Rapport om JO:s verksamhet har granskats (KU11)

Bilaga 1 Förteckning över behandlade förslag

Bilaga 2 Offentligt sammanträde den 21 mars 2024

Riksdagen lägger redogörelsen Justitieombudsmännens ämbets­berättelse till handlingarna.

Riksdagen omvalde den 20 april 2023 Katarina Påhlsson och Per Lennerbrant till justitieombudsmän för tiden från valet till dess nytt val genomförts under fjärde året därefter.

Den 7 december 2023 omvalde riksdagen Lars Lindström och valde f.d. justitierådet Karin Almgren till ställföreträdande justitieombudsmän för två år fr.o.m. den dagen. Under verksamhetsperioden tjänstgjorde ställföreträdande justitieombudsmannen Lars Lindström i viss omfattning med handläggning och avgörande av tillsynsärenden.

Under riksmötet 2022/23 fattade riksdagen beslut om den nya lagen (2023:499) med instruktion för Riksdagens ombudsmän (JO) (framst. 2022/23:RS2, bet. 2022/23:KU32, rskr. 2022/23:260–262). Lagen trädde i kraft den 1 september 2023.

Arbetsordningen ändrades den 30 december 2022 samt den 27 februari, den 5 maj, den 22 juni, den 30 augusti och den 20 december 2023. Ändringen den 30 augusti föranleddes av den nya JO-instruktionen, och den sistnämnda ändringen innefattar en större, delvis redaktionell, omarbetning av arbets­ordningen. Några av ändringarna under våren 2023 beslutades för att möjliggöra tidsbegränsade pilotverksamheter med utökad delegation och digital ärendehandläggning. Dessa bestämmelser har sedermera permanentats. Den större omarbetningen av arbetsordningen är huvudsakligen en följd av förändringar i beredningsorganisationen. Den största förändringen innebär att varje tillsynsavdelning åter bereder ärenden inom en ombudsmans ansvars­område.

Antalet byråchefer i tillsynen har utökats från åtta till nio och tre nya byråchefer har anställts. Det har vidare anställts en ny kommunikationschef och en chef för den nya enheten för administrativt stöd. Ledningen för Opcat-enheten har förstärkts och beslut har fattats om att antalet medarbetare vid enheten ska öka. Beslut har också fattats om att tillfälligt förstärka kommunikationsenheten.

Ombudsmännen besvarade under verksamhetsperioden 175 lagstiftnings­remisser, flertalet från olika departement inom Regeringskansliet. I 36 av dessa uttrycktes någon form av ställningstagande till eller bedömning av remissen.

Ett beslut överlämnades till Regeringskansliet med framställning om lagändring. Vidare överlämnades 25 beslut till departement inom Regerings­kansliet eller myndigheter för att fästa deras uppmärksamhet på förhållanden som framkommit under ett ärendes utredning eller för kännedom. Ett ärende där en beslutad förundersökning hade lagts ned avslutades. I ett ärende gjordes en anmälan till Statens ansvarsnämnd för prövning av disciplinpåföljd. Nio klagomålsärenden lämnades över till en annan tillsynsmyndighet för prövning och avgörande eller till en åklagarmyndighet för fullföljande av en förunder­sökning som inletts av JO.

Under verksamhetsperioden genomfördes 21 Opcat-inspektioner.

När det gäller det internationella samarbetet kan nämnas att i augusti 2022 deltog samtliga justitieombudsmän, kanslichefen och JO:s internationella samordnare i ett nordiskt ombudsmannamöte på Island. På mötet diskuterades bl.a. hur institutionerna hanterade covid-19 och pandemins påverkan på förvaltningen och efterlevnaden av grundläggande mänskliga rättigheter, utvecklingen av elektronisk förvaltning samt tillsyn av institutioner i andra länder (ett danskt fängelse i Kosovo). Vidare deltog justitieombudsmännen, kanslichefen, den internationella samordnaren och byråchefer från JO i ett nordiskt juristmöte på Island. I september 2022 respektive september 2023 deltog chefsjustitieombudsmannen (chefsJO) Erik Nymansson och JO:s internationella samordnare i ett baltiskt-nordiskt ombudsmannamöte som ägde rum i Estland respektive Danmark. Ämnen som behandlades var bl.a. artificiell intelligens, automatiskt beslutsfattande, tillämpning och påverkan av EU-rätten i ombudsmännens arbete och prioriteringar i tillsynsarbetet. Under verksamhetsperioden deltog bl.a. chefsJO Erik Nymansson, JO Katarina Påhlsson och medarbetare från Opcat-enheten i möten och konferenser samt tog emot besök med anknytning till JO:s uppdrag som nationellt besöksorgan (National Preventive Mechanism, NPM). Exempelvis tog JO som värd för det nordiska NPM-mötet i september 2023 emot elva kollegor från Norge, Danmark, Finland och Island. På agendan stod bl.a. frågor som rör tillsyn av barn och unga på anstalt. Presentationer varvades med rundabordssamtal.

Ytterligare information om JO:s organisation och verksamhet finns i ämbetsberättelsens bilagor och närmare information om ärendestatistik finns i bilaga 2.

ChefsJO Erik Nymansson inleder med att uppmärksamma den översyn som gjorts av JO-ämbetet och den nya JO-instruktionen. Vidare anför chefsJO bl.a. följande.

En ändring som infördes genom 2023 års JO-instruktion och som innebär att ämbetsberättelsen ska avse kalenderår är mycket bra för JO:s verksamhet. Ämbetsberättelsen kommer nu att avse samma period som verksamhetsplanen och årsredovisningen och möjliggöra ett bättre utnyttjande av resurserna.

I likhet med all annan offentlig verksamhet måste JO hela tiden utveckla verksamheten för att säkerställa att resurserna tas till vara på bästa sätt. Ett led i det arbetet är att ombudsmännen i ökad utsträckning har delegerat till byråchefer att fatta beslut i avskrivningsärenden. Andelen delegationsbeslut ökade från 10 procent 2021 till 30 procent 2022 och uppgick under 2023 till ca 46 procent av alla avskrivningsbeslut. Med början under våren 2023 inleddes en försöks­verksamhet som innebar att även erfarna rättssakkunniga fick möjlighet att efter delegation fatta avskrivningsbeslut i vissa enklare ärenden. Den ökade delegeringen kan ge såväl ombudsmän som byråchefer ökat utrymme att arbeta med de ärenden som utreds och andra undersökningar. Vidare bidrar den – liksom andra åtgärder som har vidtagits för att säkerställa att meritvärdet av att ha tjänstgjort hos JO är högt och rättvisande – till att öka attraktionen av en tjänst som rättssakkunnig hos JO.

Det har lagts ned ett omfattande arbete på att digitalisera ärendehand­läggningen, och ett nytt digitalt statistikverktyg har implementerats. Detta har dels skapat effektivitetsvinster och lagt grunden för ytterligare utveckling, dels skapat bättre förutsättningar för styrning, ledning och uppföljning. Under året har också en ny och modern webbplats satts i drift och åtgärder har vidtagits för att öka medieexponeringen av JO:s beslut. Vidare har säkerhets- och säkerhetsskyddsarbetet setts över.

Antalet klagomål ökade med drygt 2 procent och uppgick till ca 10 500. På vissa stora sakområden har det skett en påtaglig minskning av klagomål. Jämfört med kalenderåret 2022 har ärendena om polis och migration minskat med ca 10 procent och kommunikationsväsendet med ca 25 procent. Stora ökningar har skett inom områdena barn- och ungdomsvård, tillämpningen av socialtjänstlagen och arbetsmarknad (ca 15, 20 respektive 25 procent). Den största ökningen antalsmässigt har Kriminalvården stått för.

Antalet inspektioner har nästan kommit upp till de nivåer som gällde före pandemin och det gäller även de inspektioner som genomförs inom ramen för JO:s Opcat-verksamhet. Även det internationella samarbetet har kunnat genomföras i planerad omfattning.

Samtliga interna verksamhetsmål har uppnåtts och den utgående balansen har under kalenderåret 2023 minskat med ca 17 procent. Balanserna har minskat rejält vad gäller de äldsta ärendena. Det positiva balansläget bedöms delvis bero på att flera ombudsmän valt att prioritera de äldsta ärendena samtidigt som man har arbetat målmedvetet för att generellt sett ha kortare handläggningstider än tidigare.

Förtroendefrågor är centrala för JO att arbeta aktivt med. Prioriterade områden i verksamhetsplanen för 2024 är en tydlig och lättillgänglig kommunikation samt frågor om effektivitet och kompetensförsörjning.

Justitieombudsmännens övergripande redovisning av sina iakttagelser inom respektive ansvarsområde

ChefsJO Erik Nymanssons ansvarsområde omfattar bl.a. de allmänna förvaltningsdomstolarna, försvaret, hälso- och sjukvården, utbildning och forskning samt skatt och folkbokföring. Till området hör också offentlig upphandling samt ett antal olika centrala myndigheter.

ChefsJO konstaterar att JO:s tillsyn över domstolarna utövas med den särskilda återhållsamhet som hänsynen till domstolarnas oberoende fordrar, och att tillsynsarbetet har inriktats på en formell granskning. Mot denna bakgrund beslutade chefsJO att inte utreda ett mycket stort antal klagomål avseende den rättsliga bedömningen i en uppmärksammad frikännande dom i ett mål om sexualbrott som hade meddelats av Hovrätten för Västra Sverige.

ChefsJO:s allmänna intryck är att verksamheterna vid förvaltnings­domstolarna i huvudsak fungerar väl, men att många domstolar har problem med långa handläggningstider. Detta har han kunnat konstatera dels efter klagomål som riktats mot förvaltningsrätter, dels vid inspektion av förvaltningsrätten i Jönköping och förvaltningsrätten i Falun. Det är olika typer av mål som blivit oacceptabelt gamla, men chefsJO har främst noterat detta för skatte- och socialförsäkringsmål.

Inom ansvarsområdet hälso- och sjukvård ligger antalet klagomål kvar på betydligt högre nivåer än vad som gällde innan pandemin. Klagomålen handlar dock i mycket stor utsträckning om att man är missnöjd med den medicinska behandlingen eller bedömningen, vilket chefsJO ytterst sällan har anledning att utreda. ChefsJO:s bild är, utifrån klagomål som fortsatt komma in, att psykiatrin på många håll fortfarande ställer upp rutinmässiga krav på att lämna prover för att påvisa drogfrihet i stället för att göra en individuell bedömning i det enskilda fallet.

ChefsJO noterar att klagomål som rör frågor om allmänna handlingars offentlighet är mycket vanligt förekommande. Klagomålen avser främst dröjsmål vid utlämnandet. ChefsJO hänvisar till ett beslut i vilket han riktade kritik mot Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) för att inte ha handlagt framställningar med den skyndsamhet som krävs. I beslutet underströk chefsJO att offentlighetsprincipen är central i den svenska rättsordningen och ett fundament i vår demokrati samt att det är viktigt att en myndighet kan se till att principen får genomslag.

För att illustrera den ökade exponeringen i media hänvisar chefsJO till två beslut som fick stor uppmärksamhet. I det ena beslutet kritiserades Stats­kontoret för att myndighetens information om en ledig anställning enbart sattes upp på en fysisk anslagstavla. I det andra beslutet kritiserades Skatteverket för att det inte var möjligt att betala en ansökningsavgift med kontanter.

ChefsJO avslutar sin redovisning med att konstatera att en utmaning för JO är de fall då myndigheters tillkortakommanden beror på att man till följd av svårigheter att rekrytera personal inte klarar av att leva upp till de regler som gäller. ChefsJO anser att JO framför allt kommer till sin rätt när det är fråga om att ge vägledning då rättsläget är oklart eller att rikta kritik mot myndigheter som medvetet eller av okunskap har åsidosatt de regler som gäller.

JO Katarina Påhlssons ansvarsområde har omfattat de allmänna domstolarna, arrende- och hyresnämnderna, kriminalvården, plan- och byggområdet, ärenden som rör miljö- och hälsoskydd samt överförmyndar­väsendet. Till detta ansvarsområde hör flera centrala myndigheter, såsom Kronofogdemyndigheten, Domstolsverket, Brottsoffermyndigheten, Jord­bruksverket och Naturvårdsverket. Den klart största ärendegruppen inom ansvarsområdet rör kriminalvården.

Inom ramen för temat intagnas kontakter med omvärlden har Katarina Påhlsson haft ett särskilt fokus på Kriminalvårdens granskning av olika försändelser och förutsättningarna för intagna att ta emot besök. Hon har påträffat en hel del felaktiga granskningar av brev och paket, och i flera fall berodde det på en bristande kunskap om den rättsliga regleringen. Kriminal­vårdens granskning av försändelser till och från intagna utgör ett undantag från det skydd för förtrolig kommunikation som finns i regeringsformen. En granskningsåtgärd som inte har stöd i lag utgör därför ett allvarligt fel.

Katarina Påhlsson konstaterar att den ansträngda beläggningssituationen inom Kriminalvården fortsätter att prägla myndighetens verksamhet och förhållandena för de intagna. Hon tog initiativ till en fördjupad undersökning av hur myndigheten generellt upprätthåller fristerna. Granskningen visade att dömda som är intagna i häkte blir kvar där långt efter den absoluta fristen för överförande till anstalt. Hon anför att det som kom fram var synnerligen allvarligt. För den enskilde kan det innebära en risk för isolering i häktet och dessutom kommer inte det återfallsförebyggande arbetet igång när det ska.

Vid en oanmäld inspektion av anstalten Kumla noterade Katarina Påhlsson förhållanden som för vissa frihetsberövade personer bitvis måste ha varit oerhört påfrestande och under vissa förutsättningar skulle behandlingen av dem ha framstått som närmast omänsklig. Katarina Påhlsson anför att hon även fortsättningsvis vill arbeta med oanmälda inspektioner inom ramen för JO:s Opcat-uppdrag.

När det gäller Kriminalvårdens arbete i samband med de allmänna valen i Sverige 2022 är Katarina Påhlssons samlade intryck att myndigheten lyckades mycket väl med att ge de intagna förutsättningar att utöva sin grundläggande rättighet.

Vidare konstaterar Katarina Påhlsson att en vanlig utredning inom ramen för JO:s extraordinära tillsyn i vissa fall kan ge ett fylligare underlag än t.ex. ett straffrättsligt verktyg. Hon menar att hon därvid kan fördjupa undersök­ningen och bredda sina uttalanden till mer än den enskilda saken samt i förlängningen därmed förhoppningsvis än bättre bidra till en god förvaltning och ökad rättssäkerhet. I sällsynta undantagsfall måste hon dock mer allvarligt överväga andra åtgärder. Så var fallet när en rådman vid en tingsrätt i flera avseenden hade brustit i handläggningen av två familjemål genom att bl.a. åsidosätta formaliaregler. Hon anmälde fallet till Statens ansvarsnämnd, som tilldelade rådmannen en varning.

Katarina Påhlsson upplyser om att hon har inlett ett initiativärende om granskning av Domstolsverkets nya verksamhetsstöd för tingsrätterna, Digitalt brottmålsavgörande (DiBa), med särskild inriktning på hur systemet tillgodo­ser domstolarnas självständighet enligt regeringsformen och intresset av rättssäkerhet.

Avslutningsvis lyfter hon fram vissa specifika frågeställningar som hon har haft anledning att granska inom ramen för sitt ansvarsområde.

JO Thomas Norlings ansvarsområde rör socialförsäkringen och social­tjänsten, inklusive tvångsvården av missbrukare och unga. Tillsynen inom ansvarsområdet omfattar även de ärenden som gäller tillämpningen av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt arbetsmarknads­ärendena.

Under verksamhetsperioden har Thomas Norling i särskilda initiativ­ärenden följt upp vissa av sina tidigare uttalanden om myndigheter inom ansvarsområdet. Ett syfte med dessa initiativ har varit att undersöka om besluten fått förväntat genomslag, dvs. om hans uttalanden i tillämpnings­frågorna har bidragit till att myndigheterna verkligen åtgärdat de brister som funnits och nu handlägger sina ärenden på ett korrekt och mer rättssäkert sätt.

Thomas Norling gör vissa reflektioner om bl.a. medborgarperspektivet och god service enligt förvaltningslagen. Han anför att hans tillsyn inte har stärkt honom i uppfattningen att förvaltningen alltid lämnar snabba, enkla och entydiga besked för att hjälpa den enskilde att ta till vara sin rätt. Han menar att även om mycket av det som myndigheterna gör är uttryck för en god förvaltning finns det också många problem som är såväl återkommande som allvarliga från ett rättssäkerhetsperspektiv.

Thomas Norling noterar att han även i denna ämbetsberättelse har valt att ta med beslut som på olika sätt illustrerar vilka allvarliga konsekvenser för den enskilde som följer av att myndigheter agerar i strid med legalitetsprincipen samt dess krav på rättssäkerhet för den enskilde och rättsligt stöd för myndig­heternas handlande. I sammanhanget hänvisar han exempelvis till beslut som avser Arbetsförmedlingen och socialnämnder.

Inom ramen för sin klagomålshantering och i ett särskilt beslut har Thomas Norling granskat ett antal myndigheters tillämpning av 11 och 12 §§ förvalt­ningslagen. Bestämmelserna syftar till att stärka enskildas ställning vid långsam handläggning. De innebär att en myndighet i vissa fall och på visst sätt ska underrätta den enskilde om att avgörandet i ett ärende kommer att bli väsentligt försenat, och då också ange vad det beror på (11 § FL) samt att den enskilde under vissa omständigheter kan begära att få sitt ärende avgjort (12 § FL). Enligt Thomas Norling visar resultatet av granskningen att det finns stora brister vid tillämpningen av bestämmelserna, framför allt när det gäller 11 §, och att bestämmelserna uppfattas som svåra och resurskrävande för myndig­heterna. Han har svårt att se att bestämmelserna har fått den avsedda effekten att snabba på de undersökta myndigheternas handläggning och stärka den enskildes ställning när den varit långsam. Thomas Norling anser att det inte är acceptabelt att myndigheterna inte uppfyller kraven på god förvaltning och han avser att återkomma till detta i sin fortsatta tillsyn. I sammanhanget nämner han att han vid en inspektion av Pensionsmyndigheten i oktober 2023 kunde konstatera att uttalanden som han hade gjort tidigare under året inte hade motiverat myndigheten att se över sina arbetssätt eller rutiner för att säkerställa en korrekt tillämpning. Han finner detta anmärkningsvärt.

Thomas Norling konstaterar vidare att hans uppföljande granskning av kommuners socialtjänster har visat att de i varierande utsträckning haft svårt att ta till sig den kritik som han tidigare riktat mot dem. Det finns fortfarande brister av sådant slag och i en sådan omfattning att han även fortsättningsvis avser att följa t.ex. hur socialtjänsterna hanterar de rättssäkerhetsfrågor som finns vid bl.a. tvångsvård av unga och hur de uppfyller kravet på att ha ett barnperspektiv i handläggningen.

JO Per Lennerbrants ansvarsområde omfattar bl.a. allmänna åklagare, polis- respektive tullväsendet, utlänningsärenden vid Migrationsverket, utlandsmyndigheterna, kommunikationsväsendet och kommunal förvaltning som inte är specialreglerad.

Per Lennerbrant uppmärksammar två granskningar som avsåg skyddet för den personliga integriteten och rätten till privatliv. Granskningarna gällde ett par kommuner som hade vidtagit åtgärder för att kontrollera enskilda i vissa avseenden. I båda fallen konstaterade Per Lennerbrant att de vidtagna åtgärderna inkräktade på skyddet för den personliga integriteten och rätten till privatliv och därför hade krävt stöd i lag. Något lagstöd fanns dock inte och han förde fram allvarlig kritik för att åtgärderna ändå vidtagits. Granskningarna följdes av en diskussion av om det bör införas lagstöd för de åtgärder som de båda kommunerna utfört.

Per Lennerbrant noterar att ett annat område där skyddet för den personliga integriteten ofta aktualiseras är de lagförslag som remitteras från Regerings­kansliet. Han har under verksamhetsperioden svarat på ett stort antal remisser av detta slag. Det har exempelvis gällt användningen av hemliga tvångsmedel, effektivare brottsbekämpning genom användning av biometri och vistelse­förbud på allmänna platser. Per Lennerbrant har flera gånger kunnat konstatera att de remitterade underlagen brustit i fråga om en analys av förslagens konsekvenser för den personliga integriteten. Detta har gjort det svårt att bedöma om förslagen varit ändamålsenliga, proportionerliga och godtagbara i ett demokratiskt samhälle på det sätt som regeringsformen kräver. Med anledning av de stora förändringar som under kort tid föreslagits har han också påtalat vikten av att lagstiftaren anlägger en helhetssyn på de förslag som remitterats och att de samlade och långsiktiga konsekvenserna ges en tillräcklig tyngd.

Per Lennerbrant har även under denna verksamhetsperiod haft särskild uppsikt på frågor om behandlingen av barn och tillämpningen av barnkonventionen. Vidare har han uppmärksammat förekomsten av långa handläggningstider inom den offentliga verksamheten, bl.a. hos Migrations­verket och Polismyndigheten. När det gäller Migrationsverket konstaterar han att det kan komma att dröja flera år innan handläggningstiderna är på en rimlig nivå. Han anser att myndigheten måste göra särskilda ansträngningar för att komma till rätta med detta. I fråga om Polismyndigheten menar han att den bild som har framträtt i granskningen är mycket bekymmersam och att den ger intrycket att vissa typer av förmögenhetsbrott i praktiken inte längre utreds. Enligt Per Lennerbrant är det mycket angeläget att Polismyndigheten snarast kommer till rätta med ärendebalanserna och han har skickat sitt beslut för kännedom till bl.a. justitieutskottet.

Per Lennerbrant påminner också om att en lång handläggningstid vid en begäran om utlämnande av allmän handling i praktiken kan innebära en begränsning av offentlighetsprincipen.

I sina iakttagelser lyfter han även fram att det har genomförts en inspektion av ett nyöppnat förvar. Vid inspektionen uppmärksammades bl.a. allvarliga brister i personalens bemötande av de förvarstagna, och Per Lennerbrant beslutade därför om en uppföljande inspektion av förvaret.

Avslutningsvis noterar Per Lennerbrant att det har fortsatt komma in många klagomål om att enskilda har blivit föremål för polisens tvångsmedels­användning utan att det har funnits lagliga förutsättningar för det. Vid inspektioner av fyra lokalpolisområden har han också kunnat konstatera att tvångsmedelsanvändningen inte prövas på det sätt som föreskrivs i lagstiftningen. Tillämpningen är därmed inte förenlig med legalitetsprincipen. Per Lennerbrant anser fortfarande att regleringen behöver ses över för att bättre uppfylla de höga rättssäkerhetskrav som ställs på tvångsmedels­bestämmelser. Han har överlämnat en kopia av sitt beslut till regeringen för kännedom.

Aktuella utredningsarbeten m.m.

Konstitutionsutskottet behandlade i betänkande 2022/23:KU32 Översyn av JO-ämbetet riksdagsstyrelsens framställning Översyn av JO-ämbetet (framst. 2022/23:RS2). Utskottet föreslog bl.a. ett tillkännagivande till regeringen om att utreda den offentliga tillsynen. Enligt utskottet bör den offentliga tillsynen utredas för att identifiera behov av reformer och föreslå de ändringar som bedöms vara påkallade i den ordinära tillsynen och klagomålssystemet inom respektive verksamhetsområde. Syftet är att stärka förutsättningarna för JO som extraordinärt tillsynsorgan.

Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (rskr. 2022/23:260–262).

I regeringens skrivelse 2023/24:75 Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2023 anför regeringen i huvudsak följande när det gäller tillkännagivandet om en översyn av den offentliga tillsynen (s. 151). Regeringen beslutade den 14 december 2023 att ge Statskontoret i uppdrag att göra en översyn över asylprocessen. I uppdraget ingår att utreda behovet av en extern tillsynsfunktion eller inspektion på migrationsområdet. Uppdraget ska redovisas senast den 7 oktober 2024. Frågan om att tillsätta en utredning med uppdrag att utreda frågor om den offentliga tillsynen på bl.a. polisens och Kriminalvårdens områden bereds i Regeringskansliet. Tillkännagivandet är inte slutbehandlat.

Landsbygds- och infrastrukturdepartementet beslutade den 15 mars 2024 att ge en s.k. bokstavsutredare i uppdrag att lämna förslag på ändringar i plan- och byggregelverket som förbättrar förutsättningarna för att fler häkten och anstalter kan byggas och nya häktes- och anstaltsplatser kan skapas genom en snabbare plan- och byggprocess (dnr LI2024/00694). Enligt uppdraget bör det i första hand handla om att införa undantag från krav som bedöms vara mindre relevanta vid byggnation av häkten och anstalter.

Utredaren ska bl.a.

– överväga om det finns krav (såsom formalia-, process- eller egenskapskrav) som bedöms vara mindre relevanta vid planering och byggande av anstalter och häkten samt, i förekommande fall, föreslå undantag från dessa krav

– överväga andra konkreta åtgärder, t.ex. vad gäller överklagandeprocesser, för att möjliggöra snabbare processer vid planering och byggande av anstalter och häkten och i förekommande fall föreslå åtgärder

– belysa skillnader i förutsättningarna för att bygga ut befintliga anläggningar respektive etablera helt nya anläggningar.

Utredaren ska under arbetet beakta resultaten av pågående och genomförda satsningar för att utöka antalet häktes- och anstaltsplatser, exempelvis användningen av typhus i byggnationen.

Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2024.

Regeringen beslutade den 1 februari 2024 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över den straffrättsliga lagstiftningen om korruption och tjänstefel (dir. 2024:14). Syftet med översynen är att säkerställa att lagstiftningen är effektiv, ändamålsenlig och anpassad till Sveriges internationella åtaganden.

Utredaren ska bl.a.

– utvärdera tillämpningen av 2012 års reform och ta ställning till om den straffrättsliga lagstiftningen är effektiv och modern eller om det finns behov av förändringar och lämna nödvändiga författningsförslag

– bedöma vilka författningsändringar eller andra åtgärder som behövs för att anpassa svensk rätt till det nya EU-direktivet om bekämpning av korruption

– ta ställning till om det straffrättsliga ansvaret för tjänstefel bör utvidgas och, oavsett ställningstagande i sak, lämna författningsförslag som innebär att tjänstefelsansvaret utvidgas till att omfatta även annat än åtgärder som vidtagits vid myndighetsutövning.

Uppdraget ska redovisas senast den 25 juli 2025.

Efter ett initiativ av konstitutionsutskottet riktade riksdagen ett tillkänna­givande till regeringen om att införa en introduktionsutbildning för stats­anställda (bet. 2017/18:KU37, rskr. 2017/18:230). Tillitsdelegationen fick i uppdrag av regeringen att kartlägga och analysera de introduktions­utbildningar som de statliga myndigheterna tillhandahåller sina anställda samt lämna förslag till hur och när en gemensam, obligatorisk introduktions­utbildning för statsanställda kan införas (dir. 2019:6 och dir. 2020:49). Tillitsdelegationen lämnade i sitt slutbetänkande En gemensam utbildning inom statsförvaltningen (SOU 2020:40) förslag om en gemensam utbildning inom statsförvaltningen som även skulle omfatta de myndigheter som lyder under riksdagen.

Regeringen gav därefter den 10 februari 2022 Statskontoret i uppdrag att ta fram och tillhandahålla en webbaserad introduktionsutbildning för statligt anställda. Det angavs att utbildningen ska kunna tillhandahållas fr.o.m. den 1 juli 2023 (Fi2018/01688, Fi2020/02978, Fi2022/00504). Utbildningen ska rikta sig till anställda i statsförvaltningen, och målgruppen för utbildningen ska primärt vara nyanställda vid myndigheter under regeringen. Nivån på utbildningen ska vara grundläggande. Utbildningen ska omfatta frågor som är centrala för statsanställda, t.ex. den statliga värdegrunden, en god förvaltnings­kultur, risker för korruption och regelverk som gäller i statsförvaltningen, som den konstitutionella ordningen och bestämmelser om offentlighet och sekretess. Syftet med utbildningen ska vara att stärka förmågan att hantera den särskilda roll som statsanställda har. Riksdagens tillkännagivande ska vara vägledande vid utförandet av uppdraget. Konstitutionsutskottet framhöll vikten av att statsanställda har goda kunskaper om den statliga värdegrunden och de grundläggande rättsprinciper och regelverk som gäller i stats­förvaltningen, t.ex. bestämmelser om offentlighet och sekretess. Statskontoret ska bl.a. beakta de analyser och slutsatser i Tillitsdelegationens slutbetänkande som myndigheten bedömer vara relevanta.

Statskontoret redovisade hur myndigheten avsåg att utforma utbildningen i promemorian Introduktionsutbildning för statligt anställda – Delredovisning, daterad den 24 november 2022 (dnr 2022/56-6).

Under sommaren 2023 lanserade Statskontoret webbutbildningen Din roll i staten – gemensamma spelregler. Innehållet utgår från den statliga värde­grunden och utbildningen består av åtta kapitel. Den inleds med ett kapitel om de grundläggande principer och regelverk som gäller för samtliga stats­anställda. Därefter följer ett kapitel vardera för de sex principer som utgör den statliga värdegrunden: demokrati, objektivitet, legalitet, respekt, fri åsikts­bildning, effektivitet och service. Utbildningen avslutas med ett kapitel om hur man kan arbeta med och tänka kring den statliga värdegrunden i det dagliga arbetet.

Utskottet har vid flera tillfällen framhållit att den ordinarie tillsynen är en förutsättning för att JO ska kunna utföra sin extraordinära tillsyn på ett tillfredsställande sätt (bet. 2016/17:KU11, 2017/18:KU11, 2018/19:KU11, 2019/20:KU11, 2021/22:KU11 och 2022/23:KU11). Som framgår under rubriken Tillkännagivande om att utreda den offentliga tillsynen (under rubriken Aktuella utredningsarbeten m.m.) har riksdagen beslutat om ett tillkännagivande till regeringen om att utreda den offentliga tillsynen (bet. 2022/23:KU32, rskr. 2022/23:260–262).

Utskottet har tidigare även uttalat sig om långa häktningstider och restriktioner (bet. 2015/16:KU7) samt påmint om att det är en central fråga i en rättsstat att ingen sitter frihetsberövad utan laglig grund och framhållit respekten för individens värdighet i den offentliga verksamheten (bet. 2017/18:KU11 och 2019/20:KU11). Mot bakgrund av det som även tidigare framkommit om allvarliga brister hänförliga till myndigheternas bemötande av enskilda, bl.a. vid frihetsberövanden och när myndigheter vidtar andra tvångsåtgärder mot enskilda, har utskottet funnit anledning att framhålla respekten för individens värdighet i den offentliga verksamheten samt understryka vikten av att myndigheterna kontinuerligt arbetar med frågor om bemötande och grundläggande rättsliga principer (bet. 2017/18:KU11 och 2018/19:KU11).

Vidare har utskottet vid flera tillfällen uttalat att det är mycket värdefullt att ombudsmännen informerar om sina iakttagelser och påtalar de behov av författningsändringar eller andra åtgärder som har identifierats genom ombudsmännens tillsynsarbete (se t.ex. bet. 2014/15:KU11, 2016/17:KU11, 2018/19:KU11, 2020/21:KU11, 2021/22:KU11 och 2022/23:KU11). Utskottet har även anfört att det ser särskilt allvarligt på brister i lagstiftning och rutiner som rör grundlagsskyddade fri- och rättigheter när det gäller den kroppsliga integriteten och rörelsefriheten (bet. 2016/17:KU11, 2020/21:KU11 och 2021/22:KU11). Utskottet har också uttryckt att det förutsätter att regeringen och myndigheterna vidtar de åtgärder som krävs för att komma till rätta med de fel och brister som ombudsmännen konstaterat (bet. 2017/18:KU11).

Utskottet har också understrukit betydelsen av att myndigheter och kommuner fullgör sina skyldigheter enligt offentlighetsprincipen på ett korrekt sätt och i överensstämmelse med gällande regelverk (bet. 2016/17:KU11, 2017/18:KU11, 2019/20:KU11, 2020/21:KU11, 2021/22:KU11 och 2022/23:KU11).

Utskottet har även framhållit vikten av att den ärendehantering som förekommer i den offentliga förvaltningen håller en god förvaltningsrättslig standard. För att detta ska kunna säkerställas krävs bl.a. att tjänstemän i den offentliga förvaltningen har den kompetens som krävs. Myndigheter, kommuner och regioner har i sin roll som arbetsgivare ett ansvar för att de anställda ges den kompetensutveckling och det stöd i övrigt som kan behövas för att utföra sina arbetsuppgifter på ett alltigenom korrekt sätt. Utskottet har tidigare pekat på vikten av att statsanställda har goda kunskaper om den statliga värdegrunden och om de grundläggande principer och regelverk som gäller för statsförvaltningen (bet. 2019/20:KU11, 2020/21:KU11, 2021/22:KU11 och 2022/23:KU11). I betänkandet 2022/23:KU11 noterade utskottet Statskontorets uppdrag att ta fram och fr.o.m. den 1 juli 2023 tillhanda hålla en webbaserad introduktionsutbildning för statligt anställda.

Vidare har utskottet framhållit att den grundlagsreglerade skyldighet som åligger dem som utför offentliga förvaltningsuppgifter att iaktta saklighet och opartiskhet är en del av grunderna för vårt statsskick. Utskottet uttalade att det ser mycket allvarligt på brister i detta avseende (bet. 2020/21:KU11, 2021/22:KU11 och 2022/23:KU11).

Utskottet har också uppmärksammat att olika aspekter på digitalisering varit aktuella i ärenden hos JO (bet. 2022/23:KU11). Utskottet har därvid påmint om sitt uttalande att regeringen bör säkerställa att myndigheterna är tillgängliga och erbjuder fullgoda alternativ till digital service, så att också de som inte kan eller vill vara digitala kan ta till vara sina intressen i kontakter med myndigheter; utskottet framhöll att frågan är viktig för att upprätthålla medborgarnas förtroende för de statliga myndigheterna (se bet. 2021/22:KU7 Riksrevisionens rapport om myndigheternas service till enskilda som inte kan eller vill vara digitala).

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tagit del av ämbetsberättelsen och vill återigen framhålla värdet av att ombudsmännen informerar om sina iakttagelser och påtalar de behov av författningsändringar eller andra åtgärder som har identifierats genom ombudsmännens granskningar. Utskottet noterar att ombudsmännen även under denna verksamhetsperiod har uppmärksammat brister och oklarheter såväl i lagstiftning som i myndigheters regelverk, rutiner, regeltillämpning och ärendehantering samt problem med långa handläggningstider inom flera olika rättsområden. Ombudsmännen har i flera ärenden lyft fram de grundlags­reglerade skyldigheterna om legalitet och objektivitet, som ska iakttas av dem som utför offentliga förvaltningsuppgifter.

Ombudsmännens vägledande uttalanden i beslut och yttranden bör vara ett angeläget inslag i arbetet med att förbättra lagstiftning och andra föreskrifter och rutiner samt för att komma till rätta med missförhållanden inom den offentliga förvaltningen. Ombudsmännens iakttagelser bör också beaktas i det allmänna arbetet för en god förvaltning samt för att förebygga brister och felaktigheter i den offentliga verksamheten. Utskottet förutsätter därför att regeringen och myndigheterna vidtar de åtgärder som krävs för att komma till rätta med fel och brister som ombudsmännen konstaterat. Utskottet välkomnar även att ombudsmännen vidtar åtgärder för att sprida information om och nå ett generellt genomslag för sitt tillsynsarbete.

För att ombudsmännen ska kunna fullgöra sitt tillsynsuppdrag behöver de få tillgång till korrekta och fullständiga beslutsunderlag. Utskottet erinrar härvid om bestämmelsen i 13 kap. 6 § andra stycket regeringsformen. Av bestämmelsen följer att de som står under JO:s tillsyn är skyldiga att på begäran av en ombudsman lämna upplysningar och yttranden samt biträda ombudsmannen i utredningsarbetet. Det är av stor vikt att denna grundlags­fästa skyldighet alltigenom efterlevs.

Att myndigheter brister i rättstillämpningen eller har otillräckliga resurser, felaktig organisation eller bristfällig kompetens är naturligtvis otillfreds­ställande. Förtroendet för den offentliga förvaltningen och domstolarna hänger starkt samman med att de grundläggande principerna för en effektiv, rättssäker och fungerande förvaltning iakttas. Utskottet ser därför allvarligt på brister i dessa avseenden. Utskottet ser särskilt allvarligt på brister i lagstiftning och rutiner som rör grundlagsskyddade fri- och rättigheter när det gäller den personliga integriteten och rätten till privatliv.

Myndigheter, kommuner och regioner har i sin roll som arbetsgivare ett ansvar för att anställda ges den kompetensutveckling och det stöd i övrigt som kan behövas för att de ska kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett korrekt sätt. För detta krävs goda kunskaper om de grundläggande principer och regelverk som gäller för offentlig förvaltning. Utskottet noterar att Statskontoret sedan sommaren 2023 erbjuder en webbaserad introduktions­utbildning för statligt anställda.

Offentlighetsprincipen är central i den svenska rättsordningen och en grundläggande princip för Sveriges statsskick. Flera ärenden i ämbets­berättelsen avser brister vid tillämpningen av offentlighetsprincipen. Utskottet finner därför återigen skäl att understryka betydelsen av att domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som utför offentliga förvaltningsuppgifter fullgör sina skyldigheter enligt offentlighetsprincipen. Utskottet betonar särskilt vikten av en korrekt hantering av sekretessbelagda uppgifter.

En grundläggande förutsättning för att ombudsmännen ska kunna fullgöra sitt extraordinära tillsynsuppdrag på ett ändamålsenligt sätt är att det finns en välfungerande ordinär offentlig tillsyn och ett adekvat klagomålssystem. Under 2023 riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om att utreda den offentliga tillsynen (bet. 2022/23:KU32, rskr. 2022/23:260–262). Mot denna bakgrund ser utskottet positivt på att regeringen har gett Statskontoret i uppdrag att göra en översyn över asylprocessen och att det ingår i uppdraget att utreda behovet av en extern tillsynsfunktion eller inspektion på migrations­området. Utskottet noterar också att frågan om att tillsätta en utredning med uppdrag att utreda frågor om den offentliga tillsynen på bl.a. polisens och Kriminalvårdens områden bereds i Regeringskansliet.

Utskottet föreslår att ämbetsberättelsen läggs till handlingarna.