Ädelmetallutredningen En moderniserad reglering av handel med ädelmetallarbeten

I lagen (1999:779) om handel med ädelmetallarbeten och förordningen (1999:780) om handel med ädelmetallarbeten fastställs de finhalter som krävs för att produkter ska få kallas ädelmetallarbeten och hur dessa ska stämplas för att få säljas. Ett ädelmetallarbete av guld eller platina kan vara ansvarsstämplat, där tillverkaren eller importören själv garanterar arbetets finhalt genom att stämpla med finhaltsstämpel och namnstämpel. Arbetet kan även vara kontrollstämplat, vilket innebär att finhalten har kontrollerats av ett ackrediterat kontrollorgan, varefter arbetet märks med finhaltsstämpel och kontrollstämpel. Sveriges nationella kontrollstämpel, i dagligt tal kallad ”kattfoten”, är landets äldsta konsumentmärke och har använts sedan 1754. Kontrollstämpeln utgörs av det lilla riksvapnet med tre kronor i en trepassformad sköld.

Finhalten, och hur den kan kontrolleras och dokumenteras är alltså den helt centrala frågan för regleringen. I denna avgörande fråga avviker dock det svenska regelverket från internationell praxis. Enligt svensk lagstiftning tillåts en negativ avvikelse i finhalten för arbeten av guld, platina och silver. Detta innebär att ädelmetallarbeten som finhaltsstämplas i Sverige tillåts innehålla en faktisk, lägre halt ädelmetall än vad stämpeln anger, vilket skiljer sig från reglering och praxis

i andra EES-länder samt från bestämmelserna i ädelmetallkonventionen. Motivet för att tillåta negativ avvikelse var att detta skulle underlätta för företagen, men möjligheten används inte och efterfrågas inte av branschen. Avvikelsen i finhalt kan däremot påverka svenska företags export och andra staters erkännande av svensk ansvars- och kontrollstämpling.

Det finns även områden där lagstiftningen inte hållit samma takt som den praktiska tillämpningen och tekniska utvecklingen, vilket har lett till skillnader mellan reglering och faktisk praxis. Enligt lagen får kontrollstämpling av ädelmetallarbeten endast utföras av kontrollorganet. I praktiken är det dock kunder hos kontrollorganet Research Institutes of Sweden AB, RISE, som själva utför stämpling med kattfoten, efter att RISE kontrollerat och verifierat finhalten. Om finhalten är korrekt får tillverkaren själv kontrollstämpla ädelmetallarbetena. Detta förfarande har en grund i tidigare, numera upphävda, föreskrifter från Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Swedac, men är i dag etablerat som en väl fungerande branschpraxis, även om det saknar uttryckligt lagstöd.

Även tillvägagångssättet för hur kontrollorganet kontrollerar och verifierar finhalten inför kontrollstämpling skiljer sig från den ordning som lagstiftningen föreskriver. Enligt gällande lag ska finhalten kontrolleras i ädelmetallarbeten som redan är finhaltsstämplade. Metodiken för kontroll av finhalt har emellertid utvecklats och i praktiken baseras kontrollen på analyser av prover från smältor hos kunden, kompletterat med stickprov och andra kontroller vid behov. Om finhalten är korrekt kan ädelmetallarbeten som framställts av den kontrollerade legeringen kontrollstämplas. Kontroller kan även göras på färdiga ädelmetallarbeten, både med och utan finhaltsstämpel. Det finns därför ett behov av att uppdatera och modernisera regleringen, så att den i större utsträckning motsvarar den utveckling som skett, utan att kompromissa med rättssäkerheten och tillförlitligheten i stämpling och kontroller.

Vidare är regleringens konsumentskydd inte helt konsekvent eftersom arbeten av palladium inte omfattas av lagstiftningen. Palladium är en värdefull metall med ett pris jämförbart med platina, men till skillnad från arbeten av guld och platina finns det inte obligatoriska krav på märkning eller finhalt för palladiumarbeten, stämpling är frivillig. Köpare av palladiumarbeten saknar därför samma trygghet när det gäller finhaltsstämpling och spårbarhet som gäller för köpare av guld- eller platinaprodukter. Att palladiumarbeten är undantagna från krav på finhalt och stämpling bedöms även kunna begränsa möjligheterna för svensk export av palladiumarbeten.

Utredningens förslag

Den tillåtna negativa avvikelsen av finhalt tas bort, och finhaltsstämpel ska visa finhalt i tusendelar

Utredningen föreslår att den i dag tillåtna negativa avvikelsen från finhaltskraven för ädelmetallarbeten av guld, platina och silver tas bort.

För att lagändringen ska få praktisk verkan och säkerställa att finhaltsstämplingen korrekt återspeglar metallhalten är det nödvändigt att kunna avgöra om ett ädelmetallarbete har finhaltsstämplats före eller efter ikraftträdandet av de nya reglerna. Utredningen föreslår därför att det samtidigt med ändringen av tillåten finhalt införs krav om att finhalten ska anges i tusendelar. En sådan ändring av finhaltsstämplingen skulle skapa spårbarhet och möjliggöra bedömning av när guldarbeten har tillverkats eller importerats. Guldarbeten utgör cirka 95 procent av de ädelmetallarbeten som tillverkas och importeras, vilket innebär att åtgärden skulle få genomslag för den absoluta merparten av dessa.

Att ange finhalten i tusendelar innebär också att finhaltsstämplingen blir i linje med praxis och regler i de flesta andra EES-länder samt med bestämmelserna i ädelmetallkonventionen.

Tillverkare eller importör föreslås kunna kontrollstämpla under vissa villkor och fler metoder bör införas för kontroll av finhalt

Utredningen föreslår att lagkravet om att det endast är kontrollorganet som får stämpla med kontrollstämpeln kattfoten tas bort, och att det under vissa villkor ska vara möjligt att tillverkare eller importörer tillåts utföra själva stämplingsmomentet.

Detta förutsätter att tillverkaren eller importören är kund hos RISE och sluter avtal om kontrollstämpling. RISE kan därefter, om alla villkor är uppfyllda, medge att kunden själv utför stämplingen med kontrollstämpeln. Detta innebär inte att tillverkaren eller importören får någon självständig rätt att kontrollstämpla arbeten, RISE behåller det fulla ansvaret för kontrollstämplingen. När kontrollstämpling utförs av tillverkare eller importörer sker detta uteslutande på uppdrag av kontrollorganet och inom ramen för ett civilrättsligt reglerat samarbete. Syftet är att skapa ett mer effektivt, förenklat och kostnadseffektivt system, samtidigt som ansvarsfördelningen förblir oförändrad.

En sådan förändring bedöms även kunna få en positiv effekt på kontrollstämplingen med kattfoten. Under senare år har användningen av stämpeln minskat. Det finns dock ett intresse bland företag som i dag inte använder kontrollstämpling, förutsatt att processen är enkel och att de i första hand kan genomföra stämplingen själva. Utredningen bedömer därför att en regeländring som under vissa villkor möjliggör detta kan leda till att fler företag blir avtalskunder hos kontrollorganet, och därigenom öka användningen av kontrollstämpling med kattfoten, både vid export och på den svenska marknaden.

Fler metoder för kontroll av finhalt inför kontrollstämpling

Utredningen föreslår att lagen ändras så att kontroll av finhalten inför kontrollstämpling kan utföras både på ädelmetallarbeten utan finhaltsstämpel och på prover av en ädelmetallegering.

Palladiumarbeten föreslås omfattas av lagstiftningen

Utredningen föreslår att ädelmetallarbeten av palladium med en finhalt om minst 500 tusendelar ska omfattas av lagen om handel med ädelmetallarbeten. Detta innebär att palladiumarbeten, på samma sätt som arbeten av guld och platina, ska vara ansvars- eller kontrollstämplade för att få säljas i Sverige.

Ädelmetallkonventionen

En annan viktig fråga för utredningen är Sveriges medlemskap i Konventionen om kontroll och märkning av ädelmetall, den så kallade ädelmetallkonventionen. Sverige har varit medlem sedan starten 1972. Konventionen etablerar ett system för märkning av ädelmetallarbeten med en gemensam kontrollstämpel, Common Control Mark (CCM). Ädelmetallarbeten med CCM-stämpeln kan säljas i andra konventionsstater utan krav på ny kontroll i importlandet. Det åligger varje medlemsland att utse minst en så kallad kontrollbyrå som ansvarar för kontroll och märkning med CCM-stämpeln. Negativ avvikelse i finhalt är inte tillåten enligt konventionens bestämmelser.

I Sverige har efterfrågan på kontrollstämpling med CCM-stämpeln minskat över tid. Även om CCM-stämpling kan underlätta export till andra konventionsländer är användningen i dag relativt låg och efterfrågan begränsad. Utredningen bedömer därför att behovet av CCM-stämpling inte ensamt motiverar att Sverige kvarstår som medlem i konventionen, även om fortsatt tillgång till CCM-stämpling är viktig för de företag som använder den.

Det finns dock ytterligare flera starka skäl för att Sverige bör kvarstå som medlem, framför allt det väl utvecklade samarbetet mellan medlemsstater och kontrollbyråer inom konventionen. Medlemskapet ger möjlighet att delta i arbetet med harmonisering av regelverk och tekniska standarder, samtidigt som erfarenhetsutbytet med andra medlemsstater bidrar med värdefull kunskap. Sverige deltar även i tekniska samarbeten och jämförelsemätningar, vilket säkerställer att svenska analysmetoder förblir uppdaterade och konkurrenskraftiga. Utanför ädelmetallkonventionen finns inget motsvarande forum för sådant samarbete, eftersom regleringen av handel med ädelmetallarbeten inte är harmoniserad inom EES, finns inte heller någon etablerad EES-samverkan kring frågorna. Utredningen noterar att även näringslivet och branschorganisationerna värderar medlemskapet i ädelmetallkonventionen högt, även bland aktörer som inte använder CCM-stämpeln. Medlemskapet uppfattas som en förstärkning av Sveriges internationella status, och det finns en oro för att ett eventuellt utträde ur konventionen skulle kunna påverka både export och import negativt.

Utredningens förslag

Sverige föreslås fortsatt vara medlem i ädelmetallkonventionen

Utredningen föreslår att Sverige ska kvarstå som medlem i ädelmetallkonventionen.

Kontrollorgan och kontrollbyrå

Inom handeln med ädelmetallarbeten, både inom EU:s inre marknad och ädelmetallkonventionen, finns behov av en opartisk kompetent aktör som kan utföra provning, intyga finhalt samt genomföra kontrollstämpling. Kontrollstämpling med den nationella kontrollstämpeln och konventionens CCM-stämpel är frivillig och de företag som vill kontrollstämpla ädelmetallarbeten sluter avtal med RISE om ädelmetallanalyser och stämpling.

För svensk export inom EES är det avgörande att kontroller och stämplar från exportlandet uppfyller importlandets krav, och i många länder är kontrollstämpling fortfarande obligatorisk. Tillgång till kontrollstämpling är därmed viktig för att svenska exportföretag fritt ska kunna verka på internationella marknader, och de företag som använder kontrollstämpling betraktar den som nödvändig.

Det svenska systemet för kontrollstämpling är därmed beroende av att det åtminstone finns ett kontrollorgan tillika kontrollbyrå som kan utföra stämpling med både kattfoten och CCM-stämpeln.

Sedan Sveriges inträde i EES tillämpas ett konkurrensbaserat system, där aktörer kan ansöka om ackreditering för att verka som kontrollorgan eller kontrollbyrå. Ackrediteringen ställer dock mycket höga krav på kompetens, laboratoriekapacitet och oberoende, och intresset för att ackrediteras som kontrollorgan har hittills varit ytterst begränsat. Ett kontrollorgan kan dessutom när som helst avsluta sitt uppdrag, vilket gör systemet sårbart.

I dagsläget finns endast ett ackrediterat kontrollorgan och kontrollbyrå i Sverige, Research Institutes of Sweden AB (RISE), som ansvarar för kontrollstämpling av ädelmetallarbeten och även utför de metallanalyser som ingår i Swedacs marknadskontroll och tillsyn. RISE analyskapacitet skulle även kunna vara av betydelse för andra myndigheter där tillgång till kvalificerade metallanalyser från en ackrediterad aktör kan vara viktig, för att säkerställa hög tillförlitlighet och noggrannhet i verksamheter som rör såväl konsumentskydd som rättsliga utredningar av oegentligheter och bedrägerier.

Under de senaste årtiondena har efterfrågan på kontrollstämpling med kattfoten och CCM-stämpeln minskat. Den minskande efterfrågan på kontrollstämpling, i kombination med behovet av investeringar i ny teknik, kompetensutveckling och en grundbemanning för service och underhåll av den tekniska utrustningen, medför sammantaget betydande svårigheter att uppnå ekonomisk bärkraft för verksamheten.

Enligt utredningens bedömning är statlig finansiering nödvändig för att upprätthålla ett långsiktigt, robust och rättssäkert system för kontrollstämpling samt för att RISE ska kunna behålla den specialiserade kompetens och laboratoriekapacitet som krävs för metallanalyser.

Utredningens förslag

RISE föreslås få uppdrag att verka som kontrollorgan och kontrollbyrå, med statlig finansiering för uppdraget

Utredningen föreslår att RISE, genom ägaranvisning, ska ha uppdraget att verka som kontrollorgan och kontrollbyrå med ansvar för att utföra analyser och kontroller av ädelmetall samt kontrollstämpling av ädelmetallarbeten. RISE ska också upprätthålla den kompetens och kapacitet som krävs för att, som ackrediterat laboratorium, kunna genomföra metallanalyser även i andra relevanta sammanhang. RISE föreslås tillföras medel om högst 1 100 000 kronor årligen för uppdraget att verka som kontrollorgan och kontrollbyrå, samt att en översyn genomförs efter fem år i syfte att bedöma behovet av fortsatt finansiering och dess omfattning inom ramen för uppdraget som kontrollorgan och kontrollbyrå. Utredningen föreslår att stödet ges i form av SGEI-de minimis enligt Kommissionens förordning (EU) 2023/2832.

Enligt utredningens bedömning bör uppdraget som kontrollorgan och kontrollbyrå tryggas, samtidigt som ett fortsatt öppet ansökningsförfarande bör finnas för aktörer som vill utföra dessa uppdrag. Utredningen konstaterar dock att detta hittills inte har fungerat tillfredsställande och bedömer att marknaden sannolikt inte kan tillhandahålla tjänsterna. Därför behöver en tydligt utsedd aktör ha det övergripande ansvaret för kontrollverksamheten, och statlig finansiering bedöms nödvändig för att säkerställa ett långsiktigt, robust och rättssäkert system.

Tillsyn

Swedac ansvarar för tillsynen av handeln med ädelmetallarbeten, namnstämpelregistret samt upprätthållandet av behovsanpassade föreskrifter.

I dag bedrivs tillsynen i begränsad omfattning och bedöms endast i liten utsträckning uppfylla kraven för att ge en tillförlitlig bild av marknaden och identifiera de största riskerna. Den information som genereras är därför otillräcklig för att dra säkra slutsatser om regelefterlevnaden. Tillsynen av e-handeln är särskilt otillräcklig, vilket innebär att en betydande del av marknaden i praktiken saknar aktiv tillsyn. Samtidigt finns indikationer på att brister förekommer i större omfattning än vad den nuvarande tillsynen förmår upptäcka. Tillsynen behöver därför förstärkas avsevärt för att säkerställa regelefterlevnad och skapa nödvändig marknadskännedom. E-handeln medför dessutom särskilda tillsynsutmaningar eftersom det är svårt att genomföra kontrollköp utan att tillsynsmyndighetens identitet röjs.

För att tillsynen ska vara effektiv krävs att tillsynsmyndigheten har tillräckliga resurser. Den nuvarande finansieringsmodellen, där tillsynen endast får finansieras genom namnstämpelavgifter, leder till en underdimensionerad tillsynsverksamhet. Modellen medför även en orättvis kostnadsfördelning där innehavare av namnstämplar även bekostar tillsyn av aktörer utan namnstämpel.

Det finns även utmaningar när det gäller de verktyg som Swedac har till sitt förfogande. Förelägganden och förbud med vite är i första hand framåtsyftande och avsedda att påverka framtida beteenden.

Swedac saknar däremot befogenhet att ingripa mot redan inträffade överträdelser. Det saknas därmed ett effektivt verktyg för att hantera situationer där en aktör redan har brutit mot regelverket. I praktiken kan detta innebära att överträdelser inte får några ekonomiska konsekvenser, även när aktören har uppnått ekonomiska fördelar av sitt handlande. Bristen är särskilt tydlig vid återkommande eller systematiska överträdelser.

Även ansvaret för namnstämpelregistret ställer särskilda krav på hantering och kontroll. Vid ansvarsstämpling finns ingen oberoende part som kontrollerar eller verifierar finhalten, ansvaret ligger i stället hos innehavaren av namnstämpeln, som genom stämplingen garanterar finhalten. Systemet bygger därför på förtroende och spårbarhet, genom registreringen av namnstämpeln går det att spåra vilken tillverkare eller importör som ansvarar för ett ädelmetallarbete och dess finhalt. Registret är även viktigt för utländska aktörer, som använder det för att spåra ansvarig tillverkare vid import av svensktillverkade ädelmetallarbeten. För att säkerställa systemets funktion och ett effektivt konsumentskydd är det avgörande att registrerade namnstämpelinnehavare uppfyller gällande krav och att registret hålls uppdaterat. Swedac saknar dock möjlighet att avregistrera en namnstämpel utan innehavarens samtycke, detta gäller även när innehavaren begår överträdelser, underlåter att betala föreskriven avgift eller när verksamheten i praktiken har upphört.

Sammantaget bedömer utredningen att tillsynsmyndigheten har ett betydande behov av förstärkning för att kunna bedriva en effektiv tillsyn. Behovet omfattar både ökad finansiering och tillgång till ändamålsenliga och proportionerliga befogenheter.

Utredningens förslag

Tillsynen föreslås förstärkas och finansieras via anslag

Swedac föreslås tillföras medel om högst 2 500 000 kronor årligen för att utöva tillsyn över handeln med ädelmetallarbeten.

Tillsynen föreslås finansieras via förvaltningsanslaget, medan

namnstämpelregistret fortsatt föreslås finansieras via avgifter, genom specialdestination. Utredningen bedömer att en övergång till anslagsfinansiering skulle skapa en mer ändamålsenlig och effektiv tillsyn, med större förutsägbarhet, mer långsiktig planering och tydligare prioriteringar. Regeringen kan då också göra en samlad bedömning av tillsynens omfattning, vilket stärker legitimiteten.

Tillsynsmyndigheten föreslås kunna avregistrera en namnstämpel.

Utredningen föreslår att Swedac ska ges rätt att utan innehavarens samtycke avregistrera en namnstämpel när innehavaren har avlidit eller, om innehavaren är en juridisk person, har upphört, eller avgift för registreringen inte har betalats inom föreskriven tid, eller om namnstämpeln har använts i strid med denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen.

Åtgärden är ingripande eftersom företaget, utan sitt samtycke eller begäran, förlorar rätten att använda namnstämpeln. Avregistrering av namnstämpeln innebär dock inte att aktören utestängs från marknaden. Företag vars namnstämpel avregistrerats kan i stället låta ett kontrollorgan eller en kontrollbyrå utföra kontrollstämpling av sina ädelmetallarbeten. En namnstämpel ska endast kunna avregistreras för överträdelser som skett efter lagändringens ikraftträdande.

Tillsynsmyndighetens föreslås få rätt att göra så kallade dolda testköp

Swedac föreslås kunna göra dolda testköp inom ramen för myndighetens marknadskontroll och tillsyn. En central del av marknadskontrollen är inköp av ädelmetallarbeten i butiker och via e-handel. Vid e-handel kan myndigheten dock lätt identifieras, vilket kan leda till att särskilt anpassade produkter (golden samples) levereras vilket försvårar upptäckten av överträdelser.

Genom att agera anonymt vid köpet och informera näringsidkaren i efterhand kan överträdelser som annars riskerar att förbli oupptäckta identifieras.

Tillsynsmyndigheten föreslås kunna ta ut administrativa sanktionsavgifter

Utredningen föreslår att Swedac ska få rätt att ta ut sanktionsavgifter vid vissa överträdelser.

Avgifter ska kunna tas ut i de fall ädelmetallarbeten saknar föreskrivna stämplar eller om finhaltsstämpeln är felaktig. Avgifter ska även kunna tas ut om en namnstämpel eller kontrollstämpel använts i strid med lagstiftningen eller föreskrifter som meddelats med stöd av lagen. Sanktionsavgiften föreslås fastställas inom intervallet 5 000– 500 000 kronor. Det breda spannet motiveras av att tillsynen omfattar företag med stor variation i storlek och ekonomisk omsättning, och den höga övre gränsen förväntas ge en tillräckligt avhållande effekt även för större aktörer.

Vid mindre allvarliga eller ursäktliga överträdelser kan sanktionsavgiften reduceras eller helt undanröjas om den skulle anses oskälig med hänsyn till omständigheterna. Förslaget innehåller också tydliga begränsningar för när sanktionsavgifter kan åläggas, för att undvika att samma gärning leder till både straffrättsliga och administrativa påföljder. Avgifter ska inte tas ut för överträdelser som inträffat före lagens ikraftträdande, och beslut om avgift måste fattas inom tre år från det att överträdelsen upphört.

Sanktionsavgifter, i kombination med vitesinstrumentet, förväntas skapa ett effektivt tillsynssystem som både främjar rättelse framåt och säkerställer ekonomisk påföljd för redan inträffade överträdelser.

Ytterligare förslag

Utredningen har även lämnat ytterligare ett förslag i betänkandet. Förslaget rör en frågeställning som uppkommit i utredningen.

För användning av kontrollstämpeln med lilla riksvapnet föreslås krav på ackreditering av svenskt ackrediteringsorgan

Kontrollorgan

Den nationella kontrollstämpeln utgörs av det lilla riksvapnet med tre kronor i en trepassformad sköld. Det svenska riksvapnet är en statlig symbol med starkt rättsligt skydd. Användningen av lilla riksvapnet signalerar statens inblandning, och får som huvudregel inte användas i näringsverksamhet utan särskilt tillstånd. Inom kontrollsystemet för ädelmetallarbeten är användningen dock särskilt reglerad och tillåten vid kontrollstämpling av ädelmetallarbeten.

Enligt svensk rätt får kontrollstämpling med den svenska kontrollstämpeln endast utföras av kontrollorgan som ackrediterats av det svenska ackrediteringsorganet Swedac. Rätten att använda kattfoten kan alltså inte erhållas genom ackreditering från ett utländskt ackrediteringsorgan.

Bestämmelsen om svensk ackreditering utgör dock inget generellt hinder för kontrollorgan som är ackrediterade enligt andra nationella system, dessa organs kontrollstämpling godkänns i Sverige. Utländska kontrollorgan utesluts inte heller från möjligheten att använda den svenska kontrollstämpeln, utan kan ansöka om ackreditering hos Swedac, Det har förekommit att ett utländskt organ har varit ackrediterat enligt den svenska ordningen. Begränsningen blir att rätten att använda den svenska kontrollstämpeln, det lilla riksvapnet, inte kan uppnås genom ackreditering från ett utländskt ackrediteringsorgan.

Detta kan eventuellt väcka frågor om den fria rörligheten för tjänster enligt tjänstedirektivet, men frågan bedöms i huvudsak som teoretisk och principiell, och någon sådan situation har inte uppkommit i praktiken.

Utredningen anser att det fortsatt är viktigt med en reglering som, genom ackreditering av Swedac, säkerställer statens kontroll över hur det lilla riksvapnet får användas. Syftet är att styra förfogandet över denna statliga symbol och samtidigt upprätthålla förtroendet för den statliga medverkan som riksvapnet representerar. Utredningen bedömer att kravet är proportionerligt och förenligt med tjänstedirektivet.

Mot bakgrund av detta föreslås att den nuvarande ordningen behålls. Ackreditering av Swedac ska fortsatt vara en förutsättning för att stämpla med den svenska kontrollstämpeln, och den aktuella bestämmelsen föreslås kvarstå oförändrad.

Kontrollbyrå

Krav på ackreditering av ett svenskt ackrediteringsorgan gäller även för svenska kontrollbyråer. Eftersom Sverige som medlem i ädelmetallkonventionen måste utse dessa byråer, finns en tydlig koppling till den svenska ackrediteringsordningen. Utredningen bedömer därför att kravet bör kvarstå även för kontrollbyråer.

Övrigt

Slutligen har utredningen identifierat två frågor där det finns behov av åtgärder, vilka dock inte förväntas medföra några praktiska eller ekonomiska konsekvenser.

Bemyndigande att meddela föreskrifter om avgifter för kontrollstämpling föreslås ta bort

Swedac har ett bemyndigande att meddela föreskrifter om avgifter för kontrollstämpling . Bemyndigandet har aldrig utnyttjats och det utredningen kan inte se vilka kostnader en sådan avgift skulle täcka. Mot denna bakgrund föreslår utredningen att bemyndigandet upphävs .

Kontrollbyrås identitetsstämpel föreslås ha en trepassformad sköld

Nuvarande reglering föreskriver att en kontrollbyrås identitetsstämpel ska utgöras av tre kronor i en rektangulär sköld , åtföljd av kontrollbyråns identitetsnummer. Utredningen har emellertid konstaterat att den stämpel som i praktiken används i stället är utformad som en trepassformad sköld . Mot denna bakgrund föreslår utredningen att regleringen ändras så att identitetsstämpeln ska vara trepassformad i linje med rådande tillämpning och praxis.