Straffansvar för deltagande i och samröre med kriminella sammanslutningar
- Tillsatt?Regeringens beställning av en utredning: vad som ska utredas, av vem och när det ska vara klart.13 mars 2025
- Utreds
- Betänkande?Utredningens slutrapport, med analys och förslag. Publiceras i serien Statens offentliga utredningar (SOU).17 feb 2026
- Remiss?Regeringen skickar betänkandet till myndigheter, kommuner och organisationer för synpunkter innan den bestämmer sig.16 feb 2026
- Proposition?Regeringens lagförslag till riksdagen. Bygger ofta på ett betänkande och remissvaren.
- Riksdagen
En särskild utredare ska utreda och föreslå ett särskilt straffansvar för deltagande i en kriminell sammanslutning.
En särskild utredare ska utreda och föreslå ett särskilt straffansvar för deltagande i en kriminell sammanslutning.
Utredaren ska
- analysera den grundlagsändring som 2023 års fri- och rättighetskommitté föreslagit,
- överväga och, oavsett ställningstagande i sak, lämna förslag som innebär att det införs ett särskilt straffansvar för deltagande i, och samröre med, en kriminell sammanslutning, och
- lämna nödvändiga författningsförslag.
Vad utredningen ska göra
Uppdraget att utreda och föreslå en kriminalisering
Utredaren ska därför
- analysera den grundlagsändring som kommittén föreslagit,
- överväga och, oavsett ställningstagande i sak, lämna förslag som innebär att det införs ett särskilt straffansvar för deltagande i, och samröre med, en kriminell sammanslutning, och
- lämna nödvändiga författningsförslag.
Utredaren får också ta upp andra frågor som har samband med de frågeställningar som ska utredas.
Bakgrund i direktivet (4 stycken)
En kriminalisering av deltagande i kriminella sammanslutningar behöver utformas så att den utgör ett effektivt verktyg i arbetet mot organiserad brottslighet. De brottsbekämpande myndigheternas behov och erfarenheter bör därför vara centrala vid utformandet av en ny lagstiftning. Det är viktigt för både tillämparen och enskilda att en kriminalisering är tydlig och förutsebar. I analysen bör ingå att överväga såväl behovet som effekterna av en kriminalisering av deltagande. Utrymmet för en sådan kriminalisering vid sidan av bestämmelserna om de osjälvständiga brottsformerna behöver belysas särskilt, liksom de övriga straffrättsliga konkurrens- och gränsdragningsproblem som kan bli aktuella.
Såväl omfattningen som effekten av en kriminalisering behöver analyseras, särskilt i syfte att säkerställa att en utvidgad kriminalisering kan utgöra ett nytt verktyg som är ändamålsenligt i brottsbekämpningen. Kriminella sammanslutningar som begår brott i Sverige skiljer sig åt, till exempel när det gäller antalet personer i sammanslutningen och graden av organisering. Detta behöver beaktas i analysen och vid utformningen av den nya lagstiftningen så att flera olika typer av sådana sammanslutningar kan omfattas. I analysen bör jämförelser med andra jämförbara länders regleringar göras. Särskild vikt bör fästas vid länder där lagstiftningen har varit särskilt effektiv och framgångsrik för att komma åt kriminella nätverk och personer med koppling till dessa.
En utvidgning av det straffbara området måste vara förenlig med de krav som regeringsformen ställer upp när det gäller rättighetsbegränsande lagstiftning och de krav som följer av den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, FN:s konvention om barnets rättigheter, FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter och andra internationella åtaganden. Regleringen av ett straffansvar för deltagande behöver vidare rymmas inom den begränsning av föreningsfriheten som 2023 års fri- och rättighetskommitté har föreslagit. För att åstadkomma en så ändamålsenlig reglering som möjligt bör det övervägas om en kriminalisering även bör omfatta den som inte deltar i men som på annat sätt har samröre med en kriminell sammanslutning. En kriminalisering av samröre med en kriminell sammanslutning torde kunna utformas så att den inte innebär en begränsning av rätten till föreningsfrihet enligt regeringsformen och alltså faller utanför det förslag som 2023 års fri- och rättighetskommitté behandlar (jfr prop. 2019/20:36 s. 19 f.).
För att ge regeringen ett brett beredningsunderlag bör utredaren ges i uppdrag att lämna förslag som innebär att det införs ett särskilt straffansvar för deltagande i, och samröre med, en kriminell sammanslutning - inklusive förslag till eventuella följdändringar - oavsett utredarens ställningstagande i sak. Utredaren är oförhindrad att lämna flera olika alternativa förslag om det bedöms lämpligt.
Övrigt i direktivet: Bakgrund och behovet av en utredning, Konsekvensbeskrivningar, Kontakter och redovisning av uppdraget
Bakgrund och behovet av en utredning
Den grova kriminaliteten är ett allvarligt hot mot enskilda men också mot hela vårt samhälle. De kriminella nätverken ägnar sig åt mycket allvarlig brottslighet av systemhotande natur. För att bryta de senaste årens utveckling där den organiserade brottsligheten tillåtits breda ut sig och tagit sig allt grövre former, krävs att den straffrättsliga lagstiftningen är utformad så att den på ett trovärdigt och effektivt sätt täcker alla typer av straffvärda handlingar som har anknytning till organiserad brottslighet. De brottsbekämpande myndigheterna behöver kraftfulla verktyg för att möta samhällsutvecklingen.
När det gäller att komma åt kriminella nätverk är arbetet mot den organiserade brottsligheten i USA, som bland annat sker genom den så kallade RICO-lagstiftningen, av intresse. Regeringen har - med utgångspunkt i Tidöavtalet - arbetat fram lagstiftning och har pågående processer som tillsammans syftar till att uppnå de effekter som RICO-lagstiftningen ger, nämligen att personer med koppling till kriminella nätverk kan dömas till hårdare straff, att även ledarskikten i kriminella nätverk kan lagföras, att alla som på något vis deltar i organiserad brottslighet ska kunna straffas och att det blir lättare att förverka brottsvinster. Att kriminalisera deltagande i en kriminell sammanslutning blir ett viktigt steg för att åstadkomma en svensk motsvarighet till RICO-lagstiftningen. Det ska dock framhållas att viss försiktighet bör iakttas vid jämförelser mellan RICO-lagstiftningen och svensk lagstiftning, eftersom den amerikanska rättsordningen skiljer sig väsentligt från den svenska rättsordningen.
Regeringen gav i juni 2023 en utredare i uppdrag att se över de s.k. osjälvständiga brottsformerna, bland annat försök och förberedelse till brott. Ett syfte med översynen är att skapa ett regelverk som ger utrymme för att döma till ansvar för osjälvständiga brott i fler fall än i dag, inte minst när sådana brott begås inom ramen för organiserad brottslighet. Utredaren redovisade sitt uppdrag genom betänkandet En översyn av 23 kap. brottsbalken (SOU 2024:55) och förslagen bereds nu i Regeringskansliet. Även om denna översyn leder till bättre möjligheter att straffa handlingar som begås inom ramen för en kriminell organisation eller av ett kriminellt gäng, finns det ett behov av att straffrättsligt kunna ingripa mot deltagandet i en kriminell sammanslutning som sådant.
Ett införande av ett särskilt straffansvar för den som deltar i en kriminell sammanslutning skulle kunna utgöra ytterligare en del i regeringens arbete mot den organiserade brottsligheten och kan enligt regeringen få särskild betydelse i fall då det är oklart på vilket sätt en persons deltagande bidragit till utförandet av en viss brottslig gärning. Det kan finnas gärningar som är straffvärda på den grunden att de bidrar till sammanslutningens förmåga att planera och begå allvarlig brottslighet eller genom att de legitimerar eller upprätthåller den kriminella sammanslutningen men som likväl inte träffas av nuvarande eller föreslaget regelverk. En utvidgad kriminalisering kan således möjliggöra att fler personer med koppling till organiserad brottslighet åtalas och lagförs för brott. Regleringen kan fungera som ett nytt verktyg för att komma åt de personer som bidrar till den brottslighet som utgör ett allvarligt hot mot hela vårt samhälle. Den kan därmed bli en viktig åtgärd och utgöra ett led i brottsbekämpningen.
Särskilda straffbestämmelser om deltagande i eller annat samröre med en kriminell organisation finns i Finland och Norge, liksom i de flesta andra länder i Europa. Även om det inte krävs att Sverige inför ett deltagandebrott för att leva upp till det krav på kriminalisering som följer av EU-rätten och internationella konventioner (se till exempel skr. 1998/99:60 s. 265, prop. 2002/03:146 s. 32 och prop. 2010/11:76 s. 20 f.), kan ett införande av en straffbestämmelse som uttryckligen tar sikte på deltagandet i en kriminell organisation komma att underlätta det internationella samarbetet mot organiserad brottslighet. Det kan till exempel öka förutsättningarna för de brottsbekämpande myndigheterna att delta i det internationella samarbetet och få tillgång till information och verktyg under utredning av brott samt underlätta samarbetet vid lagföring av brott och vid verkställighet.
I 2 kap. 1 § första stycket 5 regeringsformen (RF) skyddas föreningsfriheten genom att var och en gentemot det allmänna tillförsäkras frihet att sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften. Enligt 2 kap. 24 § andra stycket RF får föreningsfriheten begränsas endast när det gäller sammanslutningar som ägnar sig åt eller understöder terrorism eller vilkas verksamhet är av militär eller liknande natur eller innebär förföljelse av en folkgrupp på grund av etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Möjligheten att inskränka föreningsfriheten i förhållande till sammanslutningar som ägnar sig åt terrorism har använts vid införandet av ett särskilt straffansvar för deltagande i en terroristorganisation (prop. 2022/23:73). En parlamentariskt sammansatt kommitté har vidare övervägt om det bör införas ett förbud mot rasistiska organisationer och föreslagit att det ska vara straffbart att under vissa förutsättningar delta i eller stödja en rasistisk organisations verksamhet (SOU 2021:27).
Regeringen beslutade i juni 2023 att en parlamentariskt sammansatt kommitté skulle ges i uppdrag att bland annat bedöma om det bör införas utökade möjligheter att begränsa den grundlagsskyddade föreningsfriheten i förhållande till kriminella sammanslutningar och lämna de förslag till grundlagsändringar som bedöms motiverade. Kommittén, som antog namnet 2023 års fri- och rättighetskommitté, redovisade uppdraget i januari 2025 genom betänkandet Några frågor om grundläggande fri- och rättigheter (SOU 2025:2). Kommittén föreslår att begränsningsändamålen i 2 kap. 24 § andra stycket RF ska utvidgas när det gäller föreningsfriheten i förhållande till sammanslutningar som ägnar sig åt allvarlig brottslighet för att uppnå ekonomisk eller annan otillbörlig vinning. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027. Betänkandet har remitterats.
För att skapa förutsättningar för att regeringen utan onödig fördröjning ska kunna lämna förslag till lagstiftning som innebär att deltagande i kriminella sammanslutningar kriminaliseras finns det skäl att redan nu utreda hur en kriminalisering lämpligen skulle kunna utformas. Uppdraget att lämna lagförslag ska dock inte uppfattas som ett ställningstagande i förtid av det förslag som 2023 års fri- och rättighetskommitté har lämnat eller ett föregripande av den riksdagsbehandling som ett sådant förslag förutsätter.
Konsekvensbeskrivningar
I enlighet med förordningen (2024:183) om konsekvensutredningar ingår i uppdraget att redogöra för konsekvenserna av förslagen, såväl ekonomiska som andra konsekvenser ska belysas. Utredaren ska även redogöra för hur eventuellt ökade kostnader bör finansieras i enlighet med 15 § kommittéförordningen (1998:1474). Utöver detta ska utredaren även särskilt redovisa vilka konsekvenser som de förslag som lämnas har för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet, Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter, för barnets rättigheter, för personer med funktionsnedsättning och för jämställdhet. Därtill ska utredaren analysera de förslag som lämnas i förhållande till Sveriges förpliktelser enligt FN:s konvention om avskaffande av rasdiskriminering, som uppställer krav på att medlemsstaterna ska förbjuda deltagande i rasistiska organisationer. Utredaren ska också analysera om förslagen innebär behov av anpassningar av berörda myndigheters itsystem och, om så är fallet, beskriva konsekvenserna av detta för övrig itutveckling på myndigheterna inklusive myndighetsgemensamt överenskomna aktiviteter inom rättsväsendets digitalisering.
Kontakter och redovisning av uppdraget
Utredaren ska samråda med Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Säkerhetspolisen, Brottsförebyggande rådet och Barnombudsmannen samt med andra myndigheter och organisationer i den utsträckning som utredaren anser lämpligt.
Utredaren ska hålla sig informerad om och bevaka beredningen av förslaget till ändring i 2 kap. 24 § andra stycket RF samt annat relevant arbete som pågår inom Regeringskansliet, utredningsväsendet och EU. Det gäller bland annat beredningen av de förslag som har lämnats i betänkandet En översyn av 23 kap. brottsbalken (SOU 2024:55) och kommande förslag av Straffreformutredningen (dir. 2023:115 och dir. 2023:181).
Uppdraget ska redovisas senast den 13 februari 2026.
(Justitiedepartementet)
Utredningen har haft i uppdrag att lämna förslag som innebär att det införs ett särskilt straffansvar för deltagande i och samröre med en kriminell sammanslutning.
Förslagen i betänkandet innebär i huvudsak följande:
I 16 kap. brottsbalken, om brott mot allmän ordning, införs dels en bestämmelse om vad som avses med en kriminell sammanslutning i dessa sammanhang, dels två nya brott som straffbelägger deltagande i en kriminell sammanslutning respektive samröre med en kriminell sammanslutning. Försök till brotten straffbeläggs genom ett tillägg om detta i en annan bestämmelse i samma kapitel.
De nya brotten läggs till i uppräkningar över brott som gör att hemliga tvångsmedel får användas vid misstanke om brottsligheten eller för att utreda vem som skäligen kan misstänkas för den. Det gäller även för barn som är misstänkta för att före 15 års ålder ha begått de nya brotten.
Lagar och förordningar som föreslås
- Förslag till lag om ändring i brottsbalken
- Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken
- Förslag till lag om ändring i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare
Utredningens sammanfattning
Inledning
Utredningen har haft i uppdrag att lämna förslag som innebär att det införs ett särskilt straffansvar för deltagande i och samröre med en kriminell sammanslutning.
I betänkandet görs bedömningen att den kriminalisering som uppdraget har omfattat kommer att bli ett effektivt sätt att förebygga, förhindra och bekämpa sådan allvarlig brottslighet som de kriminella sammanslutningarna ägnar sig åt och att det därför finns ett behov av att införa den efterfrågade kriminaliseringen i svensk lagstiftning. En motsvarande lagstiftning finns även i de flesta andra EU-länderna. Behovet motiverar också att föreningsfriheten begränsas genom den straffrättsliga lagstiftningen på i huvudsak det sätt som regeringen i prop. 2025/26:78 har utformat begränsningsändamålet i 2 kap. 24 § andra stycket 1 regeringsformen. I propositionen föreslås att föreningsfriheten ska få begränsas när det gäller sammanslutningar som ägnar sig åt allvarlig brottslighet för att uppnå ekonomisk vinning eller annan otillbörlig fördel.
Brottsligheten har förändrats under de senaste åren
Brottsligheten är, precis som samhället i övrigt, i ständig förändring. Synen på vilka handlingar som är straffvärda och hur allvarliga dessa är förändras över tid. Lagstiftaren har beträffande flera brottsliga gärningar under senare år ansett att det finns ett behov av att kunna markera en strängare syn. Samhällsutvecklingen har därmed medfört att nya brott har tillkommit, att gradindelningar av brotten har införts och att straffen har skärpts.
Under ett antal år har Sverige i ökande omfattning drabbats av organiserad brottslighet. Skjutningar och sprängningar inom den kriminella miljön utgör ett stort samhällsproblem. Våldet som utövas har blivit alltmer brutalt och urskillningslöst, även i förhållande till utomstående personer. Den digitala utvecklingen har möjliggjort att den organiserade brottsligheten kan ledas, organiseras och bedrivas digitalt och därmed också på distans, även från utlandet. Digitala plattformar har blivit ett verktyg för att bl.a. rekrytera barn och unga i syfte att de ska utföra allvarlig brottslighet. På sociala medier läggs mängder av erbjudanden ut om uppdrag att utföra grova våldsbrott och annan kriminalitet. Detta är en skrämmande utveckling som måste stoppas.
Läs hela sammanfattningen
Den organiserade brottsligheten är emellertid inte begränsad till skjutvapenvåld och sprängningar. Även andra allvarliga brott, såsom narkotikabrott, välfärdsbrott och annan ekonomisk brottslighet, utgör betydande inkomstkällor för de olika typer av sammanslutningar som ägnar sig åt organiserad brottslighet. Utöver att de digitala möjligheterna har kommit att utnyttjas av de kriminella inom sammanslutningarna finns det personer utanför sammanslutningarna som ofta använder sig av digitala möjligheter att hjälpa de kriminella sammanslutningarna med handlingar som är ägnade att främja, stärka och understödja deras brottslighet. Det är bl.a. fråga om att ge juridisk, ekonomisk eller teknisk rådgivning om olika brottsupplägg som är nödvändiga för att genomföra den allvarliga brottsligheten.
Den brottslighet som de kriminella sammanslutningarna ägnar sig åt i dag kan i vidsträckt mening sägas hota grundlagsskyddade värden eller statens våldsmonopol. Den utgör därmed ett hot mot människors trygghet och säkerhet samt utmanar samhällsviktiga funktioner. Brottsligheten finns i hela landet och påverkar Sveriges invånare, dels direkt, dels genom det hot den utgör mot välfärdssystemet, näringslivet och civilsamhället, dvs. samhället i stort.
Utmärkande för brottsligheten i dag är att flera personer är delaktiga i den och att brottsligheten ofta föregås av planering inför utförandet på så sätt att även andra än de som ska utföra brottsligheten behöver involveras i brottsuppläggen. Om brottsbekämpande myndigheter kan ingripa redan när annan typ av stöd sker i förhållande till den kriminella sammanslutningen finns möjligheter att både förhindra brott och att lagföra inte endast dem som medverkar vid utförandet av brott utan även dem som stödjer den kriminella sammanslutningens brottslighet på annat sätt.
Utredningens förslag i korthet
Utredningen föreslår att det i 16 kap. brottsbalken, om brott mot allmän ordning, införs dels en bestämmelse om vad som avses med en kriminell sammanslutning i dessa sammanhang, dels två nya brott som i separata bestämmelser straffbelägger: a) deltagande i en kriminell sammanslutning och b) samröre med en kriminell sammanslutning. Försök till de två brotten straffbeläggs genom ett tillägg om detta i en annan bestämmelse i samma kapitel.
Vidare föreslås att de nya brotten ska läggas till i uppräkningar över brott som gör att hemliga tvångsmedel får användas vid misstanke om brottsligheten eller för att utreda vem som skäligen kan misstänkas för den. Det gäller även för barn som är misstänkta för att före 15 års ålder ha begått de nya brotten. Det innebär att vid misstanke om de nya brotten ska hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, hemlig övervakning av elektronisk kommunikation, postkontroll, hemlig kameraövervakning samt hemlig dataavläsning som inte gäller rumsavlyssningsuppgifter kunna användas. Hemlig rumsavlyssning och hemlig dataavläsning som gäller rumsavlyssningsuppgifter blir tillämpliga endast på de grova formerna av brotten om de straffvärdeventiler som finns kan användas.
En definition av en kriminell sammanslutning införs
Definitionens utformning
Enligt utredningens bedömning behöver en definition av begreppet kriminell sammanslutning tas in i den nya lagstiftningen. Med en kriminell sammanslutning ska avses en sammanslutning av fler än två personer som begår eller på annat sätt medverkar till allvarlig brottslighet för att uppnå ekonomisk vinning eller annan otillbörlig fördel eller som gör sig skyldiga till försök, förberedelse eller stämpling till sådan brottslighet.
Definitionens innebörd
Definitionen är avsedd att träffa den kriminella miljöns olika grupperingar, allt från löst sammansatta grupper till välorganiserade kriminella strukturer. Viss ledning, organisering och struktur behöver finnas i sammanslutningen, men den kan vara tämligen löst uppbyggd kring roller och hierarkier samt ad-hoc-betonad i sina arrangemang kring exempelvis ordergivning eller vem som gör vad för att utföra brottslighet eller specifika brott. Varken sammanslutningen i sig eller den brottslighet som utförs behöver vara välplanerad eller samordnad eller ske i en på förhand bestämd ordning.
Något krav på sammanslutningens varaktighet uppställs inte
i definitionen vilket innebär att definitionen kan bli tillämplig redan vid den första allvarliga brottsligheten som utförs. En gemensam inriktning kring ett fortsatt samarbete mellan åtminstone tre personer är emellertid nödvändigt för att det ska ses som en kriminell sammanslutning.
Kravet på att den kriminella sammanslutningen ska utöva allvarlig brottslighet markerar att det är en tröskel som måste passeras för att definitionen ska bli tillämplig. Den ska alltså inte gälla för mindre allvarlig brottslighet. När det gäller kravet på allvarlig brottslighet kan som ett mått eller riktmärke vid bedömningen ingå att det för brottsligheten är föreskrivet fängelse i fyra år eller mer i straffskalan, eller att det är fråga om upprepad brottslighet eller seriebrottslighet, vilket främst ska avse ekonomisk eller finansiell brottslighet. Därtill kan brottslighet som innefattar otillåten påverkan, såsom korruptionsbrottslighet och övergrepp i rättssak, anses som allvarlig brottslighet om den har ett samhällshotande inslag.
Ytterligare en kvalificering för att definitionen ska kunna tillämpas är att den allvarliga brottsligheten ska ske för att uppnå ekonomisk vinning eller annan otillbörlig fördel. Med ekonomisk vinning avses all form av brottslighet som har som syfte att ekonomiskt berika den kriminella sammanslutningen, exempelvis narkotikabrottslighet och vapenbrott, bedrägerier, välfärdsbrott, ekonomisk och finansiell brottslighet samt miljöbrott (särskilt avfallshanteringen). Även grov våldsbrottslighet kan utföras i ett vinningssyfte, t.ex. som kontraktsmord eller människorov, men kan också utföras i syfte att uppnå annan otillbörlig fördel. Med annan otillbörlig fördel avses brottslighet som främst innefattar maktsträvanden. Det kan vara fråga om såväl våldsbrottslighet som annan typ av brottslighet som begås med strävan att uppnå eller bibehålla en maktposition i förhållande till exempelvis en annan kriminell sammanslutning eller inom den egna kriminella sammanslutningen. I begreppet annan otillbörlig fördel ligger även en strävan att ta makten över eller på annat sätt kontrollera, exempelvis genom korruptionsbrottslighet, enskilda, företag eller institutioner i ett bostadsområde, en stadsdel eller ett större lokalsamhälle.
Beviskraven
Åklagaren har bevisbördan för de faktiska förhållanden som ligger till grund för bedömningen att det är fråga om allvarlig brottslighet för att uppnå ekonomisk vinning eller annan otillbörlig fördel samt att dessa förhållanden täcks av gärningspersonens uppsåt. Det krävs inte att åklagaren kan precisera vilka konkreta brott som har begåtts inom ramen för den kriminella sammanslutningen.
Brottet deltagande i en kriminell sammanslutning
Straffbestämmelsens utformning
Utredningen föreslår att den som deltar i en kriminell sammanslutning på ett sätt som är ägnat att främja, stärka eller understödja den kriminella sammanslutningens allvarliga brottslighet ska dömas för brottet deltagande i en kriminell sammanslutning . Straffet ska vara fängelse i högst fyra år.
Om brottet är grovt, ska fängelsestraffet vara lägst två och högst åtta år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningsmannen har haft en central roll inom den kriminella sammanslutningen, om gärningen har varit ägnad att påtagligt bidra till den kriminella sammanslutningens förmåga att utföra allvarlig brottslighet eller om gärningen på annat sätt har varit av särskilt farlig art. Har gärningsmannen lett den kriminella sammanslutningen ska straffet vara fängelse i lägst två och högst arton år, eller på livstid.
Gärningen ska inte utgöra brott om den är ringa eller om den med hänsyn till omständigheterna är försvarlig.
Försök till brottet deltagande i en kriminell sammanslutning (såväl normalgradsbrottet som grovt brott) föreslås bli kriminaliserat, däremot inte förberedelse eller stämpling till brottet.
Deltagandebrottets innebörd
Den straffbara handlingen består i att delta i en kriminell sammanslutning. Handlingen som konstituerar ett deltagande ska innebära någon form av aktivt deltagande inom den kriminella sammanslutningen, dvs. personen ska på något sätt ”jobba” för den ”inifrån” och inte endast stödja den helt ”utifrån”. Det senare kan i stället under vissa förutsättningar vara straffbart som ett samröre med en kriminell sammanslutning.
Ett deltagande behöver inte innebära att personen ”tillhör” den kriminella sammanslutningen. Deltagandekretsen är heller inte begränsad till några särskilda roller eller funktioner i sammanslutningen, utan alla kategorier inom alla slags ”skikt” eller nivåer i sammanslutningen omfattas.
En deltagandehandling bedöms som brottslig om den kan anses vara ägnad att ”främja, stärka eller understödja” den kriminella sammanslutningens allvarliga brottslighet. Brottet innefattar därför alla tänkbara handlingar och åtgärder som bedöms som straffvärda på angivet sätt, och de kan se olika ut beroende på vilken typ av kriminell sammanslutning det rör sig om.
Straffbestämmelsen tar sikte på sådant deltagande som kan bedömas ingå som en naturlig och integrerad del av eller ske i förhållande till den allvarliga brottsligheten. Det kan exempelvis vara fråga om att ha agerat på uppdrag av den kriminella sammanslutningen, att ha ställt sig under dess ledning, att ha ställt sina tjänster till förfogande, att ha skaffat fram information, vägledning, material eller utrustning till den kriminella sammanslutningen eller att ha deltagit i aktiviteter som exempelvis diskussioner kring kriminella upplägg, utbildning eller träning anordnad av sammanslutningen. Detta under förutsättning att det bedöms finnas ett naturligt samband med sammanslutningens allvarliga brottslighet, som ska gå ut på att uppnå ekonomisk vinning eller annan otillbörlig fördel.
Att på olika sätt delta i logistiken eller i administrationen av
sådant som behövs för att utföra den allvarliga brottsligheten omfattas därmed, exempelvis att rekrytera personer, att tilldela andra olika roller, att ordna bostäder och möteslokaler eller vapen, ammunition eller annan nödvändig utrustning som exempelvis brandfarliga och explosiva varor, narkotika och tillhörande utrustning eller transportmedel, eller att på annat sätt ta befattning med det uppräknade. Vidare omfattas att hantera pengar eller andra betalningsmedel eller att utföra andra tjänster som har betydelse för utförandet av den allvarliga brottsligheten.
Rent vardagliga sysslor och aktiviteter, som att umgås och laga mat eller att utföra andra liknande och normala göromål åt sig själv eller andra som ingår i den kriminella sammanslutningen omfattas inte av deltagandebrottet.
Brottets utformning innebär att åklagaren inte behöver visa något visst syfte med deltagandeåtgärden eller att en viss effekt verkligen har skett, dvs. att sammanslutningen och dess allvarliga brottslighet rent faktiskt har främjats, stärkts eller understötts i det enskilda fallet. Det krävs därför inte något tidsmässigt samband mellan deltagandehandlingen och den allvarliga brottsligheten.
Brottet samröre med en kriminell sammanslutning
Straffbestämmelsens utformning
Utredningen föreslår att för brottet samröre med en kriminell sammanslutning ska, om gärningen är ägnad att främja, stärka eller understödja en kriminell sammanslutnings allvarliga brottslighet och gärningen inte utgör brottet deltagande i en kriminell sammanslutning, en person dömas som
1. för den kriminella sammanslutningen tar befattning med vapen, ammunition, brandfarliga eller explosiva varor, narkotika, transportmedel, betalningsmedel eller teknisk utrustning,
2. upplåter bostad, lokal, mark eller förråd med avsikt att detta ska användas av den kriminella sammanslutningen,
3. lämnar juridisk, ekonomisk eller teknisk rådgivning med avsikt att informationen ska användas i samband med den kriminella sammanslutningens brottsliga verksamhet, eller
4. lämnar annat liknande stöd till den kriminella sammanslutningen.
Straffet ska vara fängelse i högst fyra år.
Om brottet är grovt, ska dömas till fängelse i lägst ett år och sex månader och högst sju år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen har ingått som ett led i en brottslig verksamhet som har bedrivits i större omfattning eller om brottet på annat sätt har varit av särskilt farlig art.
Gärningen ska inte utgöra brott, om den är ringa eller om den med hänsyn till omständigheterna är försvarlig.
Försök till brottet samröre i en kriminell sammanslutning (såväl normalgradsbrottet som grovt brott) föreslås bli kriminaliserat, däremot inte förberedelse eller stämpling till brottet.
Samröresbrottets innebörd
Den straffbara gärningen består i att gärningspersonen har samröre med en kriminell sammanslutning på något av de sätt som anges i bestämmelsen. För straffansvar krävs också att gärningen är ägnad att stärka, främja eller understödja den kriminella sammanslutningens allvarliga brottslighet och att det inte är fråga om brottet deltagande i en kriminell sammanslutning; då ska gärningen i stället bestraffas som ett deltagandebrott.
För straffansvaret har det inte någon betydelse om initiativet till samröreshandlingen eller åtgärden kommer från gärningspersonen själv eller någon annan, inom eller utanför den kriminella sammanslutningen, eller vem som har förmedlat kontakten med, eller uppdraget till gärningspersonen i fråga om den straffbara åtgärden. Samröret behöver inte ske i förhållande till alla som ingår i den kriminella sammanslutningen. Det räcker med en kontakt med en enda person som har koppling till den kriminella sammanslutningen. Inte heller spelar det någon roll om agerandet har skett mot ersättning eller annan motprestation, eller om något sådant inte har utlovats eller har skett, även i efterhand. Slutligen har det ingen betydelse om den straffbara handlingen eller åtgärden har skett fysiskt på plats eller om den har skett på distans, t.ex. digitalt.
Liksom för deltagandebrottet behöver åklagaren endast visa att handlingen vid en objektiv bedömning kan anses ha varit ägnad att främja, stärka eller understödja den kriminella sammanslutningens allvarliga brottslighet. Åklagaren behöver således inte visa att en viss effekt har uppstått eller att sammanslutningens förmåga att utföra brottslighet verkligen har främjats, stärkts eller understötts.
Konsekvenser av den föreslagna lagstiftningen
Enligt utredningen kommer den föreslagna lagstiftningen att innebära ett nytt värdefullt verktyg för de brottsbekämpande myndigheterna. Kriminaliseringen kommer förhoppningsvis även att ha en tämligen stor och avskräckande effekt på personer som ligger i riskzonen för att dras in i den kriminella miljön, särskilt de barn och unga samt yrkeskunniga personer som riskerar att rekryteras till de kriminella sammanslutningarna som utförare eller som möjliggörare.
Kombinationen av den föreslagna strafflagstiftningen och ett antal brotts- och återfallsförebyggande åtgärder som finns att tillgå hos olika myndigheter och samhällsorgan skulle enligt utredningen medföra betydelsefulla effekter på brottsligheten och dessutom adressera både grundorsakerna till och följderna av brottsutvecklingen i samhället på både kort och lång sikt.
Om utredningens förslag genomförs kommer det att medföra ökade kostnader för vissa av de myndigheter som ingår i rättskedjan. Dessa måste därmed tillföras ytterligare ekonomiska medel i statsbudgeten. Utredningens förslag bedöms inte medföra några ökade kostnader för andra myndigheter, samhällsorgan och aktörer, vars verksamhet berörs av förslagen på olika sätt. Dessa bör således kunna hantera följderna av den nya lagstiftningen inom befintliga ekonomiska ramar.
Ikraftträdande
Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 april 2027. Ett ikraftträdande förutsätter att ändringen i 2 kap. 24 § andra
stycket regeringsformen, som regeringen föreslår i prop. 2025/26:78 (att föreningsfriheten ska få begränsas när det gäller sammanslutningar som ägnar sig åt allvarlig brottslighet för att uppnå ekonomisk vinning eller annan otillbörlig fördel), har trätt i kraft.
Innehåll — 20 kapitel, 511 sidor
- Sammanfattning
- 1 Författningsförslag
- 1.1 Förslag till lag om ändring i brottsbalken
- 1.2 Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken
- 1.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare
- 2 Utredningens uppdrag och arbete
- 2.1 Bakgrund till utredningen och utredningens uppdrag
- 2.2 Utredningsarbetet
- 2.3 Disposition av betänkandet
- 3 Grundlagsskyddet för föreningsfriheten
- 3.1 Allmänt om skyddet för grundläggande fri- och rättigheter
- 3.2 Föreningsfriheten i regeringsformen
- 3.3 Föreningsfriheten i Europakonventionen och EU:s rättighetsstadga
- 4 Straffansvaret för deltagande i och samröre med en terroristorganisation
- 4.1 Bakgrund
- 4.2 En samlad straffrättslig terrorismlagstiftning
- 4.3 Behovet av att kriminalisera deltagande i och samröre med en terroristorganisation
- 4.4 Särskilt om föreningsfriheten m.m
- 4.5 Deltagandebrottets och samröresbrottets utformning och omfattning
- 4.6 Viss praxis på området
- 5 Internationella rättsakter och tidigare ställningstaganden till att införa straffansvar för deltagande i kriminella sammanslutningar
- 5.1 Bakgrund
- 5.2 1998 års utredning om straffansvar för deltagande i organisationer som sysslar med brottslig verksamhet m.m
- 5.3 Rättsakter som innehåller straffansvar för deltagande i en kriminell sammanslutning
- 6 Lagstiftningen i några andra länder
- 6.1 Inledning
- 6.2 De nordiska länderna
- 6.3 Några europeiska länder
- 6.4 USA och den s.k. RICO-lagstiftningen
- 6.5 Vissa slutsatser och kommentarer
- 7 Kriminella sammanslutningar och organiserad brottslighet
- 7.1 Inledning
- 7.2 Vad avses med kriminella sammanslutningar och organiserad brottslighet?
- 7.3 Den organiserade brottslighetens utbredning
- 7.4 Slutsats
- 8 Aktörer som ingår i den kriminella miljön och deras ageranden
- 8.1 Inledning
- 8.2 Viss statistik
- 8.3 Rekryteringen av unga utförare till de kriminella nätverken
- 8.4 Olika aktörer som ”möjliggör” den organiserade brottsligheten
- 8.5 Hanteringen av brottsvinsterna
- 8.6 Särskilt om professionella penningtvättare
- 8.7 Särskilt om otillbörlig påverkan eller infiltration
- 8.8 Den organiserade brottsligheten är ett hot mot samhället
- 8.9 Slutsatser
- 9 Nationellt och internationellt samarbete mot organiserad brottslighet
- 9.1 Inledning
- 9.2 Svensk myndighetsgemensam satsning mot organiserad brottslighet
- 9.3 Förstärkt internationellt samarbete mot organiserad brottslighet
- 9.4 Kommentarer och slutsatser
- 10 Behovet av ny lagstiftning som straffbelägger deltagande i och samröre med kriminella sammanslutningar
- 10.1 Ett förbud mot kriminella sammanslutningar bö r inte införas i nuläget
- 10.2 Det finns ett behov av kriminalisering
- 10.3 Utrymmet för ett straffansvar bredvid de osjälvständiga brottsformerna
- 10.4 Antalet personer och graden av organisering i de kriminella sammanslutningarna
- 10.5 Personer som bidrar till den organiserade brottsligheten .. 252 10.6 Lagstiftningen blir ett nytt verktyg i brottsbekämpningen
- 10.7 Det brottsförebyggande arbetet är också ett led i brottsbekämpningen
- 10.8 Kriminaliseringen kan underlätta det internationella samarbetet
- 11 Analys av den föreslagna grundlagsändringen för att kunna införa ett straffansvar för deltagande i kriminella sammanslutningar
- 11.1 Bakgrund till utredningens analys
- 11.2 Det föreslagna begränsningsändamålets utformning, omfattning och innebörd
- 11.3 Utredningens analys av den föreslagna grundlagsändringen
- 12 Något om de vedertagna kriminaliseringsprinciperna
- 12.1 Inledning
- 12.2 Kortfattad analys av principer för kriminalisering i förhållande till ett straffansvar för deltagande i och samröre med en kriminell sammanslutning
- 12.3 Utredningens slutsats
- 13 Ett straffansvar för deltagande i och samröre med en kriminell sammanslutning
- 13.1 Allmänna utgångspunkter
- 13.2 Utformningen av den nya lagstiftningen
- 14 Användning av tvångsmedel
- 14.1 Inledning
- 14.2 Hemliga tvångsmedel
- 14.3 Hemliga tvångsmedel under förundersökning och utredning enligt 31 § LUL vid misstanke om de nya brotten
- 14.4 Utredningens förslag till lag om ändring i rättegångsbalken
- 14.5 Utredningens förslag till lag om ändring i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare
- 14.6 Inga ändringar föreslås i preventivlagen och inhämtningslagen
- 14.7 Angående lagen (2024:326) om hemliga tvångsmedel i syfte att verkställa frihetsberövande påföljder
- 15 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser
- 15.1 Ikraftträdande
- 15.2 Övergångsbestämmelser
- 16 Konsekvensbeskrivning
- 16.1 Utredningens uppdrag i denna del
- 16.2 Ekonomiska konsekvenser
- 16.3 Andra konsekvenser
- 16.4 Avslutande kommentarer
- 17 Författningskommentar
- 17.1 Förslaget till lag om ändring i brottsbalken
- 17.2 Förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken
- 17.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare
- Särskilt yttrande
- Bilaga Bilaga 1 Kommittédirektiv 2025:28
Avslutad. Remisstiden gick ut 18 maj 2026. 63 svar publicerade · Ju2026/00322.
Myndigheter
- Arbetsförmedlingen
- Arbetsgivarverket
- Barnombudsmannen
- Brottsförebyggande rådet
- Brottsoffermyndigheten
- Diskrimineringsombudsmannen
- Domstolsverket
- Ekobrottsmyndigheten
- Fastighetsmäklarinspektionen
- Finansinspektionen
- Försäkringskassan
- Inspektionen för vård och omsorg
- Institutet för mänskliga rättigheter
- Integritetsskyddsmyndigheten
- Justitiekanslern
- Jämställdhetsmyndigheten
- Kriminalvården
- Kustbevakningen
- Lunds universitet
- Malmö universitet
- Migrationsverket
- Myndigheten för delaktighet
- Myndigheten för säkerhet och integritetsskydd
- Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
- Pensionsmyndigheten
- Polismyndigheten
- Revisorsinspektionen
- Riksdagens ombudsmän
- Skatteverket
- Socialstyrelsen
- Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
- Statens institutionsstyrelse
- Stockholms universitet
- Säkerhetspolisen
- Tullverket
- Uppsala universitet
- Åklagarmyndigheten
Domstolar
Organisationer och företag
- Civil Rights Defenders
- FAR
- Fastighetsägarna
- Forum för levande historia
- Fryshuset
- Funktionsrätt Sverige (RSMH)
- HSB Riksförbund
- Landsorganisationen i Sverige
- Svensk Försäkring
- Svenska Bankföreningen
- Svenska Journalistförbundet
- Svenskt Näringsliv
- Sveriges advokatsamfund
- Sveriges akademikers centralorganisation
- Sveriges Domareförbund
- Sveriges Kommuner och Regioner
- Tidningsutgivarna
- Tjänstemännens centralorganisation
- UNICEF Sverige
- Utgivarna
- 13 mars 2025Kommittédirektiv Dir. 2025:28
- 16 feb 2026Remiss av SOU 2026:13
- 17 feb 2026Betänkande SOU 2026:13