92 miljarder till arbetsmarknad och arbetsliv (AU2)

I betänkandet behandlar utskottet regeringens budgetproposition 2023/24:1 i de delar som gäller utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv och ett antal motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2023/24. Utskottet behandlar i betänkandet också proposition 2023/24:38 Riksdagens godkännande av överenskommelsen om Stiftelsen Utbildning Nordkalotten. Det har inte väckts några följdmotioner med anledning av proposition 2023/24:38.

Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. Motionsförslagen finns också i bilaga 1. Överenskommelsen om Stiftelsen Utbildning Nord­kalotten återfinns som bilaga i proposition 2023/24:38.

I bilaga 2 och 3 finns en sammanställning av regeringens förslag till anslag för 2024 och beställningsbemyndiganden samt de avvikelser från dessa som Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet föreslår i sina respektive budgetmotioner.

Vid utskottets sammanträde den 28 september 2023 fick utskottet information om budgetpropositionen av regeringen genom arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson och jämställdhetsminister och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg. I samband med beredningen av ärendet har företrädare för Arbetsförmedlingen, Konjunktur­institutet och Statistiska centralbyrån informerat utskottet om sina respektive verksamheter.

Budgetprocessen innebär bl.a. att riksdagen i ett första steg genom ett beslut fastställer en utgiftsram för varje utgiftsområde. Utgiftsramen anger det belopp som utgiftsområdets anslag högst får uppgå till (11 kap. 18 § tredje stycket riksdagsordningen).

Riksdagen har bifallit regeringens förslag och bestämt utgiftsramen för 2024 för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv till 92 059 399 000 kronor (prop. 2023/24:1, bet. 2023/24:FiU1, rskr. 2023/24:47). I detta betänkande föreslår arbetsmarknadsutskottet för riksdagen hur anslagen för utgiftsområdet ska fördelas inom utgiftsområdesramen. Riksdagens ställnings­tagande till anslag och bemyndiganden om ekonomiska åtaganden för utgiftsområdet ska göras genom ett enda beslut (11 kap. 18 § fjärde stycket riksdagsordningen).

Regeringen ska enligt 10 kap. 3 § budgetlagen (2011:203) i budget­propositionen lämna en redovisning av de resultat som har uppnåtts i verksamheten i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat.

I utskottens uppgifter ingår att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut (4 kap. 8 § regeringsformen). Som en del i utskottens uppföljning ingår att behandla den resultatinformation som regeringen presenterar. Riksdagen har beslutat om riktlinjer för bl.a. den löpande uppföljningen av regeringens resultatredovisning (framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21, rskr. 2005/06: 333–335).

Utskottet har mot den bakgrunden gått igenom regeringens resultatredo­visning för utgiftsområde 14 i budgetpropositionen. Genomgången är ett underlag för utskottets behandling av budgetpropositionen och för den fortsatta mål- och resultatdialogen med regeringen.

Betänkandet har disponerats så att regeringens resultatredovisning behandlas först. I det avsnittet tar utskottet också upp det tillkännagivande som redovisas i budgetpropositionen inom utgiftsområde 14. Därefter behandlar utskottet de förslag i budgetpropositionen och de motionsförslag som gäller statens budget inom utgiftsområde 14. Utskottet behandlar i det avsnittet också propositionen om riksdagens godkännande av överenskommelsen om Stiftelsen Utbildning Nordkalotten.

Inom utgiftsområdet har riksdagen beslutat om mål för arbetsmarknads- och arbetslivspolitiken. Målet för arbetsmarknadspolitiken är att insatserna ska bidra till en väl fungerande arbetsmarknad (prop. 2011/12:1 utg.omr. 14 avsnitt 3.3, bet. 2011/12:AU2, rskr. 2011/12:88). För arbetslivspolitiken är målet goda arbetsvillkor och möjlighet till utveckling i arbetet för både kvinnor och män (prop. 2011/12:1 utg.omr. 14 avsnitt 4.3, bet. 2011/12:AU2, rskr. 2011/12:88). När det gäller arbetslivspolitiken har regeringen även beslutat om mål för tre delområden: arbetsmiljö, arbetsrätt och lönebildning.

När det gäller arbetsmarknadspolitiken framhåller regeringen att utvecklingen på arbetsmarknaden påverkas av en rad faktorer. Enligt regeringen är arbets­marknadspolitikens bidrag ofta svårt att mäta och avgränsa från effekterna av andra politikområden, konjunkturutveckling och insatser av andra aktörer på arbetsmarknaden. Grunden för resultatredovisningen på området utgörs av flera olika indikatorer, där ett antal huvudindikatorer pekas ut, bl.a. sysselsättning och arbetslöshet, andelen övergångar till arbete och studier för personer inskrivna vid Arbetsförmedlingen samt antalet personer med arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd.

Utifrån resultatredovisningen gör regeringen en bedömning av målupp­fyllelsen för arbetsmarknadspolitiken. Regeringen skriver att det förbättrade konjunkturläget efter pandemin medförde att den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden fortsatte under 2022. Sammantaget tyder dock resultaten på att det fortsättningsvis finns stora utmaningar på arbetsmarknaden, särskilt för grupper som i genomsnitt står längre ifrån ett arbete. Regeringens bedömning är att det även i fortsättningen finns behov av att öka utflödet till arbete, särskilt för nämnda grupper. Regeringen pekar också bl.a. på att det fortfarande finns tydliga skillnader mellan arbetssökande män och kvinnor, där män t.ex. generellt sett övergår till arbete i högre grad än kvinnor.

Vidare konstaterar regeringen att sökaktiviteten har fortsatt att öka, såväl för personer med arbetslöshetsersättning som personer i arbetsmarknads­politiska program. Regeringen framhåller detta som positivt, men konstaterar samtidigt att Arbetsförmedlingens kontroll av arbetssökande inte har varit tillräcklig, bl.a. när det gäller uppföljning av geografisk och yrkesmässig rörlighet.

När det gäller målet för arbetslivspolitiken har regeringen beslutat om följande delmål:

• Arbetsmiljö: En arbetsmiljö som förebygger ohälsa, olycksfall och motverkar att människor utestängs från arbetet och tar hänsyn till människors olika förutsättningar och bidrar till utvecklingen av både individer och verksamhet.

• Arbetsrätt: En arbetsrätt som skapar förutsättningar för ett arbetsliv som tillgodoser både arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov av flexibilitet, trygghet och inflytande.

• Lönebildning: En lönebildning i samhällsekonomisk balans och arbets­fred.

Regeringen framhåller att utvecklingen inom arbetslivsområdet påverkas av en rad faktorer och att arbetslivspolitikens bidrag ofta är svårt att mäta och avgränsa från effekterna av såväl bidrag från andra politikområden som samhällsutvecklingen och insatser av andra aktörer på arbetsmarknaden. Resultatredovisningen för respektive delområde styrs av ett antal huvud­indikatorer.

På arbetsmiljöområdet redovisas utvecklingen av bl.a. dödsolyckor och anmälda arbetsolyckor i arbetslivet, anmälda arbetssjukdomar och antalet förrättningar och inspektioner. Jämfört med budgetpropositionen för 2023 har bl.a. en indikator om systematiskt arbetsmiljöarbete på arbetsplatser lagts till. På arbetsrättens område redovisas bl.a. uppgifter om anställningsförhållanden enligt den officiella arbetsmarknadsstatistiken samt kollektivavtalstäckning och organisationsgrad. För området lönebildning redovisas bl.a. antalet medlingsärenden och antalet förlorade arbetsdagar på grund av konflikt, samt löneutvecklingen på arbetsmarknaden.

I bedömningen vägs även in resultat från rapporter och undersökningar från bl.a. Arbetsmiljöverket, Myndigheten för arbetsmiljökunskap och Medlings­institutet.

Utifrån resultatredovisningen gör regeringen en bedömning av målupp­fyllelsen för arbetslivspolitiken. Regeringen bedömer att det övergripande målet för arbetslivspolitiken om goda arbetsvillkor och möjlighet till utveckling i arbetet för både kvinnor och män delvis har uppnåtts. Samtidigt finns det flera utmaningar och ett behov av fortsatta insatser för att uppnå målet. Regeringen betonar att ett systematiskt och förebyggande arbetsmiljö­arbete med god tillsyn är centralt för att förebygga dödsolyckor, arbetsolyckor och arbetssjukdomar. Regeringen bedömer att tillsynsverksamheten har bidragit till förbättrad säkerhet för människor i arbetslivet och därigenom också till att uppfylla det övergripande målet för arbetslivspolitiken och regeringens mål för arbetsmiljöområdet. När det gäller det systematiska och förebyggande arbetsmiljöarbetet konstaterar regeringen att trenden är svagt positiv när det gäller den andel som anser att det bedrivs ett systematiskt arbetsmiljöarbete på arbetsplatsen.

Regeringen lyfter vidare fram arbetet mot arbetslivskriminalitet och gör bedömningen att den utökade samverkan mot arbetslivskriminalitet, ökningen av antalet myndighetsgemensamma kontroller och utvecklingen av samverkan med arbetsmarknadens parter bidrar till måluppfyllelsen på området.

Regeringen bedömer att utvecklingen inom arbetsrättsområdet tillsammans med den reformering som genomförts av arbetsrätten skapar förutsättningar för ett arbetsliv som tillgodoser både arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov av flexibilitet, trygghet och inflytande. Det bidrar också till uppfyllelse av det övergripande målet för arbetslivspolitiken och regeringens mål för arbetsrätts­området.

När det gäller området lönebildning bedömer regeringen att lönebildningen under 2022 genomfördes i samhällsekonomisk balans och arbetsfred, vilket bidrar till att det övergripande målet för arbetslivspolitiken nås.

I budgetpropositionen för 2024 redovisar regeringen inom utgiftsområde 14 behandlingen av ett tillkännagivande från riksdagen. Tillkännagivandet handlar om att regeringen skyndsamt bör se över reglerna om enskilda närings­idkares rätt till arbetslöshetsersättning i samband med verksamhet i begränsad omfattning (bet. 2020/21:FiU41 punkt 3, rskr. 2020/21:215). Regeringen redo­visar det aktuella tillkännagivandet enligt följande:

Enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring ska en företagare som upphör att bedriva näringsverksamhet anses vara arbetslös så snart det inte vidtas några åtgärder i näringsverksamheten. Om näringsverksamheten återupptas av företagaren eller av en närstående person till denne, får en bedömning av om det inte vidtas några åtgärder i näringsverksamheten göras tidigast fem år från det att näringsverksamheten återupptogs (den s.k. femårsregeln). Enligt lagen om arbetslöshetsförsäkring kan regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter om undantag från femårsregeln. Bestämmelsen om möjlighet att meddela föreskrifter om undantag från femårsregeln har varit tidsbegränsad t.o.m. den 31 december 2023. Regeringen har i propositionen En fortsatt stärkt arbetslöshetsförsäkring (prop. 2022/23:85) föreslagit att den tillfälliga möjligheten för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om undantag från femårsregeln ska gälla tills vidare. Riksdagen har fattat beslut i enlighet med propositionen (bet. 2022/23:AU10, rskr. 2022/23:213). Regeringen har därefter beslutat om förordningsändringar som innebär att företagares möjlighet att på nytt lägga en återupptagen verksamhet vilande begränsas till tre år i stället för de fem år som följer av lagen. Ändringen träder i kraft den 1 januari 2024.

Regeringen avser inte att vidta några ytterligare åtgärder med anledning av riksdagens tillkännagivande och anser därmed att tillkännagivandet är slutbehandlat.

Utskottet konstaterar att det sedan flera år pågår en dialog mellan riksdagen och regeringen om utvecklingen av den ekonomiska styrningen. Utskottet anser att det är viktigt att utvecklingsarbetet kring den ekonomiska styrningen fortsätter, och utskottet vill framhålla betydelsen av en fortsatt dialog mellan riksdagen och regeringen i detta arbete.

Utskottet konstaterar vidare att resultatredovisningen är ett viktigt underlag för utskottets beredning av budgetpropositionen. Regeringens redovisning och bedömning av de resultat som uppnåtts ska ha en klar och tydlig struktur, eftersom detta bidrar till en ökad förståelse för hur statliga anslagsmedel används och vilka resultat de får i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat om.

När det gäller resultatredovisningens övergripande struktur vill utskottet framhålla att den har fortsatt att utvecklas i positiv riktning. Utskottet konstaterar att s.k. talande rubriker används på ett förtjänstfullt sätt i resultatredovisningen. Rubrikerna bidrar till förståelsen för utvecklingen av resultaten och gör även redovisningen mer lättillgänglig. Utskottet uppmärk­sammar vidare att urvalet av centrala indikatorer inom området arbetsliv har ändrats något. Det är välkommet att regeringen lämnar en kortfattad motivering till varför denna ändring görs. Vidare välkomnar utskottet att regeringen tydligt redovisar könsmönster i statistiken och kommenterar skillnader mellan kvinnor och män när det är relevant, och att detta görs i såväl redovisningen av resultat som i regeringens bedömning av måluppfyllelsen. Utskottet noterar även det arbete som regeringen aviserar om att ta fram ett självförsörjningsmått som komplement till nuvarande sysselsätt­ningsmått. Utskottet konstaterar att detta på olika sätt kan komma att påverka resultat­informationen från regeringen och ser fram emot att följa utvecklingen.

Som utskottet har framfört tidigare finns det skäl att betona vikten av analys och slutsatser i förhållande till fastställda mål. Utskottet ser gärna att regeringen ytterligare fördjupar sin bedömning av måluppfyllelsen. Utskottet kan när det gäller området arbetsmarknad konstatera att det inte finns någon tydlig sammanfattande bedömning av insatser i relation till målet.

Utskottet välkomnar sammantaget utvecklingen av resultatredovisningen på utgiftsområdet och ser fram emot att utvecklingen av strukturen fortsätter på inslagen väg med tydligt fokus på de mest centrala resultaten inom respektive område.

Därutöver noterar utskottet regeringens redovisning med anledning av ett tillkännagivande från riksdagen om reglerna om enskilda näringsidkares rätt till arbetslöshetsersättning. Regeringen gör bedömningen att tillkännagivandet är slutbehandlat. Utskottet gör ingen annan bedömning.

Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt regeringens förslag, lämnar de bemyndiganden som regeringen har begärt och godkänner överenskommelsen mellan Finland, Norge och Sverige om Stiftelsen Utbildning Nordkalotten för perioden 2024–2027. Motionärernas alternativa förslag till statens budget för 2024 inom utgiftsområde 14 avslås.

Jämför särskilt yttrande 1 (S), 2 (V), 3 (C) och 4 (MP).

I budgetpropositionen för 2024 föreslår regeringen att anslagen för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv sammanlagt ska bestämmas till 92 059 399 000 kronor (prop. 2023/24:1 utg.omr. 14 punkt 1). För vissa anslag föreslår regeringen också att den bemyndigas att ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag (punkt 2).

I det följande sammanfattas regeringens förslag till anslagsfördelning för respektive område inom utgiftsområde 14. Regeringens förslag till anslag och beställningsbemyndiganden framgår också av tabellerna i bilaga 2 och 3.

1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader: Anslaget får bl.a. användas för Arbetsförmedlingens förvaltningsutgifter.

Anslaget ökas för att förbättra Arbetsförmedlingens förutsättningar att hantera en ökad arbetslöshet samt höja kvaliteten i myndighetens kontroll­arbete. Vidare föreslås ökade medel för arbetet med att bl.a. leverera uppgifter till Utbetalningsmyndigheten. Anslaget justeras permanent till följd av slopad avgift för årlig revision. Till följd av en generell besparing i statsförvaltningen minskas anslaget. Anslaget ändras vidare bl.a. till följd av pris- och löneomräkning.

Regeringen föreslår att anslaget för 2024 bestäms till 7 392 656 000 kronor.

1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd: Anslaget får bl.a. användas för utgifter för aktivitetsstöd, utvecklingsersättning samt statsbidrag till arbetslöshetskassor enligt lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor.

Reformer och finansiering som redovisas i budgetpropositionen innebär att anslaget ökar, bl.a. som en följd av att medel tillförs för en reformerad arbetslöshetsförsäkring. Makroekonomisk utveckling, såsom effekten av ändrade antaganden om antalet arbetslösa, påverkar också nivån på anslaget.

Regeringen föreslår att anslaget för 2024 bestäms till 42 525 610 000 kronor.

1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser: Anslaget får bl.a. användas för utgifter för arbetsmarknadspolitiska program och insatser samt utgifter för program och insatser för kvinnor och män som omfattas av lagen (2017:584) om ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.

Anslaget minskas framför allt som en följd av regeringens förslag om att minska antalet introduktionsjobb och matchningstjänster. Anslaget påverkas även av bl.a. den makroekonomiska utvecklingen, främst en förändrad bedömning av antalet arbetslösa.

Regeringen föreslår att anslaget för 2024 bestäms till 7 225 952 000 kronor.

Vidare föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2024 för anslaget ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 5 500 000 000 kronor 2025–2033.

1:4 Lönebidrag och Samhall m.m.: Anslaget får bl.a. användas för utgifter för statsbidrag för särskilda arbetsmarknadspolitiska insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och statsbidrag till Samhall AB.

Regeringen föreslår bl.a. en omfördelning inom anslaget genom neddragning på medlen för lönebidrag för att finansiera en höjning av den statliga merkostnadsersättningen till Samhall AB. Omfördelningen innebär sammantaget en minskning av anslaget. Anslaget påverkas även av den makroekonomiska utvecklingen i form av bl.a. antaganden om konsument­prisindex och timlöneutvecklingen.

Regeringen föreslår att anslaget för 2024 bestäms till 20 806 041 000 kronor.

Vidare föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2024 för anslaget ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 19 500 000 000 kronor 2025–2028.

1:5 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige: Anslaget får användas för förvaltningsutgifter vid Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige. Anslaget får även användas för utgifter för nationell medfinansiering av s.k. tekniskt stöd inom Europeiska socialfonden, Europeiska socialfonden plus och Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt.

Anslaget justeras permanent till följd av slopad avgift för årlig revision. Till följd av en generell besparing i statsförvaltningen minskas anslaget. Anslaget ändras vidare till följd av pris- och löneomräkning.

Regeringen föreslår att anslaget för 2024 bestäms till 133 466 000 kronor.

1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020: Anslaget får användas för utgifter för utbetalningar av stöd från Europeiska socialfonden för programperioden 2014–2020. Utbetalningarna avser delfinansiering av det nationella socialfondsprogrammet för investering för tillväxt och sysselsätt­ning. Anslaget omfattar även särskilda EU-medel, utöver socialfondsmedel, för EU:s sysselsättningsinitiativ för unga. Anslaget får även användas för viss statlig medfinansiering av det nationella socialfondsprogrammet.

Regeringen föreslår att anslaget för 2024 bestäms till 100 100 000 kronor.

1:7 Europeiska socialfonden plus m.m. för perioden 2021–2027: Anslaget får användas för utgifter för utbetalningar av stöd från Europeiska socialfonden plus för programperioden 2021–2027. Utbetalningarna avser delfinansiering av det nationella programmet för Europeiska socialfonden plus 2021–2027. Anslaget får även användas för viss nationell medfinansiering av det nationella programmet för Europeiska socialfonden plus.

Anslaget ökas som en följd av omfördelning av medel mellan åren inom Europeiska socialfonden plus.

Regeringen föreslår att anslaget för 2024 bestäms till 1 387 000 000 kronor.

Vidare föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2024 för anslaget ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 3 013 000 000 kronor 2025–2030.

1:8 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering: Anslaget får användas för Institutet för arbetsmarknads- och utbildnings­politisk utvärderings (IFAU) förvaltningsutgifter och forskningsbidrag.

Regeringen framhåller betydelsen av kunskapsunderlag om effekter av olika insatser och föreslår därför en höjning av förvaltningsanslaget för IFAU. Anslaget justeras permanent till följd av slopad avgift för årlig revision. Till följd av en generell besparing i statsförvaltningen minskas anslaget. Anslaget ändras vidare till följd av pris- och löneomräkning.

Regeringen föreslår att anslaget för 2024 bestäms till 46 953 000 kronor.

Vidare föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2024 för anslaget ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 9 000 000 kronor 2025 och 2026.

1:9 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen: Anslaget får användas för Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens förvaltningsutgifter.

Anslaget justeras permanent till följd av slopad avgift för årlig revision. Till följd av en generell besparing i statsförvaltningen minskas anslaget. Anslaget ändras vidare till följd av pris- och löneomräkning.

Regeringen föreslår att anslaget för 2024 bestäms till 82 557 000 kronor.

1:10 Bidrag till administration av grundbeloppet: Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till administration av grundbeloppet enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring och lagen (1997:239) om arbetslös­hetskassor för dem som inte är anslutna till någon arbetslöshetskassa.

Till följd av en generell besparing i statsförvaltningen minskas anslaget. Anslaget ändras vidare till följd av pris- och löneomräkning.

Regeringen föreslår att anslaget för 2024 bestäms till 62 184 000 kronor.

1:11 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten: Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten för verk­samheten enligt den överenskommelse svenska staten har med Finland och Norge om anordnande av utbildningar samt kompensation för de ökade kostnader som uppstår för dessa länder till följd av att utbildningstjänsterna är mervärdesskattepliktiga i Sverige.

Regeringen föreslår att anslaget för 2024 bestäms till 8 303 000 kronor.

1:12 Bidrag till lönegarantiersättning: Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till lönegarantiersättning enligt lönegarantilagen (1992:497) och de sociala avgifter som ska betalas i samband med lönegaranti­utbetalningen enligt socialavgiftslagen (2000:980). Anslaget får även användas för utgifter för arbetet med handläggning av lönegarantiärenden.

Anslaget ökas till följd av den makroekonomiska utvecklingen, främst effekten av ett negativt BNP-gap.

Regeringen föreslår att anslaget för 2024 bestäms till 1 800 000 000 kronor.

1:13 Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktions­anställningar: Anslaget får användas för utgifter för stöd till arbetsgivare för nystartsjobb och yrkesintroduktionsanställningar. Anslaget får även användas för utgifter för etableringsjobb och för statliga ålderspensionsavgifter enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift.

Anslaget minskas till följd av tidigare, beslutade och föreslagna reformer. I enlighet med vad som aviserades i budgetpropositionen för 2022 avskaffas stödet för yrkesintroduktionsanställningar. Vidare påverkar den makroekono­miska utvecklingen nivån på anslaget.

Regeringen föreslår att anslaget för 2024 bestäms till 5 342 163 000 kronor.

1:14 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare: Anslaget får bl.a. användas för utgifter för etableringsersättning till deltagare i arbetsmark­nadspolitiska insatser.

Anslaget ökas till följd av regeringens förslag om att minska antalet introduktionsjobb. Anslaget ändras vidare till följd av ett antagande om förändrade volymer.

Regeringen föreslår att anslaget för 2024 bestäms till 865 470 000 kronor.

1:15 Omställnings- och kompetensstöd genom den offentliga omställnings­organisationen: Anslaget får användas för utgifter för offentligt tillhanda­hållna tjänster för grundläggande omställnings- och kompetensstöd på arbets­marknaden.

Anslaget ökas till följd av tidigare beslutade, föreslagna och aviserade reformer. Anslaget minskas för att finansiera motsvarande ökning av anslaget 1:2 Kammarkollegiet inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansför­valtning. Medlen till Kammarkollegiet avser bl.a. kartläggningssamtal inför beslut om grundläggande omställnings- och kompetensstöd.

Regeringen föreslår att anslaget för 2024 bestäms till 3 131 000 000 kronor.

Vidare föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2024 för anslaget ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 64 000 000 kronor 2025.

2:1 Arbetsmiljöverket: Anslaget får användas för Arbetsmiljöverkets förvalt­ningsutgifter. Anslaget får även bl.a. användas för utgifter för bidrag till myndigheter samt statsbidrag till arbetsmarknadens parter för arbete mot arbetslivskriminalitet.

Anslaget justeras permanent till följd av slopad avgift för årlig revision. Till följd av en generell besparing i statsförvaltningen minskas anslaget. Anslaget ändras vidare till följd av pris- och löneomräkning.

Regeringen föreslår att anslaget för 2024 bestäms till 855 697 000 kronor.

2:2 Arbetsdomstolen: Anslaget får användas för Arbetsdomstolens förvalt­ningsutgifter.

Anslaget ökas med anledning av en permanent flytt av medel för rättegångskostnader m.m. från utgiftsområde 22 Kommunikationer. Anslaget justeras permanent till följd av slopad avgift för årlig revision. Till följd av en generell besparing i statsförvaltningen minskas anslaget. Vidare ändras anslaget till följd av pris- och löneomräkning.

Regeringen föreslår att anslaget för 2024 bestäms till 36 798 000 kronor.

2:3 Internationella arbetsorganisationen (ILO): Anslaget får användas för utgifter för Sveriges medlemsavgift till Internationella arbetsorganisationen. Högst 1 100 000 kronor får användas för utgifter för deltagande i ILO:s verksamhet och för ILO-kommittén.

Regeringen föreslår att anslaget för 2024 bestäms till 33 722 000 kronor.

2:4 Medlingsinstitutet: Anslaget får användas för Medlingsinstitutets förvaltningsutgifter.

Anslaget justeras permanent till följd av slopad avgift för årlig revision. Till följd av en generell besparing i statsförvaltningen minskas anslaget. Vidare ändras anslaget till följd av pris- och löneomräkning.

Regeringen föreslår att anslaget för 2024 bestäms till 60 571 000 kronor.

2:5 Myndigheten för arbetsmiljökunskap: Anslaget får användas för Myndigheten för arbetsmiljökunskaps förvaltningsutgifter.

Anslaget justeras permanent till följd av slopad avgift för årlig revision. Till följd av en generell besparing i statsförvaltningen minskas anslaget. Vidare ändras anslaget bl.a. till följd av pris- och löneomräkning.

Regeringen föreslår att anslaget för 2024 bestäms till 51 156 000 kronor.

2:6 Regional skyddsombudsverksamhet: Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till de centrala arbetstagarorganisationerna för den regionala skyddsombudsverksamheten.

Regeringen föreslår att anslaget för 2024 bestäms till 112 000 000 kronor.

Vidare föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2024 för anslaget ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 20 000 000 kronor 2025.

Stiftelsen Utbildning Nordkalotten med säte i Övertorneå kommun bildades efter riksdagens beslut om ombildning av Nordkalottens AMU-center till stiftelse (prop. 1990/91:2, bet. 1990/91:AU14, rskr. 1990/91:28). Stiftelsen styrs av stadgar och fyraåriga överenskommelser mellan Finland, Norge och Sverige. Överenskommelsen anger stiftelsens verksamhet, organisation, sam­arbetsformerna och hur många utbildningsplatser som länderna förbinder sig att köpa.

Stiftelsens ändamål är att främja åtgärder som bidrar till att utveckla arbets­marknaden, öka den nordiska kompetensen och konkurrenskraften samt stärka det nordiska samarbetet i första hand inom de nordliga delarna av Finland, Norge och Sverige. Stiftelsen ska bl.a. anordna och utveckla utbildningar för arbetsmarknadens behov. Stiftelsen får även på eget initiativ och mot ersätt­ning utveckla och organisera utbildning samt konsultation och andra liknande tjänster som hör till utbildningsverksamhet även för andra uppdragsgivare än avtalsparterna.

Den nu gällande överenskommelsen löper ut den 31 december 2023. Företrädare för berörda departement i Sverige, Norge och Finland har förhand­lat fram ett förslag till ny överenskommelse för stiftelsens verksamhet för perioden 2024–2027, som regeringen har beslutat att underteckna med förbehåll för riksdagens godkännande. Av överenskommelsen framgår att den för Sveriges del ska träda i kraft dagen efter den dag då Sverige meddelat samtliga parter att den nya överenskommelsen har godkänts, dock tidigast den 1 januari 2024.

Den största förändring som föreslås i den nya överenskommelsen i förhåll­ande till den som nu gäller är ett förtydligande av stödet till enskilda med syftet att fler ska kunna fullfölja sina studier.

Eftersom den svenska staten genom överenskommelsen om Stiftelsen Utbildning Nordkalotten åtar sig att bidra med medel till stiftelsens verksamhet krävs riksdagens godkännande av överenskommelsen enligt 10 kap. 3 § första stycket 2 regeringsformen. Regeringen föreslår därför att riksdagen godkänner överenskommelsen mellan Finland, Norge och Sverige om Stiftelsen Utbildning Nordkalotten för perioden 2024–2027.

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet har var för sig presenterat alternativa budgetförslag för 2024. I det följande sammanfattas partiernas förslag inom utgiftsområde 14. En sammanställning som visar hur motionsförslagen avviker från regeringens förslag finns i bilaga 2.

I kommittémotion 2023/24:2620 av Teresa Carvalho m.fl. lämnar Social­demokraterna förslag om en annan fördelning av anslagen inom utgiftsområde 14 än den regeringen föreslår (yrkande 1). Förslaget innebär att de sammanlagda anslagen överstiger regeringens förslag med 1 070 000 000 kronor och att fem anslag bestäms till en annan nivå än vad regeringen har föreslagit.

Socialdemokraterna föreslår följande förändringar i förhållande till regeringens förslag (se också bil. 2).

1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader: Anslaget ökas med 300 000 000 kronor. Syftet med satsningen är att stärka myndighetens kapacitet samt anvisningskapaciteten i fråga om etableringsjobben. Satsningen syftar även till att förbättra förutsättningarna för att utveckla arbetssätten med jämställd etablering och att stärka Arbetsförmedlingens lokala närvaro. Behovet av att tillföra ökade resurser inom Arbetsförmedlingens förvaltnings­anslag framförs även i ett särskilt yrkande (yrkande 6).

1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser: Anslaget ökas med 1 700 000 000 kronor. Socialdemokraterna betonar vikten av en aktiv arbetsmarknadspolitik med en bred uppsättning av arbetsmarknads­politiska verktyg. För att få fler personer i arbete, inte minst utrikes födda kvinnor, vill partiet återinföra extratjänsterna. Behovet av ökade anslag till insatserna för att få fler människor i jobb framförs även i ett särskilt yrkande (yrkande 4). Även förslaget om att återinföra extratjänsterna framförs i ett särskilt yrkande (yrkande 13).

1:13 Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktions­anställningar: Anslaget minskas med 1 000 000 000 kronor till följd av att Socialdemokraterna vill att beslut om nystartsjobb ska föregås av en arbetsmarknadsprövning.

2:1 Arbetsmiljöverket: Anslaget ökas med 50 000 000 kronor. Socialdemo­kraterna anser att resurserna till Arbetsmiljöverket behöver ökas bl.a. i syfte att ge myndigheten bättre förutsättningar att bekämpa arbetslivskriminaliteten och anställa fler arbetsmiljöinspektörer. Förslaget om ökade medel till Arbetsmiljöverket framförs även i ett särskilt yrkande (yrkande 27).

2:6 Regional skyddsombudsverksamhet: Anslaget ökas med 20 000 000 kronor. Socialdemokraterna vill utveckla den regionala skyddsombudsverk­samheten, bl.a. genom utökad tillträdesrätt. Förslaget om ökat anslag för att stödja och utveckla den regionala skyddsombudsverksamheten finns även i ett särskilt yrkande (yrkande 30).

I partimotion 2023/24:2328 av Nooshi Dadgostar m.fl. lämnar Vänsterpartiet förslag om en annan fördelning av anslagen inom utgiftsområde 14 än den regeringen föreslår. Förslaget innebär att de sammanlagda anslagen överstiger regeringens förslag med 15 533 000 000 kronor och att åtta anslag bestäms till en annan nivå än vad regeringen har föreslagit.

Vänsterpartiet föreslår följande förändringar i förhållande till regeringens förslag (se också bil. 2).

1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader: Anslaget ökas med 1 500 000 000 kronor. Vänsterpartiet är starkt kritiskt till Arbetsförmedlingens utveckling de senaste åren. Partiet tillför medel till myndigheten för att stärka den lokala närvaron, anställa mer personal och säkerställa likvärdig service i hela landet.

1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd: Anslaget ökas med 9 335 000 000 kronor. Vänsterpartiet anser att arbetslöshetsförsäkringen behöver förstärkas ytterligare, och har bl.a. förslag om höjning av ersättnings­nivån till 80 procent av den tidigare lönen för hela ersättningsperioden. För att undvika långa handläggningstider hos arbetslöshetskassorna vill Vänster­partiet införa ett tillfälligt stöd till arbetslöshetskassorna. Partiets förslag om förstärkt statligt ansvar för och utökad satsning på etablering innebär en besparing inom anslaget.

1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser: Anslaget ökas med 2 706 000 000 kronor. Vänsterpartiet vill se ökade satsningar på aktiv arbetsmarknadspolitik, däribland arbetsmarknadsutbildning. Anslaget ökas även till följd av att partiet vill att antalet kvotflyktingar till Sverige ska öka till 5 000 per år. Vidare ökas anslaget till följd av partiets förslag om att höja och indexera lönetaken för subventionerade anställningar.

1:4 Lönebidrag och Samhall m.m.: Anslaget ökas med 400 000 000 kronor. Anslaget ökas till följd av Vänsterpartiets förslag om att höja och indexera lönetaken för subventionerade anställningar.

1:13 Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställ­ningar: Anslaget ökas med 400 000 000 kronor. Anslaget ökas till följd av Vänsterpartiets förslag om att höja och indexera lönetaken för subventionerade anställningar.

1:14 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare: Anslaget ökas med 847 000 000 kronor. Anslaget ökas till följd av Vänsterpartiets förslag om antalet kvotflyktingar till Sverige. Vidare ökas anslaget till följd av partiets förslag om förstärkt statligt ansvar för och utökad satsning på etablering.

2:1 Arbetsmiljöverket: Anslaget ökas med 325 000 000 kronor. Vänster­partiet anser att Arbetsmiljöverket behöver tillföras mer resurser för att anställa fler arbetsmiljöinspektörer. Partiet anser också att mer resurser måste läggas på att bekämpa arbetslivskriminaliteten.

2:6 Regional skyddsombudsverksamhet: Anslaget ökas med 20 000 000 kronor. Vänsterpartiet anser att det behövs ett större ekonomiskt stöd än i dag för att stärka de regionala skyddsombudens verksamhet.

I kommittémotion 2023/24:2739 av Jonny Cato m.fl. lämnar Centerpartiet förslag om en annan fördelning av anslagen inom utgiftsområde 14 än den regeringen föreslår. Förslaget innebär att de sammanlagda anslagen understiger regeringens förslag med 10 441 570 000 kronor och att 14 anslag bestäms till en annan nivå än vad regeringen har föreslagit.

Centerpartiet föreslår följande förändringar i förhållande till regeringens förslag (se också bil. 2).

1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader: Anslaget minskas med 239 400 000 kronor. Till följd av Centerpartiets förslag om en minskning av anslagen till lönebidrag, arbetsmarknadspolitiska program och nystartsjobb föreslås en minskning av anslaget till Arbetsförmedlingens förvaltnings­kostnader.

1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd: Anslaget minskas med 6 300 000 000 kronor. Centerpartiets förslag om en ny modell för arbets­löshetsförsäkringen innebär utgiftsminskningar. Till följd av Centerpartiets förslag om en bortre tidsgräns i sjukförsäkringen ökas anslaget.

1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser: Anslaget ökas med 1 239 000 000 kronor. Centerpartiet vill prioritera resurser till aktiva arbetsmarknadsåtgärder och föreslår därför en ökning av anslaget för att stärka matchningstjänsterna. Anslaget ökas också till följd av partiets förslag om en bortre tidsgräns i sjukförsäkringen. Vidare ökas anslaget till följd av att Centerpartiet motsätter sig regeringens förslag om antalet kvotflyktingar till Sverige.

1:4 Lönebidrag och Samhall m.m.: Anslaget minskas med 4 176 000 000 kronor. Centerpartiet vill bl.a. se en omfördelning av medel från det aktuella anslaget till anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser.

1:5 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige: Anslaget minskas med 800 000 kronor.

1:8 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering: Anslaget minskas med 100 000 kronor.

1:9 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen: Anslaget minskas med 400 000 kronor.

1:10 Bidrag till administration av grundbeloppet: Anslaget minskas med 400 000 kronor.

1:13 Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktions­anställningar: Anslaget minskas med 1 130 000 000 kronor.

1:14 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare: Anslaget ökas med 116 830 000 kronor. Anslaget ökas till följd av att Centerpartiet motsätter sig regeringens förslag om antalet kvotflyktingar till Sverige.

2:1 Arbetsmiljöverket: Anslaget minskas med 3 300 000 kronor.

2:2 Arbetsdomstolen: Anslaget minskas med 200 000 kronor.

2:4 Medlingsinstitutet: Anslaget minskas med 500 000 kronor.

2:5 Myndigheten för arbetsmiljökunskap: Anslaget minskas med 300 000 kronor.

I kommittémotion 2023/24:2698 av Leila Ali Elmi m.fl. lämnar Miljöpartiet förslag om en annan fördelning av anslagen inom utgiftsområde 14 än den regeringen föreslår. Förslaget innebär att de sammanlagda anslagen överstiger regeringens förslag med 1 871 858 000 kronor och att tolv anslag bestäms till en annan nivå än vad regeringen har föreslagit.

Miljöpartiet föreslår följande förändringar i förhållande till regeringens förslag (se också bil. 2).

1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader: Anslaget ökas med 72 437 000 kronor.

1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser: Anslaget ökas med 1 610 000 000 kronor. Miljöpartiet motsätter sig regeringens ned­dragning inom anslaget, och vill i stället se utökade medel för arbetsmark­nadspolitiska program och insatser. Partiet tillför medel till anslaget för en utökning av riktade arbetsmarknadsutbildningar. Miljöpartiet vill även öka medlen till anslaget för lokala jobbspår och evidensbaserade modeller.

1:4 Lönebidrag och Samhall m.m.: Anslaget ökas med 26 000 000 kronor. Miljöpartiet motsätter sig regeringens neddragning av anslaget i fråga om lönebidrag. Partiet föreslår därför att anslaget minskas med 988 miljoner kronor i fråga om Samhall och att dessa medel justeras tillbaka till att avse lönebidrag. Miljöpartiet vill också återföra 26 miljoner kronor till anslaget som regeringen utöver det minskar det med.

1:5 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige: Anslaget ökas med 1 361 000 kronor.

1:8 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering: Anslaget ökas med 446 000 kronor.

1:9 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen: Anslaget ökas med 837 000 kronor.

1:10 Bidrag till administration av grundbeloppet: Anslaget ökas med 628 000 kronor.

1:14 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare: Anslaget ökas med 150 000 000 kronor. Miljöpartiet vill se ökade medel för att kunna erbjuda större individanpassning i etableringsprogrammet. Anslaget ökas även till följd av att Miljöpartiet avvisar regeringens förslag om antalet kvotflyktingar till Sverige.

2:1 Arbetsmiljöverket: Anslaget ökas med 8 647 000 kronor.

2:2 Arbetsdomstolen: Anslaget ökas med 371 000 kronor.

2:3 Internationella arbetsorganisationen (ILO): Anslaget ökas med 613 000 kronor.

2:5 Myndigheten för arbetsmiljökunskap: Anslaget ökas med 518 000 kronor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar inledningsvis det glädjande i att den svenska arbets­marknaden sammantaget har utvecklats positivt de senaste åren, och att återhämtningen sedan pandemin har varit god. Som framgår av budget­propositionens resultatredovisning har sysselsättningen och arbetskraften ökat i stadig takt, och även antalet arbetade timmar per person i arbetsför ålder har ökat. Samtidigt kan konstateras att det finns betydande och växande problem med bristande matchning mellan arbetslösa och lediga jobb. Flera indikatorer tyder nu också på ett försämrat läge på arbetsmarknaden framöver. Exempelvis har företagens anställningsplaner enligt konjunkturbarometern minskat till nivåer som tyder på att sysselsättningen kommer att utvecklas svagt i närtid.

Sverige befinner sig i en utmanande ekonomisk situation där hushåll, företag och näringsliv är under hård press. Utskottet välkomnar att regeringen i sin långsiktiga plan för att ta Sverige genom det besvärliga ekonomiska läget har en återupprättad arbetslinje som ett av sina tre huvudteman. Genom en tydlig arbetslinje möter vi lågkonjunkturen på bästa sätt, och lägger en av hörnstenarna för att bygga Sverige starkt och göra det till ett ännu bättre land att leva i. En väl fungerande arbetsmarknad där alla som kan arbeta också faktiskt arbetar är grunden för det svenska välfärdssamhället.

Utskottet konstaterar att vi i dag har ett alltför stort utanförskap i Sverige. Ett utanförskap som gör att Sverige utvecklas åt fel håll på många plan. Det finns bl.a. ett farligt utanförskap bland många utrikes födda, men också bland barn och ungdomar födda i Sverige. En alltför stor invandring under lång tid har i kombination med en kravlös integrationspolitik lett till stora problem och utbrett utanförskap i delar av samhället. Integrationspolitiken behöver i högre grad bidra till att alla som kan ska stå till arbetsmarknadens förfogande och anstränga sig för att bli självförsörjande, lära sig svenska och bli en del av den svenska gemenskapen. Utskottet anser att det är hög tid att ta tag i de problem vi ser i det svenska samhället.

Behovet av en målinriktad politik för ökad självförsörjning är tydligt, och utskottet välkomnar den konkreta reformagenda som regeringen nu arbetar efter med bl.a. en tydlig omläggning av integrationspolitiken (se utg.omr. 13). En ansvarsfull migrationspolitik är grunden för en fungerande integration och utskottet vill därför även understryka vikten av det paradigmskifte som regeringen genomför på det området (se utg.omr. 8).

Regeringen aviserar i budgetpropositionen införandet av ett aktivitetskrav på heltid för den som har arbetsförmåga och lever på försörjningsstöd och höjda krav för att kvalificera sig till den svenska välfärden. Utskottet anser att det är en välkommen förändring mot en ordning där individer ges bättre möjlighet att ta ansvar för sin integration. Utskottet välkomnar även att regeringen har tillsatt en utredning om bidragstak i syfte att öka drivkrafterna till arbete. Det måste alltid vara mer lönsamt att arbeta än att leva på bidrag. Incitamenten till att ta de jobb som finns – där de finns – måste bli starkare. Genom att bryta utanförskapet kan resurser frigöras för människor, företag och samhället i stort vilket kan bidra till att stärka Sverige. Utskottet ser fram emot att följa regeringens arbete med denna nödvändiga kursomläggning mot ökad självförsörjning och deltagande i arbetslivet. I sammanhanget vill utskottet också betona betydelsen av regeringens fortsatta arbete för att öka utrikes födda kvinnors inträde på arbetsmarknaden.

Utskottet instämmer med regeringen i att arbetsmarknadspolitiken behöver utformas så att fler kommer i arbete och att den behöver bli mer kostnads­effektiv. Att regeringen nu har sett till att genomföra de regeländringar som är nödvändiga för att anställningar med etableringsjobb ska komma på plats välkomnas av utskottet. Utskottet förväntar sig att etableringsjobben kommer att bidra till att öka möjligheterna för nyanlända och långtidsarbetslösa att etablera sig på arbetsmarknaden. Etableringsjobben skapar dels nya möjlig­heter till anställning som ger egen försörjning och egenmakt, dels gynn­sammare förutsättningar för företagens kompetensförsörjning. Utskottet ser positivt på att regeringen aviserar att andra arbetsmarknadspolitiska insatser ska fasas ut i takt med att etableringsjobben införs.

Vidare välkomnar utskottet regeringens ambition att förenkla det arbets­marknadspolitiska insatsutbudet och prioritera kostnadseffektiva insatser som är arbetsplatsnära och bidrar till hög sökaktivitet hos de arbetssökande och till att de går över till reguljärt arbete. Utskottet noterar att regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 betyder minskade medel till de arbetsmarknads­politiska programmen och insatserna, bl.a. genom färre introduktionsjobb. Enligt regeringens bedömning innebär de minskade medlen färre deltagare inom främst matchningstjänster samtidigt som det finns utrymme för att öka antalet deltagare i andra insatser som t.ex. praktik. Utskottet noterar vidare regeringens beslut om att avskaffa yrkesintroduktionsanställningar fr.o.m. 2024. Utskottet ser positivt på avskaffandet och menar att det kan bidra till en förenkling av den arbetsmarknadspolitiska insatsfloran.

Utskottet vill betona att etableringen på arbetsmarknaden även påverkas av åtgärder inom andra politikområden. Till satsningar som ligger utanför det aktuella utgiftsområdet hör bl.a. en utökning av antalet utbildningsplatser inom yrkeshögskolan och den yrkesinriktade vuxenutbildningen (se utg.omr. 16). Utskottet anser att dessa utbildningssatsningar innebär värdefulla möjligheter att komplettera skolgången och är en viktig väg för vuxna att skaffa sig den utbildning som efterfrågas på arbetsmarknaden, inte minst kunskaper i svenska språket. Utskottet noterar också att regeringen föreslår att ytterligare resurser tillförs för handläggningen av det nya omställnings­studiestödet och till folkhögskolornas utbildningsutbud. Även det förstärkta jobbskatteavdraget för låg- och medelinkomsttagare är exempel på en betydelsefull reform för att stärka arbetet med att återupprätta arbetslinjen. Flit och ansträngning måste löna sig mer, och utskottet instämmer därmed med regeringen i analysen om vikten av att sänka skatten på arbete.

När det gäller Socialdemokraternas förslag om att återinföra extratjänsterna kan utskottet konstatera att dessa var dyra och sällan ledde till reguljära jobb. Ett återinförande går tvärt emot den inriktning om en effektivare arbetsmarknadspolitik som utskottet ansluter sig till. Utskottet anser även att Centerpartiets förslag om att stärka matchningstjänsterna utgör ett felaktigt vägval. Inte heller Vänsterpartiets eller Miljöpartiets förslag föranleder utskottet att göra någon annan bedömning än den regeringen gör när det gäller prioriteringen mellan olika arbetsmarknadspolitiska insatser eller nödvändig­heten av att effektivisera arbetsmarknadspolitiken.

Sammanfattningsvis när det gäller det arbetsmarknadspolitiska insats­utbudet gör utskottet bedömningen att regeringens alternativ är det som bäst sörjer för att arbetslinjen återupprättas så att fler kommer i arbete och får egen försörjning. Utskottet ställer sig vidare bakom regeringens förslag om en höjning av förvaltningsanslaget för Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. Som regeringen anför är det viktigt med ett gediget kunskapsunderlag om effekter av olika insatser för att säkerställa en effektiv användning av statliga medel. För att kunna utforma och bedriva en ändamålsenlig arbetsmarknadspolitik är det vidare, som regeringen anger, angeläget att det finns statistiska underlag som ger en tillfredsställande beskrivning av såväl sysselsättning som individers möjligheter att försörja sig. Regeringens avsikt att ta fram ett självförsörjningsmått som kan komplettera det nuvarande sysselsättningsmåttet välkomnas således av utskottet.

En väl fungerande arbetsmarknad förutsätter även ett effektivt och kvalitativt arbete hos Arbetsförmedlingen. Myndigheten har under en längre tid bedrivit ett omfattande förändrings- och utvecklingsarbete, och som regeringen nu framhåller behöver effektiviteten i myndighetens verksamhet öka med ett tydligt fokus på dess kärnverksamhet. Det handlar om att myndighetens förvaltningsmedel behöver användas effektivare när det gäller bl.a. bedömning och planering av stöd och insatser för arbetssökande, kontroll av sökaktiviteten hos de arbetssökande och stöd i arbetsgivares rekryterings­arbete. Utskottet delar regeringens bedömning att det mot bakgrund av konjunkturavmattningen samtidigt finns behov av att förbättra Arbetsför­medlingens förutsättningar att hantera en ökad arbetslöshet samt höja kvaliteten i myndighetens kontrollarbete.

När det gäller Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag konstaterar utskottet att Vänsterpartiets budgetförslag sticker ut i förhållande till övriga alternativa budgetförslag genom den kraftiga höjning av anslaget som partiet föreslår. Utskottet anser att regeringens inriktning för arbetsmarknadspolitiken, till skillnad från den expansiva linje som generellt präglar Vänsterpartiets budgetförslag, på ett väl avvägt sätt stärker möjligheterna till omställning och utbildning och skapar fler vägar till jobb. Utskottet ansluter sig därmed till regeringens förslag när det gäller resurstilldelningen till Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag.

I sammanhanget välkomnar utskottet vidare det uppdrag som regeringen gett Statskontoret, nämligen att analysera och bedöma effektiviteten i Arbetsförmedlingens användning av förvaltningsmedlen. Uppdraget som ska slutredovisas senast i januari 2025 kommer att följas med stort intresse av utskottet.

Utskottet anser att ett viktigt element i en effektivare arbetsmarknadspolitik är att åstadkomma bättre förutsättningar för personer med funktionsnedsätt­ning som innebär nedsatt arbetsförmåga att komma in på arbetsmarknaden. För denna målgrupp fyller ofta anställningar på Samhall AB en viktig funktion, och det är enligt utskottet angeläget att säkerställa att Samhall på bästa sätt uppfyller sitt samhällsuppdrag som arbetsgivare. Utskottet välkom­nar därför att regeringen, mot bakgrund av bl.a. Riksrevisionens bedömningar i en granskning från juni 2023, avser att göra en grundlig översyn av Samhalls uppdrag, verksamhet och förutsättningar.

Samtidigt kan noteras att Samhall på kort sikt har ekonomiska utmaningar, bl.a. till följd av ökade lönekostnader i kombination med minskad efterfrågan på bolagets tjänster. För att skapa förbättrade ekonomiska förutsättningar för Samhalls verksamhet föreslår regeringen en höjning av den statliga mer­kostnadsersättningen. När det gäller de alternativa budgetförslagen noterar utskottet att Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet samtliga har förslag som avviker från regeringens förslag när det gäller anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. Utskottet ser dock inte anledning att göra någon annan bedömning än regeringen när det gäller detta anslag.

När det gäller arbetslöshetsförsäkringen vill utskottet inleda med att framhålla den viktiga funktion som den har i arbetsmarknadspolitiken. Arbets­löshetsförsäkringen ger ekonomisk trygghet till den som förlorar arbetet och behöver ställa om mellan jobb och är således en garant för trygghet i förändring. Den har en viktig roll att spela för strukturomvandlingen och för att den svenska ekonomin ska kunna vara öppen och dynamisk.

Som regeringen lyfter fram behöver arbetslöshetsförsäkringen dock bli mer ändamålsenlig och på ett bättre sätt bidra till omställning vid arbetslöshet. Liksom regeringen anser utskottet att arbetslöshetsförsäkringen bör förändras så att ersättningen grundas på inkomster av förvärvsarbete i stället för arbetad tid. Ett sådant skifte bedöms leda till betydande positiva effekter, såsom enklare administration och kortare väntetider, en stärkt arbetslinje och större möjligheter att motverka felaktiga utbetalningar. Utskottet välkomnar därmed regeringens avsikt att under 2024 återkomma med förslag till en arbetslöshets­försäkring grundad på inkomster av förvärvsarbete.

När det gäller de alternativa budgetförslagen noterar utskottet att Vänster­partiet kraftigt höjer anslaget för arbetslöshetsersättning, medan Centerpartiet i sitt förslag gör en motsvarande kraftig sänkning. Enligt utskottet gör båda partierna felaktiga prioriteringar genom sina respektive förslag om hur arbetslöshetsförsäkringen bör vara utformad. Inget av dessa förslag rimmar väl med det tydliga fokus på arbetslinjen i kombination med trygghet som utskottet anser är den rätta vägen framåt när det gäller utformningen av arbets­löshetsförsäkringen.

Utskottet ställer sig även bakom regeringens förslag om en generell besparing inom statsförvaltningen som inom området arbetsmarknad berör en rad förvaltningsanslag, bl.a. anslagen till Arbetsförmedlingen och Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.

Utskottet kan sammantaget konstatera att det i realiteten saknas ett trovärdigt gemensamt alternativ till regeringens politik för att möta de utmaningar som vi i dag ser på den svenska arbetsmarknaden. Mot regeringens tydliga fokus på åtgärder för att stärka arbetslinjen står en rad splittrade förslag som samtliga styr snett i den kursomläggning som krävs för att möta efterfrågan på den svenska arbetsmarknaden och samtidigt motverka det utanförskap som i dag råder i alltför stora delar av samhället. Utskottet anser att regeringens förslag inom området arbetsmarknad innebär väl avvägda prioriteringar och ställer sig därmed bakom regeringens förslag till anslags­fördelning.

Utskottet vill inledningsvis framhålla att en säker och utvecklande arbetsmiljö är avgörande för en väl fungerande arbetsmarknad. Som regeringen betonar är det systematiska och förebyggande arbetsmiljöarbetet grunden till en god arbetsmiljö. Vidare är tillsyn av arbetsmiljön avgörande för att upprätthålla skyddet för arbetstagarna och för att rättvisa konkurrensförhållanden ska kunna råda på arbetsmarknaden. Utskottet instämmer med regeringen i behovet av en fortsatt hög ambitionsnivå för arbetsmiljöpolitiken för att möta olika utmaningar i arbetslivet. Ingen som arbetar i Sverige ska ha ett arbete där man blir utnyttjad eller utsliten. Ingen ska riskera att dö eller skadas allvarligt i sitt arbete. Liksom regeringen vill utskottet framhålla genomförandet av den gällande arbetsmiljöstrategin 2021–2025 som en viktig del i att stärka arbetet med att uppnå det övergripande målet för arbetslivspolitiken.

Utskottet vill även betona vikten av att arbetet mot arbetslivskriminalitet fortsätter. Arbetslivskriminalitet leder till allvarliga samhällsproblem och utgör en betydande inkomstkälla för den organiserade brottsligheten. Den leder till att konkurrensen snedvrids och att seriösa företagare konkurreras ut av oseriösa företag. Arbetslivskriminalitet orsakar otrygghet på arbets­marknaden och att arbetskraft utnyttjas. I sina allvarligaste former kan det röra sig om människohandel och människoexploatering. Brott, fusk och missbruk kopplat till arbetsmarknaden måste bekämpas med kraft, och sanktionerna måste vara träffsäkra och effektiva.

När det gäller de alternativa budgetförslagen inom arbetslivsområdet noterar utskottet att Socialdemokraterna och Vänsterpartiet båda gör sats­ningar på förvaltningsanslaget till Arbetsmiljöverket och anslaget för regional skyddsombudsverksamhet. Även Centerpartiets och Miljöpartiets respektive budgetförslag avviker från regeringens förslag. De avvikande anslagsnivåer som dessa partier föreslår är dock jämförelsevis begränsade.

I likhet med vad både Socialdemokraterna och Vänsterpartiet framför är det naturligtvis angeläget med ett effektivt arbetsmiljöarbete på våra arbetsplatser runt om i hela landet och att kraftfulla åtgärder vidtas för att sätta stopp för den arbetslivskriminalitet som i dag präglar delar av den svenska arbetsmarknaden. Det är därför glädjande att regeringen har bekämpandet av kriminaliteten i samhället som en av sina mest prioriterade frågor. Utskottet anser att detta framgår tydligt av både regeringsförklaringen och de budgetsatsningar som regeringen gör.

Utskottet ser med gillande på hur regeringen arbetar på bred front för att få till det skifte som behövs för att vända utvecklingen när det gäller den kriminalitet som vi kan se på alltför många områden i samhället, inte minst på arbetsmarknaden. En viktig del i arbetet framåt är att se till att det myndighets­gemensamma arbetet mot arbetslivskriminalitet fortsätter och utvecklas. Som anges i resultatredovisningen i budgetpropositionen bidrar denna samverkan mot arbetslivskriminalitet till ökad trygghet på arbetsmark­naden och till att målet för arbetslivspolitiken uppfylls. Utskottet välkomnar den pågående etableringen av regionala arbetslivskriminalitetscenter runt om i landet.

När det gäller den översyn av antalet myndigheter som aviseras av regeringen välkomnar utskottet att regeringen prövar frågan om att inordna Myndigheten för arbetsmiljökunskap i Arbetsmiljöverket som en av flera åtgärder för att effektivisera statens verksamhet. Utskottet ställer sig även bakom regeringens förslag till generell besparing inom statsförvaltningen som inom området arbetslivspolitik berör anslagen till Arbetsmiljöverket, Arbets­domstolen, Medlingsinstitutet och Myndigheten för arbetsmiljökunskap. Utskottet anser att regeringens politik på området är en lämplig väg för att stimulera effektivisering och bidra till finansieringen av nya reformer.

Utskottet anser sammanfattningsvis att regeringens förslag inom området arbetsliv innebär väl avvägda prioriteringar och ställer sig därmed bakom regeringens förslag till anslagsfördelning.

Det har inte väckts någon motion med anledning av propositionen om riksdagens godkännande av överenskommelsen mellan Finland, Norge och Sverige om Stiftelsen Utbildning Nordkalotten. Utskottet anser att riksdagen av de skäl som regeringen anför i propositionen bör godkänna den aktuella överenskommelsen.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslagsfördelning inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv för 2024, liksom förslaget om bemyndiganden för regeringen att under 2024 ingå ekonomiska åtaganden som innebär behov av framtida anslag. Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden. Vidare tillstyrker utskottet att riksdagen godkänner överenskommelsen mellan Finland, Norge och Sverige om Stiftelsen Utbildning Nordkalotten för perioden 2024–2027.