AYLIN FAZELIAN (S) (S) om Svar på interpellation 2022/23:310 om betygsinflation

Fru talman! Det är bra att Lotta Edholm markerar tydligt mot betygsinflationen. Där är vi eniga. Andreas Schleicher, som är OECD:s utbildningschef och högsta ansvarig för Pisaundersökningarna har dock riktat vass kritik mot den svenska regeringen med en uppmaning om att ta betygsinflationen på större allvar. Han konstaterar att föräldrar och elever förtjänar pålitlig information. Om den inte är det kommer arbetsgivarna inte att lita på betygen. De kommer inte att fråga var du har studerat utan varifrån du kommer och vad du har för social bakgrund. Glädjebetygen i svensk skola riskerar att underminera jämlikhetsbygget i vårt samhälle.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Att vi nu har en situation där särskilt de vinstdrivande skolorna ger allt högre betyg utan att de faktiska kunskaperna ökar leder också till att urvalet till högre studier snedvrids. Ser vi till hårda fakta innebär detta att elever som får rättvisa betyg blir utkonkurrerade på orättvisa grunder.

Den senaste tidens rapporter om betygsinflation har haft en ytterligare skrämmande dimension. Granskningen visar att många lärare pressas av rektorer att sätta högre betyg för att få högre lön. Med andra ord riskerar rättvisa betyg att ge lägre lön. Situationen är mycket allvarlig.

Mitt bekymmer är att regeringens strategi för att sätta stopp för betygsinflationen i stora delar är tandlös och faktiskt riskerar att få negativa konsekvenser. Skolministern nämner inte med ett ord att Sverige har ett alldeles unikt system med marknadsskola som har gått så långt att det saknas internationell jämförelse. Det är ett system där elever ses som kunder och där vinstdrivande skolor som konkurrensmedel sätter högre betyg än vad som faktiskt motsvarar elevernas kunskaper. För de vinstdrivande skolorna innebär fler elever större vinst, och lättförtjänta betyg används för att locka fler elever.

Det är detta som är grunden för min interpellation. En viktig bakgrund till att vi nu ser denna omfattande betygsinflation är att svensk skola har marknadiserats, att vi är helt unika med dessa långtgående marknadsanpassningar och att konsekvenserna för hela vårt utbildningssystem, för elever och lärare, är förödande.

Skolministern verkar faktiskt slå ifrån sig när det gäller min kritik mot marknadssystemet och vinstintressets korrelation med betygsinflation med hänvisning till att det också förekommer betygsinflation på kommunala skolor. Men, fru talman, det är precis det som är en del av min poäng. De kommunala skolorna har också tvingats in i ett skolsystem som präglas av konkurrens och marknadstänk, ett system som dessutom ersätter friskolorna mer generöst än de kommunala skolorna, trots att de kommunala skolorna har ett större lagstadgat ansvar och därmed större kostnader.

Jag frågar därför utbildningsministern ännu en gång: Hur avser statsrådet att säkerställa att vinstintresset i svensk skola inte driver på betygsinflationen?