bedömningen att den var betryggande under den period som årsredovisningen avser.

Fullmäktige lämnade den 14 februari 2025 framställning 2024/25:RB2 Riksbanksfullmäktiges beslut om resultatdisposition 2024 samt fullmäktiges verksamhetsberättelse till riksdagen.

Fullmäktige beslutade den 14 februari 2025 om disposition av Riksbankens resultat för 2024. Enligt beslutet ska Riksbankens resultat för 2024 disponeras så att vinsten på 36 miljoner kronor överförs till Riksbankens reservfond.

För att vinst ska få delas ut till staten ska Riksbanken redovisa en vinst som överstiger det belopp som behöver överföras till Riksbankens eget kapital för att det ska uppnå den lagstadgade målnivån. Målnivån för Riksbankens eget kapital ska årligen räknas upp med den förändring av konsumentprisindex (KPI) som Statistiska centralbyrån (SCB) publicerar och hela det belopp som överstiger den inflationsjusterade målnivån ska delas ut. Eftersom eget kapital efter överföringen av årets vinst till reservfonden kommer att vara lägre än målnivån för det egna kapitalet, som efter årets KPI-uppräkning uppgår till 63 100 miljoner kronor, görs ingen vinstutdelning för 2024.

Fullmäktige består av elva ledamöter och lika många suppleanter. Under 2024 bestod fullmäktige av följande ledamöter: Bo Broman (ordförande), Tomas Eneroth (vice ordförande), Susanne Ackum, Martin Kinnunen, Annelie Karlsson, Hans Birger Ekström, Hans Hoff, Mattias Karlsson, Jonas Jacobsson Gjörtler, Emma Lennartsson och Mats Odell. Suppleanter under samma period var Lena-Karin Lifvenhjelm, Mathias Tegnér, Malin Löfsjögård, Linda Lindberg, Ulla Andersson (t.o.m. den 15 januari), Ali Esbati (fr.o.m. den 16 januari), Maria Plass, Peter Helander, Martin Selander (t.o.m. den 8 april), Eric Westroth (fr.o.m. den 9 april), Katarina Brännström, Ulf Holm och Hanne Clivemo.

Fullmäktige sammanträdde vid tolv tillfällen under 2024.

Direktionsledamoten Martin Flodéns mandat löpte ut den 21 maj 2024. Efter ett öppet ansökningsförfarande utsåg fullmäktige den 15 mars Anna Seim till direktionsledamot med en mandatperiod på sex år fr.o.m. den 22 maj. Under året har fullmäktige tagit ställning till anställningsvillkor och nya sidouppdrag som anmälts av direktionsledamöter och begäran från en tidigare ledamot om att få inneha anställning och uppdrag under karensperioden.

Direktionens verksamhet har granskats av fullmäktige genom fullmäktiges revisionsfunktion. Revisionen utfördes av KPMG AB. Fullmäktige beslutade om en revisionsplan för 2024, och KPMG har utifrån planen granskat direktionens tjänsteutövning och arbete och rapporterar granskningarna till fullmäktige. KPMG identifierade inte några väsentliga brister vid någon av dessa granskningar. Fullmäktiges presidium har därutöver haft löpande kontakt med Riksbankens internrevision.

Direktionens ledamöter deltar på fullmäktiges sammanträden och har redogjort för aktuella frågor för Riksbanken. Direktionen har löpande gett fullmäktige information om beslut och händelser kopplade till Riksbankens verksamhet. Direktionen har också informerat fullmäktige om Riksbankens verksamhetsplan, verksamhetens tertialuppföljningar inklusive risk­rapportering, budget och kommunikation samt status för renoveringen av Riks­banks­huset och resultatet av den årliga medarbetarundersökningen. För att ge fördjupad information i aktuella frågor har direktionen under året bjudit in fullmäktige till några temaluncher i anslutning till sammanträdena. Fullmäktige har även fått information om Riksrevisionens årliga granskning av Riksbankens verksamhet.

I september genomförde fullmäktige en studieresa till USA och Kanada för att få en fördjupad förståelse för Riksbankens internationella verksamhet.

Norges Banks representantskap besökte i oktober Riksbanken och träffade fullmäktiges ordförande och tjänstemän från Riksbanken. Syftet med besöket var informationsutbyte.

Fullmäktige beslutade den 30 augusti om att lämna ett remissyttrande till finansdepartementet om promemorian Nya förutsättningar för Riksbankens finansiering. I yttrandet framhöll fullmäktige vikten av att Riksbanken har till­gång till de finansiella resurser som Riksbanken behöver för att bedriva sin verksamhet på ett oberoende sätt.

Fullmäktige har under året fått möjlighet att lämna synpunkter på Riksbankens framställning till regeringen om en höjning av Sveriges kvot i IMF, Riksbankens framställning till riksdagen om återställning av eget kapital och Riksbankens framställning till riksdagen om medgivande för Riksbanken att ge kredit till IMF.

Riksrevisionen lämnade den 11 mars 2025 en redogörelse om revisions­berättelsen över Sveriges riksbanks årsredovisning 2024 till riksdagen (redog. 2024/25:RR2). Enligt Riksrevisionen har Riksbanken upprättat års­redovisningen enligt lagen (2022:1568) om Sveriges riksbank samt i enlighet med de regler för bokföring och årsredovisning som fastställs av direktionen. Vidare bedöms Riksbanken i alla väsentliga avseenden ha gett en rättvisande bild av bankens ekonomiska resultat, finansiering och finansiella ställning per den 31 december 2024. Dessutom bedöms Riksbanken ha lämnat en förvaltningsberättelse och information i övrigt som är förenlig med och stöder en rättvisande bild i årsredovisningen som helhet. Riksrevisionen tillstyrker därför att riksdagen fastställer balansräkningen och resultaträkningen.

Enligt Riksrevisionen har fullmäktige beslutat om disposition av årets resultat i enlighet med lagen om Sveriges riksbank. Riksrevisionen tillstyrker därför att riksdagen godkänner fullmäktiges beslut om disposition av årets resultat.

Riksrevisionen uttalar sig även om fullmäktiges och direktionens förvaltning av Riksbanken 2024. Enligt revisionen har Riksbanken i sin förvaltning i allt väsentligt följt tillämpliga föreskrifter, dvs. riksbankslagen. På basis av genomförda revisionsåtgärder tillstyrker Riksrevisionen att riksdagen beviljar ansvarsfrihet för fullmäktige och direktionen för 2024.

Det är Riksbankens direktion som i enlighet med riksbankslagen har ansvar för att lämna ett uttalande om den interna styrningen och kontrollen vid myndig­heten. Enligt Riksrevisionen har det i revisionen inte framkommit något som skulle tyda på att ledningen i sin bedömning av den interna styrningen och kontrollen inte har följt lagen om Sveriges riksbank.

Den 1 april 2025 meddelade Riksbanken att myndigheten beslutat om en ny strategisk allokering av tillgångarna i valutareserven. Den strategiska allo­keringen syftar enligt Riksbanken till att uppnå en balans mellan bered­skap, risk och intjäning. Beslutet innebär att valutareserven tills vidare ska innehålla tillgångar i valutorna amerikanska dollar (70 procent, tidigare 62 procent), euro (17,5 procent, tidigare 22 procent), brittiska pund (oförändrat på 5 procent), australiska dollar (oförändrat på 5 procent) och norska kronor (2,5 procent, tidigare 3 procent).

Enligt Riksbanken stiger den förväntade avkastningen något genom att man ökar andelen tillgångar i amerikanska dollar och, förutom tyska statsobligationer i euro, även inkluderar franska, spanska och italienska statsobligationer i valutareserven. Obligationerna i euro kommer att uppgå till totalt 17,5 procent, varav de tyska obliga­tionerna uppgår till 10 procent, de franska till 5 procent, de spanska till 2 procent och de italienska till 0,5 procent.

Riksbanken beslutade även att den nuvarande valutasäkringen behålls oförändrad, vilket innebär att cirka en fjärdedel av valutareservens storlek även fortsättningsvis ska vara valutasäkrad.

Riksbanken bedömer sammantaget att valutasäkringen och den strategiska allokeringen för guld- och valutareserven 2025 är proportionerlig och väl avvägd i förhållande till Riksbankens behov samt de mål och principer som anges i riksbankslagen.

Den 10 mars 2025 publicerade Riksbanken årets betalningsrapport. I rapporten framhåller Riksbanken att staten behöver ha en aktiv roll på betalnings­marknaden för att bidra till bl.a. innovation, konkurrens och motståndskraft. Ett område som Riksbanken anser behöver förbättras är möjligheten att genomföra offlinebetalningar. Vidare anser Riksbanken att det behövs åt­gärder för att upprätthålla kontantanvändningen. Enligt Riksbanken bör det bl.a. införas en kontantplikt vid försäljning av livsnödvändiga varor och lagstiftning om åtgärder som skyddar hela kontantkedjan. Riksbanken lyfter även fram att fler behöver få tillgång till betalkonto. Ett annat prioriterat område för Riksbanken är att möjliggöra omedelbara betalningar i större utsträckning, och myndigheten anser att bankerna bör erbjuda fler tjänster för detta. Det framhålls också att Riksbanken samarbetar med andra centralbanker samt nationella och internationella privata banker för att möjliggöra omedelbara gräns­överskridande betalningar.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har granskat Riksbankens årsredovisning 2024 och förvaltningen av Riksbanken samma år. Utskottet tillstyrker, i likhet med Riksrevisionen, att fullmäktige beviljas ansvarsfrihet för sin verksamhet och att direktionen be­viljas ansvarsfrihet för förvaltningen av Riksbanken 2024. Vidare konstaterar utskottet att Riksbanken enligt Riksrevisionen bedöms ha gett en rättvisande bild av bankens ekonomiska resultat, finansiering och finansiella ställning per den 31 december 2024. Dessutom bedöms Riksbanken enligt Riksrevisionen ha lämnat en förvaltningsberättelse och information i övrigt som är förenlig med och stöder en rättvisande bild i årsredovisningen som helhet. Därmed tillstyrker utskottet att Riksbankens resultaträkning och balansräkning för 2024 fastställs enligt direktionens förslag. Utskottet föreslår också att riksdagen godkänner fullmäktiges beslut om disposition av Riksbankens resultat 2024. Beslutet innebär att Riksbankens vinst på 36 miljoner kronor överförs till Riksbankens reservfond och att ingen vinst delas ut till statskassan. Utskottet föreslår även att riksdagen lägger Riksrevisionens redogörelse om revisionsberättelsen över Sveriges riksbanks årsredovisning 2024 till handlingarna.

Utskottet konstaterar att Riksbankens resultat för 2024 uppgick till 36 miljoner kronor. Det totala resultatet, som även inkluderar orealiserade resultat, uppgick till 47,3 miljarder kronor. Det förklaras av ett högre pris på guld och en svagare krona, där det sistnämnda ökar värdet på utländsk valuta i valutareserven. Utskottet noterar att eget kapital efter resultatdispositionen kommer att uppgå till 23,1 miljarder kronor. Samtidigt summerar posterna eget kapital och värde­regleringskonton exkl. guldvärdeeffekter till 76,1 miljarder kronor. Utskottet konstaterar att det underliggande resultatet uppgår till 1,1 miljarder kronor, vilket är lägre än det genomsnittliga underliggande resul­tatet de senaste tio åren. Utskottet noterar att Riksbanken har för avsikt att införa det nya inlåningskravet under andra halvan av 2025. I fråga om guld- och valutareserven noterar utskottet att den översyn Riksbanken genomförde under 2024 resulterat i en ny strategisk allokering av tillgångarna och att valuta­säkringen behålls oförändrad.

Utskottet konstaterar vidare att Riksbanken arbetade med verksamhets­utveckling under 2024, bl.a. infördes en ny modell för verksamhetsplanering, verksamhetsområden omarbetades, olika chefsroller tydliggjordes och ett internationellt sekretariat inrättades på stabsavdelningen. Utskottet noterar Riks­bankens bedömning att utvecklingen kommer att för­bättra förut­sättning­arna att bedriva en effektiv och ändamålsenlig verksam­het som bidrar till en stark och säker ekonomi. Utskottet välkomnar Riksbankens initiativ att med anledning av många nya medarbetare i kombination med en ny riksbankslag påminna alla anställda om den statliga värdegrunden och ge kunskaper om de krav som ställs på en myndighet.

I fråga om penningpolitiken 2024 noterar utskottet att Riksbanken bedömer att mål­uppfyllelsen 2024 var god mot bakgrund av att inflationen låg nära inflations­målet och de långsiktiga inflationsförväntningarna var stabila vid 2 procent. Utskottet kommer under våren 2025 att återkomma med sin årliga uppföljning och utvärdering av penningpolitiken i betänkande 2024/25:FiU24.

Utskottet noterar att trots oro på de globala finansiella marknaderna under en period 2024, bl.a. mot bakgrund av den geopolitiska osäkerheten, bedömer Riksbanken att det svenska finansiella systemet överlag fungerade väl. Lägre inflation och sjunkande räntor bidrog till att många företag och hushåll fick en bättre finansiell situation, samtidigt som sårbarheter kvarstod, som bankernas exponeringar mot den kommersiella fastighetssektorn och hushållens skuldsättning.

När det gäller betalningsområdet noterar utskottet Riksbankens bedömning att betalningar i Sverige är säkra och effektiva men att tillgängligheten kan förbättras. Utskottet vill här påminna om att utskottet i sin uppföljning och utvärdering av Riksbankens arbete på betalningsområdet framhöll att brist­ande tillgång till betalningssystemet är ett angeläget samhälls­problem (bet. 2023/24:FiU23). Avsaknad av tillgång till betaltjänster är en stor utmaning för drabb­ade individer och kan även utgöra ett hinder för svensk konkurrenskraft.

Utskottet konstaterar att Riksbanken under 2024 bl.a. vidareutvecklade och tydliggjorde den interna ansvars­fördelningen på beredskapsområdet. Vidare har föreskrifter trätt i kraft som ställer krav på att utpekade företag ska stärka sin förmåga att upprätthålla betalningar under fredstida kris­situationer och vid höjd beredskap. Utskottet framhåller att verksamheten inom civil beredskap närmare berörs i nästa avsnitt i betänkandet, där utskottet följer upp Riks­bankens verksamhet inom området 2024.

Avslutningsvis noterar utskottet i fråga om renoveringen av Riksbankens huvud­kontor att inventeringen visade att renoveringen av de tekniska system­en förväntas bli mer omfattande och verksamhetspåverkande än vad som tidigare kunnat förutses.

Som ett led i beredningen av årsredovisningen höll utskottet den 11 mars 2025 ett offentligt sammanträde med utfrågning av Riksbankens direktion. Upp­teckningar från utfrågningen redovisas i bilaga 4 i betänkandet.

Riksdagen godkänner det som utskottet anför om Riksbankens verksamhet inom beredskapsområdet 2024. Att Riksbanken i egenskap av centralbank kan fortsätta med sin verksamhet även under fredstida krissituationer och vid höjd beredskap har stor betydelse för Sveriges motståndskraft. Utskottet konstaterar och välkomnar att Riksbanken bedriver ett omfattande arbete på beredskapsområdet för att leva upp till det bredare ansvar för civil beredskap som den nya riksbankslagen innebär. Utgångsläget är gott men inte utan utmaningar. Utskottet noterar att Riksbanken bedömer att arbetet under 2024 stärkt såväl Riksbankens förmåga att upprätthålla sin egen verksamhet som allmänhetens möjligheter att genomföra betalningar under fredstida krissituationer och vid höjd beredskap.

Utskottet beslutade den 1 oktober 2024 att begära en redogörelse av Riksbanken som underlag till en fördjupad uppföljning av Riksbankens verksamhet på beredskapsområdet. Utskottet har valt att göra en uppföljning av Riksbankens arbete så här långt snarare än en regelrätt utvärdering av verksamheten. Skälet till detta är att Riksbankens bredare ansvar för beredskapsområdet gällt under en förhållandevis kort tid och att verksamheten därmed fortfarande delvis är under uppbyggnad.

Riksbanken lämnade redogörelsen Riksbankens verksamhet inom krisberedskap och civilt försvar – Redogörelse till finansutskottet enligt 11 kap. 2 § riksbankslagen till finansutskottet den 13 februari 2025 (dnr 1137–2024/25). Redogörelsen publicerades på Riksbankens webbplats den 18 februari 2025.

Som svar på finansutskottets begäran redogör Riksbanken för hur långt arbetet med beredskap har kommit och ger exempel på utmaningar framåt. Riksbanken anför att de nya kraven i riksbankslagen har gällt förhållandevis kort tid, men att Riksbanken redan har etablerat ett långsiktigt och systematiskt beredskapsarbete för att möta dem. Utgångsläget är enligt Riksbanken gott, men inte utan utmaningar.

Den finansiella sektorn är präglad av en hög digitaliseringsgrad, och aktörerna är tätt sammankopplade. Dessutom är hotbilden mot Sverige både bred och komplex, vilket kräver förmåga att möta allt från otillbörlig informationspåverkan, cyberangrepp, utnyttjande av ekonomiska beroenden till allvarliga säkerhetshändelser. Samtidigt ska arbetet utgå från krigsfara och krig som yttersta hot. Beredskap måste enligt Riksbanken byggas på en långsiktig grund men med god förmåga till anpassning utifrån nya omständigheter. Lärdomar från såväl övningar som skarp hantering behöver omhändertas och omsättas till konkreta åtgärder som ökar förmågan att hantera både dagens och morgondagens hot och risker.

Den höga digitaliseringen för med sig både för- och nackdelar. Den ger flexibilitet som minskar beroendet till en viss geografisk plats, men samtidigt skapas ökade risker med att exempelvis cyberangrepp och andra it-störningar snabbt kan få spridningseffekter och i värsta fall leda till stora konsekvenser i hela betalningssystemet. Nu krävs det därför enligt Riksbanken ökat fokus på robusthet och att alla aktörer inom den finansiella sektorn ökar takten i att vidta åtgärder som stärker den samlade motståndskraften. Det handlar både om snabba insatser med enkla medel och mer omfattande och kostsamma satsningar. Riksbankens beredskapsarbete innehåller både långsiktiga åtgärder på systemnivå och kortsiktiga lösningar som ger snabb effekt.

Riksbankens direktion har beslutat om en policy och fastställt en regel (en samling bestämmelser) för arbetet med beredskap. Dokumenten beskriver hur Riksbankens planering och förberedelser ska fungera samt hur ansvarsfördelningen ser ut. Avdelningscheferna ansvarar för att det finns en ändamålsenlig beredskapsplanering vid respektive avdelning. Chefen för avdelningen för intern styrning och verksamhetsstöd (AIS) leder och samordnar planering och förberedelser inom området, vilket också omfattar extern samverkan. Ansvaret för att leda och samordna Riksbankens hantering av en fredstida krissituation eller ett läge av höjd beredskap ligger också i fortsättningen på stabsavdelningen.

Under 2024 har även processerna för den interna samordningen vidareutvecklats för att skapa ökad effektivitet och bättre förutsättningar för Riksbankens strategiska förflyttningar, där beredskap är ett område.

Riksbanken har sedan tidigare beslutat om vilka verksamheter som är samhällsviktiga, och därmed ska upprätthållas under fredstida krissituationer och vid höjd beredskap. Det handlar om att bedriva penningpolitik, förvalta betalningssystemet RIX, genomföra transaktioner i guld- och valutareserven, kontantförsörjning, övervaka den finansiella sektorn, finansiell krishantering genom likviditetsstöd samt betalningsförmedling mellan centralbanker och med internationella organisationer.

Nämnda verksamheter är i sin tur beroende av ett antal kritiska stödverksamheter. Alla samhällsviktiga verksamheter inom Riksbanken har kontinuitetsplaner, som testas minst årligen genom övningar. Under 2024 genomfördes en fördjupad analys av vilken samhällsviktig verksamhet som är mest kritisk att upprätthålla i ett yttersta läge, och det gjordes en fördjupad kartläggning och åtgärdsbedömning av beroendet av kritiska leverantörer. Det pågår också ett omfattande arbete för att säkra tillgången till alternativa verksamhetsplatser med tillgång till bl.a. reservkraft och digital infrastruktur. Riksbanken har genomfört ett penningpolitiskt beslut i Jönköping och Falun för att öka och testa Riksbankens förmåga att bedriva verksamhet även om ordinarie lokaler inte är tillgängliga.

Riksbanken bedriver utbildnings- och övningsverksamhet för att utveckla och följa upp sin förmåga att upprätthålla samhällsviktig verksamhet i alla lägen. Under 2024 beslutades det om en flerårig utbildnings- och övningsplan som sträcker sig fram till 2027. Den fleråriga planen konkretiseras löpande med en årlig övnings- och utbildningsplan.

Riksbanken genomför och deltar också i ett antal övningar och utbildningar med externa aktörer, under 2023–2024 handlar det t.ex. om övningar och utbildningar inom ramen för Finansiella sektorns privat-offentliga samverkan (FSPOS), en övning med Finansiella stabilitetsrådet med fokus på hantering av en cyberattack och medverkan i en nordisk-baltisk stabilitetsövning.

Med erfarenheter från tidigare övningar och utbildningar som grund infördes ett delvis nytt arbetssätt 2025. Den årliga utbildnings- och övningsplanen ska följa en tydligare röd tråd och utgå från en analys av vilka konkreta förmågor och scenarier som bör prioriteras under kommande år. Dessa förmågor utvecklas genom olika delaktiviteter och prövas i en gemensam övning i slutet av året. Slutsatserna från genomförda aktiviteter under året ligger därefter till grund för kommande års övnings- och utbildningsplan.

Riksbankens hantering av fredstida kriser och ytterst ett läge av höjd beredskap följer ansvarsprincipen och likhetsprincipen. Avdelningarna ska ha förmåga att hantera störningar och incidenter inom respektive verksamhetsområde och stabsavdelningen samordnar avdelnings-överskridande frågor. Även om Riksbanken inte omfattas av förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap är kriterierna som beskrivs i förordningens 6 § för att bedöma att en situation är en kris i princip desamma.

I ett läge av eller inför höjd beredskap aktiveras och bemannas Riksbankens krigsorganisation i syfte att uthålligt lösa myndighetens prioriterade uppgifter som är av vikt för totalförsvaret. Kris- eller krigsorganisationen leds av stabschefen eller av den som stabschefen utser.

Riksbanken framhåller att allvarliga situationer, t.ex. omfattande cyberattacker mot kritisk infrastruktur, sannolikt skulle påverka både Riksbankens förmåga att upprätthålla sin verksamhet och Riksbankens uppgift att säkerställa allmänhetens betalningar samt den finansiella stabiliteten i bredare bemärkelse. Det innebär att krishantering inom olika ansvarsområden pågår samtidigt. Stabschefen samordnar helheten med möjlighet att prioritera resurser och ärenden. Respektive avdelning håller i kontakter och forum med externa parter. Avdelningarna rapporterar sedan till Riksbankens krisledning där en stab sammanställer en gemensam lägesbild som ligger till grund för åtgärder.

Riksbanken har kravställande, samordnande och övervakande uppgifter i förhållande till företag som är av särskild betydelse för genomförandet av betalningar. I februari 2024 trädde Riksbankens beslutade föreskrifter i kraft som fastställer krav på företagens planering och förberedelser inför fredstida krissituationer och höjd beredskap (RBFS 2023:3). Under 2025 inleds övervakningen av företagen i praktiken. Övervakningsprocessen kan ytterst förenas med föreläggande och vite. Riksbanken ser dock i första hand övervakningen som ett verktyg där eventuella brister och sårbarheter i företagens beredskapsarbete kan fångas upp och användas som underlag för att inrikta fortsatt beredskapsarbete.

Genom föreskrifterna pekar Riksbanken ut vilka företag som bedriver verksamhet som är av särskild betydelse för genomförandet av betalningar samt preciserar företagens beredskapsansvar i sitt förberedande och planerande arbete. Riksbanken påbörjar under 2025 en översyn av föreskrifterna, i syfte att framöver utvidga den krets av företag som omfattas och ställa nya krav.

Under 2023 fastställde Riksbanken en ny samverkansstruktur för det gemensamma arbetet med de företag som omfattas av föreskrifterna, som benämns Civil Beredskap Betalningar (CBB). Strukturen följer samma nivåer – inriktning, samordning och genomförande – som parallellt upprättades för beredskapssektorn Finansiella tjänster. En viktig del av arbetet inom CBB är enligt Riksbanken att öka företagens kunskaper om krisberedskap och civilt försvar.

Riksbankens föreskrifter anger bl.a. att företagen ska fastställa rutiner som beskriver hur verksamheten ska upprätthållas och vilken personal och bemanning som behövs. Krigsplacering är ett verktyg för detta, och Riksbanken har via riksbankslagen mandat att peka ut företag som ska ha den möjligheten. Riksbanken har också tagit fram planeringsförutsättningar som konkretiserar hur företagen kan uppfylla kraven i föreskrifterna, genom t.ex. reservkraft, separerade datahallar för centrala tjänster och att företagen bör ha en bemannad krigsorganisation.

Enligt föreskrifterna ska företagen planera och förbereda för att kunna ingå i den ledningsfunktion för samordning och information som Riksbanken leder under fredstida krissituationer och vid höjd beredskap. Ledningsfunktionen etablerades under 2024 och har utformats med utgångspunkt i det frivilliga samverkansforum, Krissamverkan för det centrala betalningssystemet, som funnits sedan 2016. Funktionen aktiveras när det har inträffat en händelse som påverkar eller kan påverka möjligheten att genomföra betalningar. Riksbanken genomför regelbundna sammankallningstester.

En av de större aktiviteter som Riksbanken genomförde tillsammans med företagen under våren 2024 var en kartläggning av betalningsflöden, analys av risker och sårbarheter samt identifiering av åtgärder som stärker motståndskraften framåt. Analysarbetet omfattade såväl elektroniska betalningar som kontantförsörjning och beaktade olika tekniska system ur robusthets- och säkerhetsperspektiv samt beroenden av exempelvis elförsörjning och datakommunikation.

År 2024 etablerades arbetsgrupper som arbetar med förmågehöjande åtgärder, exempelvis att stärka möjligheten till offlinebetalningar med kort. De tekniska förutsättningarna för offlinebetalningar är enligt Riksbanken relativt goda redan i dag, men en fråga är vem som ska bära likviditets- och kreditrisker. I arbetet har Riksbanken involverat marknadsaktörer för att identifiera och genomföra lämpliga lösningar.

En annan åtgärd är att genomföra en fördjupad kartläggning om eventuella förutsättningar för prioritering av betalningar, dvs. vilka betalningar som ska genomföras före andra vid t.ex. långvariga elavbrott.

En annan viktig del av Riksbankens beredskapsarbete är att öka kunskapen om betalningsberedskap hos allmänheten. Riksbanken bidrog 2024 bl.a. med information om hur allmänheten kan inkludera betalningar i sin hemberedskap i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) material Om krisen eller kriget kommer.

Riksbankens löpande arbete inom kontantområdet innefattar flera beredskapsaspekter. Riksbanken bidrar till kunskapsutveckling och påpekar regelbundet och tydligt kontanternas stora betydelse för betalnings-beredskapen. Riksbanken ansvarar för att försörja Sverige med sedlar och mynt. Utifrån befintliga lagkrav öppnar Riksbanken sedeldepåer på fler ställen i landet och arbetar för att möjliggöra förvaring av sedlar som inte är i cirkulation även vid privata depåer. Riksbanken säkerställer tillräckliga lager av sedlar för att klara av att ge ut sedlar även under en kris eller höjd beredskap utan att behöva producera nya sedlar. Arbetet med distribuerade lager hos de privata aktörerna kommer enligt Riksbanken också att underlätta sedelutgivning och transporter vid kris eller höjd beredskap. Riksbanken har en kontinuerlig dialog med de privata aktörerna för att säkerställa deras ansvar inom kontanthanteringen. För att säkerställa Riksbankens förmåga att upprätthålla kontantförsörjningen sker också en mycket nära samverkan med Polismyndigheten genom dialog och samverkansövningar.

Riksbanken ser generellt positivt på Kontantutredningens förslag från december 2024 för att säkra kontanternas fortsatta funktion som betalmedel. Den samlade bilden av åtgärder och flera förslag ligger i linje med vad Riksbanken tidigare framfört i olika sammanhang. Det gäller t.ex. kontantplikt för näringsidkare som säljer livsnödvändiga varor och lagstadgad rätt för privatpersoner att kunna sätta in kontanter på konto.

I redogörelsen lämnas exempel på Riksbankens arbete med att bygga upp skydd mot hot i informationsmiljön, både när det gäller aktiviteter som bidrar till stärkt digital motståndskraft inom det finansiella systemet och när det gäller att stärka den egna motståndskraften.

Riksbanken bidrar till stärkt motståndskraft i den finansiella sektorn genom sin roll som övervakande myndighet inom cyberområdet. Riksbanken har t.ex. i uppdrag att övervaka och samordna tester av finansiella aktörers motståndskraft mot digitala angrepp i enlighet med DORA-förordningen från januari 2025. Testerna kommer att göras som en del av det s.k. TIBER-programmet, som innebär att flera cyberangrepp genomförs under kontrollerade former med målet att efterlikna realistiska angrepp.

En utmaning i sammanhanget är enligt Riksbanken de omfattande sammanlänkningarna mellan viktiga finansiella aktörer och leverantörer av olika tjänster. Under det senaste året har flera it-incidenter visat på de risker som är förknippade med tredjepartsberoenden. Riksbanken underströk 2024 bl.a. vikten av att även aktörer som inte omfattas av DORA-förordningen, men som är betydelsefulla för det finansiella systemet, som Bankgirot, Finansiell ID-Teknik, Getswish och RIX, förhåller sig till kraven och eftersträvar samma nivå av motståndskraft mot digitala angrepp. Eftersom alla tredjepartsrisker inom den finansiella sektorn inte hanteras i DORA-förordningen är det enligt Riksbanken också viktigt att fortsätta att arbeta förebyggande och upptäcka okända tredjepartsberoenden.

Riksbanken medverkar också löpande i tester ledda av andra länder där den testade aktören bedöms ha inverkan på den svenska finansiella sektorn. Riksbanken anordnade vidare en träff för svensk-baltisk kunskapsdelning tillsammans med centralbankerna i Estland, Lettland och Litauen. År 2024 deltog Riksbanken i världens största övning i cybersäkerhet, den Natogemensamma övningen Locked Shields.

Riksbanken har en säkerhetsorganisation som leds av en säkerhetschef och som ansvarar för styrning, stöd och uppföljning. Ansvaret gäller samtliga säkerhetsområden, dvs. informations- och cybersäkerhet, fysisk säkerhet, personalsäkerhet och säkerhetsskydd. Säkerhetsarbetet samordnas genom Riksbankens säkerhetsledningssystem (SLS), som säkerställer att arbetet bedrivs systematiskt, riskbaserat och har fokus på ständiga förbättringar samt att roller och ansvar är tydligt fördelade.

För att stärka både Riksbankens cybersäkerhet och den finansiella sektorns totala motståndskraft samverkar Riksbanken med flera externa aktörer som säkerhetscheferna vid de större bankerna, infrastrukturföretagen, Polis-myndigheten, Säkerhetspolisen och Försvarsmakten. Internationellt sker samverkan med t.ex. övriga länders centralbanker.

För att förhindra, upptäcka och hantera cyberhot har Riksbanken ett security operations center (SOC) som arbetar dygnet runt. Riksbanken är beroende av externa leverantörer för flera delar av sin verksamhet och det gäller i hög grad även inom it-området. Riksbankens samhällsviktiga verksamheter och stödfunktioner har kontinuitetsplaner som syftar till att säkra att verksamheterna kan upprätthållas i alla lägen. I planeringen ingår att ta hänsyn även till beroendet av externa leverantörer.

Riksbanken har interna processer och omfattande stöd för upphandlingar som kan kräva bedömningar och åtgärder när det gäller säkerhetsaspekter. Om en extern leverantör ska vara inblandad i säkerhetskänslig verksamhet regleras området i säkerhetsskyddsavtalet och leverantörens säkerhetsskydds-instruktion. Riksbanken kan även ställa krav på säker informationshantering i affärsavtalet.

Riksbanken har utöver detta tydliga krav och en process för att bedöma verksamhetsinformationens skyddsvärde och upprätthålla ändamålsenlig it-säkerhet av såväl verksamhetssystem, it-infrastruktur och nätverk som användarutrustning. Under 2024 utökades it-verksamheten med ytterligare kompetens inom cybersäkerhetsområdet.

Ett väl fungerande säkerhetsarbete är enligt Riksbanken på många sätt en förutsättning för att kunna bedriva ett systematiskt och robust beredskapsarbete. Exempelvis behöver möjligheten att kunna dela känslig information med privata aktörer inom betalningar utredas ur rättsliga och tekniska perspektiv. På så sätt skapas bättre förutsättningar att kunna utbyta information om brister, sårbarheter och behov av åtgärder. Detta är något som Riksbanken i dagsläget arbetar för att hantera.

Det finns därutöver enligt Riksbanken lärdomar från Ukraina som tangerar både säkerhet och beredskap.

I redogörelsen beskrivs Riksbankens deltagande i extern samverkan inom krisberedskap och civilt försvar, dels inom beredskapssektorn Finansiella tjänster och det civila beredskapssystemet i övrigt, dels med andra centralbanker och inom angränsande områden.

Riksbanken deltar som adjungerad part i det arbete som bedrivs inom beredskapssektorn Finansiella tjänster, där Finansinspektionen är sektorsansvarig myndighet. Under 2023 arbetade Finansinspektionen, Riksgäldskontoret och Riksbanken tillsammans för att utveckla en ny samverkansstruktur för beredskapssektorn. Med stöd i Riksbankens ansvar för betalningar enligt riksbankslagen deltar Riksbanken därutöver vid de löpande samordningsmöten som MSB anordnar.

Riksbanken och Finansinspektionen har ett delvis överlappande ansvar utifrån Riksbankens huvudansvar inom betalningsområdet enligt riksbankslagen och Finansinspektionens sektorsansvar för finansiella tjänster. År 2023 tecknade Riksbanken och Finansinspektionen därför en överenskommelse om samarbete för att undvika att myndigheternas delvis överlappande ansvar skapar otydlighet eller ineffektivitet i den pågående totalförsvarsplaneringen. Under 2025 kommer överenskommelsen att uppdateras, dels för att om möjligt konkretisera ansvarsfördelningen ytterligare, dels för att också beskriva samarbete och ansvarsfördelning vid faktisk krishantering.

Ett annat viktigt sammanhang för samverkan inom beredskapssektorn är det frivilliga samverkansforumet FSPOS. Sedan 2024 inkluderas FSPOS i den nya samverkansstrukturen för beredskapssektorn Finansiella tjänster. Under 2024 lämnade Riksbanken över ordförandeskapet för FSPOS till Finansinspektionen men deltar fortsatt aktivt i arbetet.

Utöver arbetet i de samverkansforum som nämns ovan deltar Riksbanken även i omfattande samverkan inom t.ex. cyberområdet, klimatförändringarnas betydelse, geoekonomi och informationspåverkan. Det sker även utbyte mellan Riksbanken och andra nordiska centralbanker vad gäller beröringspunkter och hantering utifrån det svenska Natointrädet.

Riksbanken söker aktivt samarbeten med andra centralbanker för att både skaffa och bidra med kunskap inom området krisberedskap och civilt försvar, exempelvis Norges Bank och Australiens centralbank. Vidare omfattar Riksbankens nära samverkan med Ukrainas centralbank även beredskapsområdet. En av de lärdomar från Ukraina som har inkluderats i Riksbankens beredskapsarbete är vikten av att genomföra övningar. Vid besöket från Ukrainas centralbank i juni återkom deras centralbankschef flera gånger till budskapet att i en kris lever vi inte upp till våra förväntningar, vi sjunker till den nivå vi har tränat på.

Riksbanken redogör för de huvudsakliga utmaningar som identifierats i Riksbankens pågående beredskapsarbete och möjliga lösningar för att säkerställa fortsatt effektivitet framåt.

Riksbankens arbete med att stärka beredskapsförmågan inom betalnings-området bedrivs som framgått ovan tillsammans med de företag som är särskilt viktiga för betalningar. Företagen är skyldiga att delta i Riksbankens löpande arbete med att genomföra gemensamma åtgärder av olika slag, exempelvis vad gäller att möjliggöra offlinebetalningar.

Vad gäller bedömningen av vilka åtgärder som behöver vidtas ligger totalförsvarsbeslutet för 2025–2030 och kompletterande inriktningsbeslut till grund för den långsiktiga målbilden. Där framgår det att det väpnade angreppet ska ligga till grund för planeringen att stärka det civila försvaret i Sverige, och att planeringen ska utgå från att under minst tre månaders tid kunna möta och hantera ett krig i Europa som leder till allvarliga konsekvenser för samhällets funktionalitet.

Utifrån den ovan angivna inriktningen aktualiseras en principiell fråga om hur kostnadsdrivande planeringsåtgärder Riksbanken kan kräva av företagen med beaktande av proportionalitetsprincipen. Enligt Riksbanken är möjligheten att ställa krav även på kostnadsdrivande åtgärder avgörande för att öka förmågan inom betalningsområdet, inte minst utifrån det dimensionerande scenario som beskrivs i inriktningen för totalförsvaret. I samband med att Riksbanken under 2025 påbörjar översynen av beredskapsföreskrifterna, i syfte att utöka den krets av företag som omfattas och ställa nya krav, kommer frågan om hur långtgående Riksbankens bemyndigande inom detta område är att analyseras närmare. Riksbankens utgångspunkt i en sådan analys är att bemyndigandet ger goda möjligheter att ställa krav på planerande och förberedande åtgärder av olika slag, även sådana som föranleder kostnader för företagen. Huruvida kostnaderna anses proportionerliga bör i första hand utgå från en bedömning av i vilken utsträckning den aktuella åtgärden bidrar till att nå den långsiktiga målbilden för samhällets totalförsvarsplanering.

Riksbanken har enligt riksbankslagen ett långtgående ansvar för att säkerställa att allmänheten kan genomföra betalningar även vid kris och krig. Enligt beredskapsförordningen (2022:524) har Finansinspektionen, i rollen som sektorsansvarig myndighet för sektorn finansiella tjänster, i sin tur till uppgift att leda arbetet med att samordna åtgärder inför och vid fredstida krissituationer och höjd beredskap. I 2 § beredskapsförordningen anges dock att bestämmelserna i förordningen ska tillämpas bara om något annat inte följer av lag eller annan förordning.

Riksbanken anför i redogörelsen att Riksbanken och Finansinspektionen har ett nära och gott samarbete i det löpande beredskapsarbetet. Trots detta uppstår återkommande otydligheter om ansvarsfördelning och hur myndigheterna på bästa sätt ska kunna fullgöra sina respektive skyldigheter enligt gällande reglering.

Riksbanken har vid flera tillfällen uttryckt ett tydligt stöd för behovet att skyndsamt hantera det överlappande ansvaret. Ansvarsprincipen är central inom beredskapsområdet och måste värnas. Otydligheter kring roller och ansvar kan tyckas ha liten praktisk betydelse i det förberedande arbetet eftersom det då kan hanteras genom nära dialog och samarbete mellan myndigheterna. Men om otydligheterna inte hanteras finns det enligt Riksbanken risk för motstridig styrning i förhållande till de privata aktörerna inom sektorn och otydlighet vad gäller inriktning och prioritering. Oklarheter om ansvar och uppgifter riskerar därmed, enligt Riksbankens mening, att få störst konsekvenser vid hantering av en inträffad händelse.

Vad gäller möjliga lösningar ser Riksbanken att en lämplig väg framåt på kort och medellång sikt är att Riksbanken och Finansinspektionen vidareutvecklar den överenskommelse om samarbetet inom beredskaps-området som myndigheterna ingick 2023. Arbetet med att utveckla och konkretisera denna överenskommelse pågår för närvarande, och ambitionen är att en kommande version även ska inkludera en beskrivning av ansvarsfördelning i hanteringsfasen. Beskrivningen av hanteringsfasen bör enligt Riksbanken utgå från det förslag som presenteras i promemorian En ny funktion för krishantering vid allvarliga driftstörningar i den finansiella sektorns digitala infrastruktur (Fi2024/00185), där det föreslås att en ny krishanterande funktion ska inrättas inom Riksbanken. Om utredningens förslag om den operativa funktionen blir verklighet leder det till att Riksbankens befintliga ledningsfunktion får ett bredare perspektiv, fler uppgifter och att deltagarkretsen breddas. En sådan lösning skulle, enligt Riksbanken, innebära att ansvarsfördelningen vid hantering av en inträffad händelse blir tydligare och att det område där överlappande ansvar förekommer därmed minskar.

På lång sikt är en möjlig lösning på det överlappande ansvaret enligt Riksbanken att Riksbanken får rollen som sektorsansvarig myndighet, genom reglering i riksbankslagen.

Betalningsutredningen, som lämnade sitt betänkande Staten och betalningarna (SOU 2023:16) i mars 2023, har haft i uppdrag att se över statens roll på betalningsmarknaden och ta ställning till hur rollen bör se ut i framtiden. Uppdraget hade sin grund i ett tillkännagivande från riksdagen om statens roll på betalningsmarknaden (bet. 2018/19:FiU44, rskr. 2018/19:293). Utredningen innehåller en analys av rollfördelningen mellan staten och andra aktörer på betalningsmarknaden, förändringarna på finans- och betalnings-marknaderna till följd av teknisk utveckling och digitalisering samt framväxten av nya betalningssätt och minskad användning av traditionella betalningsmedel i form av kontanter. Utredningen behandlade bl.a. civil beredskap på betalningsmarknaden. Genom införandet av den nu gällande riksbankslagen och förordningen om statliga myndigheters beredskap har det beslutats om förändringar i ansvarsförhållanden, uppgifter och befogenheter inom den civila beredskapen på betalningsområdet. Utredningen ansåg att dessa förändringar ger berörda myndigheter bättre förutsättningar att ta ledningen i det förebyggande arbetet samt att agera snabbt, samlat och kraftfullt i krissituationer. Men utredningen ansåg också att mot bakgrund av det allvarliga säkerhetsläget och den centrala samhällsfunktion som betalningar utgör finns det skäl att Finansinspektionens respektive Riksbankens ansvar och uppgifter inom den civila beredskapen på betalningsområdet tydliggörs samt att mer ändamålsenliga former för samverkan, särskilt när det gäller operativ krishantering, övervägs, med beaktande av Riksbankens särskilda ställning som myndighet under riksdagen (SOU 2023:16 s. 570). Utredningen behandlade också betalningar vid störningar i elförsörjning m.m., exempelvis lösningar för digitala betalningar offline. Bland annat redovisades hur en modell för en statlig garanti för kortbetalningar offline skulle kunna se ut (SOU 2023:16 s. 580–583). Utredningen har remitterats och bereds inom Regeringskansliet.

En ny funktion för krishantering vid allvarliga driftstörningar i den finansiella sektorns digitala infrastruktur

Försvarsberedningen ansåg att det är viktigt att det inom betalningsområdet finns en fungerande och heltäckande struktur för planering och förberedelser inför höjd beredskap och ytterst krig samt att det är tydligt hur hanteringen ska ledas. Försvarsberedningen hänvisade i detta sammanhang bl.a. till Betalningsutredningens syn att Finansinspektionens och Riksbankens ansvar och uppgifter behövde tydliggöras. Regeringen delade Försvarsberedningens inställning i denna fråga (prop. 2024/25:34 Totalförsvaret 2025–2030, s. 132). Regeringen hänvisade vidare i propositionen till att en särskild utredare getts i uppdrag att utreda och lämna förslag på en funktion för operativ krisledning vid allvarliga driftsstörningar i den finansiella sektorns digitala infrastruktur. Syftet med uppdraget var att skapa förutsättningar att vid en sådan driftsstörning i möjligaste mån kunna upprätthålla nödvändiga finansiella tjänster, i synnerhet betalningssystemet, och därmed värna den finansiella stabiliteten. Den 26 februari 2024 lämnade utredaren ett förslag på att en funktion för operativ krishantering inrättas vid Riksbanken (Fi2024/00185). Inom den finansiella sektorn bedrivs samhällsviktig verksamhet i mycket stor utsträckning av privata företag. Det finns i dag inte en utpekad funktion för hantering av operativa kriser i den svenska finansiella sektorns digitala infrastruktur. Det finns därmed enligt utredaren ett tydligt behov av att en myndighet ges ansvar för att inrätta en sådan funktion för att agera i händelse av en allvarlig driftsstörning. Funktionen bör enligt förslaget ha förmåga att agera såväl i händelse av en fredstida krissituation som under höjd beredskap. Den nya krishanterande funktionen ska, utöver Riksbanken, bestå av Finansinspektionen, Riksgäldskontoret samt vissa företag. Redovisningen av uppdraget har remitterats och bereds inom Regeringskansliet.

Den 19 december 2024 lämnade en utredare en promemoria med förslag som syftar till att utöka möjligheten att betala kontant för vissa varor och tjänster (Fi2024/02595). Uppdraget har omfattat att utreda förutsättningarna för att lagstifta om möjligheten att betala med kontanter i handeln, i synnerhet för livsviktiga varor. Arbetet har även omfattat att utreda andra åtgärder för att säkra kontanternas fortsatta funktion som betalmedel i Sverige. Utredningen behandlar bl.a. kontanternas roll i beredskapssyfte. Det finns enligt utredningen starka skäl att öka kontanternas ställning som betalmedel för att stärka motståndskraften i det svenska betalsystemet. För att kontanter ska fungera i kris måste de enligt utredningen också fungera i normaltid, vilket ska uppnås med åtgärder riktade mot kontantacceptansen, infrastrukturen och statens roll. Utredningen har remitterats och remisstiden går ut den 19 maj 2025.

Regeringen fattade i februari 2024 beslut om en ny organisatorisk form för Finansiella stabilitetsrådet, som numera är en del av Regeringskansliet. Av beslutsunderlaget framgår att stabilitetsrådet ska ha i uppdrag att koordinera de i rådet representerade myndigheternas åtgärder i händelse av fredstida krissituationer och höjd beredskap. Se bilagan till regeringsbeslutet den 1 februari 2024, s. 1 (Fi2024/02153 och Fi2024/00244).

Utskottets ställningstagande

Att Riksbanken i egenskap av centralbank kan fortsätta med sin verksamhet även under fredstida krissituationer och vid höjd beredskap har stor betydelse för Sveriges motståndskraft. I enlighet med utskottets begäran ligger fokus i redogörelsen på hur Riksbanken verkar för att uppfylla det övergripande målet att Riksbanken ska ha en god förmåga att upprätthålla sin verksamhet under fredstida krissituationer och vid höjd beredskap, inbegripet att allmänheten ska kunna göra betalningar. Särskild tonvikt läggs vid samverkan och samordning av åtgärder, både internt inom Riksbanken och gentemot andra myndigheter respektive företag. Riksbanken redogör enligt utskottets mening utförligt och tydligt för hur långt Riksbankens arbete har kommit och vilka åtgärder som vidtagits för att målet ska nås, bl.a. om vilka övningar som genomförts och vilka erfarenheter som gjorts genom dessa. Riksbanken beskriver också vissa utmaningar som identifierats i det pågående beredskapsarbetet och möjliga lösningar för att säkerställa fortsatt effektivitet framåt.

När det gäller Riksbankens organisation och styrning internt av arbetet med beredskap noterar utskottet att den interna ansvarsfördelningen för beredskapsfrågorna har utvecklats och blivit tydligare. Bland annat har en ny regel fastställts för beredskapsarbetet som ska göra det möjligt att effektivt samordna avdelningarnas arbete, och processerna för den interna sam-ordningen har utvecklats.

För att allmänheten ska kunna göra betalningar även i krissituationer och vid höjd beredskap krävs en väl fungerande samverkan mellan Riksbanken och de företag som är av särskild betydelse för genomförandet av betalningar. Utskottet noterar att en viktig åtgärd under 2024 är att Riksbanken tagit fram och beslutat om föreskrifter som fastställer krav på företagens planering och förberedelser inför krissituationer och höjd beredskap. Riksbanken har vidare genomfört och deltagit i ett stort antal övningar för att stärka den egna och gemensamma förmågan samt tagit fram ett övningspaket så att företagen som omfattas av föreskrifterna kan öva på egen hand. En utmaning i sammanhanget som Riksbanken lyfter upp är att behovet av snabb förmågeutveckling kommer att medföra ökade kostnader för alla berörda aktörer. Därmed aktualiseras en principiell fråga om hur kostnadsdrivande planeringsåtgärder Riksbanken kan kräva av de företag som omfattas av Riksbankens beredskapsföreskrifter med beaktande av proportionalitetsprincipen. Riksbanken menar att möjligheten att ställa krav även på kostnadsdrivande åtgärder är avgörande för att i snabb takt öka förmågan inom betalningsområdet, inte minst utifrån det dimensionerande scenario som beskrivs i inriktningen för totalförsvaret och som handlar om att under minst tre månader kunna hantera en allvarlig säkerhetspolitisk kris. Av redogörelsen framgår att Riksbanken avser att analysera frågan närmare, men utgångspunkten är att riksbankslagen ger Riksbanken goda möjligheter att ställa krav på planerande och förberedande åtgärder av olika slag, även sådana som föranleder kostnader för företagen. Utskottet noterar också att Riksbanken under 2025 avser att följa upp hur föreskrifterna fungerar innan kretsen av företag utvidgas och ytterligare krav ställs.

Utskottet har stor förståelse för att de förmågehöjande åtgärderna kan medföra ökade kostnader för de aktuella företagen. Utskottet instämmer också i att riksbankslagen ger Riksbanken goda möjligheter att ställa krav på olika slags åtgärder, också sådana som föranleder kostnader för företagen. Vi lever i en starkt föränderlig omvärld som påverkar alla samhällsaktörer – såväl offentliga som privata – och att betalningssystemet fungerar också i kris och vid höjd beredskap är av stor betydelse för Sveriges motståndskraft. Utskottet vill därför understryka att Riksbanken ska ställa de krav på sin egen verksamhet och verksamheten hos de företag som är av särskild betydelse för betalningar som krävs för att de i riksbankslagen angivna uppgifterna ska lösas. Sedan följer av allmänna förvaltningsrättsliga principer att kraven ska vara proportionerliga och ändamålsenliga.

En ytterligare utmaning som Riksbanken pekar på i redogörelsen är otydligheter i ansvarsfördelningen mellan Riksbanken och Finans-inspektionen. Utskottet uppfattar att oklarheter om ansvar och uppgifter riskerar att få störst konsekvenser vid hantering av en inträffad händelse. En lösning på kort och medellång sikt är enligt Riksbanken att myndigheterna vidareutvecklar den överenskommelse om samarbetet inom beredskaps-området som myndigheterna ingick 2023, vilket också pågår. Riksbanken hänvisar i det här sammanhanget till utredningen En ny funktion för krishantering vid allvarliga driftstörningar i den finansiella sektorns digitala infrastruktur (Fi2024/00185) som lämnades i februari 2024. Utredningens förslag om en ny operativ krisledande funktion inom Riksbanken skulle enligt Riksbanken innebära att ansvarsfördelningen vid hantering av en inträffad händelse blir tydligare och att det överlappande ansvarsområdet minskar. Riksbanken nämner också att en möjlig lösning på längre sikt är att Riksbanken får rollen som sektorsansvarig myndighet.

Utskottet konstaterar att även Betalningsutredningen har pekat på behovet av att tydliggöra Riksbankens respektive Finansinspektionens ansvar och uppgifter inom den civila beredskapen på betalningsområdet, samt på att mer ändamålsenliga former för samverkan, särskilt när det gäller operativ krisledning borde övervägas (SOU 2023:16 s. 570). Som framgått ovan har en utredning därefter lämnat ett förslag på en funktion för operativ krisledning vid allvarliga driftsstörningar i den finansiella infrastrukturen. Utredningen har remissbehandlats och bereds för närvarande i Regeringskansliet. Utskottet utgår från att regeringen arbetar skyndsamt med att ta fram en proposition med anledning av utredningens förslag som tydliggör ansvaret vid en inträffad händelse. Samtidigt vill utskottet framhålla att Riksbankens nya bredare ansvar på beredskapsområdet ställer stora krav på samverkan mellan Riksbanken, som myndighet under riksdagen, och myndigheter under regeringen i syfte att samordna beredskapsåtgärder. Därför välkomnar också utskottet att Riksbanken och Finansinspektionen arbetar aktivt med att utveckla sitt samarbete på detta område för att undvika att myndigheternas delvis överlappande ansvar skapar otydlighet och ineffektivitet. När det gäller det Riksbanken tar upp om att på längre sikt ges rollen som sektorsansvarig myndighet, menar utskottet att en sådan förändring sannolikt skulle vara förenad med konstitutionella utmaningar mot bakgrund av Riksbankens ställning som myndighet under riksdagen, medan beredskapssektorerna lyder under regeringen.

Att det svenska betalningssystemet har digitaliserats i så stor utsträckning ställer höga krav på att olika tekniska system fungerar både ur ett robusthetsperspektiv och ur ett säkerhetsperspektiv. Samtidigt fyller kontanter en viktig roll vid allvarligare kriser om t.ex. el eller internet slås ut. Utskottet noterar att det av redogörelsen framgår att Riksbanken tillsammans med företagen under 2024 genomfört en kartläggning av betalningsflöden, analys av risker och sårbarheter samt identifiering av åtgärder som ska stärka motståndskraften framåt. Analysarbetet omfattade såväl elektroniska betalningar som kontantförsörjning och beaktade olika tekniska system ur robusthets- och säkerhetsperspektiv samt beroenden av exempelvis elförsörjning och datakommunikation. En förmågehöjande åtgärd som Riksbanken arbetar med tillsammans med marknadsaktörer är att möjliggöra betalningar offline med kort, något som flera andra nordiska länder och baltländerna i hög utsträckning redan har på plats. Utskottet ser detta som ett angeläget och viktigt arbete och vill även påminna om att betalningar offline har utretts av Betalningsutredningen som bl.a. redovisade hur en modell för en statlig garanti för kortbetalningar offline skulle kunna se ut (SOU 2023:16 s. 577–583).

Även tillgången till kontanter har som sagt en central roll för att allmänheten ska kunna göra betalningar, inte minst vid höjd beredskap då efterfrågan på kontanter kan förväntas öka kraftigt. Utskottet noterar att Riksbanken i enlighet med kraven i riksbankslagen öppnar sedeldepåer på fler ställen i landet och att Riksbanken säkerställer tillräckliga lager av sedlar för att klara av att ge ut sedlar även under en kris eller höjd beredskap utan att behöva producera nya sedlar. Utskottet noterar också att Riksbanken för en kontinuerlig dialog med de privata aktörerna för att säkerställa deras ansvar inom kontanthanteringen. Vidare hänvisar Riksbanken till Kontant-utredningens förslag från december 2024. Utredningen lämnar flera förslag för att säkra kontanternas fortsatta funktion som betalmedel i Sverige, och Riksbanken ser generellt positivt på den samlade bilden av åtgärder. Utskottet konstaterar att Kontantutredningens förslag för närvarande är på remiss och utskottet kommer att få anledning att återkomma till dessa viktiga frågor längre fram.

En annan angelägen fråga som lyfts fram i redogörelsen är i vilken mån det finns en helhetssyn på cybersäkerhet inom Riksbanken, särskilt när det gäller beroendet av tjänster från externa leverantörer. Som Riksbanken anför är ett väl fungerande säkerhetsarbete på många sätt en förutsättning för ett systematiskt och robust beredskapsarbete. I redogörelsen ges exempel på Riksbankens arbete med att bygga upp ett starkt och ständigt uppdaterat skydd mot hot i informationsmiljön, både när det gäller aktiviteter som bidrar till stärkt digital motståndskraft inom det finansiella systemet och när det gäller att stärka den egna motståndskraften. Utskottet noterar att en utmaning är att sammanlänkningarna mellan viktiga finansiella aktörer och leverantörer av olika tjänster är stor. Under det senaste året har flera it-incidenter enligt Riksbanken visat på de risker som är förknippade med tredjepartsberoenden. Det är enligt utskottet viktigt och bra att Riksbanken arbetar förebyggande för att upptäcka okända tredjepartsberoenden. När det gäller Riksbankens interna cybersäkerhet framgår det bl.a. att Riksbanken har interna processer och omfattande stöd för upphandlingar som kan kräva en bedömning av åtgärderna kring säkerhetsaspekter. Det kan också noteras att under 2024 utökades it-verksamheten med ytterligare kompetens inom cybersäkerhet.

När det gäller den internationella kontexten innehåller redogörelsen en översiktlig beskrivning av Riksbankens samverkan med andra länders centralbanker inom sakområden som gränsar till beredskap, t.ex. cyber-säkerhet, klimatförändringarnas betydelse, geoekonomi och informations-påverkan. Riksbanken har även utbyte med andra nordiska centralbanker vad gäller beröringspunkter med anledning av det svenska Natointrädet. Riksbanken har en nära samverkan med Ukrainas centralbank, vilket utskottet välkomnar. Utskottet noterar att en av de lärdomar från Ukraina som har inkluderats i Riksbankens beredskapsarbete är vikten av att genomföra övningar.

Avslutningsvis konstaterar och välkomnar utskottet att Riksbanken bedriver ett omfattande arbete på beredskapsområdet för att leva upp till det bredare ansvar för civil beredskap som den nya riksbankslagen innebär. Utskottet noterar att Riksbanken i sin årsredovisning för 2024 bedömer att arbetet under året stärkt såväl Riksbankens förmåga att upprätthålla sin egen verksamhet som allmänhetens möjligheter att genomföra betalningar under fredstida krissituationer och vid höjd beredskap. Utskottet har valt att göra en uppföljning av Riksbankens arbete på beredskapsområdet så här långt snarare än en regelrätt utvärdering av verksamheten. När Riksbankens bredare ansvar för beredskapsområdet varit gällande under en längre tid är utskottets avsikt att också göra en djupare utvärdering av verksamheten på området.

Mot den bakgrunden föreslår utskottet att riksdagen godkänner det som utskottet anför om Riksbankens verksamhet inom beredskapsområdet 2024.