Höjd moms på vissa reparationer (SkU7)

I betänkandet behandlar utskottet proposition 2022/23:35 Höjd mervärdesskatt på vissa reparationer. I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.

Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens lag­förslag finns i bilaga 2.

Två följdmotioner har väckts med anledning av propositionen. Förslagen i motionerna finns i bilaga 1.

I propositionen föreslås att mervärdesskatten för reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne höjs från 6 procent till 12 procent. Förslaget syftar till att öka enhetligheten i mervärdesskattesystemet. Förslaget medför ändring i mervärdesskattelagen (1994:200).

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 april 2023.

Riksdagen antar regeringens förslag till ändringar i mervärdes­skattelagen som innebär att mervärdesskattesatsen på reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne höjs från 6 procent till 12 procent. Därmed avslår riksdagen motions­yrkanden om avslag på regeringens förslag.

Jämför reservationen (V, MP) och särskilt yttrande 1 (S) och 2 (C).

I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor avsnitt 12.14) gjorde regeringen bedömningen att mervärdes­skatten på reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hus­hållslinne bör höjas från 6 procent till 12 procent fr.o.m. den 1 april 2023.

Skattesatser på mervärdesskatteområdet regleras av rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mer­värdes­skatt (mervärdesskattedirektivet). Av artiklarna 96 och 97 i mer­värdes­skatte­direktivet framgår att medlemsstaterna ska tillämpa en normal­skattesats på lägst 15 procent. Vidare framgår av artikel 98.1 i mer­värdes­skattedirektivet att medlemsstaterna får tillämpa högst två reducerade skatte­satser. De reducerade skattesatserna får inte understiga 5 procent och får endast tillämpas på de varor och tjänster som framgår av bilaga III till mervärdes­skattedirektivet.

Av punkt 19 i bilaga III till mervärdes­skatte­direktivet framgår att en reducerad skattesats får tillämpas på tillhanda­hållande av reparationstjänster av hushållsapparater, skor och lädervaror, kläder och hushållslinne (inbegripet lagning och ändring). Vidare framgår av punkt 25 i bilaga III till mervärdes­skatte­direktivet att en reducerad skattesats får tillämpas på leverans av cyklar, inbegripet elcyklar, samt uthyrning och reparation av sådana cyklar.

De skattesatser som tillämpas i Sverige framgår av 7 kap. 1 § mervärdes­skattelagen (1994:200), förkortad ML. Normalskattesatsen är 25 procent. Dessutom tillämpas två reducerade skattesatser på 6 procent respektive 12 procent. Reparationer av cyklar med tramp- eller vevanordning, skor, läder­varor, kläder och hushållslinne beskattas med 6 procent (7 kap. 1 § tredje stycket 13 ML).

En reducerad skattesats på dessa reparationer har tillämpats sedan den 1 januari 2017 då skattesatsen sänktes från 25 procent till 12 procent (se prop. 2016/17:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor avsnitt 6.25, bet. 2016/17:FiU1, rskr. 2016/17:49). En ytterligare sänkning av skattesatsen från 12 procent till 6 procent gjordes den 1 juli 2022 (se prop. 2021/22:96, bet. 2021/22:SkU23, rskr. 2021/22:267).

I propositionen Höjd mervärdesskatt på vissa reparationer föreslår regeringen att mervärdesskatten för reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne höjs från 6 procent till 12 procent.

Regeringen anför att mervärdesskatten är en effektiv skatt och att den bör värnas som intäktskälla för staten. Regeringen anser därför att utgångspunkten bör vara enhetlig mervärdesskatt och tillämpning av normalskattesatsen, 25 procent. Vidare anser regeringen att en höjning av mervärdesskattesatsen för reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne från 6 procent till 12 procent ökar enhetligheten i mervärdesskattesystemet. Om mervärdesskattesatsen höjs från 6 procent till 12 procent för dessa reparations­tjänster blir skillnaden i skatteuttag mindre mellan dessa reparationstjänster och övriga reparationstjänster som omfattas av normalskattesatsen 25 procent. Skillnaden i skatteuttag blir också mindre mellan dessa tjänster och andra varor och tjänster som omfattas av normalskattesatsen. Regeringen anser att konkurrensneutraliteten därmed förbättras mellan olika branscher.

Regeringen anser att det är viktigt med långsiktiga och stabila villkor för företagen, men att det ändå finns goda skäl för att se över beskattningen av de nu aktuella tjänsterna i syfte att öka enhetligheten.

Konsumentverket, Naturvårdsverket och Sveriges Skrädderiförbund m.fl. anser att förslaget styr bort från en mer cirkulär ekonomi. Regeringen menar dock att effekten är liten. Regeringen anser vidare att mervärdesskatten i grunden är en fiskal skatt och att användandet av mervärdesskatten som styrmedel går emot mervärdesskattens primära syfte.

När det gäller effekter för sysselsättningen anser regeringen att höjd mervärdes­skatt i en sektor inte nödvändigtvis leder till färre arbets­tillfällen för hela ekonomin, eftersom priserna för övriga tjänster samtidigt blir relativt lägre. Vidare anser regeringen att en minskad efterfrågan på dessa reparations­tjänster åtminstone delvis bör leda till en ökad efterfrågan på nyproducerade substitutvaror och därmed till en syssel­sättnings­ökning i de fall tillverkningen sker i Sverige samt till en ökad sysselsättning i försäljningsledet av nyprodu­ce­rade varor. Mot bakgrund av detta bedömer regeringen att den varaktiga sysselsättningen minskar, men att den förändringen blir liten.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 april 2023. Äldre bestämmelser föreslås fortfarande gälla i fråga om mervärdesskatt för vilken skattskyldighet inträtt före ikraftträdandet.

I kommittémotion 2022/23:2308 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) föreslås att riksdagen avslår propositionen. Motionärerna anför bl.a. att klimat- och miljöområdet är ett sådant område där avsteg från principen om likformiga skatter kan vara motiverat. Styrmedel för en cirkulär ekonomi som ökar produkters livslängd och stärker reparerbarhet och återanvändbarhet är enligt motionärernas upp­fattning centrala i strävan att minska förbrukningen av naturresurser. Motionärerna anför att även om sänkt mervärdes­skattesats på vissa reparationer är en begränsad insats för denna färdriktning så är den värdefull i ett läge där våra klimatåtgärder, små som stora, måste intensifieras.

I kommittémotion 2022/23:2312 av Marielle Lahti m.fl. (MP) föreslås att riksdagen avslår propositionen. Motionärerna anför bl.a. att en övergång till ett mer hållbart samhälle och en hållbar ekonomi kräver att resurser används mer effektivt, och att gynna reparationstjänster är en viktig del i det arbetet. Motionärerna anför vidare att en höjning av mervärdesskatten i det nuvarande ekonomiska läget med en vikande konjunktur lägger sten på börda för många småföretag. Enligt motionärerna kan höjningen av mervärdesskatten även komma att påverka integrationen negativt i den utsträckning som de småföretag som drabbas av höjningen drivs av personer med utländsk bakgrund med en svag anknytning till arbetsmarknaden.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser i likhet med regeringen att mervärdesskatten är en effektiv skatt som bör värnas som intäktskälla för staten och att utgångspunkten därför bör vara enhetlig mervärdes­skatt och tillämpning av normalskattesatsen.

Utskottet instämmer i regeringens bedömning att effekten är liten när det gäller frågan om förslaget styr bort från en mer cirkulär ekonomi. Det som motionärerna anför förändrar inte utskottets bedömning att mervärdesskatten bör höjas i enlighet med förslaget.

Mot denna bakgrund tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker motionerna.

av Ilona Szatmári Waldau (V) och Marielle Lahti (MP).

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag.

avslår proposition 2022/23:35.

Regeringen föreslår att mervärdesskatten för reparationer av cyklar, skor, läder­varor, kläder och hushållslinne höjs från 6 procent till 12 procent. Förslaget syftar till att öka enhetligheten i mervärdes­skatte­systemet.

Vi delar regeringens syn att det är önskvärt med ökad enhetlighet i skatte­systemet, men anser att det kan finnas områden och skatter där avsteg från principen om likformiga skatter kan vara motiverat och att klimat- och miljö­området är ett sådant. En övergång till ett mer hållbart samhälle och en hållbar ekonomi kräver att resurser används mer effektivt, och att gynna reparations­tjänster är en viktig del i det arbetet efter­som det är mer resurs­effektivt att laga och reparera varor än att köpa nytt. Höjningen drabbar dessutom småföretag med redan begränsade marginaler. Även om sänkt mervärdes­skattesats på vissa reparationer är en begränsad insats, anser vi att den är värdefull i ett läge där omställningen till en mer hållbar ekonomi måste intensifieras. Den föreslagna höjningen skickar helt fel signaler till svenskt näringsliv och till svenska konsumenter om att den nya regeringen inte prioriterar omställningen till en mer hållbar och cirkulär ekonomi.

Mot denna bakgrund anser vi att riksdagen bör avslå propositionen.