Riksbankens årsredovisning och förvaltning 2022 (FiU23)

Utskottet behandlar i betänkandet framställning 2022/23:RB1 Årsredovisning för Sveriges riksbank 2022. I framställningen föreslår Riksbankens direktion att riksdagen fastställer resultaträkningen och balansräkningen för räkenskapsåret 2022 enligt förslaget i årsredovisningen. Årsredovisningen för 2022 utgår från uppdraget i då gällande riksbankslag, lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank. I betänkandet behandlas också framställning 2022/23:RB2 Riksbanksfullmäktiges förslag till vinstdisposition 2022 med mera. Framställningen innehåller fullmäktiges förslag till disposition av Riksbankens resultat 2022 och fullmäktiges verksamhetsberättelse. Vidare behandlas i betänkandet Riksrevisionens redogörelse 2022/23:RR2 om revisionsberättelsen över Sveriges riksbanks årsredovisning 2022.

• ansvarsfrihet för fullmäktige och direktionen för verksamhetsåret.

Direktionens och fullmäktiges förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Riksbankens resultaträkning och balansräkning finns i bilaga 2 och i bilaga 3 redovisas fullmäktiges förslag till resultatdisposition. I bilaga 4 redovisas uppteckningar från den öppna utfrågning av direktionen om Riksbankens årsredovisning 2022 som hölls den 14 mars 2023.[1]

Den 6 oktober 2022 informerades utskottet av dåvarande riksbankschef Stefan Ingves om Riksbankens värdepappersköp.

Den 14 februari 2023 informerades utskottet av riksbankschef Erik Thedéen om Riksbankens resultat 2022 och Riksbankens eget kapital.

Den 16 februari 2023 informerades utskottet av statssekreterare Johanna Lybeck Lilja om offentligfinansiella effekter av eventuella kapitaltillskott till Riksbanken.

Den 23 februari 2023 informerades utskottet av fullmäktiges ordförande Bo Broman och vice ordförande Tomas Eneroth om Riksbankens årsredovisning 2022 och fullmäktiges verksamhet 2022.

Den 14 mars 2023 höll finansutskottet en öppen utfrågning av Riksbankens direktion om Riksbankens årsredovisning 2022.

Utskottet har som ett led i beredningen av ärendet följt upp fullmäktige-ledamöternas och direktionsledamöternas innehav av finansiella instrument samt fullmäktigeledamöternas bisysslor.

Utskottets ställningstagande

Bilaga 1 Förteckning över behandlade förslag

Bilaga 2 Riksbankens balansräkning och resultaträkning

Bilaga 3 Beräkning av Riksbankens vinstdisposition 2022

Bilaga 4 Öppen utfrågning om Riksbankens årsredovisning 2022

Riksdagen fastställer Riksbankens resultaträkning och balans-räkning för 2022 enligt direktionens förslag. Riksdagen godkänner också riksbanksfullmäktiges förslag till disposition av Riksbankens resultat på –80,7 miljarder kronor 2022. Förslaget innebär bl.a. att ingen vinst levereras in till statskassan och att Riksbankens eget kapital efter resultatdispositionen uppgår till –18,2 miljarder kronor.

Riksdagen beviljar riksbanksfullmäktige ansvarsfrihet för dess verksamhet och beviljar Riksbankens direktion ansvarsfrihet för förvaltningen av Riksbanken 2022.

Riksdagen lägger Riksrevisionens redogörelse om revisions-berättelsen över Riksbankens årsredovisning 2022 till handlingarna.

Riksbanken lämnade den 20 februari 2023 framställningen 2022/23:RB1 Årsredovisning för Sveriges riksbank 2022 till riksdagen. Årsredovisningen innehåller en förvaltningsberättelse, en balansräkning och en resultaträkning samt en bedömning av den interna styrningen och kontrollen.

Efter många år med låg och stabil inflation steg konsumentpriserna snabbt under 2022. Inflationen nådde den högsta nivån på över 30 år. KPIF-inflationen (konsumentprisindex med fast ränta som är målvariabeln för penningpolitiken) steg till ungefär 10 procent i slutet av året. De långsiktiga inflationsförväntningarna i Sverige låg dock endast något över 2 procent i slutet av december. Uppgången i inflationen berodde enligt Riksbanken till stor del på kvardröjande produktions- och transportproblem efter pandemin och på kriget i Ukraina med efterföljande energikris i Europa. En stark efterfrågan i både Sverige och omvärlden bidrog också till att inflationen steg. Prisökningarna spred sig successivt under året till många olika kategorier av varor och tjänster.

Riksbanken lade under året om penningpolitiken i en allt stramare riktning och fattade beslut om höjningar av styrräntan som successivt steg från 0 procent i februari till 2,5 procent i november. Riksbankens köp av värdepapper minskade också gradvis för att helt upphöra vid utgången av 2022.

Rysslands invasion av Ukraina och följderna av coronapandemin präglade Riksbankens arbete med finansiell stabilitet under 2022. Den ökade geopolitiska osäkerheten, stigande inflation och räntor, fallande tillgångspriser och svårigheter för vissa företag att finansiera sig på företagsobligations-marknaden gjorde att Riksbanken bedömde att hoten mot den finansiella stabiliteten hade ökat. Riksbankens bedömning av hoten mot det finansiella systemet och systemets motståndskraft publiceras två gånger per år i de finansiella stabilitetsrapporterna.

Riksbanken ingår i Finansiella stabilitetsrådet och deltog i rådets möten om bl.a. coronapandemins och säkerhetslägets inverkan på de finansiella marknaderna och om likviditetsproblem i marknaden för elderivat under 2022.

Riksbanken fortsatte sitt arbete inom finansiell stabilitet med analys av nyckelområden som det svenska banksystemet, de kommersiella fastighets-företagens och hushållens skuldsättning, risker kopplade till klimatom-ställningen samt det ökande cyberhotet.

Riksbanken fortsatte också sitt samarbete med myndigheter i Sverige och internationellt. Baselkommittén presenterade under året ett förslag till gemensam och konsekvent tolkning av standarderna för hur banker ska ta hänsyn till klimatrelaterade finansiella risker. Riksbanken deltog aktivt i arbetet med förslaget.

Enligt Riksbankens bedömning var betalningarna i Sverige under året överlag säkra och effektiva. Det var få störningar i Riksbankens avvecklingssystem Rix och kontantförsörjningen fungerade väl. Efterfrågan på kontanter ökade snabbt efter Rysslands invasion av Ukraina, men kontantanvändningen var fortfarande låg och de flesta använde digitala betalsätt. Det genomsnittliga värdet av kontanter i cirkulation uppgick till 65 miljarder kronor 2022, vilket är 4 miljarder kronor mer än 2021. Värdet av falska sedlar som togs ur cirkulation under året uppgick till ca 2 miljarder kronor.

Riksbanken lanserade under året en ny avvecklingstjänst för omedelbara betalningar – Rix-INST – som gör det möjligt för anslutna banker att avveckla betalningar i centralbankspengar dygnet runt. Vidare etablerades under året ett infrastrukturråd för betalningar och värdepapper med representanter från betalmarknaden.

Riksbanken konstaterar att digitaliseringen av betalningsmarknaden fortsätter. Fler väljer att använda digitala betalsätt samtidigt som färre väljer att betala med kontanter. För att möta digitaliseringen undersöker Riksbanken hur en eventuell e-krona skulle kunna fungera som ett digitalt komplement till kontanter. Projektet utarbetade under året ett förslag på hur e-kronan kan utformas legalt. Utgångspunkten är att e-kronan ska ses som en digital form av kontanter som fungerar som ett komplement till fysiska kontanter. Analysen går nu vidare med syftet att utreda förutsättningar för en utgivningsbar e-krona. I december 2022 publicerade Riksbanken Betalningsrapporten. I den redovisar Riksbanken resultatet från den återkommande undersökningen av svenska folkets betalningsvanor.

Riksbankens direktion beslutade i januari 2022 att öppna depåer på olika platser i Sverige för lagring och ut- och inlämning av sedlar till och från banker. Skälet är det utökade ansvar för kontanthanteringen som Riksbanken fått genom den nya riksbankslagen. Depåerna, som blir minst fem, ska ligga i Stockholm, Jönköping, nedre respektive övre Norrland samt på ytterligare en plats i södra eller mellersta Sverige. Tre av depåerna kommer att öppnas 2023 och de andra depåerna kommer att tas i drift längre fram. Under året pågick arbetet med att hitta och färdigställa lämpliga lokaler för denna verksamhet.

Riksbankens arbete med att främja långsiktig hållbarhet har under senare år blivit en alltmer integrerad del i policyarbetet. Särskilt klimatförändringarna har varit i fokus eftersom de kan påverka förutsättningarna för hur Riksbanken uppfyller sitt mandat. Riksbankens arbete med detta beskrivs i Riksbankens klimatrapport. Enligt Riksbankens hållbarhetsstrategi ska, inom Riksbankens mandat och utan att åsidosätta Riksbankens mål, Riksbankens policyarbete anpassas till förmån för en mer hållbar utveckling. Det berör den penningpolitiska analysen, arbetet med betalningar och finansiell stabilitet samt omvärldsbevakning och tillgångsförvaltning.

Målet med Riksbankens forskning är att tillhandahålla bättre underlag för Riksbankens policybeslut och att vara en länk mellan Riksbanken och den akademiska världen. Forskningsresultaten publiceras i Riksbankens egna publikationer och i internationella vetenskapliga tidskrifter.

Riksbanken publicerar statistiska uppgifter om valuta- och kreditför-hållanden. Statistik över finansmarknaden, värdepappersemissioner och betal-ningsbalansen produceras och publiceras på Riksbankens uppdrag av Statistiska centralbyrån (SCB). Vidare samlar Riksbanken in och publicerar daglig omsättningsstatistik på ränte- och valutamarknaden och dagliga noteringar för referensräntan Swestr.

Internationella valutafonden (IMF) efterfrågade under året ytterligare finansiering till Fonden för utlåning till låginkomstländer, och i november gav riksdagen sitt medgivande till att Riksbanken bidrar med ytterligare 150 miljoner särskilda dragningsrätter (SDR)[2] till fonden.

Vidare arbetade IMF under 2022 med att inrätta en ny hållbarhetsfond Resilience and Sustainability Trust (RST), för utlåning till låg- och medelinkomstländer, med syftet att finansiera klimatomställning och pandemiberedskap. Riksbanken bidrog till utformningen av fonden genom aktiva diskussioner med IMF samt via den nordisk-baltiska valkretsen. I november 2022 beslutade riksdagen att godkänna att Riksbanken bidrar med utlåning till RST. Riksbankens lån till RST sker under förutsättning att medel anvisas på statens budget motsvarande 2 procent av lånesumman till reservbufferten i fonden.

IMF lanserade under hösten 2022 en ny typ av lånefacilitet som ska bistå länder med betalningsbalansproblem länkade till energi- och matpriser.

I december 2022 återbetalade IMF de medel som valutafonden under tidigare år ansamlat som en buffert genom att bl.a. göra avdrag från räntebetalningar som avser Riksbankens reservposition i IMF. Återbetal-ningen uppgick till 11,3 miljoner SDR och gjordes till Riksbankens SDR-konto. IMF har tidigare föreslagit att Riksbanken ska efterskänka medlen för att finansiera skuldlättnader för kraftigt skuldsatta länder, men eftersom Europeiska centralbanken (ECB) menar att den här formen av deltagande i skuldavskrivningar från nationella centralbanker inte är förenlig med förbudet mot monetär finansiering valde Riksbanken att medlen i stället skulle återbetalas.

Under 2022 var Riksbankens internationella samarbete delvis inriktat på de ekonomiska följderna av Rysslands invasion av Ukraina och på vilka implika-tioner den stigande inflationen och situationen på energimarknaden har för penningpolitiken och den finansiella stabiliteten. Riksbanken deltog såväl i beslutsfattande om utformningen av standarder och regler som i tillsyn inom EU och på global nivå. I många av dessa frågor samarbetade Riksbanken med Finansinspektionen, Riksgäldskontoret och Finansdepartementet. Det internationella arbetet utfördes t.ex. inom ramen för Banken för internationell betalningsutjämning (BIS), Europeiska centralbankssystemet (ECBS) och andra EU-organ.

BIS Innovation Hub Nordic Centre etablerades i Stockholm 2021 i samarbete mellan Riksbanken och centralbankerna i Danmark, Island och Norge. Under 2022 arbetade centret bl.a. med projekt som rör analys av betalningsdata och digitala centralbankspengar.

Riksbanken samarbetar med flera andra centralbanker och internationella organisationer för att undersöka förutsättningarna för att ge ut digitala centralbankspengar, förenkla utlandsbetalningar samt övervaka finansiella infrastrukturer. Riksbanken ledde under året arbetsgruppen Future of Payments inom G20 och undersökte där möjligheten att förenkla utlandsbetalningar med ny betalningsinfrastruktur, digitala centralbanks-pengar och s.k. stablecoins, en typ av kryptotillgång.

Klimatförändringarna och deras påverkan på det finansiella systemet har i allt högre grad kommit upp på centralbankernas agendor. I tillägg till det arbete som utförs på klimatområdet genom IMF och Europeiska systemrisknämnden (ESRB) deltar Riksbanken sedan 2018 också i Network for Greening the Financial System, ett globalt nätverk för centralbanker och tillsynsmyndigheter med fokus på klimataspekter i dessa myndigheters arbete.

Riksbanken ger s.k. teknisk assistans till centralbanker i utvecklingsländer. Under hösten 2022 hade Riksbanken ett tätt kunskapsutbyte med Ukraina om bl.a. betalningssystem i händelse av kris och krig.

Under 2022 kom inflationen och höjningarna av styrräntan att prägla Riksbankens kommunikationsarbete. Mediernas rapportering om Riksbanken ökade under 2022 till rekordnivåer. Kommunikation i nya former är en av fem prioriteringar i Riksbankens strategiska plan. Strategin fokuserar på att utveckla möten och kommunikation med allmänheten, särskilt dialogen med unga vuxna.

Förtroendet för Riksbanken enligt externa undersökningar sjönk något under året, dock från mycket höga nivåer.

Riksbanken fortsatte att rekrytera nya medarbetare under 2022 och sysselsatte vid utgången av året 479 medarbetare (422 årsarbetskrafter) jämfört med 444 medarbetare (416 årsarbetskrafter) vid utgången av 2021. Andelen kvinnor var 45 procent och män 55 procent. På chefstjänsterna var andelen kvinnor och män 51 respektive 49 procent. Den totala personalomsättningen var 13 procent. Medarbetarundersökningar visade att trivseln är god och att chefernas ledarskap får höga betyg. Möjligheten till distansarbete infördes permanent efter en prövoperiod och nya etiska regler infördes i slutet av året för samtliga medarbetare. En ny avdelning för it och digitalisering (AID) inrättades den 1 januari 2022.

Riksbanken är en del av Sveriges totalförsvar och deltar aktivt, tillsammans med andra myndigheter inom det finansiella området, i planeringen för det civila försvaret. Riksbanken ingår också sedan den 1 oktober 2022 på frivillig basis i beredskapssektorn Finansiella tjänster, där Finansinspektionen är sektorsansvarig myndighet. All tillsvidareanställd personal krigsplacerades under året.

Förberedelserna inför Riksbankens utökade ansvar för beredskap enligt den nya riksbankslagen fortlöpte under 2022. Riksbanken ska enligt den nya lagen säkerställa allmänhetens möjligheter att göra betalningar såväl i fredstida krissituationer som under höjd beredskap. Ansvaret innebär bl.a. att Riksbanken får definiera vilka företag som är av särskild betydelse för att betalningar ska fungera och därmed omfattas av krav på planering, utbildning, övning och deltagande i det arbete som Riksbanken leder.

Riksbanken förvaltar finansiella tillgångar för att banken ska kunna uppfylla lagstadgade mål och utföra sina uppdrag. Merparten av tillgångarna utgörs av värdepapper i svenska kronor som Riksbanken köpt i penningpolitiskt syfte. Andra stora delar av tillgångarna utgörs av guld, valutareserven respektive fordringar på IMF. Riksbankens finansiella skulder består till största delen av inlåning i svenska kronor, dvs. banksystemets likviditetsöverskott i svenska kronor gentemot Riksbanken. Riksbankens tillgångar och skulder framgår av tabell 1 Riksbankens balansräkning nedan.

Riksbanken har sedan februari 2015 använt köp av svenska stats-obligationer som ett verktyg för att göra penningpolitiken mer expansiv. Under andra halvåret 2022 drog Riksbanken gradvis ned på takten i köpen så att innehavet började minska, eftersom de samlade förfallen var större än köpen. Det samlade innehavet uppgick i slutet av året till 823,7 miljarder kronor. Det största innehavet bestod av svenska säkerställda obligationer.

Riksbanken redovisar en förlust på 80,7 miljarder kronor för 2022. Förlusten beror på att innehavet av räntebärande värdepapper minskade i marknadsvärde när ränteläget i Sverige och omvärlden steg kraftigt under året. I det redovisade resultatet ingår endast värdeförändringar i form av realiserade vinster och förluster samt de orealiserade förluster som leder till nedskrivningar. Övriga orealiserade värdeförändringar (positiva) under året är bokförda mot värderegleringskonton.

Riksbankens kapital består av eget kapital, orealiserade vinster på värde-regleringskonton och medel som tidigare avsatts för finansiella risker. Ett syfte med kapitalet är att det tillsammans med sedlar och mynt ska utgöra en räntefri finansiering som behövs för Riksbankens intjäning. Ett annat syfte med kapitalet är att utgöra en buffert mot framtida förluster. Till följd av Riksbankens redovisade förlust kommer bankens eget kapital att bli negativt när riksdagen beslutat om Riksbankens vinstdisposition för 2022. Riksbankens totala kapital, inklusive årets resultat, värderegleringskonton och avsatta medel, uppgick till 98,8 miljarder kronor i bokslutet för 2022.

Valutareserven består huvudsakligen av tillgångar i sådana valutor som efterfrågas av bankerna när de behöver likviditetsstöd och sådana tillgångar som snabbt kan omvandlas till likvida medel, främst statsobligationer i amerikanska dollar och euro. Inga större ändringar av valutasamman-sättningen gjordes under 2022. I januari 2021 beslutade direktionen att Riksbanken skulle ersätta den via Riksgäldskontoret upplånade delen av valutareserven med egen finansiering genom inlåning i svenska kronor från banker. Växlingarna slutfördes den 31 december 2022. Sammantaget över året köpte Riksbanken utländsk valuta för motsvarande 141,1 miljarder kronor. När det sista lånet förfaller i april 2023 har Riksbanken övergått till en helt egenfinansierad valutareserv. Övergången till egenfinansierad valutareserv bidrog till att riskerna på Riksbankens balansräkning ökade.

Riksbanken anför att även om det negativa resultatet 2022 kommer att slå mot det egna kapitalet påverkas inte Riksbankens förmåga att genomföra sina uppgifter under året. På kort sikt kan Riksbanken ha ett litet eller negativt eget kapital och ändå fungera ungefär som vanligt. På längre sikt behöver Riksbankens kapital dock bli större för att Riksbanken ska ha en tillfredsställande grad av finansiellt oberoende.

Efter årets stora förlust och den resultatdisposition som riksdagen ska besluta om under 2023 faller det egna kapitalet under en tredjedel av målnivån för eget kapital. Riksbanken behöver därmed göra en framställning till riksdagen för att återställa det egna kapitalet senast i samband med årsredovisningen för 2023, som är det första året den nya riksbankslagen gäller. Hur stort belopp en sådan framställning kommer att omfatta beror enligt Riksbanken på flera faktorer, t.ex. nivån på Riksbankens eget kapital, förväntad framtida intjäningsförmåga, förväntade framtida kostnader samt hur värderegleringskonton ska beaktas.

Riksbankens seignorage är den del av Riksbankens redovisade resultat som kommer från rätten att ge ut sedlar och mynt. Storleken på Riksbankens seignorage har minskat under de senaste decennierna, vilket beror såväl på att ränteläget varit lågt som på att det totala värdet på utelöpande sedlar och mynt har minskat. Räkenskapsårets seignorage beräknas ha uppgått till 50 miljoner kronor, vilket är 100 miljoner kronor lägre än 2021.

I tabell 1 presenteras i sammandrag Riksbankens balansräkning och hur den förändrats jämfört med föregående år.

Källa: Riksbanken.

Under 2022 minskade Riksbankens balansomslutning med 64,3 miljarder kronor. Värdepappersinnehavet i svenska kronor minskade främst till följd av direktionens beslut att utforma köpen under andra halvåret så att innehavet minskade. Syftet var att lägga om penningpolitiken i en mindre expansiv riktning. Dessutom har högre obligationsräntor medfört att marknadspriset på värdepappersinnehavet fallit.

Valutareserven ökade med 88 miljarder kronor främst till följd av direktionens beslut att redan under 2022 köpa utländsk valuta från banker motsvarande de valutalån som lånats upp från Riksgäldskontoret och som förfaller under våren 2023. Dessutom har kronförsvagningen medfört att de utländska tillgångarna blivit mer värda i kronor räknat. Försvagningen av kronan bidrog även till att öka värdet på guldreserven.

Under perioden minskade posten Eget kapital med 3,9 miljarder kronor på grund av vinstutdelning och omföring av föregående års resultat i enlighet med av riksdagen beslutad vinstdisposition. Eftersom Riksbanken redovisar en förlust om 80,7 miljarder kronor för 2022 kommer posten Eget kapital att bli negativ när riksdagen beslutat om Riksbankens resultatdisposition för 2022.

Av balansräkningen framgår också fordringar respektive skulder till IMF. Värdet på Riksbankens fordringar på IMF var vid årets slut 115,5 miljarder kronor, medan värdet på bankens skulder till IMF var 90,4 miljarder kronor.

Källa: Riksbanken.

Som framgår av tabell 2 uppgick Riksbankens resultat för 2022 till –80,7 miljarder kronor. Förlusten beror främst på att Riksbankens värdepappersinnehav skrevs ned till följd av att obligationsräntorna hade stigit under 2022. Nedskrivningen av värdepappersinnehavet är en orealiserad förlust som kommer att leda till högre framtida ränteintäkter från nedskrivningsdagen fram till dess att respektive nedskrivet värdepapper säljs eller förfaller. I posten Nettoresultat av finansiella transaktioner, nedskrivningar och riskavsättningar ingår en återföring av 5 miljarder kronor som tidigare avsatts som riskbuffert för att stärka motståndskraften för framtida förluster.

Förvaltningskostnaderna, dvs. i huvudsak personal- och administrations-kostnader, uppgick till –1,1 miljarder kronor.

De återstående åtaganden som Riksbanken har gentemot IMF, och som redovisas utanför balansräkningen, framgår av tabell 3.

Källa: Riksbanken.

Direktionen har utvärderat om den interna styrningen och kontrollen under 2022 uppfyllde de krav som ställs i riksbankslagen. Direktionen gör bedömningen att den interna styrningen och kontrollen var betryggande under den period som årsredovisningen avser.

En central del i en betryggande intern styrning och kontroll är att verksamheten har en ändamålsenlig riskhantering. Riksbankens operativa risker bedömdes öka något under 2022. Orsaken var bl.a. ökade risker relaterade till informationshantering samt utmaningar kopplade till nyckel-personsberoende och leverantörsstyrning. Årets utveckling av räntor och valutakurser, som Riksbanken är exponerad mot, medförde att de finansiella riskerna ökade.

Fullmäktige lämnade den 20 februari 2023 framställning 2022/23:RB2 Riksbanksfullmäktiges förslag till vinstdisposition 2022 med mera till riksdagen. Framställningen innehåller fullmäktiges förslag till disposition av Riksbankens resultat 2022 samt fullmäktiges verksamhetsberättelse.

Fullmäktige tillämpar sedan flera år en vinstutdelningsprincip som i korthet innebär att 80 procent av Riksbankens genomsnittliga resultat för de senaste fem åren ska levereras till statskassan. Resultatet beräknas exklusive valutakurs- och guldvärdeeffekter men inklusive de priseffekter som redovisas på värderegleringskontot i balansräkningen. För 2022 tillämpar fullmäktige samma beräkningssätt när det gäller beloppet som ska levereras in till statskassan, men förslaget till hur årets förlust ska avräknas mot Riksbankens eget kapital har anpassats till en egen kapitalstruktur som enligt den nya riksbankslagen ska tillämpas sedan den 1 januari 2023. Den nya riksbankslagens regler om beräkning av vinstutdelning ska tillämpas första gången för 2023 års resultat. Riksrevisionen har inte noterat några avvikelser från den använda vinstutdelningsprincipen.

Riksbankens resultat för 2022 uppgår till –80,7 miljarder kronor. 80 procent av det genomsnittliga resultatet för de senaste fem åren uppgår till –12,2 miljarder kronor. Fullmäktige lämnar följande förslag till disposition av Riksbankens resultat för räkenskapsåret 2022:

– resterande del av förlusten, 18,2 miljarder kronor, förs som ett negativt saldo till Riksbankens balanserade vinstmedel.

Efter denna resultatdisposition kommer Riksbankens eget kapital att vara negativt och uppgå till –18,2 miljarder kronor. Av tabellen i bilaga 3 framgår beräkningen av Riksbankens inleverans till staten och av förlustdispositionen.

Fullmäktige har elva ledamöter och lika många suppleanter. Fullmäktige bestod under året t.o.m. den 10 oktober 2022 av följande ledamöter: Susanne Eberstein (ordförande), Michael Lundholm (vice ordförande), Hans Hoff, Hans Birger Ekström, Bo Broman, Marie Granlund, Peter Helander, Ali Esbati (t.o.m. den 4 februari), Mia Sydow Mölleby (fr.o.m. den 6 maj), Chris Heister, Mikael Eskilandersson och Caroline Helmersson Olsson. Suppleanter under samma period var Agneta Gille, Jonas Jacobsson Gjörtler, Thomas Strand, Malin Löfsjögård, Josef Fransson, Mathias Tegnér, Roger Tiefensee, ClasGöran Carlsson, Maria Plass, Sammy Almedal och Agneta Börjesson.

Den 11 oktober 2022 utsåg riksdagen nya ledamöter och vid årsskiftet bestod fullmäktige av följande ledamöter: Bo Broman (ordförande), Tomas Eneroth (vice ordförande, fr.o.m. den 19 oktober), Susanne Ackum, Martin Kinnunen, Annelie Karlsson, Hans Birger Ekström, Hans Hoff, Mattias Karlsson, Jonas Jacobsson Gjörtler, Emma Lennartsson och Mats Odell. Suppleanter under samma period var Andrea Kronvall, Mathias Tegnér, Malin Löfsjögård, Linda Lindberg, Ulla Andersson, Maria Plass, Peter Helander, Erik Kristow, Katarina Brännström, Rasmus Ling och Hanne Clivemo (fr.o.m. den 12 december).

Fullmäktige sammanträdde vid 17 tillfällen under året.

Fullmäktige fattade beslut om förändringar i arbetsordningen som rörde Riksbankens organisation. Förändringarna trädde i kraft den 1 november.

Fullmäktige granskade även direktionen genom sin revisionsfunktion, där KPMG AB haft uppdraget sedan 2019. Fullmäktige fastställer årligen en plan för revisionsfunktionens arbete. Under året lämnade KPMG bl.a. en rapport om sin granskning av hur direktionen säkerställer att Riksbanken har en ändamålsenlig process för att hantera de förändringar som den nya riksbankslagen kommer att innebära.

Direktionens ledamöter deltog vanligtvis i fullmäktiges sammanträden och redogjorde då för viktigare beslut och händelser i Riksbankens verksamhet, exempelvis den aktuella penningpolitiken och arbetet med att övervaka stabiliteten i det finansiella systemet. Vidare informerades fullmäktige om riksdagens utvärdering av penningpolitiken, ändringar i Riksbankens instruktion, revideringar av Riksbankens etiska regler samt om depåverksamhet och Betalningsrapporten. Fullmäktige informerades också om resultatet i kapitalförvaltningen, Riksbankens egenfinansiering av valutareserven och finansiella riskavsättningar. Fullmäktige har också fått fördjupad information om bl.a. Riksbankens arbete med teknisk assistans, möjliga ekonomiska konsekvenser av kriget mellan Ryssland och Ukraina, status i arbetet med e-kronan och den pågående statliga betalningsutredningen.

Riksrevisionen lämnade den 10 mars 2023 en redogörelse om revisions-berättelsen över Sveriges riksbanks årsredovisning 2022 till riksdagen (redog. 2022/23:RR2). Enligt Riksrevisionen har Riksbanken i alla väsentliga avseenden upprättat årsredovisningen enligt lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank och i enlighet med de regler för bokföring och årsredovisning som fastställts av Riksbankens direktion. Riksbanken bedöms också ha gett en rättvisande bild av bankens ekonomiska resultat, finansiering och finansiella ställning per den 31 december 2022. Dessutom bedöms Riksbanken ha lämnat en förvaltningsberättelse och information i övrigt som är förenlig med och stöder en rättvisande bild i årsredovisningen som helhet. Riksrevisionen tillstyrker därför att riksdagen fastställer balansräkningen och resultat-räkningen för 2022.

Riksrevisionen uttalar sig även om fullmäktiges och direktionens förvaltning av Riksbanken för 2022. Utifrån genomförda revisionsåtgärder tillstyrker Riksrevisionen att riksdagen beviljar ansvarsfrihet för fullmäktige för dess verksamhet och för direktionen för förvaltningen av Riksbanken för 2022.

Det är Riksbankens direktion som i enlighet med kraven i riksbankslagen har ansvar för att lämna ett uttalande om den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten. Enligt Riksrevisionen har det i revisionen inte framkommit något som skulle tyda på att ledningen i sin bedömning av intern styrning och kontroll inte har följt lagen om Sveriges riksbank.

Den 31 mars 2023 överlämnade den särskilda utredaren Anna Kinberg Batra Betalningsutredningens betänkande Staten och betalningarna (SOU 2023:16) till regeringen. Utredningen tillsattes efter riksdagens tillkännagivande om statens roll på betalningsmarknaden (bet. 2018/19:FiU44, rskr. 2018/19:293). Av betänkandet framgår att betalningsmarknaden och hela betalnings-ekosystemet har digitaliserats i snabb takt. Digitaliseringen skapar nya betaltjänster och bidrar till effektivitet, men stora grupper ställs utanför. Därtill har systemsårbarheter uppstått. Inte minst av dessa skäl behöver staten ta en större roll, enligt utredaren, som bl.a. föreslår följande:

• Fler måste ges tillgång till betalkonto, bl.a. genom en effektivare tillsyn och att banker använder möjligheten i lagstiftningen att erbjuda konto med mer begränsade funktioner (lågriskkonto). Därutöver bör statens insatser för att alla i Sverige ska ha möjlighet att göra betalningar till rimliga kostnader, oavsett betalningssätt, stärkas och breddas.

• För att säkra inte minst livsmedelstillgången i en fredstida krissituation och vid höjd beredskap ska staten kunna garantera vissa s.k. offlinebetalningar under en begränsad tid och Skatteverket ska kunna bevilja undantag från kassaregister för att underlätta kontant betalning.

• Fysiska apotek föreslås bli skyldiga att ta emot kontant betalning för läkemedel m.m. som omfattas av högkostnadsskyddet. Motsvarande lagstiftning för livsmedel och drivmedel bör enligt utredaren inte uteslutas. Det ska vara möjligt att betala in skatt med kontanter upp till ett visst belopp.

• Utredningen bedömer i enlighet med rättspraxis att statliga, kommunala och regionala myndigheter är skyldiga att ta emot kontanter som betalning för offentligrättsliga avgifter. Det gäller även privata aktörer som utför motsvarande verksamhet på det offentligas uppdrag.

• Utredningen bedömer att det i dag inte finns tillräckliga samhällsbehov av att Riksbanken ger ut en s.k. e-krona. Omvärldsförändringar kan leda till en annan bedömning i framtiden. Riksbanken bör enligt utredaren fortsätta att utvärdera förutsättningarna för en e-krona och återkomma med en framställning till riksdagen under 2024 med en bedömning av om det finns tillräckliga skäl att införa en e-krona.

Den 16 mars 2023 publicerade IMF en särskild utvärdering av den finansiella sektorn i Sverige, ett s.k. Financial Sector Assessment Program (FSAP). FSAP genomförs återkommande för medlemsländer med systemviktiga finans-marknader. Senast IMF genomförde en FSAP för Sverige var 2016. IMF konstaterar att Sverige återhämtade sig snabbt från covid-19-krisen. Inom ramen för ett robust ramverk för tillsyn och reglering kom finanssektorn ur krisen med betydande kapital- och likviditetsbuffertar. Framöver väntas enligt IMF den ekonomiska tillväxten avta till följd av högre energipriser, stramare finansiella villkor och minskat förtroende efter kraftigt lägre huspriser. Med en ihållande inflation normaliserade Riksbanken enligt IMF räntorna mer aggressivt än väntat förra året. Systemrisker för det finansiella systemet uppstår enligt IMF från hög exponering av banker mot sektorn för kommersiella fastigheter; begränsad likviditet på företagsobligations-marknaderna samt hushållens höga skuldsättning och känslighet för högre räntor. IMF konstaterar att det svenska banksystemet är nästan tre gånger så stort som BNP och är sammankopplat nationellt och regionalt.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har granskat Riksbankens årsredovisning 2022 och förvaltningen av Riksbanken under samma år. Utskottet tillstyrker, i likhet med Riksrevisionen i dess redogörelse om revisionsberättelsen, att fullmäktige beviljas ansvars-frihet för sin verksamhet och att direktionen beviljas ansvarsfrihet för förvaltningen av Riksbanken under 2022. Vidare konstaterar utskottet att Riksbanken enligt Riksrevisionen bedöms ha gett en rättvisande bild av bankens ekonomiska resultat, finansiering och finansiella ställning per den 31 december 2022. Dessutom bedöms Riksbanken enligt Riksrevisionen ha lämnat en förvaltningsberättelse och information i övrigt som är förenlig med och stöder en rättvisande bild i årsredovisningen som helhet. Därmed tillstyrker utskottet att Riksbankens resultaträkning och balansräkning för 2022 fastställs enligt direktionens förslag. Utskottet föreslår också att riksdagen godkänner fullmäktiges förslag till disposition av Riksbankens resultat 2022. Förslaget innebär att Riksbankens förlust på 80,7 miljarder kronor disponeras så att ingen vinst levereras in till statskassan, 22,6 miljarder kronor tas i anspråk ur Riksbankens balanserade vinstmedel och 40 miljarder kronor ur Riksbankens grundfond samt att resterande del av förlusten på 18,2 miljarder kronor förs upp som ett negativt saldo till Riksbankens balanserade vinstmedel. Utskottet föreslår även att riksdagen lägger Riksrevisionens redogörelse om revisionsberättelsen över Riksbankens årsredovisning 2022 till handlingarna.

Riksbankens balansräkning minskade under 2022, efter att ha ökat kraftigt de två föregående verksamhetsåren. Utskottet konstaterar att Riksbanken liksom många andra centralbanker runt om i världen redovisar en betydande förlust för 2022. Förlusten på 80,7 miljarder kronor är i huvudsak orealiserad och beror på att stigande marknadsräntor minskade värdet på Riksbankens värdepappersportfölj och då framför allt på statsobligationer och säkerställda obligationer. Förlusten innebär att Riksbankens eget kapital – efter riksdagens beslut om resultatdisposition i enlighet med fullmäktiges förslag – blir negativt och att ingen vinst levereras in till statskassan. Utskottet noterar att Riksbanken gör bedömningen att även om förlusten minskar Riksbankens totala kapital och det egna kapitalet blir negativt påverkas inte Riksbankens förmåga att utföra sina uppgifter i närtid. På sikt bedömer dock Riksbanken att kapitalet bör öka för att säkerställa bankens finansiella oberoende. Av betydelse i sammanhanget är också den nya riksbankslagens bestämmelser om målnivån för Riksbankens eget kapital och vid vilka kapitalnivåer Riksbanken är skyldig att göra en framställning till riksdagen om återställning av det egna kapitalet. Dessa bestämmelser gäller fr.o.m. räkenskapsåret 2023, och utskottet kommer därmed att senast i samband med behandlingen av Riksbankens årsredovisning för 2023 att få anledning återkomma i frågan om Riksbankens eget kapital.

En svagare krona har medfört ett positivt och till stor del orealiserat resultat för valutareserven, som sammanlagt ökade i värde under 2022. Försvagningen av kronan bidrog också till ett ökat värde på guldreserven. Utskottet noterar att Riksbanken under året slutförde valutaväxlingarna för en egenfinansierad valutareserv och att detta bidrog till att öka risken på balansräkningen. Det sistnämnda beror på att egenfinansiering av valutareserven till skillnad från finansiering genom upplåning via Riksgäldskontoret ökar valutarisken på balansräkningen.[3]

Utskottet konstaterar att Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och de senaste årens pandemi är händelser som har haft stor påverkan på ekonomin i omvärlden och i Sverige och därmed på Riksbankens verksamhet under 2022. Det gäller Riksbankens arbete med såväl prisstabilitet som finansiell stabilitet. Också när det gäller Riksbankens internationella samarbete låg mycket av fokus under året på de ekonomiska effekterna av kriget i Ukraina. Efter en lång period med låg inflation steg under 2022 inflationen kraftigt och nådde den högsta nivån på över 30 år. Penningpolitiken fick en allt stramare inriktning och styrräntan höjdes från 0 procent i februari till 2,5 procent i slutet av året. Riksbankens köp av värdepapper minskade också gradvis för att helt upphöra vid utgången av 2022. Med en ökad geopolitisk osäkerhet, stigande inflation och räntor, fallande tillgångspriser och svårigheter för vissa företag att finansiera sig på företagsobligationsmarknaden bedömdes hoten mot den finansiella stabiliteten ha ökat.

Utskottet noterar att betalningarna i Sverige under 2022 enligt Riksbankens bedömning överlag var säkra och effektiva. Under året lanserade Riksbanken en ny tjänst för omedelbara betalningar, intensifierade sitt arbete med beredskap för att öka motståndskraften i betalningssystemet och fortsatte projektarbetet med en möjlig e-krona. Utskottet konstaterar att betalningsmarknaden är i stark förändring. Digitaliseringen av den svenska betalningsmarknaden fortsätter, även om efterfrågan på kontanter ökade tillfälligt efter Rysslands invasion av Ukraina. Den omfattande digitaliser-ingen av betalningsmarknaden och den trendmässiga nedgången i användningen av kontanter ger som utskottet tidigare framhållit upphov till viktiga frågor om statens och den privata sektorns roller på betalnings-marknaden. Detta är frågor som behandlas i det nyligen överlämnade betänkandet Staten och betalningarna (SOU 2023:16) av Betalnings-utredningen, en utredning som tillsattes av regeringen efter ett tillkännagivande från riksdagen (bet. 2018/19:FiU44, rskr. 2018/19:293). Nu väntar sedvanlig remissbehandling av utredningens förslag.

Det kan vidare konstateras att Riksbankens arbete under 2022 också handlade om att förbereda verksamheten inför den nya riksbankslag som trädde i kraft den 1 januari 2023. Den nya lagen innebär bl.a. att Riksbanken får ett utökat ansvar för kontanthanteringen och för att upprätta sedeldepåer i olika delar av landet samt för att allmänheten ska kunna göra betalningar under kriser och höjd beredskap. Beredskapsansvaret innebär att Riksbanken får en ny samordnande och övervakande roll gentemot företag som har verksamhet av särskild betydelse för genomförandet av betalningar.

Utskottet noterar också att Riksbankens arbete med hållbarhet har blivit en alltmer integrerad del i policyarbetet inom Riksbankens olika verksamhets-områden. I synnerhet gäller det arbetet med klimatförändringar, som kan påverka förutsättningarna för hur Riksbanken uppfyller sitt mandat. Också i Riksbankens internationella samarbete har klimatförändringarnas påverkan på det finansiella systemet i allt högre grad kommit upp på centralbankernas agendor.

Avslutningsvis noterar utskottet att när det gäller Riksbanken som arbetsplats visar genomförda medarbetarundersökningar att trivseln under året var god och chefernas ledarskap fick höga betyg. Sjukfrånvaron var också låg. Nya etiska regler infördes i slutet av året för samtliga medarbetare. Riksbankens personalomsättning låg på 13 procent 2022, att jämföras med knappt 12 procent i staten som helhet. Utskottet noterar att allmänhetens förtroende för Riksbanken enligt externa mätningar föll tillbaka något under året, dock från mycket höga nivåer. Under verksamhetsåret utsåg fullmäktige en delvis ny ledning för Riksbanken. I juni 2022 utsågs Erik Thedéen till ny riksbankschef fr.o.m. januari 2023 och i september 2022 utsågs Aino Bunge till ny direktionsledamot fr.o.m. december 2022.

Som ett led i beredningen av årsredovisningen höll utskottet den 14 mars en öppen utfrågning med Riksbankens direktion. Uppteckningar från utfrågningen redovisas i bilaga 4 i betänkandet.

Utskottet kommer senare under innevarande riksmöte att följa upp och utvärdera Riksbankens penningpolitik 2022 i ett särskilt betänkande (bet. 2022/23:FiU24).