6,2 miljarder till integration och jämställdhet (AU1)

I betänkandet behandlar utskottet regeringens budgetproposition 2024/25:1 i de delar som gäller utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet och ett antal motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2024/25. Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. Motionsförslagen finns också i bilaga 1.

I bilaga 2 och 3 finns en sammanställning av regeringens förslag till anslag för 2025 och beställningsbemyndiganden samt de avvikelser från dessa som Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet föreslår i sina respektive budgetmotioner.

Vid utskottets sammanträde den 1 oktober 2024 fick utskottet information om budgetpropositionen av regeringen genom arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson och jämställdhets- och arbetslivsminister Paulina Brandberg.

Regeringskansliet inkom den 28 oktober 2024 med kompletterande information om att det i budgetpropositionen saknas en redogörelse för att Riksrevisionen lämnat en revisionsberättelse med en reservation för Jämställdhetsmyndigheten 2023 (AU-dnr 405-2024/25).

Budgetprocessen innebär bl.a. att riksdagen i ett första steg genom ett beslut fastställer en utgiftsram för varje utgiftsområde. Utgiftsramen anger det belopp som utgiftsområdets anslag högst får uppgå till (11 kap. 18 § tredje stycket riksdagsordningen).

Riksdagen har bifallit regeringens förslag och bestämt utgiftsramen för 2025 för utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet till 6 265 767 000 kronor (prop. 2024/25:1, bet. 2024/25:FiU1, rskr. 2024/25:49). I detta betänkande föreslår arbetsmarknadsutskottet för riksdagen hur anslagen för utgifts­området ska fördelas inom utgiftsområdesramen. Riksdagens ställnings­tagande till anslag och bemyndiganden om eko­nomiska åtaganden för utgiftsområdet ska göras genom ett enda beslut (11 kap. 18 § fjärde stycket riksdagsordningen).

Regeringen ska enligt 10 kap. 3 § budgetlagen (2011:203) lämna en redo­visning i budgetpropositionen av de resultat som har uppnåtts i verksamheten i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat.

I utskottens uppgifter ingår att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut (4 kap. 8 § regeringsformen). Som en del i utskottens uppföljning ingår att behandla den resultatinformation som regeringen presenterar. Riksdagen har beslutat om riktlinjer för bl.a. den löpande uppföljningen av regeringens resultatredovisning (framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21, rskr. 2005/06:333–335).

Utskottet har mot den bakgrunden gått igenom regeringens resultatredo-visning för utgiftsområde 13 i budgetpropositionen. Genomgången är ett underlag för utskottets behandling av budgetpropositionen och för den fortsatta mål- och resultatdialogen med regeringen.

Betänkandet har disponerats så att regeringens resultatredovisning behandlas först. Därefter behandlar utskottet de förslag i budgetpropositionen och de motionsförslag som gäller statens budget inom utgiftsområde 13.

Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om mål för integrationspolitiken, politiken mot diskriminering, jämställdhetspolitiken och för politiken mot utanförskap.

Målet för integrationspolitiken är att utrikes födda kvinnor och män ska ha samma skyldigheter, rättigheter och möjligheter som den övriga befolkningen att leva ett fritt, värdigt och självständigt liv inom samhällsgemenskapen. Detta förutsätter att den som långvarigt befinner sig i Sverige anstränger sig för att bli en del av det svenska samhället och att samhället både ställer krav och ger möjligheter till integration. Integrationspolitiken ska bidra till social och kulturell, ekonomisk, språklig och demokratisk integration samt genom utbildning förbättra förutsättningarna för flickor och pojkar med utländsk bakgrund (prop. 2023/24:99, bet. 2023/24:FiU21, rskr. 2023/24:250).

Målet för politiken mot diskriminering är ett samhälle fritt från diskriminering (prop. 2008/09:1 utg.omr. 13, bet. 2008/09:AU1, rskr. 2008/09:115).

Jämställdhets­politikens mål är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv (prop. 2008/09:1, bet. 2008/09:AU1, rskr. 2008/09:115).

Målet för området utanförskap är att antalet människor som lever i utanförskap ska minska, att parallella samhällsstrukturer ska bekämpas, att det egna ansvaret att bli en del av samhället ska uppmuntras samt att människors trygghet och livschanser ska öka (prop. 2023/24:1 utg.omr. 13, bet. 2023/24:AU1, rskr. 2023/24:102).

För områdena integration och jämställdhet har regeringen beslutat om delmål. För området diskriminering har regeringen beslutat om en nationell plan, en handlingsplan och en strategi.

Resultatredovisningen avser huvudsakligen budgetåret 2023 och därför redovisar och bedömer regeringen utvecklingen i förhållande till det tidigare målet för integrationspolitiken som var lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund (prop. 2008/09:1 utg.omr. 13, bet. 2008/09:AU1, rskr. 2008/09:115).

När det gäller integrationspolitiken framhåller regeringen att det främst är genom generella åtgärder för hela samhället, bl.a. på arbetsmarknads- och utbildningsområdet, som målet uppnås. Dessa kompletteras med riktade åtgärder som bl.a. finansieras inom utgiftsområde 13. Integrationen påverkas av en rad olika faktorer, och resultaten av enskilda åtgärder är ofta svåra att avgränsa från effekterna av åtgärder inom andra politikområden och av konjunkturen.

I en första del av redovisningen beskrivs den generella utvecklingen för utrikes födda inom områdena arbetsmarknad, utbildning, hälsa och boende. Redovisningen utgår från ett urval indikatorer med koppling till det övergripande målet för integrationspolitiken, bl.a. arbetskraftsdeltagande, kunskapsresultat i grundskolan och det allmänna hälsotillståndet. Jämfört med föregående års resultatredovisning har indikatorerna tidsbegränsade anställningar, undersysselsatta och inkomst från arbete utgått medan självförsörjningsgrad har tillkommit som central indikator. Enligt regeringen återspeglar dessa förändringar integrationspolitikens ökade fokus på självförsörjning. Vidare har indikatorerna valdeltagande och trångboddhet i kombination med ansträngd boende­ekonomi utgått tillfälligt på grund av att ny statistik inte finns tillgänglig. I en andra del av resultatredovisningen, som avser riktade åtgärder inom utgiftsområde 13, är redovisningen strukturerad efter anslagsstrukturen. Denna redovisning baseras i huvudsak på åter­rapporteringar från myndigheter, främst länsstyrelserna och Migrationsverket.

Utifrån resultatredovisningen bedömer regeringen utvecklingen i för­hållande till det tidigare gällande målet för integrations­politiken. Regeringen konstaterar att Sverige fortfarande har betydande integrations­problem och framhåller bl.a. att utrikes födda i lägre utsträckning är själv­försörjande och i högre utsträckning är arbetslösa än inrikes födda. Regeringen anser att drivkrafterna att ta ett arbete är för svaga samtidigt som det ställs för låga krav på att delta i aktiviteter som leder till jobb. Även om uppföljningen av integrationen länge har varit bristfällig framstår det för regeringen som tydligt att måluppfyllelsen är låg.

När det gäller politiken mot diskriminering framhåller regeringen att arbetet för ett samhälle fritt från diskriminering är ett långsiktigt och komplext förändringsarbete där utvecklingen av resultatet och effekter är svåra att mäta och i hög grad påverkas av insatser och reformer inom andra politikområden. Den nationella planen mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott samt hbtqi-strategin ingår i arbetet för ett samhälle fritt från diskriminering.

Grunden för resultatredovisningen utgörs av indikatorn antal inkomna anmälningar om diskriminering. De centrala bedömningsgrunderna för redovisningen av utvecklingen och bedömningen av resultat är Diskri­minerings­ombudsmannens årsredovisning för verksamhetsåret 2023, Forum för levande historias samlade redovisning av arbetet 2023 och Folkhälsomyndighetens samlade delredovisning av regeringens uppdrag om att stödja, samordna och följa upp arbetet för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter. Resultatredovisningen är indelad i tre delområden. I den första delen av redovisningen redogörs för arbetet för att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter. I den andra delen redogörs för resultat inom den nationella planen mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott. I den tredje delen beskrivs resultat inom handlingsplanen för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter.

Utifrån resultatredovisningen bedömer regeringen utvecklingen i förhållande till det mål som riksdagen har beslutat ska gälla för politiken mot diskriminering. Regeringens samlade bedömning är att målet om ett samhälle fritt från diskriminering inte är uppnått. Regeringen lyfter bl.a. fram att myndighetsrapporter visar på behov av kunskapshöjande insatser inom offentliga verksamheter och att anmälningarna om diskriminering fortsätter att öka.

När det gäller jämställdhetspolitiken har regeringen beslutat om sex delmål: jämn fördelning av makt och inflytande, ekonomisk jämställdhet, jämställd utbildning, jämn fördelning av det betalda hem- och omsorgsarbetet, jämställd hälsa samt att mäns våld mot kvinnor ska upphöra.

Regeringen framhåller att jämställdhetspolitiken är bred och ska integreras i regeringens samlade arbete. Jämställdhetsintegrering är regeringens huvud­sakliga strategi, i kombination med särskilda åtgärder, för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen.

Grunden för resultatredovisningen utgörs av flera olika indikatorer för respektive delmål. Exempel på indikatorer är representation i styrelse och ledning i offentlig och privat sektor, kvinnors och mäns lön och disponibla inkomst, utbildningsnivå, ersättning för vård av barn och föräldraledighet, sjukpenningtalet samt självupplevd utsatthet för misshandel och sexualbrott. Resultaten redovisas i första hand utifrån delmålens indikatorer och anslaget för särskilda jämställdhetsåtgärder. Regeringen anger att ca 90 procent av medlen på detta anslag under 2018–2023 har fördelats till insatser inom delmålet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Redovisningen innefattar också en redogörelse för utvecklingen och resultatet av strategin Jämställdhetsintegrering. I budgetpropositionens bilaga 3 Ekonomisk jäm­ställdhet redovisas kvinnors och mäns anknytningsgrad till arbetsmarknaden samt löneskillnader mer utförligt.

Utifrån resultatredovisningen bedömer regeringen måluppfyllelsen mot det övergripande målet för jämställdhetspolitiken och utvecklingen i förhållande till de jämställdhetspolitiska delmålen. Regeringen konstaterar att även om Sverige står sig väl i internationella mätningar av jämställdhet är det övergripande målet att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv ännu inte uppnått. När det gäller delmålen bedömer regeringen bl.a. att målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra inte har uppnåtts; arbetet inom området går framåt men det behöver enligt regeringen vara långsiktigt och uthålligt.

Resultatredovisningen avser huvudsakligen budgetåret 2023 och därför redovisar och bedömer regeringen utvecklingen i förhållande till det tidigare målet för politiken mot segregation som var minskad segregation, jämlikhet och jämställda uppväxt- och levnads­villkor samt goda livschanser för alla (prop. 2019/20:1 utg.omr. 13, bet. 2019/20:AU1, rskr. 2019/20:114).

När det gäller arbetet inom området framhåller regeringen att resultatet påverkas av faktorer inom flera olika områden, bl.a. boende, arbetsmarknad, språk och brottslighet. Målet uppnås främst genom generella åtgärder, men för att nå målet behöver de generella åtgärderna kompletteras med riktade åtgärder som bl.a. finansieras inom utgiftsområde 13.

Resultatredovisningen tar sin huvudsakliga utgångspunkt i resultat­utvecklingen i områdestyperna 1 och 2 enligt Statistiska centralbyråns definition, dvs. områden med stora socioekonomiska utmaningar respektive områden med socioekonomiska utmaningar. Jämförelser görs med riks­genomsnittet. Redovisningen omfattar ett antal centrala indikatorer, t.ex. andel förvärvsarbetande, andel behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram samt trångboddhet. Vissa förändringar jämfört med föregående år har gjorts, bl.a. har demokratiskt deltagande mätt som valdeltagande utgått i avsaknad av nya uppgifter. Den avslutande delen av resultatredovisningen på området följer anslagsstrukturen inom utgiftsområdet och baseras i huvudsak på åter­rapporteringar från myndigheter, främst Boverket och Socialstyrelsen.

Utifrån resultatredovisningen bedömer regeringen utvecklingen i för­hållande till det tidigare målet för politiken mot segregation. Regeringen konstaterar att problemen med utanförskap har vuxit under lång tid och att målet om jämlika och jämställda uppväxt- och levnadsvillkor samt goda livschanser för alla inte är uppnått. Även om skillnaden i flera avseenden har minskat något under den senaste tioårsperioden framhåller regeringen att fler vuxna behöver gå från utanförskap till att försörja sig själva och sina familjer för att målet för området ska uppnås. Regeringen anför att arbetet mot utanförskap måste bedrivas inom ordinarie strukturer inom olika politikområden samt på nationell, regional och lokal nivå. Enligt regeringen saknas det dock en sammanhängande bild av vilket arbete som bedrivs och vilka metoder som har goda effekter på kommunal nivå.

Utskottet konstaterar att det sedan flera år pågår en dialog mellan riksdagen och regeringen om utvecklingen av den ekonomiska styrningen. Utskottet anser att det är viktigt att utvecklingsarbetet kring den ekonomiska styrningen fortsätter, och utskottet vill framhålla betydelsen av en fortsatt dialog mellan riksdagen och regeringen i detta arbete.

Utskottet vill inledningsvis betona att resultatredovisningen är ett viktigt underlag för utskottets beredning av budgetpropositionen. Regeringens redovisning och bedömning av de resultat som uppnåtts ska ha en klar och tydlig struktur, eftersom detta bidrar till en ökad förståelse för hur statliga anslagsmedel används och vilka resultat de får i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat om. Resultatredovisningen som den läggs fram i årets budgetproposition har enligt utskottet fortsatt att utvecklas i positiv riktning.

En central del i resultatredovisningen är givetvis regeringens bedömning av utvecklingen i förhållande till de mål riksdagen beslutat om. Utskottet noterar med tillfredsställelse att regeringen numera gör en samlad bedömning av måluppfyllelsen för samtliga de riksdagsbundna målen inom utgiftsområdet. Vidare är det positivt att regeringen också på ett tydligare sätt anger vad som behöver göras för att förbättra måluppfyllelsen. Utskottet noterar också att redovisningen för områdena integration och utanförskap görs mot de tidigare gällande målen. Utskottet ser fram emot att ta del av nästa års resultatredovisning, då mot de nu gällande målen.

Som utskottet tidigare framfört bidrar delmålen inom jämställdhetsområdet och indelningen i tre delområden inom diskriminerings­området till en tydligare struktur för resultatredovisningen och den efterföljande bedöm­ningen av måluppfyllelsen. Utskottet noterar att regeringen som ett komple­ment till det nya integrationspolitiska målet nu har formulerat fem delmål. Eftersom resultatredovisningen avser det tidigare målet för området görs ingen redovisning utifrån dessa delmål. Utskottet ser fram emot en utvecklad redovisning i nästa års budgetproposition.

Avslutningsvis noterar utskottet att indikatorerna inom områdena diskriminering och jämställdhet kvarstår sedan föregående år, men att de centrala indikatorerna i resultatredovisningen för områdena integration och utanförskap har förändrats. Regeringen har enligt utskottets mening på ett förtjänstfullt sätt redogjort för dessa förändringar.

Utskottet välkomnar sammantaget utvecklingen av resultatredovisningen på utgiftsområdet och ser fram emot att utvecklingen av strukturen fortsätter på innevarande linje med tydligt fokus på de mest centrala resultaten inom respektive område och med en tydlig koppling till bedömningen av måluppfyllelsen.

Riksdagen anvisar, med de anslagsvillkor som utskottet anger, anslagen för 2025 inom utgiftsområde 13 Integration och jämställd­het enligt regeringens förslag och lämnar de bemyndiganden som regeringen har begärt. I förhållande till budgetpropositionen innebär utskottets förslag att ändamålet för anslaget 3:3 Bidrag för kvinnors organisering anges. Motionärernas alternativa förslag till statens budget för 2025 inom utgiftsområde 13 avslås.

Jämför särskilt yttrande 1 (S), 2 (V), 3 (C) och 4 (MP).

I budgetpropositionen för 2025 föreslår regeringen att anslagen för utgifts-område 13 Integration och jämställdhet sammanlagt ska bestämmas till 6 265 767 000 kronor (prop. 2024/25:1 utg.omr. 13 punkt 1). För vissa anslag föreslår regeringen också att den bemyndigas att ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag (punkt 2).

I det följande sammanfattas regeringens förslag till anslagsfördelning och beställningsbemyndiganden för respektive område inom utgiftsområde 13. Regeringens förslag framgår också av tabellerna i bilaga 2 och 3.

1:1 Integrationsåtgärder: Anslaget får användas för utgifter för åtgärder i syfte att främja integration samt för statsbidrag som har detta syfte. Vidare får anslaget även användas för utgifter för tidigare beviljade lån till nyanlända invandrare för inköp av hemutrustning. Anslaget får även användas för uppföljning och utvärdering av integrationen.

Anslaget ökas för att utveckla en mer ändamålsenlig uppföljning av integra­tionen och de integrationspolitiska delmålen, bl.a. vuxna utrikes föddas kunskaper i svenska språket. Anslaget ökas vidare för integrations­insatser för utrikes födda som är hemma med små barn. Anslaget minskas samtidigt till följd av att medel för uppdatering av statistik på integrationsområdet förs över till utgiftsområde 2 anslaget 1:9 Statistiska centralbyrån.

Regeringen föreslår att anslaget för 2025 bestäms till 98 925 000 kronor.

1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande: Anslaget får bl.a. användas för utgifter för statsbidrag till kommuner och regioner i samband med mottagandet av nyanlända invandrare och för utgifter för vidare­bosättning.

Anslaget minskas till följd av slopad indexering av schablonersättning för mottagandet av nyanlända.

Regeringen föreslår att anslaget för 2025 bestäms till 4 964 625 000 kronor.

2:1 Diskrimineringsombudsmannen: Anslaget får användas för Diskri­mi­nerings­ombudsmannens förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för förvaltningsutgifter för Nämnden mot diskriminering.

Anslaget ändras till följd av pris- och löneomräkning.

Regeringen föreslår att anslaget för 2025 bestäms till 142 746 000 kronor.

2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m.: Anslaget får användas för utgifter för insatser mot diskriminering, rasism, främlingsfientlighet, homofobi och liknande former av intolerans samt för att främja lika rättigheter och möjligheter för hbtqi-personer. Anslaget får även användas för utgifter för bl.a. statsbidrag som syftar till att säkerställa hbtqi–personers lika rättigheter och möjligheter samt till verksamheter som förebygger och motverkar diskriminering och verksamheter som arbetar för att motverka rasism och liknande former av intolerans.

Anslaget ökas till följd av ett förstärkt arbete mot antisemitism. Anslaget minskas samtidigt till följd av att tidigare beslutade och aviserade tids­begränsade medel för arbetet mot rasism och annan främlingsfientlighet samt diskriminering upphör.

Regeringen föreslår att anslaget för 2025 bestäms till 105 919 000 kronor.

Vidare föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2025 för anslaget ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 39 300 000 kronor 2026.

3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder: Anslaget får bl.a. användas för utgifter för särskilda jämställdhetsåtgärder och för utgifter för statsbidrag för att stödja projekt och insatser som främjar jämställdhet mellan kvinnor och män.

Anslaget ökas för att stärka sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter genom ett myndighetsgemensamt uppdrag. Anslaget ökas vidare för att säkerställa stödet till Kvinnofridslinjen och de andra nationella stödlinjerna för våldsutsatta vid Nationellt centrum för kvinnofrid vid Uppsala universitet. Anslaget ökas också för att stärka stödet till utsatta för prostitution. Anslaget minskas samtidigt till följd av en effektivisering av jämställdhets­politiken som skapar möjligheter för Jämställdhetsmyndigheten att arbeta mer långsiktigt.

Regeringen föreslår att anslaget för 2025 bestäms till 571 039 000 kronor.

Vidare föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2025 för anslaget ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 40 000 000 kronor 2026.

3:2 Jämställdhetsmyndigheten: Anslaget får användas för Jämställdhets­myndighetens förvaltningsutgifter.

Anslaget ökas för att skapa bättre möjligheter till långsiktighet och högre effektivitet i myndighetens arbete. Anslaget ökas bl.a. också till följd av en förstärkt myndighetsgemensam samverkan mot arbetslivskriminalitet. Anslaget ändras vidare till följd av pris- och löneomräkning.

Regeringen föreslår att anslaget för 2025 bestäms till 166 350 000 kronor.

Kompletterande information: Regeringskansliet har inkommit med en promemoria med information om att det i budgetpropositionen saknas en redogörelse för att Riksrevisionen lämnat en revisionsberättelse med en reservation för Jämställdhetsmyndigheten 2023. Jämställdhets­myndigheten har överskridit ramen för beställningsbemyndigandet för anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder. Av informationen framgår att Jämställdhets­myndigheten har uppgett att orsaken till överskridandet var ett beräkningsfel och att myndigheten har inlett ett arbete med att stärka kontrollen i myndighetens bidragsgivning.

Regeringen föreslår att anslaget för 2025 bestäms till 48 163 000 kronor.

4:1 Åtgärder mot utanförskap: Anslaget får användas bl.a. för utgifter för att minska och motverka utanförskap och för utgifter för statsbidrag som har detta syfte.

Anslaget ökas till följd av tidigare beslutade anslagsförändringar.

Regeringen föreslår att anslaget för 2025 bestäms till 168 000 000 kronor.

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet har var för sig presenterat alternativa budgetförslag för 2025. I det följande sammanfattas partiernas förslag inom utgiftsområde 13. En sammanställning som visar hur motionsförslagen avviker från regeringens förslag finns i bilaga 2.

I kommittémotion 2024/25:3072 av Ardalan Shekarabi m.fl. lämnar Socialdemokraterna förslag om en annan fördelning av anslagen inom utgiftsområde 13 än den regeringen föreslår (yrkande 1). Förslaget innebär att de sammanlagda anslagen överstiger regeringens förslag med 92 000 000 kronor och att ett anslag bestäms till en annan nivå än vad regeringen har föreslagit.

Socialdemokraterna föreslår följande förändring i förhållande till regeringens förslag.

4:1 Åtgärder mot utanförskap: Anslaget ökas med 92 000 000 kronor för att stärka det brottsförebyggande arbetet och bryta nyrekryteringen till gängen i kommuner med utsatta områden. Detta förslag finns även i ett särskilt yrkande (yrkande 8).

I partimotion 2024/25:1944 av Nooshi Dadgostar m.fl. lämnar Vänsterpartiet förslag om en annan fördelning av anslagen inom utgiftsområde 13 än den regeringen föreslår. Förslaget innebär att de samman­lagda anslagen överstiger regeringens förslag med 1 569 000 000 kronor och att två anslag bestäms till en annan nivå än vad regeringen har föreslagit.

Vänsterpartiet föreslår följande förändringar i förhållande till regeringens förslag.

1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande: Anslaget ökas med 1 519 000 000 kronor. Vänsterpartiet vill införa en amnesti för de ensam­kommande barn och unga som varit i Sverige i över ett år. Vänsterpartiet anser vidare att mottagandet av kvotflyktingar i Sverige bör öka till 5 000 per år. Förslaget om kvotflyktingar finns även i kommittémotion 2024/25:1930 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 21.

3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder: Anslaget ökas med 50 000 000 kronor för att stärka stödet till kvinno- och tjejjourer.

I kommittémotion 2024/25:2165 av Jonny Cato m.fl. lämnar Centerpartiet förslag om en annan fördelning av anslagen inom utgiftsområde 13 än den regeringen föreslår. Förslaget innebär att de sammanlagda anslagen överstiger regeringens förslag med 580 000 000 kronor och att två anslag bestäms till en annan nivå än vad regeringen har föreslagit.

Centerpartiet föreslår följande förändringar i förhållande till regeringens förslag.

1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande: Anslaget ökas med 560 000 000 kronor. Centerpartiet anser att antalet kvotflyktingar bör återställas till 5 000 per år. Partiet föreslår också ökade medel för att förbättra situationen för ukrainska flyktingar. Förslaget om kvotflyktingar finns även i kommittémotion 2024/25:2949 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 2.

3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder: Anslaget ökas med 20 000 000 kronor. Centerpartiet föreslår att det inrättas ett exitprogram för unga i prostitution. Anslaget ökas också för att stärka stödlinjen för ungas relationer.

I kommittémotion 2024/25:3036 av Leila Ali Elmi m.fl. lämnar Miljöpartiet förslag om en annan fördelning av anslagen inom utgiftsområde 13 än den regeringen föreslår. Förslaget innebär att de sammanlagda anslagen överstiger regeringens förslag med 3 024 900 000 kronor och att fyra anslag bestäms till en annan nivå än vad regeringen har föreslagit. Fem nya anslag föreslås.

Miljöpartiet föreslår följande förändringar i förhållande till regeringens förslag.

1:1 Integrationsåtgärder: Anslaget ökas med 28 900 000 kronor. Miljöpartiet anser att statsbidraget till organisationer bildade på etnisk grund bör återinföras jämte en utvärdering med syfte att undersöka hur dessa föreningar bidrar till integration, demokrati och jämställdhet. Miljöpartiet föreslår också ett statligt stöd som syftar till att fackföreningar, i samverkan med arbetsgivarorganisationer, i högre utsträckning ska kunna bidra till etableringen av nyanlända.

1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande: Anslaget ökas med 726 000 000 kronor. Miljöpartiet anser att Sverige bör återgå till att ta emot 5 000 kvotflyktingar per år. Anslaget ökas också till följd av partiets förslag att återställa såväl schablonersättningen för ensamkommande barn som indexering av schablonersättning för mottagande av nyanlända. Förslaget om kvotflyktingar finns även i motion 2024/25:3051 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 17.

2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m.: Anslaget ökas med 15 000 000 kronor. Miljöpartiet anser att arbetet mot rasism, främlings­fientlighet och diskriminering behöver förstärkas, bl.a. genom att inrätta en nationell stödlinje mot hatbrott.

3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder: Anslaget ökas med 70 000 000 kronor. Miljöpartiet anser att kvinno- och tjejjourerna inte har tillräckliga resurser för att ge utsatta kvinnor det stöd de behöver och ökar därför anslaget. Miljöpartiet föreslår också en särskild satsning för att stärka finansieringen av civilsamhällesorganisationers stödverksamheter för barn och unga.

Medborgarkontor, hubbar och studiecirklar: Miljöpartiets förslag innebär ett nytt anslag och att 100 000 000 kronor anslås för 2025. Partiet framhåller att kunskapen för många som genomgår samhällsorientering ofta blir fragmen­terad och att det är viktigt att människor har en given plats att vända sig till när de behöver hjälp, att det finns en möjlighet att individanpassa och tillsammans med andra utveckla kunskapen om det svenska samhället. Miljöpartiet avsätter därför medel för att bidra till att etablera medborgarkontor i de kommuner som har behov av det, samt för att utveckla studiecirklar och hubbar.

Inrätta ett nationellt center för samhällsorientering: Miljöpartiets förslag innebär ett nytt anslag och att 15 000 000 kronor anslås för 2025. Partiet framhåller att nivån och kvaliteten på samhällsorienteringen är mycket ojämn i landet och att nivån på utbildningen behöver öka och pedagogiken bli bättre. Miljöpartiet avsätter därför medel för att inrätta ett nationellt center för samhällsorientering som också ska ansvara för att ta fram en uppdrags-utbildning för samhälls- och hälsoinformatörer.

Myndighet mot segregation: Miljöpartiets förslag innebär ett nytt anslag och att 70 000 000 kronor anslås för 2025. Miljöpartiet framhåller att segregationen är ett stort samhällsproblem som kräver prioritering och ett samlat grepp från staten. Partiet anser därför att en ny förstärkt myndighet mot segregation behöver inrättas.

Placeringspeng för skyddade boenden: Miljöpartiets förslag innebär ett nytt anslag och att 1 000 000 000 kronor anslås för 2025. Miljöpartiet anser att det behövs en statlig medfinansiering för placeringar på skyddade boenden.

Medel för satsningar mot segregation: Miljöpartiets förslag innebär ett nytt anslag och att 1 000 000 000 kronor anslås för 2025. Den nya myndigheten mot segregation tilldelas medel för att kunna stödja lokala initiativ och utveckla långsiktiga handlingsplaner i samarbete med kommuner och andra samhällsaktörer.

Utskottets ställningstagande

Som framgår av resultatredovisningen i budgetpropositionen har utrikes födda, särskilt utomeuropeiskt födda, fortfarande en svagare förankring på arbetsmarknaden än inrikes födda. Det gäller i synnerhet utomeuropeiskt födda kvinnor. Det är uppenbart att den tidigare förda politiken för att förbättra och påskynda etableringen i arbetslivet inte har varit tillräcklig. Utskottet välkomnar därför att regeringen nu lägger om integrationspolitiken till att bli mer kravbaserad och i högre utsträckning betona individens eget ansvar.

Liksom regeringen anser utskottet att drivkrafterna att ta ett arbete är för svaga samtidigt som det ställs för låga krav på att delta i aktiviteter som leder till jobb. För att förbättra integrationen är det enligt utskottet avgörande att arbetet för att återupprätta arbetslinjen fortsätter. Personer som kommer till Sverige ska så fort som möjligt etablera sig på arbetsmarknaden och bli själv­försörjande, i stället för att fastna i långvarigt beroende av försörjningsstöd eller andra bidrag. Utskottet välkomnar att regeringen föreslår en förstärkning av integrationsinsatserna för utrikes födda som är föräldralediga eller hemma med små barn.

I likhet med regeringen anser utskottet att det finns ett behov av att förtydliga styrningen av integrationspolitiken. Utskottet ser positivt på det nyligen beslutade målet för integrationspolitiken. Vidare noterar utskottet att regeringen som ett komplement nu formulerat fem integrationspolitiska del­mål som konkretiserar det övergripande målet och anger inriktningen inom områden där det finns relevanta indikatorer som kan följas över tid och där det går att ange ett önskvärt utfall. Med ett nytt övergripande mål för integrations­politiken ökar tydligheten från det offentliga om de krav som ställs och förväntningar som finns på den enskilde när det gäller bl.a. självförsörjning och språkkunskaper. Med delmålen ökar styrkraften för en framgångsrik integrationspolitik.

Utskottet välkomnar regeringens förslag om ökade medel för att utveckla en mer ändamålsenlig uppföljning av integrationen och de integrations­politiska delmålen. I sammanhanget noterar utskottet att regeringen i vår­propositionen beskriver ett sätt att mäta andelen individer i förvärvsaktiv ålder som har egen försörjning, främst genom arbete. Att Sverige har en hög andel individer som arbetar och är självförsörjande är en förutsättning för en gemensamt finansierad välfärd. Med ett mått på självförsörjning kan arbets­linjen bättre följas upp och bidra till utformningen av reformer för att fler ska komma i arbete.

Vidare vill utskottet betona att det för att komma till rätta med integrations­problemen behövs åtgärder på flera politikområden. Inte minst vill utskottet framhålla betydelsen av det paradigmskifte som nu genomförs inom migrationspolitiken. Med den konkreta reformagenda som presenterats av regeringen finns det goda förutsättningar att lösa ett stort antal migrations­relaterade samhällsproblem. I sammanhanget bör det lyftas fram att frivillig återvandring kan bidra till att minska antalet människor som lever i utanförskap och de följder ett sådant utanförskap får för det svenska samhället och den enskilda individen.

När det gäller de alternativa budgetförslagen noterar utskottet bl.a. att Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet föreslår ytterligare medel för kommunersättningar vid flyktingmottagande. Gemensamt för motförslagen är att den högre nivån till en del motiveras av att antalet kvotflyktingar till Sverige bör vara högre än det som beslutats av regeringen. Vänsterpartiet föreslår även en amnesti för de ensamkommande barn och unga som varit i Sverige i över ett år, vilket skulle medföra ökade kostnader för kommun­mottagandet. Utskottet delar inte den bedömning av inriktningen på politiken som dessa partier förespråkar. För att Sverige ska klara integrationen behöver invandringen till Sverige också gynna Sverige och som utskottet redan varit inne på är det paradigmskifte som inletts inom migrationspolitiken nödvändigt. Utskottet ser därför positivt på att Sverige har gått från att i första hand vara ett asylinvandringsland till att återigen bli ett land för arbetskraftsinvandring.

Utskottet gör mot denna bakgrund den samlade bedömningen att regeringens prioriteringar på området är väl avvägda och ställer sig därmed bakom regeringens förslag till anslagsfördelning inom området integration. Jämfört med de alternativa budgetförslagen ger regeringens förslag bäst förutsättningar att nå målet att utrikes födda kvinnor och män ska ha samma skyldigheter, rättigheter och möjligheter som den övriga befolkningen att leva ett fritt, värdigt och självständigt liv inom samhällsgemenskapen.

Diskriminering, rasism och andra hinder som står i vägen för människors lika rättigheter och möjligheter i livet är ett allvarligt samhällsproblem och måste fortsätta att bekämpas. Utifrån resultatredovisningen i budgetpropositionen noterar utskottet att målet om ett samhälle fritt från diskriminering inte är uppnått. Regeringen lyfter bl.a. fram att myndighetsrapporter visar på behov av kunskapshöjande insatser inom offentliga verksamheter och att anmäl­ningar om diskriminering fortsätter att öka. Även globalt är utvecklingen oroande, bl.a. med anledning av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina samt Hamas terroristattack den 7 oktober 2023 och det efterföljande kriget mellan Israel och Hamas, vilket i sin tur har bidragit till ökad risk för diskriminering i samhället. Diskriminerings­lagen, liksom tillsyn och främjande åtgärder, är centrala delar i arbetet mot diskriminering.

Utskottet ser positivt på regeringens fortsatta arbete med att stärka skyddet mot diskriminering. Inte minst finns det ett stort behov av insatser för att förebygga och motverka antisemitismen i samhället. Utskottet välkomnar därför regeringens förslag om att som ett led i arbetet för att stärka judiskt liv i Sverige tillföra medel för att stärka arbetet mot antisemitism. När det gäller arbetet för att stärka hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter noterar utskottet att regeringen med hbtqi-strategin som grund har inlett arbetet med att ta fram en ny handlingsplan som syftar till att konsolidera, komplettera och kraftsamla arbetet under 2024–2027.

När det gäller de alternativa budgetförslagen noterar utskottet att Miljöpartiet i sitt budgetalternativ till viss del gör andra prioriteringar än vad regeringen gör. Utskottet gör för sin del den samlade bedömningen att regeringens prioriteringar på området är väl avvägda och ställer sig därmed bakom regeringens förslag till anslagsfördelning inom området diskriminering. Utskottet fäster sin tillit till att regeringens politik på området bidrar till att nå målet om ett samhälle fritt från diskriminering.

Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Utifrån resultat­redovisningen i budgetpropositionen kan utskottet konstatera att Sverige står sig väl i internationella mätningar av jämställdhet men att det över­gripande målet ännu inte är uppnått och att många utmaningar kvarstår.

Mer behöver alltså göras för att driva på utvecklingen mot en jämn fördelning av makt och inflytande. Inte minst viktigt är det att kvinnors och mäns förutsättningar och möjligheter att vara delaktiga och delta i den lokala demokratin i områden där utanförskapet är stort fortsätter att utvecklas. En del i detta arbete som enligt utskottet kan få stor betydelse är regeringens nya delmål inom integrationspolitiken om demokratisk integration.

När det gäller specifika satsningar välkomnar utskottet ökade medel för att stärka sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Likaså är det välkommet med ökade medel för att säkerställa stödet till Kvinnofridslinjen och de andra nationella stödlinjerna för våldsutsatta vid Nationellt centrum för kvinnofrid vid Uppsala universitet. Utskottet välkomnar också ökade medel för att stärka stödet till utsatta för prostitution.

Vidare ser utskottet positivt på att regeringen nyligen tillsatt en särskild utredare med uppdraget att följa upp och sammanfatta resultaten av fem av de jämställdhetspolitiska delmålen. Liksom regeringen anser utskottet att det behövs en ökad effektivitet och långsiktighet liksom en ökad strategisk styrning av jämställdhetspolitiken. Utskottet ser fram emot att följa utredningens arbete.

Arbetet för att nå delmålet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra, det sjätte delmålet, har givetvis också hög prioritet och behöver hela tiden utvecklas och förstärkas. Utskottet välkomnar regeringens förslag att överföra medel till Jämställdhetsmyndighetens förvaltningsanslag som ett led i detta arbete. På detta sätt skapas bättre förutsättningar för ett mer långsiktigt och uthålligt arbete mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck.

I sammanhanget noterar utskottet att den sittande utredningen om en stärkt långsiktig styrning av arbetet mot könsrelaterat våld och hedersrelaterat våld och förtryck har uppdraget att bl.a. bedöma om det bör införas ett särskilt jämställdhetspolitiskt delmål för att förebygga och bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck. Utskottet ser fram emot att ta del av utredningens slut­betänkande. Utskottet ser givetvis också fram emot att inom kort ta del av och behandla regeringens skrivelse om en fördjupad uppföljning av arbetet med att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck.

När det gäller regeringens förslag för anslaget 3:3 Bidrag för kvinnors organisering konstaterar utskottet att det saknas en angivelse av ändamålet för anslaget. Utskottet föreslår att ändamålet även i fortsättningen ska vara:

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag för kvinnors organisering.

När det gäller de alternativa budgetförslagen noterar utskottet att Vänster­partiet, Centerpartiet och Miljöpartiet i sina budgetalternativ till viss del gör andra prioriteringar än vad regeringen gör. Utskottet gör för sin del den samlade bedömningen att regeringens prioriteringar på området är väl avvägda och ställer sig därmed bakom regeringens förslag till anslagsfördelning inom området jämställdhet. Utskottet fäster sin tillit till att regeringens politik på området bidrar till att nå målet att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.

Utifrån resultatredovisningen i budgetpropositionen konstaterar utskottet att utanförskapet har vuxit under lång tid och att det svenska samhället har glidit isär. Utanförskapet i Sverige innebär att alldeles för många barn och unga riskerar att växa upp i otrygghet och ges sämre livschanser. Skol­misslyckanden och svag etablering på arbetsmarknaden är kända risk­faktorer för problem senare i livet, t.ex. långvarig arbetslöshet, långvarigt ekonomiskt bistånd och brottslighet. Situationen är särskilt bekymmersam i områden där utanförskapet är stort.

I likhet med regeringen vill utskottet framhålla att det för att vända ut­vecklingen krävs en större tydlighet från det offentliga om de krav som ställs och förväntningar som finns på att den som kommer till Sverige måste anstränga för att bli en del av det svenska samhället och ta ett stort eget ansvar för att göra sig anställningsbar, t.ex. genom att lära sig svenska och utbilda sig. Det viktiga är att så fort som möjligt etablera sig på arbetsmarknaden och bli självförsörjande, i stället för att fastna i långvarigt beroende av försörjnings­stöd eller andra bidrag. Utskottet välkomnar att regeringen fortsätter arbetet med att återupprätta arbetslinjen.

När det gäller de alternativa budgetförslagen noterar utskottet att Social­demokraterna gör en generell satsning på det brottsförebyggande arbetet och att Miljöpartiet vill inrätta en ny myndighet mot segregation. Utskottet för sin del ställer sig bakom regeringens inriktning av arbetet mot utanförskap som innebär ett ökat fokus på riktade insatser där utanförskapet är som störst. Som en del i detta arbete ser utskottet positivt på att regeringen nyligen tagit emot en kartläggning av områden där utanförskapet är särskilt stort – ett underlag som kommer att underlätta att göra arbetet mot utanförskap både mer träffsäkert och mer effektivt. Jämfört med oppositionspartiernas förslag anser utskottet att regeringens politik på ett mer verkningsfullt sätt kommer att bidra till att färre personer riskerar att fastna i ett långvarigt utanförskap. Av stor betydelse är givetvis också den betydande förstärkningen av det brotts­förebyggande arbetet för att motverka utanförskap, i linje med tidigare beslut.

Utskottet gör mot denna bakgrund den samlade bedömningen att regeringens prioriteringar på området är väl avvägda och ställer sig därmed bakom regeringens förslag till anslagsfördelning inom området utanförskap. Jämfört med de alternativa budgetförslagen ger regeringens förslag bäst förutsättningar att genom ett träffsäkert och effektivt arbete bekämpa parallella samhällsstrukturer och minska antalet människor som lever i utanförskap.

Utskottet tillstyrker, med de anslagsvillkor som utskottet anger, regeringens förslag om anslagsfördelning inom utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet för 2025, liksom förslaget om bemyndiganden för regeringen att under 2025 ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag. Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden.

I förhållande till budgetpropositionen innebär utskottets förslag att ändamålet för anslaget 3:3 Bidrag för kvinnors organisering anges.