Ändringar i utgiftsområden i statens budget (KU33)

I betänkandet behandlar konstitutionsutskottet förslagspunkterna 2–3 i 2023 års ekonomiska vårproposition (prop. 2022/23:100). Förslagen gäller ändring i riksdagsordningen och ändringar i fördelningen av ändamål och verksamheter på utgiftsområden. Propositionen har i denna del inte föranlett någon följdmotion.

När det gäller förteckningen över ändamål och verksamheter fördelade på utgiftsområden har utskottets kansli bett övriga utskottskanslier att gå igenom innehållet (verksamheter, bidrag, myndigheter m.m.) för respektive utskotts utgiftsområden och överväga om några ändringar behöver göras i den ämnesförteckning som senast godkändes av riksdagen.

En förteckning över behandlade förslag finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2. Förslaget till förteckning finns i bilaga 3.

I 9 kap. 5 § andra stycket riksdagsordningen anges att utgifterna ska hänföras till utgiftsområden i förslaget till statens budget, om inte riksdagen med stöd av 11 kap. 18 § har beslutat något annat.

I tilläggsbestämmelse 9.5.3 första stycket riksdagsordningen anges vilka utgiftsområden statens utgifter ska hänföras till.

Av tilläggsbestämmelse 9.5.3 andra stycket riksdagsordningen framgår att beslut i fråga om vilka ändamål och verksamheter som ska innefattas i ett utgiftsområde fattas i samband med beslut med anledning av den ekonomiska vårpropositionen.

Konstitutionsutskottet har understrukit vikten av att ändringar i utgiftsområdesindelningen beslutas under våren om de ska ligga till grund för regeringens kommande budgetförslag under hösten (bet. 2000/01:KU4).

Under det första riksmötet i varje valperiod publicerar konstitutionsutskottet en förteckning över verksamheter och ändamål fördelade på utgiftsområden. Förteckningen bifogas ett betänkande och godkänns av riksdagen.

Senast en fullständig ämnesförteckning över fördelningen av budgetens ändamål och verksamheter på utgiftsområden godkändes av riksdagen var våren 2019 i betänkandet Indelning i utgiftsområden (bet. 2018/19:KU33 bil. 4).

Utredningar m.m.

Inom ramen för den allmänna översyn av riksdagsarbetet som Riksdags­utredningen genomförde i början av 1990-talet lämnade utredningen i sitt slutbetänkande i mars 1994 bl.a. överväganden om indelning av budgetpropositionen i utgiftsområden (1993/94:TK3).

Utgiftsområdena borde enligt utredningen svara mot ändamålen med de statliga utgifterna, och indelningen borde därför vara politiskt relevant och kunna användas både i regeringens och riksdagens budgetarbete. Områdena borde vara tillräckligt stora för att möjliggöra meningsfulla prioriteringar. Utredningen exemplifierade sina tankegångar i en skiss som omfattade 26 utgiftsområden.

Utredningens utgångspunkt för beredningen av utgiftsområdena var att ett utskott skulle kunna behandla flera utgiftsområden men att inga utgiftsområden skulle delas mellan utskotten. Fackutskottsprincipen borde behållas.

Konstitutionsutskottet ställde sig positivt till de redovisade principerna och till utredningens förslag om vidare överväganden (bet. 1993/94:KU18).

Därefter tog en arbetsgrupp inom talmanskonferensen fram ett förslag till riksdagen om indelning av budgeten i utgiftsområden (1995/96:TK2). Arbetsgruppens förslag till indelning i utgiftsområden liknade den förteckning som konstitutionsutskottet redovisar under varje valperiod (se 1995/96:TK2 bilaga 1). Förslaget innefattade utöver utgiftsområden också hur verksamheter, bidrag och myndigheter m.m. skulle fördelas på utgiftsområden.

Konstitutionsutskottet föreslog våren 1996 att riksdagen skulle godkänna utskottets förslag till en förteckning över hur verksamheter, bidrag och myndigheter m.m. skulle fördelas på utgiftsområden. Förteckningen överensstämde huvudsakligen med arbetsgruppens förslag (bet. 1995/96:KU21 bilaga 1). Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag.

Riksdagskommittén föreslog våren 2001 att det skulle införas en tilläggsbestämmelse i riksdagsordningen om att regeringen skulle lämna förslag till ändringar i indelningen i utgiftsområden i den ekonomiska vårpropositionen och att ändringarna skulle fastställas av riksdagen i samband med behandlingen av propositionen i ärendet (framst. 2000/01:RS1). I framställningen anförde Riksdagskommittén bl.a. följande (s. 91):

En lämplig ordning är att regeringen i vårpropositionen lämnar förslag till ändringar i indelningen och att ändringarna fastställs av riksdagen. De ändringar vi då avser är de som behövs för att utgiftsområdesindelningen ska vara förenlig dels med riksdagsordningen, dels med riksdagsbeslutet om ämnesförteckning. Samma skäl som gäller för regeringens förslag gör sig enligt vår mening gällande också i fråga om motioner. Alla förslag om utgiftsändringar som kräver ändringar i riksdagsordningen eller i den förteckning i KU-betänkandet som riksdagen ställt sig bakom med de ändringar som redan genomförts bör således beslutas under våren. Det ter sig enligt vår mening knappast rimligt att ha en ordning som innebär att hela ämnesförteckningen bifogas propositionen eller utskottsbetänkandet varje år. Det borde vara tillräckligt att bara ändringarna redovisas. Det kan vara lämpligt att med några års mellanrum – beroende på antalet ändringar – som bilaga till propositionen eller betänkandet foga en fullständig förteckning.

Genom förslaget infördes i riksdagsordningen motsvarigheten till tilläggsbestämmelse 9.5.3 andra stycket (bet. 2000/01:KU23).

I 2018 års ekonomiska vårproposition uttalade sig regeringen om tolkningen av tilläggsbestämmelsen 9.5.3 i riksdagsordningen. Regeringen bedömde att det bör anses röra sig om flytt av ändamål eller verksamhet mellan utgiftsområden när ett förslag ger upphov till ändringar i riksdagsordningens utgiftsområdesindelning eller i den ämnesförteckning för utgiftsområdena som riksdagen har beslutat (prop. 2018/19:100 s. 205 f.). Regeringen anförde att indelningen av statens budget i utgiftsområden var en förutsättning för införandet av rambeslutsmodellen i budgetprocessen och att indelningen även påverkar ansvarsfördelningen mellan utskotten.

Vidare anförde regeringen att det saknas en tydlig praxis för vilka förslag till beslut om ändamål och verksamheter som läggs fram i den ekonomiska vårpropositionen. Förslag till beslut har lagts fram i den ekonomiska vårpropositionen utan att förslagen påverkar vare sig riksdagsordningens utgiftsområdesindelning eller den ämnesförteckning som konstitutionsutskottet upprättat.

Konstitutionsutskottet delade regeringens bedömning att det var angeläget att uppnå en ordning i frågan om riktlinjer för flytt av ändamål och verksamheter mellan utgiftsområden som är praktiskt genomförbar och som garanterar att beslut om vilka ändamål och verksamheter som ska innefattas i ett utgiftsområde fattas i samband med den ekonomiska vårpropositionen (bet. 2017/18:KU40). I likhet med regeringen ansåg utskottet att det bör anses röra sig om flytt av ändamål eller verksamhet mellan utgiftsområden när ett förslag leder till ändringar i riksdagsordningens utgiftsområdesindelning eller i den ämnesförteckning för utgiftsområdena som har beslutats av riksdagen.

Bilaga 1 Förteckning över behandlade förslag

Bilaga 2 Regeringens lagförslag

Bilaga 3 Utskottets förslag till förteckning över ändamål och verksamheter fördelade på utgiftsområden

Riksdagen antar, med en viss redaktionell justering, regeringens förslag till ändring i riksdagsordningen.

För att bättre stämma överens med regeringens politik inom integrationsområdet föreslår regeringen att utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering ändrar namn till Integration och jämställdhet.

För att tydliggöra vilka verksamheter som innefattas föreslår regeringen vidare att utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård ändrar namn till Klimat, miljö och natur.

Regeringen föreslår därför att tilläggsbestämmelse 9.5.3 och bilagan till tilläggsbestämmelse 7.5.1 ändras.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag om ändringar av namn på utgiftsområden. Utskottet tillstyrker därför regeringens förslag till ändring i tilläggsbestämmelserna 9.5.3 och 7.5.1. Vidare bör det uttryckligen anges vid tilläggsbestämmelse 9.5.3 att det är fråga om en tilläggsbestämmelse.

Riksdagen godkänner regeringens förslag till ändringar i fördelningen av ändamål och verksamheter på utgiftsområden.

Regeringen vill stärka förutsättningarna för en mer sammanhållen och effektiv myndighetsstruktur inom medieområdet. I propositionen anförs att medieutvecklingen har lett till att de verksamheter som bedrivs av Statens medieråd och Myndigheten för press, radio och tv har blivit mer komplexa och sammanflätade, bl.a. vad gäller digitala plattformar och arbetet som följer av lagstiftning på europeisk nivå. Ett exempel på det senare är genomförandet av ändringar i det s.k. AV-direktivet som medfört att båda myndigheterna har fått nya uppgifter och behöver samverka. Utvecklingen ställer även större krav på omvärldsanalys och internationellt arbete. Genom att överföra Statens medieråds samtliga uppgifter till Myndigheten för press, radio och tv skapas enligt regeringen förutsättningar för minskad sårbarhet, ökad effektivitet och en sammanhållen omvärldsanalys.

Mot denna bakgrund föreslår regeringen att de ändamål och verksamheter som avser Statens medieråd och som finansieras från anslaget 11:4 Statens medieråd inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid flyttas till utgiftsområde 1 Rikets styrelse.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inget att invända mot de föreslagna ändringarna i fördelningen av ändamål och verksamheter på utgiftsområden. Utskottet tillstyrker därmed propositionen i denna del.

Riksdagen godkänner utskottets förslag till förteckning över ändamål och verksamheter fördelade på utgiftsområden.

Som redovisats tidigare i betänkandet ska konstitutionsutskottet regelbundet med några års mellanrum redovisa en fullständig ämnesförteckning över fördelningen av budgetens ändamål och verksamheter på utgiftsområden. Utskottet har i denna del uttalat att en lämplig tidpunkt för att redovisa en fullständig förteckning i utskottets betänkande i normala fall borde vara vid det första riksmötet i varje mandatperiod (bet. 2009/10:KU39 s. 15).

Mot bakgrund av det anförda lämnar konstitutionsutskottet därför i detta betänkande ett förslag till en fullständig ämnesförteckning. I denna del har utskottets kansli bett övriga utskottskanslier att gå igenom innehållet (verksamheter, bidrag, myndigheter m.m.) för respektive utskotts utgiftsområden och överväga om några ändringar behöver göras i den ämnesförteckning som senast godkändes av riksdagen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker ovan ändringen av riksdagsordningen vilken innebär att utgiftsområde 13 och 20 ändrar namn. I förteckningen bör de nya namnen tas in. Den ändring av fördelningen av verksamheter och ändamål på utgiftsområden som utskottet tillstyrker innebär ingen ändring i förteckningen mot bakgrund av att Statens medieråds samtliga uppgifter avses bli överförda till Myndigheten för press, radio och tv, vilken redan finns i förteckningen i utgiftsområde 1. I utgiftsområde 17 är Statens medieråd inte särskilt omnämnt.

Utskottet noterar att riksdagen våren 2020 godkände vissa ändringar i fördelningen som ger anledning till ändringar i förteckningen (bet. 2019/20:KU19). Av betänkandet framgår att förteckningen bör kompletteras på så vis att digital förvaltning flyttas från utgiftsområde 2 för att i stället tas om hand inom utgiftsområde 22. Vidare bör lån till körkort flyttas från utgiftsområde 14 och i stället tas om hand inom utgiftsområde 22.

Även våren 2021 godkände riksdagen vissa andra ändringar i fördelningen (bet. 2020/21:KU27). Dessa medför att förteckningen bör kompletteras på så vis att Gentekniknämnden flyttas från utgiftsområde 4 och i stället tas om hand inom utgiftsområde 16. Vidare bör Elsäkerhetsverket flyttas från utgiftsområde 6 för att i stället tas om hand inom utgiftsområde 21.

Våren 2022 godkände också riksdagen vissa ändringar i fördelningen (bet. 2021/22:KU42). Med anledning av att laddinfrastruktur ska tas om hand inom utgiftsområde 21 bör det området kompletteras med ändamålet energiinfrastruktur. I samma betänkande flyttades de ändamål och verksamheter som avser biogasstöd till utgiftsområde 21, och dessa ryms inom det befintliga ändamålet Förnybar energi.

Av den genomgång som utskottskanslierna gjort av utgiftsområdena framgår att utöver dessa ändringar i fördelningen av ändamål och verksamheter på utgiftsområden behöver vissa ytterligare ändringar göras i den förteckning som senast godkändes av riksdagen. Några av dessa ändringar avser ändringar bl.a. med anledning av att nya anslag tillförts utgiftsområden eller att anslag tagits bort. Andra ändringar är av redaktionell karaktär och innebär att benämningar av vissa ändamål och verksamheter uppdateras så att de bättre motsvarar de begrepp och uttryck som används i den senaste budgetpropositionen.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner det förslag till förteckning över ändamål och verksamheter fördelade på utgiftsområden som finns i bilaga 3.