Skrivelse om det kyrkliga kulturarvet har behandlats (KrU11)

I betänkandet behandlar utskottet regeringens skrivelse 2023/24:109 De kulturhistoriska värdena inom Svenska kyrkan – om förvaltningen av det kyrkliga kulturarvet, sju yrkanden i följdmotioner samt sju yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2023/24. Motionsyrkandena handlar bl.a. om bevarandet av det kyrkliga kulturarvet och om den kyrkoantikvariska ersättningen. En förteckning över de behandlade förslagen finns i bilagan.

Utskottet har fått information från Riksantikvarieämbetet och Svenska kyrkan under ärendets beredning. I samband med en inrikes resa till Skåne län 2024 fick utskottet information från Länsstyrelsen i Skåne län om bevarandet av det kyrkliga kulturarvet i länet.

I 4 kap. kulturmiljölagen (1988:950) finns bestämmelser om skydd för de kyrkliga kulturminnena: kyrkobyggnader, kyrkotomter, kyrkliga inventarier och begravningsplatser. I anslutning till stat–kyrka-reformen som genomfördes den 1 januari 2000 och som innebar att relationerna mellan staten och Svenska kyrkan ändrades fick Svenska kyrkan rätt till viss ersättning av staten för kulturhistoriskt motiverade kostnader i samband med vård och underhåll av de kyrkliga kulturminnena, s.k. kyrkoantikvarisk ersättning.

Enligt den överenskommelse som träffades mellan staten och Svenska kyrkan ska s.k. kontrollstationer läggas in vart femte år. Den första kontrollstationen inföll 2009 och den nu aktuella kontrollstationen 2024 är den fjärde i ordningen. Vid kontrollstationerna ska frågor som rör de kyrkliga kulturvärdena analyseras tillsammans med en uppföljning och utvärdering av de resultat som har uppnåtts. Inför varje kontrollstation ska Svenska kyrkan ta fram ett underlag som ska ligga till grund för en allsidig belysning av de kyrkoantikvariska frågorna. I juni 2023 lämnade Svenska kyrkan underlaget Att möta förändring – Svenska kyrkans redovisning till regeringen angående de kyrkoantikvariska frågorna inför kontrollstationen 2024. Svenska kyrkan framhåller bl.a. att kyrkans sakkunskap i fastighets- och kulturarvsfrågor har stärkts och att Svenska kyrkan har ett organiserat tillvägagångssätt för dialog med Riksantikvarieämbetet, länsstyrelserna och många regionala museer. Svenska kyrkan menar vidare att den kyrkoantikvariska ersättningen har fördelats enligt statens intentioner.

Regeringen redovisar i skrivelsen hur den kyrkoantikvariska ersättningen användes under perioden 2002–2022. Regeringen beskriver också tillgängligheten till de kyrkliga kulturminnena, kunskaps- och kompetens­frågor, samverkan mellan Svenska kyrkan och myndigheterna inom kulturmiljöområdet samt de kyrkliga kulturminnenas vård- och underhålls­behov. Regeringen behandlar även frågan om hur förvaltningen av det kyrkliga kulturarvet ska finansieras och Svenska kyrkans beredskapsansvar.

Riksdagen avslår motionsyrkanden om dokumentation av och kännedom om det kyrkliga kulturarvet. Utskottet hänvisar till pågående arbete.

Jämför reservation 1 (SD) och 2 (V, C, MP).

Enligt regeringen följer Svenska kyrkan kontinuerligt upp omfattningen av sitt ansvar för de kyrkliga kulturminnena i antal skyddade kyrkobyggnader och andra kyrkliga kulturminnen. En minskning skulle t.ex. kunna ske genom överlåtelse eller rivning av kyrkobyggnader. Från den förra kontrollstationen 2019 fram till mars 2023 har elva kyrkor avyttrats, överlåtits eller brunnit ned och inga tillståndspliktiga kyrkor tillkommit genom beslut av länsstyrelserna. Trots detta ökade det totala antalet tillståndspliktiga kyrkor med tolv stycken under perioden. Enligt Svenska kyrkan beror det på att uppgifterna om antalet tillståndspliktiga kyrkor kunnat kvalitetssäkras på ett bättre sätt än tidigare.

Den digitala förteckningstjänsten Sacer som Svenska kyrkan tillhanda­håller användes i februari 2023 av 87 procent av Svenska kyrkans församlingar eller pastorat, vilket är en ökning med 26 procentenheter sedan mars 2018. Regeringen lyfter i skrivelsen fram digitaliseringens möjligheter i det kyrkoantikvariska arbetet mot bakgrund av att stora delar av kulturarvssektorn under och efter covid-19-pandemin intensifierat sitt arbete med att utveckla det digitala utbudet. Enligt regeringen kan det digitala tillgängliggörandet utgöra ett komplement till det fysiska tillgängliggörandet av det kyrkliga kulturarvet, och regeringen ser gärna att det arbetet följs upp framöver.

Regeringen konstaterar att omfattningen av de kyrkliga kulturminnen som Svenska kyrkan ansvarar för och som berättigar till ersättning inte har minskat i någon väsentlig utsträckning sedan relationsändringen 2000. Regeringen ser positivt på de insatser som Svenska kyrkan gjort för att skapa en bättre överblick av både kyrkobyggnader och kyrkliga inventarier.

Runar Filper m.fl. (SD) menar i kommittémotion 2023/24:351 yrkande 11 att regeringen bör verka för att genom berörda myndigheter och i samverkan med Svenska kyrkan utföra en nationell översyn av kyrkor som riskerar att tas ur bruk.

Catarina Deremar m.fl. (C) anför i kommittémotion 2023/24:2887 yrkande 1 att digitaliseringens möjligheter när det gäller dokumentation av kyrkliga kulturminnen och kunskapsutveckling behöver tas till vara och att digitaliseringen ger möjligheter att ytterligare tillgängliggöra det kyrkliga kulturarvet. Motionärerna vill i yrkande 2 att 100 procent av församlingarna eller pastoraten och alla länsstyrelser ska använda den digitala förteckningstjänsten av inventarier. Motionärerna menar vidare i yrkande 3 att regeringen bör ge länsstyrelserna bättre möjligheter att kartlägga vård- och underhållsbehovet för det kyrkliga kulturarvet.

Enligt 4 kap. 6 § kulturmiljölagen (1988:950) ska s.k. kyrkliga inventarier av kulturhistoriskt värde som hör till kyrkobyggnad eller annan kyrklig byggnad, kyrkotomt eller begravningsplats förvaras och vårdas väl. Enligt 4 kap. 7 § samma lag ska det i varje församling finnas en förteckning över inventarier som avses i 6 §. I förteckningen ska det anges om ett föremål ägs eller förvaltas av någon annan än församlingen och om det förvaras på någon annan plats än i kyrkan. Församlingarna ska även utse två personer som ansvarar för inventarierna och även anmäla detta till länsstyrelsen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet välkomnar att Svenska kyrkan kontinuerligt arbetar för att stärka och kvalitetssäkra inventeringen av och kännedomen om det kyrkliga fastighetsbeståndet och kyrkliga inventarier, bl.a. genom att använda digital teknik. Detta innebär att överblicken över det kyrkliga kulturarvet ökar. Utskottet noterar vidare att användningen av digitala kanaler i kyrkans verksamheter har ökat. Utskottet delar regeringens uppfattning att digitala kanaler kan vara ett komplement till det fysiska tillgängliggörandet av det kyrkliga kulturarvet.

Med hänvisning till pågående arbete avstyrker utskottet motionerna 2023/24:351 (SD) yrkande 11 och 2023/24:2887 (C) yrkandena 1–3.

Riksdagen avslår motionsyrkanden om det kyrkliga och kristna kulturarvet. Utskottet hänvisar bl.a. till pågående arbete.

Jämför reservation 3 (S, MP), 4 (SD) och 5 (SD).

Bestämmelserna i 4 kap. kulturmiljölagen innebär i korthet att de kyrkliga kulturminnena ska vårdas och underhållas så att deras kulturhistoriska värde inte minskar. Den kyrkoantikvariska ersättningen är avsedd att fungera som en kompensation till Svenska kyrkan för de kulturhistoriskt motiverade kostnaderna till följd av de generella skyddsbestämmelserna. Enligt regeringen har Svenska kyrkan återkommande framhållit behovet av en höjning av ersättningen och diskrepansen mellan församlingarnas upplevda behov och ersättningens faktiska storlek är enligt regeringen påtaglig. Regeringen lyfter fram att Svenska kyrkan har ambitionen att modellen för fördelning av kyrkoantikvarisk ersättning delvis ska kunna baseras på ett strategiskt nyckeltal kopplat till vårdbehoven i stiften. Enligt regeringen kommer uppgifter om stiftens vård- och underhållsbehov att kunna ligga till grund för regeringens bedömning av den kyrkoantikvariska ersätt­ningens storlek, i kombination med hur exempelvis inflationen påverkar penning­värdet. Regeringen har för avsikt att återkomma till riksdagen med förslag om den kyrkoantikvariska ersättningens nivå i budgetpropositionen för 2025.

Riksdagen beslutade 1999 att nivån på den kyrkoantikvariska ersättningen mellan 2000 och 2009 borde motsvara 460 miljoner kronor i 1996 års penningvärde (prop. 1998/99:38, bet. 1998/99:KU18, rskr. 1998/99:176). Anslaget ökade successivt sedan det infördes 2002 men har sedan 2010 legat på samma nominella belopp, 460 miljoner kronor per år. Enligt regeringen har det medfört att anslagets reella värde minskat sedan 2010, justerat för inflation och t.ex. kraftigt ökade råvarupriser. Enligt överenskommelsen mellan staten och Svenska kyrkan ska den kyrkoantikvariska ersättningen reduceras om omfattningen av Svenska kyrkans ansvar för de kyrkliga kulturminnena på något väsentligt sätt minskar.

Enligt överenskommelsen mellan staten och Svenska kyrkan ska kyrkan svara för att de kyrkliga kulturminnena är tillgängliga för var och en i minst samma utsträckning som 2000 när överenskommelsen tecknades. Enligt Svenska kyrkans statistik har antalet öppetdagar per kyrka varierat marginellt över åren. Statistiken omfattar alla kyrkobyggnader som finns registrerade i Svenska kyrkans kyrkobyggnadsregister, dvs. även de som inte omfattas av kulturmiljölagens skyddsbestämmelser. Regeringen gör emellertid bedöm­ningen att behovet av ett systematiskt arbete kvarstår för att säkerställa att tillgängligheten inte försämras. Enligt regeringen framgår inga sådana insatser av Svenska kyrkans rapportering inför denna kontrollstation.

Regeringen menar vidare att samarbetet mellan Svenska kyrkan och myndigheterna på kulturmiljöområdet har fortsatt att utvecklas positivt. Enligt överenskommelsen mellan staten och Svenska kyrkan ska det finnas regionala samrådsgrupper i varje stift och även en central samrådsgrupp. I samrådsgruppen på central nivå ingår representanter för Riksantikvarie­ämbetet och Svenska kyrkan. De regionala samrådsgrupperna består av representanter för Svenska kyrkans regionala och lokala nivå, länsstyrelsen samt andra företrädare för kulturmiljösektorn på regional nivå, bl.a. de regionala museerna. De regionala samrådsgrupperna finns i samtliga stift och sammanträder vanligen två till fyra gånger per år.

Lawen Redar m.fl. (S) menar i kommittémotion 2023/24:2686 yrkande 24 att många kyrkliga fastigheter utgör en viktig del av Sveriges kulturarv. Motionärerna menar att det är rimligt att alla gemensamt bidrar till finansieringen, även de som inte är medlemmar i Svenska kyrkan. Ersättningen bör enligt motionärerna följa kostnadsutvecklingen och regeringen bör löpande se över storleken på den kyrkoantikvariska ersättningen.

Runar Filper m.fl. (SD) menar i kommittémotion 2023/24:351 yrkande 10 att regeringen bör ta fram en nationell handlingsplan för skydd av kyrkor som tas ur bruk. Motionärerna vill vidare i yrkande 12 att regeringen överväger att ta fram en nationell handlingsplan för hur det kyrkliga kulturarvet ska säkras för framtiden.

I kommittémotion 2023/24:2882 yrkande 1 framför Runar Filper m.fl. (SD) att staten bör öka sitt engagemang för det kyrkliga kulturarvet. Motionärerna menar att regeringen med tanke på den underhållskris som råder bör återkomma med förslag på åtgärder för att stärka det statliga engagemanget för det kyrkliga kulturarvet. Motionärerna menar vidare i yrkande 2 att den kyrkoantikvariska ersättningen bör räknas upp till den nivå som krävs för att tillgodose det omfattande behov som finns kopplat till det kyrkliga kulturarvet.

Mirja Räihä m.fl. (S) vill i motion 2023/24:1487 att regeringen ska utreda förhållandet mellan staten och Svenska kyrkan när det gäller ansvaret för det gemensamma kulturarvet.

Alexander Christiansson m.fl. (SD) framför i kommittémotion 2023/24:357 yrkande 2 att kristendomen bör ha en särställning bland världsreligionerna för svensk kultur. Motionärerna menar att många kristna högtider och traditioner fortfarande är en självklar del av Sveriges nationella kultur.

Julia Kronlid och Aron Emilsson (båda SD) vill i motion 2023/24:1892 yrkande 1 bevara och uppmärksamma Sveriges kristna kulturarv och traditioner. Motionärerna menar att regeringen bör överväga att uppmärk­samma, värna och verka för att ge utbildning om Sveriges kristna traditioner och kristna kulturarv.

Den kyrkoantikvariska ersättningen från staten till Svenska kyrkan är en kompensation för kulturhistoriskt motiverade kostnader i samband med vård och underhåll av de kyrkliga kulturminnena enligt 4 kap. kulturmiljölagen (prop. 1998/99:38, bet. 1998/99KU18, rskr. 1998/99:176).

Enligt riksdagens principbeslut om ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan (prop. 1995/96:80, bet. 1995/96:KU12, rskr. 1995/96:84) ska det träffas en långsiktig överenskommelse mellan staten och Svenska kyrkan om de kulturhistoriska värdena inom Svenska kyrkan. Överenskommelsen undertecknades i februari 2000 och innebar i korthet att Svenska kyrkan ska svara för att de kyrkliga kulturminnena ska förbli tillgängliga för var och en i minst samma utsträckning som tidigare.

Överenskommelsen angav också hur samverkan mellan staten och Svenska kyrkan ska se ut. Svenska kyrkan ska årligen redovisa till regeringen i frågor som rör de kyrkliga kulturvärdena. Av redovisningen ska det bl.a. framgå hur den kyrkoantikvariska ersättningen har använts, hur det kyrkliga byggnads­beståndet har utvecklats och hur Svenska kyrkan har arbetat för att upprätthålla kompetens i frågor som rör förvaltningen av de kyrkliga kulturminnena. Enligt överenskommelsen ska även s.k. kontrollstationer läggas in vart femte år med en mer fördjupad analys av frågor som rör de kyrkliga kulturvärdena och vilka resultat som hittills uppnåtts.

Utskottets ställningstagande

De kyrkliga kulturminnena är en viktig del av vårt gemensamma kulturarv. Den kyrkoantikvariska ersättningen spelar en viktig roll för bevarandet av de kyrkliga kulturvärdena för framtiden. Utskottet noterar att regeringen har för avsikt att återkomma till riksdagen med förslag till den kyrkoantikvariska ersättningens nivå i budgetpropositionen för 2025.

Utskottet delar regeringens bedömning att det är angeläget att den nationella överblicken över vård- och underhållsbehovet på sikt blir bättre, vilket skapar goda förutsättningar för att få en samlad bild av vilka behov som finns. Det är därför positivt att Svenska kyrkan arbetar för att ta fram mer detaljerade uppgifter om stiftens vård- och underhållsbehov.

Frågan om tillgängligheten till de kyrkliga kulturminnena är viktig. Regeringen gör bedömningen att tillgängligheten till de kyrkliga kultur­minnena fortfarande är god men att behovet av ett systematiskt tillgänglig­görande arbete kvarstår för att säkerställa att tillgängligheten inte ska försämras framöver. Utskottet delar denna bedömning.

Kyrkans insatser för att förmedla kunskap om och upplevelser av det kyrkliga kulturarvet, såväl det materiella som det immateriella, bidrar till att skapa intresse och engagemang för det kyrkliga kulturarvet.

Utskottet anser inte att det i dagsläget finns skäl till tillkännagivanden enligt motionsyrkandena och avstyrker därför motionerna 2023/24:351 (SD) yrkandena 10 och 12, 2023/24:357 (SD) yrkande 2 och 2023/24:1487 (S), 2023/24:1892 (SD) yrkande 1, 2023/24:2686 (S) yrkande 24 och 2023/24:2882 (SD) yrkandena 1 och 2.

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om beredskapsarbetet för skydd av det kyrkliga kulturarvet.

Jämför reservation 6 (C).

Regeringen hänvisar till att det allmänna beredskapsarbetet i Sverige har intensifierats sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022. Arbetet har inkluderat kultur- och kulturarvsområdet på olika sätt. Regeringen har beslutat om att tillsätta ett nationellt kulturskyddsråd för att samordna arbetet att skydda kulturarvet. Företrädare för bl.a. Riksantikvarieämbetet, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, länsstyrelserna, några statliga museer, bibliotek, arkiv samt Svenska kyrkan ska ingå i rådet. Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar är enligt 4 kap. 15 § kulturmiljölagen skyldiga att vidta de beredskapsförberedelser som under höjd beredskap behövs för vård och underhåll av de kyrkliga kulturminnena. Svenska kyrkan har även huvudmannaskapet för begravningsverksamheten i stora delar av landet, vilket under höjd beredskap kommer att vara viktigt att upprätthålla. Regeringen hänvisar även till Svenska kyrkans eget regelverk, kyrkoordningen, som innehåller bestämmelser om de organisatoriska delarnas beredskapsansvar.

Regeringen gav den 29 februari 2024 Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet, Kungl. biblioteket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Statens fastighetsverk i uppdrag att bilda ett råd för skydd av kulturarv. Myndigheterna ska genom rådet samordna sitt beredskapsarbete för skydd av kulturarvet, identifiera de behov av beredskap som finns för skydd av kulturarvet samt främja kunskapsutveckling och erfarenhetsutbyte. Rådets syfte ska vara att bidra till en effektiv beredskapsplanering för skydd av samlingar av kulturarv samt kulturhistoriskt värdefulla fastigheter och miljöer i Sverige. Svenska kyrkan ska erbjudas att ingå i rådet med en representant. Det är regeringens bedömning att detta är en utveckling som kommer att hålla i sig och vara viktig att följa upp, exempelvis inom ramen för kommande kontrollstationer.

Catarina Deremar m.fl. (C) menar i kommittémotion 2023/24:2887 yrkande 5 att det är positivt att Svenska kyrkan deltar i det nybildade rådet för skydd av kulturarv. Motionärerna menar att beredskapsarbetet för skyddet av det kyrkliga kulturarvet bör kunna stärkas genom att ta del av erfarenheter från andra länder.

Utskottets ställningstagande

Utskottet välkomnar att Svenska kyrkan kommer att delta i det nationella kulturskyddsråd som har uppgiften att identifiera aktuella beredskapsbehov och samordna kulturarvsskyddet i Sverige. Utskottet kommer att följa rådets arbete. Det finns enligt utskottet i dagsläget inte skäl för ett tillkännagivande enligt motion 2023/24:2887 (C) yrkande 5, som därför avstyrks.

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om klimatförändringarna och det kyrkliga kulturarvet. Utskottet hänvisar till pågående arbete.

Jämför reservation 7 (C).

Regeringen menar att kostnaderna för förvaltningen av det kyrkliga kulturarvet har ökat, inte bara på grund av inflationen, utan även för att vård- och underhållsbehoven ökar i takt med att kulturminnena åldras. De pågående klimatförändringarna kan dessutom ytterligare bidra till ett ökat underhålls­behov.

Catarina Deremar m.fl. (C) menar i kommittémotion 2023/24:2887 yrkande 4 att det behövs en beredskap utifrån klimatförändringarnas inverkan på kyrkoantikvariska föremål. Motionärerna menar att klimatförändringarna skapar nya utmaningar för bevarandet av kyrkobyggnaderna, kyrkomiljöerna och kyrkliga inventarier.

Utskottets ställningstagande

Utskottet noterar att det framgår av redovisningen inför kontrollstationen att Svenska kyrkan har en medvetenhet om att klimatförändringarna kan innebära skador på det kyrkliga kulturarvet och att det kräver kunskap och utveckling av nya metoder. Enligt Svenska kyrkans redovisning pågår redan ett sådant utvecklingsarbete och motion 2023/24:2887 (C) yrkande 4 avstyrks därmed.

Riksdagen lägger skrivelse 2023/24:109 till handlingarna.

Regeringen menar att den kyrkoantikvariska ersättningen har stor betydelse för vården och bevarandet av det kyrkliga kulturarvet. Regeringen bedömer att den kyrkoantikvariska ersättningen har fördelats och använts på det sätt som avsågs i samband med relationsändringen mellan staten och kyrkan. Regeringen menar att staten även fortsättningsvis, tillsammans med Svenska kyrkan, bör ta ansvar för att det kyrkliga kulturarvet bevaras, används och utvecklas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet menar att regeringens skrivelse 2023/24:109 De kulturhistoriska värdena inom svenska kyrkan – om förvaltningen av det kyrkliga kulturarvet ger en mångsidig och utförlig bild av arbetet med att skydda det kyrkliga kulturarvet. Utskottet delar regeringens bedömning att den kyrkoantikvariska ersättningen har stor betydelse för vården och bevarandet av det kyrkliga kulturarvet. Utskottet instämmer även i bedömningen att staten även fortsättningsvis, tillsammans med Svenska kyrkan, bör ta ansvar för att det kyrkliga kulturarvet bevaras, används och utvecklas.

Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna.