Längre liv, längre arbetsliv – förlängd rätt att kvarstå i anställningen

Uppdraget ?

Ur kommittédirektivet Dir. 2024:53, beslutat 30 maj 2024

En särskild utredare ska föreslå hur den s.k. las-åldern, dvs. åldersgränsen för att kvarstå i anställning enligt lagen (1982:80) om anställningsskydd, ska anpassas till riktåldern för pension.

Vad utredningen ska göra

Las-åldern och anpassning av den till riktåldern för pension

Utredaren ska därför

analysera och ta ställning till den närmare utformningen av en anpassning av las-åldern till riktåldern för pension, med ett intervall på två år mellan riktåldern och las-åldern, och
lämna nödvändiga författningsförslag.

Bakgrund i direktivet (3 stycken)

Enligt 32 a § lagen om anställningsskydd gäller att en arbetstagare har rätt att kvarstå i anställningen till utgången av den månad då han eller hon fyller 69 år. När arbetstagaren har uppnått åldern för rätten att kvarstå i anställningen gäller ett förenklat uppsägningsförfarande. Arbetstagaren kan då bli uppsagd utan att det krävs sakliga skäl. År 2019 beslutades justeringar av åldern för rätten att kvarstå i anställning, som innebar att las-åldern höjdes i ett första steg från 67 till 68 år 2020 och sedan från 68 till 69 år 2023 (prop. 2018/19:91, bet. 2018/19:AU12, rskr. 2018/19:276).

Regeringen uttalade i propositionen Justerade åldersgränser i pensionssystemet och i kringliggande system (prop. 2021/22:181 s. 116) att det är viktigt att riktåldern för pension inte blir högre än las-åldern och att las-åldern bör anpassas till riktåldern när den ändras. Regeringen gjorde i det sammanhanget bedömningen att las-åldern bör knytas till riktåldern för pension från och med 2026, men att den närmare utformningen av en sådan anpassning behöver analyseras vidare.

En las-ålder på 69 år 2026 innebär att intervallet mellan riktåldern för pension och las-åldern kommer att vara två år vid den tidpunkten. Det motsvarar intervallet mellan den rådande 65-årsnormen för pensionsuttag och las-åldern när den var 67 år. Ett syfte med införandet av en riktålder för pension är att den ska ersätta 65-årsnormen för pensionsuttag. Intervallet mellan riktåldern och las-åldern bör mot den bakgrunden även fortsättningsvis vara två år.

Övrigt i direktivet: Pensionsgruppens överenskommelse, Riktåldern för pension, Konsekvensbeskrivningar, Kontakter och redovisning av uppdraget

Pensionsgruppens överenskommelse

Pensionsgruppen är en blocköverskridande arbetsgrupp som består av företrädare för de partier som står bakom pensionsöverenskommelsen (sedan 2023 samtliga åtta riksdagspartier). Den 14 december 2017 träffade gruppen en överenskommelse för att utveckla pensionssystemet i syfte att säkra långsiktigt höjda och trygga pensioner. Överenskommelsen bygger på Pensionsåldersutredningens betänkande Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25). I överenskommelsen ingår att samtliga pensionsåldersrelaterade åldersgränser, liksom vissa åldersgränser i kringliggande trygghetssystem, ska kopplas till en riktålder för pension.

Riktåldern för pension

Från och med den 1 januari 2026 blir de pensionsrelaterade åldersgränserna i pensionssystemet och vissa andra trygghetssystem knutna till riktåldern för pension. Enligt 67 kap. 4 § socialförsäkringsbalken får, till exempel, garantipension tas ut tidigast från och med den månad då den försäkrade uppnår riktåldern för pension, och enligt 22 § fjärde stycket lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring upphör rätten till dagpenning vid månadsskiftet före den månad då den arbetslöse uppnår riktåldern för pension. Sedan Pensionsgruppens överenskommelse träffades har åldersgränserna i pensionssystemet och i kringliggande trygghetssystem knutits till riktåldern för pension genom att åldersgränserna i respektive system antingen är samma som riktåldern eller med automatik följer en ändring av riktåldern.

Bestämmelser om riktålder för pension finns i 2 kap. 10 a-10 d §§ socialförsäkringsbalken. En riktålder för pension ska beräknas för varje år och gäller det sjätte året efter beräkningsåret. Riktåldern har fastställts till 67 år för åren 2026-2030 (SFS 2019:780, 2021:394, 2022:1441, 2023:323 och 2024:299).

Konsekvensbeskrivningar

I förordningen (2024:183) om konsekvensutredningar finns bestämmelser om den konsekvensutredning som en särskild utredare ska redovisa. Utredaren ska särskilt redovisa de konsekvenser som förslagen kan få för arbetstagare och arbetsgivare. Utredaren ska också redovisa hur förslagen förhåller sig till EU-rätten, relevanta ILO-konventioner och andra internationella åtaganden.

Kontakter och redovisning av uppdraget

Vid genomförandet av uppdraget ska utredaren hålla Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartementet) och Pensionsgruppen informerade. Utredaren ska inhämta synpunkter från berörda myndigheter, exempelvis Pensionsmyndigheten, arbetsmarknadens parter samt andra organisationer och aktörer i den utsträckning och på det sätt som utredaren finner lämpligt.

Uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2025.

(Arbetsmarknadsdepartementet)

Ändringar i uppdraget ?

27 mars 2025
Dir. 2025:35 Utredningstiden förlängs. Uppdraget ska i stället redovisas senast den 30 juni 2025.

Betänkandet ?

Längre liv, längre arbetsliv – förlängd rätt att kvarstå i anställningen

SOU 2025:70 · 17 juni 2025 · Utredningen om anpassning av åldersgränsen för rätten att kvarstå i anställning till riktåldern för pension

Betänkandet (pdf)regeringen.se riksdagen.se

Regeringens beskrivning

Medellivslängden i Sverige ökar för både kvinnor och män. Den ökande medellivslängden innebär bland annat att arbetslivet behöver förlängas för att säkerställa långsiktigt trygga och hållbara pensioner. När arbetslivet förlängs ökar bidraget till pensionssystemet samtidigt som belastningen i form av pensionsuttag minskar. Den 14 december 2017 träffade Pensionsgruppen det som därefter har kommit att benämnas som Pensionsgruppens överenskommelse. I överenskommelsen ingick bland annat att införa en riktålder för pension samt att koppla pensionsrelaterade åldersgränser till riktåldersbegreppet. Det ingick också att höja den ålder till vilken den anställde har rätt att kvarstå i anställningen enligt lagen (1982:80) om anställningsskydd, las-åldern.

Utredningens uppdrag har varit att analysera och ta ställning till den närmare utformningen av en anpassning av las-åldern till riktåldern för pension, med ett intervall på två år mellan riktåldern och las-åldern, samt lämna nödvändiga författningsförslag.

Lagar och förordningar som föreslås

Förslag till lag om ändring i lagen (1982:80) om anställningsskydd

Utredningens sammanfattning

Utredningens uppdrag

Medellivslängden i Sverige ökar för både kvinnor och män. Den ökande medellivslängden innebär bland annat att arbetslivet behöver förlängas för att säkerställa långsiktigt trygga och hållbara pensioner. När arbetslivet förlängs ökar bidraget till pensionssystemet samtidigt som belastningen i form av pensionsuttag minskar. Den 14 december 2017 träffade Pensionsgruppen det som därefter har kommit att benämnas som Pensionsgruppens överenskommelse .

I överenskommelsen ingick bland annat att införa en riktålder för pension samt att koppla pensionsrelaterade åldersgränser till riktåldersbegreppet. Det ingick också att höja den ålder till vilken den anställde har rätt att kvarstå i anställningen enligt lagen (1982:80) om anställningsskydd, las-åldern.

Utredningens uppdrag har varit att analysera och ta ställning till den närmare utformningen av en anpassning av las-åldern till riktåldern för pension, med ett intervall på två år mellan riktåldern och las-åldern, samt lämna nödvändiga författningsförslag.

Utredningens förslag i korthet

Utredningen föreslår att las-ålder ska införas som begrepp i lagstiftningen. Med las-ålder menas då den åldersgräns för rätten att kvarstå i anställningen som framgår av 32 a § LAS. Las-ålder ska definieras som riktåldern för pension beräknad på det sätt som anges i 2 kap. 10 a–d §§ socialförsäkringsbalken, med ett tillägg av två år. Utöver dessa ändringar föreslås följdändringar i 33 § och 33 a–d §§ LAS som innebär att åldersgränsen 69 år ersätts med det nya begreppet las-ålder.

Läs hela sammanfattningen

Utredningen har övervägt flera olika sätt att uppnå den följsamhet mellan riktåldern för pension och las-åldern som har varit vårt uppdrag. Vi bedömer att det alternativ vi har valt är det mest ändamålsenliga. Att införa las-ålder som begrepp i lagstiftningen innebär att arbetstagare, arbetsgivare, myndigheter, domstolar och andra får en enkel term att använda vid tillämpning av bestämmelserna. Begreppet las-ålder är redan i dag relativt väl inarbetat för att beskriva den ålder till vilken det finns en rätt att kvarstå i anställningen.

Ett avtalsvillkor som innebär att en arbetstagare är skyldig att lämna arbetslivet tidigare än den gällande las-åldern ska som huvudregel vara ogiltigt. Inget hindrar att det i avtal förs in villkor som utvidgar en arbetstagares rätt att stanna kvar i anställningen jämfört med utredningens förslag.

Las-åldern kommer enligt förslaget att följa riktåldern för pension med ett tillägg av två år. Riktåldern för pension fastställs årligen av regeringen i förordning och gäller för det sjätte året efter fastställandeåret. Det innebär att även las-åldern enligt utredningens förslag kommer att vara känd sex år före att den ska tillämpas.

Utredningen bedömer att förslaget kan förväntas få små eller inga ekonomiska konsekvenser för myndigheterna, domstolarna samt regioner och kommuner. Vissa myndigheter kan komma att påverkas i form av en ökad informationsbörda. Förslaget kan medföra att fler stannar kvar längre i arbetslivet. Det i sin tur kan innebära viss kostnadsökning för arbetsgivarna. Den närmare omfattningen av dessa konsekvenser går inte att förutse närmare. Det kan inte uteslutas att förslaget kan komma att få olika genomslag för kvinnor respektive män, men det är svårt att bedöma hur stora konsekvenser för jämställdheten som det i praktiken kan komma att innebära. Förslaget bedöms vara förenligt med EU-rätten och de internationella konventioner som Sverige har ratificerat.

Lagändringarna föreslås träda i kraft 1 juli 2026.

Innehåll — 14 kapitel, 105 sidor

Remissen av SOU 2025:70 ?regeringen.se

Skickad på remiss 16 okt 2025. 33 svar publicerade · A2025/00663.

Myndigheter 15

Domstolar 1

Arbetsdomstolen

Organisationer och företag 17

Svaren är instansernas egna dokument hos regeringen. Riksflödet grupperar dem efter namnet och länkar till svaret — inget mer.

Dokument och källor

30 maj 2024Kommittédirektiv Dir. 2024:53 Anpassning av åldersgränsen för rätten att kvarstå i anställning till riktåldern för pension
27 mars 2025Tilläggsdirektiv Dir. 2025:35 Tilläggsdirektiv till Utredningen om anpassning av åldersgränsen för rätten att kvarstå i anställning till riktåldern för pension (A 2024:04)
17 juni 2025Betänkande SOU 2025:70 Längre liv, längre arbetsliv
16 okt 2025Remiss av SOU 2025:70 33 svar

Texterna på sidan är ordagranna utdrag ur direktiven och betänkandena hos riksdagen och ur regeringen.se. Riksflödet skriver inte om dem.

Längre liv, längre arbetsliv – förlängd rätt att kvarstå i anställningen

Vad utredningen ska göra

Pensionsgruppens överenskommelse

Riktåldern för pension

Konsekvensbeskrivningar

Kontakter och redovisning av uppdraget

Ändringar i uppdraget ?Ett senare beslut som ändrar uppdraget — oftast mer tid, ibland nya eller färre frågor.

Lagar och förordningar som föreslås

Utredningens sammanfattning

Utredningens uppdrag

Utredningens förslag i korthet

Ändringar i uppdraget ?